Laholms kommuns ledningsplan vid extraordinär händelse

Laholms kommuns ledningsplan vid extraordinär händelse

2013

Antagen av kommunfullmäktige § 27 2013-02-26

Innehållsförteckning

1. Inledning... 3

1.2 Syfte ...3

1.3 Mål ...3

2. Begreppsdefinition... 3

3. Risk- och sårbarhetsanalyser... 4

4. Krishanteringssystemet ... 4

4.1 Sveriges krishanteringssystem ...5

4.2 Laholms kommuns övergripande krav på krishantering ...5

5. Krisledning vid extraordinär händelse ... 5

Krisledningsnämnd ...6

Uppstart av krisorganisation ...6

Uppgifter och arbetsformer ...7

6. Samverkan ... 7

7. POSOM ... 7

8. Övriga nämnder, kommunala bolag och externa entreprenörer... 8

9. Höjd beredskap ... 8

10. Krisledning vid svåra påfrestningar i fredstid... 8

11. Vardagskriser ... 9

12. Planens aktualitet ... 9

Bilaga 1 - Reglemente för krisledningsnämnden... 10

Bilaga 2 - Riktlinjer för utbildning och övning ... 12

1. Inledning

Den 1 september 2006 trädde lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap i kraft. Lagen ger ett tydligt mandat för ett lokalpolitiskt beslutsfattande vid kriser och tydliggör samtidigt det lokalpolitiska ansvaret inom det geografiska områdesansvaret.

Varje kommun ska ha en krisledningsnämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser i fredstid. Laholms kommuns krisledningsnämnd utgörs av kommunstyrelsens arbetsutskott

(KSAU), dvs. de tre kommunråden med ersättare. Enligt lagstiftningen skall varje kommun ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid.

1.2 Syfte

Syftet med planen är att utforma en effektiv ledning och samordning av de kommunala insatserna vid en större kris eller extraordinär händelse inom kommunens geografiska område. Planen omfattar organisatoriskt samtliga verksamheter inom kommunen.

Planen kan även tillämpas vid extraordinära händelser i kommunens närområden, i samverkan med berörda grannkommuner eller om en händelse inträffar på en annan plats som berör många invånare från Laholm. Tillämpliga delar av planen kan användas vid händelser/kriser av

lindrigare karaktär men som kräver ledning och samordning från kommunledningen.

1.3 Mål

Ledning och samordning

Mål för kommunens ledning och samordning av verksamheten vid en extraordinär händelse är att de tillgängliga resurserna ska användas på ett effektivt sätt för att öka den enskilde medborgarens säkerhet.

Information

Mål för kommunens information vid en extraordinär händelse är att alla som på något sätt är berörda av händelsen ska nås med relevant och korrekt information.

2. Begreppsdefinition

Syftet med att definiera vad som menas med olika begrepp i denna plan ligger i att säkerställa att samtliga deltagare i krisledningsgruppen har ett gemensamt perspektiv på vad som menas.

Extraordinär händelse, är definierat i lag (2006:544) 4§ som säger att ”Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting”.

Krisledningsnämndens ordförande fattar beslut om en händelse skall definieras som en extraordinär händelse. Om händelsen bedöms som extraordinär enligt lagen om extraordinära händelser kan krisledningsnämndens ordförande besluta att kommunens krisledningsnämnd skall träda i funktion.

Det som skiljer en extraordinär händelse från övriga händelser är händelsens omfattning, att händelseförloppet är snabbt samt svårt att överblicka och därmed kräver snabba beslut av de

kommunala organen, särskilt i krisens inledningsskede. Med andra ord så är det händelser som ställer höga och speciella krav på den kommunala verksamheten, såväl kompetens som ekonomiskt.

Exempel på extraordinära händelser som kan inträffa i Laholms kommun och som återfinns i kommunens risk- och sårbarhetsanalys är följande:

 Bedrägeri

 Längre IT-avbrott

 Översvämningar

 Ras och skred

 Epidemi

 Omfattande gasolycka

 Sabotage

 Omfattande olyckor (buss, flyg eller tåg)

 Förgiftning, smitta (ex. i vattentäkt eller storkök)

 Oljeutsläpp i Laholmsbukten (omfattande)

 Längre strömavbrott

 Extrem nederbörd

 Omfattande bränder (industri, skog eller särskilt boende)

 Akut miljöförstöring, t.ex. säldöd i Laholmsbukten¹

 Farligt gods olycka

3. Risk- och sårbarhetsanalyser

Säkerhetssamordnaren utför kontinuerligt risk- och sårbarhetsanalyser. Analysen är ett levande dokument som revideras och utvecklas med jämna mellanrum. På sikt kommer risk- och sårbarhetsanalyser genomföras så långt ner i verksamheterna som möjligt och rendera i en

handlingsplan för hantering av extraordinära händelser. Risk- och sårbarhetsanalysen är en del av det arbete som krävs av kommunen enligt Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) samt Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid (SFS 2006:544).

