Kvalitetsredovisning År 2003
Bildningscentrum Jan Fridegård (BCJF) Gymnasieskola
Komvux
Områdes- och gymnasiechef: Stefan Petrusson Rektor: Rolf Viberg
Rektor: Jörg Wetzenstein Telefon: 0171/ 538 40
E-post: stefan.petrusson@bildning.habo.se rolf.viberg@bildning.habo.se
jorg.wetzenstein@bildning.habo.se
Studeranden Antal Personal
Gymnasiet 367 Gy/Komvux 36
Komvux, Sfi 90
Presentation av vår verksamhet
Bildningscentrum Jan Fridegård rymmer i byggnaden bibliotek, musikskola, särskola, gymnasiet och den kommunala vuxenutbildningen. Verksamheten började höstterminen 2000 med årkurs 1 på gymnasiet och Komvux. Från
läsåret 2002/2003 finns gymnasiets tre årskurser på BCJF. Gymnasiet består av fem program; Handels- och administrationsprogrammet, Naturvetenskapliga programmet, Samhällsvetenskapliga programmet, Teknikprogrammet och Individuella programmet. Höstterminen 2003 var antalet studerande på respektive program:
HP (59), NV (82), SP (127), TE (66) och IV (33)
Kommunala vuxenutbildningen består av Svenska för invandrare (SFI),
grundvux och gymnasiet. Studeranden på komvux har möjlighet att välja från samma kursutbud som de som studerar på ungdomsgymnasiet. Det innebär att kursgrupperna i vissa fall består av både komvux- och gymnasiestuderanden.
BCJF erbjuder kurser från det estetiska programmets inriktningar - dans, drama, musik och bild och form. Vi har också deltagit i och arbetat med Ung Företagsamhet.
Viktiga lokala händelser under 2003.
Bildningscentrum Jan Fridegård
Estetisk verksamhet: Arbete med och framförande av teaterprojektet ”Himmel eller helvete?” under vt 2003. Alla elever i årkurs 2 deltog i arbetet med föreställningen som framfördes i juni 2003.
Traditioner: Första studenterna har lämnat BCJF och personal och elever har arbetat med gemensamma arrangemang kring detta –
mösspåtagning, studentbal, avslutningsmiddag och tal.
Kamratstödjare/Friends: Personal och elever samarbetar för att skapa ett bra arbetsklimat och uppmärksamma kränkande behandling.
Öppet hus: BCJF presenterade och informerade om verksamheten på gymnasiet. Eleverna stod till stor del för denna – av många uppskattade - information.
RESULTAT AV COCKPIT MÄTNING 2003 Bildningscentrum Jan Fridegård
Ledning
Cockpitvärden 2003
Centralt ledarskap 4,8
Områdesledarskap 4,0 Lokalt ledarskap 6,9 Arbetslagsledning 8,8
Kommentarer:
Lokalt ledarskap:.
Mätningen har skett med enkätfrågor som personalen på gymnasiet och komvux har besvarat. Frågorna berör samarbetet med rektor, rektors krav och förväntningar samt om rektor verkar för ett bra arbetsklimat.
Resultatet har marginellt förbättrats sedan 2002. Beräkningen av lärarnas arbetsbörda har tydliggjorts och därmed har eventuella
oklarheter tjänstefördelningen minskat. Rektor har följt undervisningen och samtalat med lärarna om denna. Det kan ha bidragit till att personalen känner sitt arbete mer
uppmärksammat och synliggjort.
Skolledningen kommer att genomföra medarbetarsamtal med personalen under vårterminen 2004.
Åtgärd: Ett viktigt mål är att föra en dialog kring och arbeta med hur målen i läroplanen skall konkretiseras och förverkligas.
Arbetslagsledning:
Mätningen har skett med enkätfrågor som personalen på gymnasiet har besvarat.
Frågorna berör samarbetet med
programansvarig, programansvariges krav och förväntningar samt om programansvarig verkar för ett bra arbetsklimat.
Komvux har ingen arbetslagsledare då det är få lärare som har tjänster enbart på komvux
Värdet på arbetslagsledningen har ökat en tiondel och får anses vara mycket högt. Ju färre som ingår i arbetslaget desto högre är värdet.