4. Krishanteringssystemet

Krishanteringssystemet bygger på ett underifrånperspektiv utifrån följande principer:

 Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha motsvarande ansvar under kris- och krigssituationer.

1 Laholms kommuns risk- och sårbarhetsanalys 2011.

 Likhetsprincipen innebär att en verksamhets organisation och lokalisering så långt som möjligt ska överensstämma i fred, kris och krig.

 Närhetsprincipen innebär att kriser ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället.

4.1 Sveriges krishanteringssystem

Kommunens uppgift är att värna befolkningen, trygga livsnödvändig försörjning samt verka för att de viktigaste samhällsfunktionerna uppehålls. Kraven på Sveriges kommuner enligt samhällets krishanteringssystem kan sammanfattas i följande målbild.

 Kommunen har god kunskap om risker och sårbarhet, som kan påverka kommunens verksamhet. Konsekvenser för den egna verksamheten har analyserats.

 Kommunen har en planering för hur risker och sårbarhet skall undanröjas eller minskas.

Kommunen har även en planering för hur den skall hantera konsekvenserna av en extraordinär händelse.

 Kommunen har god förmåga att hantera en extraordinär händelse, dvs. att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerhetsställa samhällsviktig verksamhet som måste upprätthållas och att ge invånare och media tillräcklig och korrekt information om händelsen.

 Kommunen har en samlad bild av risker, sårbarhet och förberedelse för krishanteringen inom kommunens geografiska område.

 Kommunen verkar för samordning av all krishantering i det förberedande arbetet och det akuta skedet, som berörda aktörer inom det geografiska området ansvarar för.

4.2 Laholms kommuns övergripande krav på krishantering

Det svenska krishanteringssystemets målbild kan brytas ned i följande krav på Laholms kommuns krishantering:

 Kommunen ska ha en krisorganisation som har tydliga instruktioner.

 Kommunen ska vid varje mandatperiod fastställa en ledningsplan vid en kris eller extraordinär händelse.

 Kommunen ska ha förmåga att effektivt kunna informera allmänheten, media, berörda myndigheter och beslutsfattare samt ha en bra intern information till medarbetarna.

 Riktlinjer för hantering av extraordinära händelser skall bygga på kommunens risk- och sårbarhetsanalys.

 Kommunen krisorganisation skall årligen utbildas och övas.

 Kommunen, ska på begäran, kunna bistå närliggande kommuner med hjälp vid hantering av en extraordinär händelse efter beslut av krisledningsnämnden.

5. Krisledning vid extraordinär händelse

Riktlinjerna för krisledningsnämnden träder i kraft vid en extraordinär händelse. En extraordinär händelse kännetecknas av att ordinarie rutiner för ledning inte svarar mot situationens krav, tiden är knapp, flera verksamhetsområden berörs eller att det föreligger ett stort behov av samordning, information och samverkan mellan berörda aktörer.

Krisledningsnämnd

Krisledningsnämnd Kommunchef

Stabschef

Stab

Figur 1. Krisledningsfunktion vid extraordinär händelse

Laholms kommuns krisledningsnämnd utgörs av tre ledamöter och tre ersättare. Vid en extraordinär händelse kan krisledningsnämndens ordförande, eller vid dennes förhinder vice ordföranden,

bedöma att krisledningsnämnden ska träda i funktion. Krisledningsnämndens ordförande får också besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Detta innebär att ordföranden i akuta situationer har samma beslutanderätt och befogenheter som nämnden i sin helhet. När nämnden har haft sitt första sammanträde upphör denna befogenhet. Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen. När förhållandena medger det ska krisledningsnämnden besluta att de uppgifter som nämnden har övertagit från andra nämnder ska återgå.

Krisledningsnämndens arbete styrs av krisledningsnämndens reglemente. Krisledningsnämndens huvudsakliga uppgift är att fatta beslut om de kommunövergripande frågorna, exempelvis:

 Ange inriktning för krishanteringen.

 Företräda kommunen utåt och gentemot kommuninvånarna.