Programansvariga ansvarar för en stor del av schemaarbetet och leder arbetslagsmöten varje vecka. Arbetslagen har stort förtroende för det administrativa arbete som utförs och hur de programansvariga leder arbetet.
Det administrativa arbetet tar fortfarande stor del av de programansvarigas tid.
Åtgärd: Arbetet måste utvärderas och tid skapas för ett mer pedagogiskt ledarskap.
Personal
Cockpitvärden 2003
Behörighet 0
Kontinuitet 9,3
Kompetensutveckling 5,4
Fysisk arbetsmiljö 6,3
Psykosocial arbetsmiljö 7,7
Kommentarer:
Behörighet:
Inget värde att kommentera.
Kontinuitet:
Värdet är detsamma som 2002 och visar att få lärare slutar.
Från 2000 har det BcJF till varje läsår anställt ny personal. Under 2003 har dock färre anställts än föregående år eftersom gymnasiets tre årskurser är igång från och med höstterminen 2002. Det är fortfarande svårt att dra några generella slutsatser då
många har arbetat en relativt kort tid. Men i uppbyggnadsarbetet har arbetsbelastningen varit - och är - stor för många anställda. Att all tillsvidareanställd personal i princip arbetar kvar är mycket positivt och kan tolkas som att personalen trivs med sitt arbete och på sin arbetsplats.
Kompetensutveckling:
Mätningen har skett med enkätfrågor som personalen på gymnasiet och komvux har besvarat. Frågorna berör tillgång till stöd och handledning, och hur den individuella och gemensamma kompetensutvecklingen fungerar.
Värdet är relativt högt. Egentligen finns det inte resurser till individuell kompetensutveckling, men skolledningen har precis som föregående år försökt stötta de som velat fortbilda sig ”på egen hand”.
Åtgärd: Skolledningen planerar att inom
”Växtkraft -Mål 3” sätta igång både gemensam- och individuell fortbildning.
Ansökta pengar har beviljats. Personalen kan då tillsammans med skolledningen upprätta individuella fortbildningsplaner.
Fysisk arbetsmiljö:
Mätningen har skett med enkätfrågor som personalen på gymnasiet och komvux har besvarat. Frågorna berör utrustning,
läromedel, ljudnivå, temperatur och ventilation.
Värdet ligger på samma nivå som 2002.
Beroende på var man har sin arbetsplats och var man mestadels befinner sig i byggnaden så varierar värdet mellan arbetslagen. Detta beror troligtvis på att t.ex. ventilationen
fungerar bra på många ställen men mindre bra på andra,
Åtgärd: Vi får undersöka vad personal och studeranden tycker kan förbättras och se hur det kan åtgärdas.
Psykosocial arbetsmiljö:
Mätningen har skett med enkätfrågor som personalen på gymnasiet och komvux har besvarat. Frågorna berör bland annat samarbetet i arbetslaget och mellan
personalen, om arbetet känns meningsfullt. om det finns möjlighet att utvecklas och man vågar säga vad man tycker.
Värdet har förbättrats med två tiondelar sedan 2002 och får anses vara ganska högt. En stor del av personalen kan påverka och styra sitt arbete och trivs därmed på sin arbetsplats.
Verksamheten är ofta händelsestyrd med många ”måsten” – kursbetygen på gymnasiet/komvux innebär att lärarna har många betyg att sätta – vilket kan leda till negativ stress. Sjukfrånvaron hos lärarna är
relativt låg på BCJF vilket pekar mot att värdet bör tolkas positivt.
Åtgärd: För att möjliggöra mer långsiktig planering och reflektion kring det pedagogiska arbetet så får vi inför kommande läsår
överväga vilka gemensamma tider som skall schemaläggas.
Håboskolan
Cockpitvärden 2003
Personlig social utv. 7,1
Kunskap-/färdighetsutv 6,4 Utv arbetssätt/arbetsformer 6,6 Utv inflytande/samverkan 5,2 Utv god arbetsmiljöorganisation 5,6
Kommentarer:
Gymnasieprogrammen har gjort egen
skattning av dessa punkter. Variationen mellan programmen är även 2003 på vissa punkter mycket stor. Det innebär att värdena som finns ovan är ett medelvärde - och därmed också svårare att tolka och kommentera.