 Besluta om förändringar i servicenivåer.

 Besluta om omfördelning av kommuners resurser samt de ekonomiska ramarna.

 Vid behov begära bistånd utifrån.

Uppstart av krisorganisation

Vid en händelse som medför behov av samordning och/eller informationsinsatser kontaktar berörd förvaltning eller bolag kommunchefen eller stabschefen. Nås inte kommunchefen kontaktas

insatsledare i beredskap via SOS, som i sin tur kontaktar stabschef. Stabschef/kommunchef kontaktar kommunstyrelsens ordförande gällande beslut om krisledningsnämnden skall träda i funktion.

Krisledningsnämndens ordförande ansvarar för att övriga i krisledningsnämnden omedelbart blir underrättade att de skall träda i funktion. Basgruppen har mandat att sammankalla övriga berörda verksamheter/bolag till krisledningsmöten.

Stabschef, kommunchef och krisledningsnämndens ordförande har rätt att sammankalla den del av ledningsorganisationen som initialt anses behövas.

Uppgifter och arbetsformer

Utöver de bestämmelser i lagen om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting som reglerar krisledningsnämndens verksamhet skall kommunallagens bestämmelser tillämpas.

De uppgifter som krisledningsnämnden har att fullgöra framgår av nämndens reglemente (se Bilaga 1) samt denna plan.

Krisledningsnämnden får i samband med en extraordinär händelse, inom ramen för sitt reglemente, överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning.

Krisledningsnämndens huvudsakliga arbetsuppgifter är:

 Bedöma inträffade händelser och besluta om ledningsorganisationen för extraordinära händelser skall träda i funktion.

 Fatta de övergripande och långsiktiga inriktnings- och prioritetsbeslut som krävs med anledning av händelsen.

 Besluta att överta hela eller delar av övriga nämnders verksamhet.

 Besluta om ianspråktagande av resurser.

 Besluta om eventuellt sänkt servicenivå inom olika delar av kommunens verksamhet med anledning av händelsen.

 Besluta om när de särskilda åtgärderna som föranletts av händelsen skall upphöra.

 Besluta om bistånd till enskild

Krisledningsnämndens beslut skall anmälas vid närmast följande fullmäktigesammanträde. Nämnden skall då även rapportera sina åtgärder och andra insatser som nämnden vidtagit i samband med en extraordinär händelse.

6. Samverkan

Kommunen skall enligt sitt geografiska områdesansvar i lagen om extraordinära händelser verka för att informationen till allmänheten och de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas.

Kommunen får enligt gällande lagstiftning på begäran lämna hjälp till landsting och andra kommuner som drabbats av en extraordinär händelse i fredstid. Om hjälp har lämnats har kommunen rätt till skälig ersättning av den andra kommunen eller landstinget, ramarna för ersättning bör klargöras innan ersättning ges.

7. POSOM

I socialstyrelsens allmänna råd, framgår det att varje kommun bör ha en beredskapsgrupp för psykiskt och socialt omhändertagande, POSOM. Kommunstyrelsen i Laholms kommun beslutade

1995 att kommunen skall ha en organiserad POSOM-grupp.² I Laholms kommun utgörs POSOM av en ledningsgrupp och en stödpersonsgrupp. POSOM kan larmas ut genom räddningsledare, polis, ambulanschef i beredskap och landstingets psykiska krisledning (PKL) samt övriga

medlemmar i POSOM. De personer som deltar måste kunna aktiveras med kort varsel och ibland arbeta under flera dygn, vilket innebär att det ordinarie arbetet måste läggas åt sidan. Gruppen skall dock inte arbeta i mer än tre-fyra dagar, därefter ska olika typer av specialister träda in.

POSOM:s huvudsyfte:

 Att omhänderta drabbade men inte skadade i samband med olyckor och katastrofer.

 Att omhänderta insatspersonalen som regelbundet möter psykiskt starkt påfrestande situationer, i form av avlastningssamtal.

 Arbetet i gruppen av myndighetsrepresentanter har syftat till att utveckla rutiner och kontaktvägar för att stödja och komplettera det ordinarie räddnings- och sjukvårdsarbetet i psykiskt och socialt omhändertagande (POSOM) vid olyckor.

8. Övriga nämnder, kommunala bolag och externa entreprenörer

Respektive nämnd har ansvar för sitt verksamhetsområde vid en kris. Nämnden har även ansvar vid en extraordinär händelse om inte krisledningsnämnden beslutar att överta ansvaret. Nämnden får från externa utförare avropa resurser som behövs med anledning av den extraordinära händelsen i enighet med vad som föreskrivs i driftdirektiv, entreprenadavtal och andra överenskommelse.