Personlig och social utveckling:
Värdet har förbättrats jämfört med 2002. BCJF har förändrat upplägget av
utvecklingssamtalen där alla elever – och deras föräldrar - som börjar årskurs 1 senast den sista september skall ha haft ett målsamtal med ansvarig kontaktlärare.
Elev- och hälsoteamet – består av skolsköterska, kurator, studie- och
yrkesvägledare, speciallärare och rektor - har arbetat sig samman och kan som grupp förebygga och ge bättre stöd i elevvårdsfrågor.
Det är två faktorer som förhoppningsvis har bidragit till ett högre värde.
Utvärdering av utvecklingssamtalen kommer att ske innan vårterminen 2004 slutar. Utifrån den utvärderingen kommer arbetet utvecklas.
Åtgärd: En viktig del är konkretisera
läroplanens mål angående elevernas sociala och emotionella utveckling.
Kunskap/Färdighetsutveckling:
Värdet har förbättrats jämfört med 2002, men borde och måste bli bättre.
BCJF har en plan för informationskompetens som utarbetats av gymnasiebibliotekarien.
Under läsåret 2003/2004 ”tillhör”
gymnasiebibliotekarien respektive gymnasieprogram i en åttaveckorsperiod.
Samarbetet har under höstterminen varit mycket uppskattat och avspeglar sig troligtvis i ett högre värde.
Alla studeranden i årskurs 1 ”screenas” i svenska. Med utgångspunkt från screeningen
och den studerandes egen uppfattning och erfarenheter så försöker vi arbeta med språkutvecklingen. Screeningen visar att många studeranden behöver speciallärarhjälp och att vi borde förstärka/utöka denna resurs.
Några jämförelser mellan olika årskurser vad det gäller resultaten i de nationella proven har ej gjorts.
Uppföljning och utvärdering av arbetet med informationskompetens sker under ledning av biblioteksgruppen i slutet av vårterminen 2004.
Uppföljning av hur stödet till elever som behövt extra hjälp i att läsa och skriva görs efter vårterminen 2004.
Utveckling av arbetssätt och arbetsformer:
Värdet har förbättrats jämfört med 2002.
Organisationen av elever i basgrupper och utvecklandet av arbetssätt och lärandet i dessa kan följas upp och utvärderas bättre.
Arbetslagen arbetar med projektarbeten men i årskurs 3 försvårar och i vissa fall omöjliggör de många individuella valen en funktionell och meningsfull ämnesintegration.
Tillgången till IT är en resurs som används och integreras i arbetet.
Utveckling av inflytande och samverkansformer:
Värdet har förbättrats jämfört med 2002.
Utvecklingssamtalen är ”formaliserade” vilket innebär att de är likadant upplagda i tid och innehåll på gymnasieprogrammen. Samtalen sker minst en gång per termin.
BCJF saknar ännu ett elevråd, en elevkår.
Ett sätt att åtgärda detta är att få igång skolkonferensen. I skolkonferensen är personal och studeranden i antal likvärdigt representerade. Målet är att ordna ett representativt val till en skolkonferens under 2004.
Åtgärd: En fungerande skolkonferens kan vara ett stöd för att få igång en elevkår.
Utveckling av god arbetsmiljö och organisation:
Värdet har försämrats jämfört med 2002.
Det som drar ner värdet år bedömningen av utemiljön. Den anses inte vara inbjudande och estetiskt tilltalande. Innemiljön får en mer varierad och positiv bedömning.
Måluppfyllelse
Cockpitvärden 2003
Kunskaper betygsnivå 0
Kunskaper tillräckliga 0
Kommentarer:
Kunskaper betygsnivå: Inget värde finns för detta ännu. Målet är att kunna redovisa en jämförbar betygsstatistik till nästa
kvalitetsredovisning. Då kan en jämförelse göras med resultaten i riket och med föregående årskurs 3 på BCJF.
Av de 86 elever som gick ut årskurs 3 vårterminen 2003 hade 67 elever slutbetyg.
Två av dessa 67 elever hade reducerat
program. Fördelningen av betyg för elever med slutbetyg var MVG=23,4%, VG=36,2%,
G=38.3%, IG=2,1%. Av de elever som hade ofullständigt slutbetyg, samlat betygsdokument – 22% av de som slutade åk 3 – tillhörde procentuellt de flesta Handels- och administrationsprogrammet.
Ett av målen för 2004 års årskurs 3 elever är att höja andelen Handelselever som får fullständigt slutbetyg.
Kunskaper tillräckliga:
Inget värde finns för detta. Se kommentaren till
”Kunskaper betygsnivå”.
Barn/elevers sociala kompetens:
Mätningen har skett med enkätfrågor som eleverna i åk 1 och 3 på gymnasiet har besvarat i slutet av vårterminen 2003.
Frågorna berör frågeställningar som t.ex.
stämningen mellan dig och andra elever och mellan dig och lärarna.
Värdet får anses vara ganska högt. Det är heller ingen skillnad mellan årskurs 1 och årskurs 3 – eleverna i årskurs 1är lika positiva som eleverna i årskurs 3.
Åtgärd: Genom att gemensamt konkretisera och tydliggöra de sociala och emotionella målen samt göra dem ”mätbara” så kan vi arbeta på att förbättra värdet.
Barn/elevers tillfredsställelse:
Mätningen har skett med enkätfrågor som eleverna i åk 1 och 3 på gymnasiet har
besvarat i slutet av vårterminen 2003. Exempel på frågor är ”får du den undervisning du behöver”, ”är lärarna tillräckligt kunniga i sina ämnen”, ”får du tillräckligt med tid för att tänka efter”. Värdet är svårtolkat, men följande slutsatser kan man dra:
Eleverna är nöjda med undervisningen och lärarnas kunskaper. Däremot anser många elever att de får för lite tid att ”tänka efter”.
En viktig åtgärd: är att med eleverna föra en dialog kring hur vi lär oss och arbetar med vårt lärande.
Barn/elevers trygghet:
Mätningen har skett med enkätfrågor som eleverna i åk 1 och 3 på gymnasiet har besvarat i slutet av vårterminen 2003.
Frågeställningarna är likartade med de under social kompetens. Värdet får anses vara ganska högt. Arbetet med Friends bidrar förhoppningsvis till att tryggheten skall bli ännu större.
Åtgärd: Friends verksamhet får följas upp efter att vårterminen 2004 är avslutad.
Barn/elevers inflytande:
Mätningen har skett med enkätfrågor som eleverna i åk 1 och 3 på gymnasiet har besvarat i slutet av vårterminen 2003.
Centrala frågeställningar som eleverna besvarat är ”får du vara med och påverka vad du skall lära dig”, ”får du vara med och påverka hur du skall lära dig” och ”får du vara med och påverka när du skall lära dig”. Värdet är ganska lågt. Många elever anser sig ha relativt lite inflytande på undervisningen.
En åtgärd: är att följa upp och diskutera olika arbetssätt och arbetsformer och att tydliggöra mål och syfte med basgrupperna.
Ekonomi
Cockpitvärden 2003
Budget/utfall 7,5
Personaltäthet 7,9
Kostnad per barn/elev 7,5
Kostnad läromedel per elev 0
Kostnad särskilt stöd barn/elev 0
Kommentarer till avvikelsen:
Personaltäthet:
Siffran ligger under genomsnittet i riket.
Åtgärder – viktiga för framtiden
¤ Att fortsätta att utveckla de estetiska kurserna - musikkvisten, serieteckning, drama, dans.
¤ Följa upp, utvärdera och utveckla arbetssätt och arbetsformer - t.ex. basgruppsarbetet.
¤ Utöka samarbetet med det lokala näringslivet och utveckla Ung Företagsamhet.
¤ Förbättra informationen till grundskolans elever om de studiemöjligheter som finns på BC Jan Fridegård.