9. Höjd beredskap

Riktlinjerna kan även användas i tillämpliga delar vid höjd beredskap efter en anpassningsperiod beslutad av regeringen. Vid höjd beredskap tillämpas lagen (1998:97) om förfarandet hos

kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara mm. Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap innehåller bestämmelser om kommunens förberedelser för och verksamhet under höjd beredskap.

10. Krisledning vid svåra påfrestningar i fredstid

Kommunen kan ha ett samordningsbehov vid händelser som är av allvarlig karaktär men som inte bedöms som extraordinära. Sådana händelser kan beröra flera nämnders verksamhetsområden och

2 Ks§203 Dnr 502/95

därför ställa krav på ett samordnat agerande från kommunens sida. Riktlinjer för krisledning vid svåra påfrestningar i fredstid finns i dokumentet ”Stabsarbete”.

11. Vardagskriser

Vardagskriser och hanteringen av sådana händelser regleras av verksamheternas egna krisorganisation.

12. Planens aktualitet

Denna plan skall revideras och fastställas inför varje ny mandatperiod. Vid behov kan den även revideras under innevarande period.

Bilaga 1 - Reglemente för krisledningsnämnden

Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente.

Krisledningsnämndens verksamhet Uppgifter

1 § Krisledningsnämnden fullgör under extraordinära händelser i fredstid de uppgifter som ankommer på nämnden enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

2 § Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning.

Om det är möjligt bör krisledningsnämnden samråda med berörd nämnd innan beslut om över- tagande fattas. Nämnd som fråntas verksamhetsområde eller delar därav ska skyndsamt informeras om detta.

3 § Krisledningsnämnden får vid extraordinär händelse som drabbat kommunen begära hjälp från andra kommuner och landsting.

4 § Krisledningsnämnden får under en extraordinär händelse lämna begränsat ekonomiskt stöd till enskilda som drabbats av händelsen.

5 § Krisledningsnämnden är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter i sin verksamhet.

Rapporteringsskyldighet

6 § Krisledningsnämndens beslut ska anmälas vid närmast följande fullmäktigesammanträde.

Rapporteringen ska avse hur krisledningsnämnden fullgör sitt uppdrag och ge information on den extraordinära händelsens förlopp.

Krisledningsnämnden ska vidare lämna lägesrapporter och information till länsstyrelsen om händelseutvecklingen vid extraordinära händelser.

Krisledningsnämndens arbetsformer

Utöver det som föreskrivs om kommunens nämnder i reglementet om nämndernas arbetsformer skall följande gälla för krisledningsnämnden.

Sammansättning

7 § Krisledningsnämnden består av tre ledamöter och tre ersättare.

Presidium

8 § Krisledningsnämndens presidium består av en ordförande och en vice ordförande.

Utskott

9 § Krisledningsnämnden ska inte ha något utskott.

Personal

10 § Kommunstyrelsen svarar för att krisledningsnämnden har tillgång till den personal som behövs för utförande av nämndens uppgifter.

Bilaga 2 - Riktlinjer för utbildning och övning

Av förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, framgår att varje myndighet skall ansvara för att personalen vid myndigheten får den utbildning och övning som behövs för att den skall lösa sina uppgifter i samband med krissituationer. En planlagd utbildnings- och

övningsverksamhet i syfte att kunna utföra denna uppgift skall genomföras.

Kommuner och landsting är självständiga aktörer i krishanteringssystemet och bestämmer själva över metoder och former för sitt respektive krisberedskapsarbete.

Dock är viss verksamhet reglerad enligt lag. Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ställer kravet på kommuner och landsting att ge förtroendevalda och anställd personal den utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid en extraordinär händelse i fredstid.

Övning handlar främst om att träna grupper av personer tillsammans för att de gemensamt skall uppnå färdigheter och tillsammans skaffa sig en krishanteringsförmåga. I denna förmåga ligger även att kunna samverka över verksamhetsgränser och geografiska gränser.

Varje aktör har ett ansvar att öva sin organisation och sin personal för att öka förmågan att hantera en kris om den skulle inträffa. Är organisationen inte övad innan en kris är det svårt att skapa en förmåga att samverka med andra under en kris. Under övningen ges möjligheten att organisationen testar olika metoder och arbetssätt utan att det ger ohanterliga konsekvenser. Det går även att testa vilka personer som besitter spetskompetens och vilka personer som krävs för att klara en specifik fråga.

För att hantera en ”vanlig” olycka räcker det oftast med att organisationen har kunskap om och förmågan att samverka med andra närliggande aktörer. För att hantera händelser som utvecklas till kriser eller större kriser, krävs däremot kunskap och förmågan att kunna samarbeta med aktörer inom övriga samhällssektorer. Offentliga och privata aktörer behöver arbeta på ett likartat sätt med frågor som ledning, samordning, information och kommunikation. Alla aktörer som är samhällsviktiga ur ett krishanteringsperspektiv har alltså ett ansvar att kunna samverka.

I detta ansvar ligger att aktören och dess personal skall ha kunskap i sektorsövergripande krisberedskap, till exempel i fråga om sådant som ansvarsfördelning, samverkansmönster, regelverk och annan konceptkunskap.

På det lokala planet har kommunerna det geografiska områdesansvaret med uppgift att bland annat verka för att aktörerna i kommunen samverkar och samordnar sina förberedelser för krishantering.

Modell för planering av utbildning och övning

Utgångspunkten är kraven från den del av verksamheten, som alltid måste kunna upprätthållas oavsett vilka störningar som kan tänkas uppstå i en krissituation.

1. Kartläggning. Genom risk- och sårbarhetsanalys prövas hur aktören påverkas av olika typer av störningar samt vilka konsekvenserna blir för genomförandet av den samhällsviktiga

verksamheten.

2. Analyser. Så långt som möjligt minskar aktören sin sårbarhet genom olika åtgärder. Samtidigt skall det finnas en planering för hur en akut krissituation skall hanteras.

3. Planering. I krishanteringsplanen regleras mål, krisledningsorganisation, bemanning, uppgifter, befogenheter, samverkan och lokalutnyttjande mm.

4. Organisering. Krishanteringsplanens genomförande består av kompetensutveckling och ett antal övriga åtgärder som gäller till exempel lokaler, utrustning och metodutveckling. Planens uppgiftsbeskrivning och bemanning är underlag för analys av utbildnings- och övningsbehov.

Behovet avser både enskilde befattningshavaren och krisledningsorganisationen som sådan.

5. Målgrupps- och behovsanalys. Analysen skall resultera i förslag till utbildningsinsatser och en flerårig övningsplanering. (6. Utbildning och 7. Övning) Både utbildning och övning skall utvärderas för att resultatet ska kunna säkerställas. (8. Utvärdering) Resultatet skall återkopplas till ledningen, berörda enheter och övade så att de brister som upptäckts kan åtgärdas. ( 9.

Återkoppling, 11. återrapportering, 12. Utveckling) Utvärderingen kan även leda fram till att förändringar sker i utbildning och övningsverksamhet. (10. Metodutveckling)

Funktion Före Under Efter

Ledning av organisationen

Kunskap om krisberedskap.

God förmåga att leda, samordna, samverka och informera vid kriser.

Kunskap om uppföljning och utvärdering.

Verksamhetsansvar och

specialistfunktioner

Kunskap om risker och sårbarhet.

Kunskap om

förberedande åtgärder.

God förmåga att genomföra verksamhet vid kriser.

Förmåga att analysera och utvärdera.

Expertfunktion för krisberedskap och stöd.

Mycket god kunskap om

krishanteringssystemet och förberedande åtgärder. God förmåga att initiera och leda processer och att ge stöd.

(Beroende på uppgift vid kriser.)

God kunskap om uppföljning och utvärdering.

 Ledning av organisationen.

Förutsättningen för att krisarbetet skall lyckas i en organisation är att den är välförankrad i organisationens ledning och att tillräckliga resurser avdelas. Vid en kris anpassas den ordinarie ledningsorganisationen till en krisledningsorganisation med uppgift att framförallt inrikta och samordna krishanteringen och svara för information utåt.

 Verksamhetsansvar & specialistfunktioner.

Genomförandet av verksamheter är oftast delegerat till ett antal olika avdelningar, enheter eller motsvarande. Ansvaret inkluderar de förebyggande åtgärderna, förberedelserna och ledningen av den del av verksamheten som alltid måste fungera vid en akut händelse. Till denna kategori hör även specialfunktioner, såsom IT, administration och kommunikation.

 Expertfunktion för krisberedskap och stöd.

Varje aktör behöver en expertfunktion för krisberedskap, det vill säga en anställd eller grupp av anställda som initierar, samordnar och stödjer krisberedskapsåtgärderna och som kan följa utvecklingen på krisberedskapsområdet.

Behovsanalys

Övning är en av flera aktiviteter som krävs för att utveckla en organisations förmåga att hantera kriser och skall ses som ett delmoment av en större helhet i att öka kompetensen och stärka förmågan. Syftet med övning är kunskapsuppbyggnad, men även att pröva färdigheter hos den enskilde aktören.

Övningen skall tillgodose den egna aktörens behov . De skall även tillgodose behovet av att utveckla och pröva samverkan med andra.

Områden analysen bör belysa Frågor att besvara Uppgift

 Organisationens

 Den enskilde Vad vill vi uppnå?

Vilka skall övas?

Förändringar

 Av organisationen

 Av samverkanspartner Vad skall övas?

När skall man öva?

Erfarenheter

 Av tidigare övningar

 Av verkliga händelser Hur skall man öva?

Var skall man öva?

Förmåga

 Nuvarande Vilka resurser behövs?

Behov

När en kris inträffar är det viktigt att berörda aktörer snabbt kan inleda sin krishantering,

oberoende av krisens orsak och dess konsekvenser. Detta innebär att krisledningsorganisationerna aktiveras och bemannas, att information inhämtas, analyseras och kommuniceras. Beslut om

åtgärder behöver ibland fattas tidigt samtidigt som man måste inleda en samverkan med andra beslutsfattare och organisationer. För detta krävs ett flertal olika förmågor som måste fungera vid en kris.

Krisledning

Att leda, samordna och informera, innebär i stor utsträckning att man måste prioritera och fatta beslut om åtgärder och insatser samtidigt som det krävs att man inhämtar information för att göra lägesbedömningar.

Man måste även ha förmåga att tolka all den information som inkommer samt ha kunskap om vilka resurser som finns tillgängliga. För att fatta korrekta beslut krävs att aktören har kunskap om och förmåga att veta vilka mandat krisledningsorganisationen har.

Uthållighet & tillgänglighet

Aktörerna i samhällets krishanteringssystem måste kunna hantera både kortvariga, akuta förlopp och långvariga händelser.

Breddat resursutnyttjande

En kris kan drabba fler än en aktör. Därför måste samhällets samlade resurser kunna användas på ett sammantaget effektivt och ändamålsenligt sätt oavsett vart resurserna finns.

Krisinformation och kriskommunikation

En väsentlig del av krishantering är förmågan att inhämta, bearbeta och förmedla information så att rätt mottagare nås av rätt information vid rätt tillfälle. För att inte riskera en förtroendekris mellan ansvariga myndigheter och organ och medborgare måste den information som lämnas vara tillgänglig, tillförlitlig och samordnad.

Processmedvetande

Under övning är det viktigt att uppmärksamma och öva hantering av sakfrågor och

sakförhållanden, men än viktigare är att öka medvetandet om betydelsen av processer som pågår mellan individer i en organisation och mellan organisationer.

Tekniska ledningsstödssystem

Även om en krisledningsorganisation inte ska göra sig helt beroende av olika tekniska ledningsstödsystem måste hanteringen av dem övas, till exempel Rakel och WIS.

Samverkan på och mellan olika nivåer i samhället

Samverkan måste fungera med andra aktörer på samma nivå (horisontellt) och med aktörer på en annan nivå i krishanteringssystemet (vertikalt).

Övnings typer

Aktörens mognad när det kommer till krisberedskap har stor betydelse när den utformar sin övningsverksamhet. För den oerfarne är det viktigt att öva ofta och öva enkelt, medan den erfarne kan ha mer kvalificerade övningar.

Startövning

Förmågan att snabbt komma igång med krishantering övas genom att hela eller delar av organisationen kallas in.

Stabsmetodik

Förmågan att arbeta med interna berednings-, stabs- och informationsrutiner övas.

Ledningsövning

Organisationens krisledning övas med roller, organisation, arbetssätt och prioriteringar.

Samverkansövning

Organisationens förmåga att hantera en extraordinär händelse i samverkan med andra berörda aktörer övas.

Övningsplanen för respektive verksamhet bör föras in i verksamhetsplaneringen.

Laholms kommun bör förslagsvis ha följande prioriteringar för utbildning & övning inom aktuell mandatperiod:

Övning Krislednings

nämnd

Krislednings stab

Verksamhets stab

Startövning 2014 2013 2013

Stabsmetodik 2013/2014 2013/2014

/2015

Ledningsövning 2013 2014

Samverkansövning 2012/2013

/2014/2015

2014