• No results found

STYRKOR – vad är vi bra på?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "STYRKOR – vad är vi bra på? "

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kulturting Gnosjö 7/2 2017

1. Hur ser kulturlivet ut i Gnosjö kommun?

STYRKOR – vad är vi bra på?

 Muséiverksamhet, friluftsmuseum tex Hylténs, Töllstorp

 Kyrkorna

 Hantverkarna/samhällsföreningarna ex Kulturarv Marieholm

 Musiklivet – tex kyrkorna, brassbanden, musikskolan

 Kursgård i Kulltorp (kontraktsgården)

 Teaterföreningarna

 Folkbildningen, tex Vuxenskolan, ABF

 Biblioteket

 Prisma

 Idrottsföreningar

 Gjutarnatta

 Vattenhjulens dag

 Storlek och bredd i kommunen vad gäller föreningar och ideella evenemang

 Närhet i geografin, lätt att vara synlig

 Närhet i kontakter, stor samarbetsmöjlighet

 Gratis lokal av Gnosjö kommun (Månsidan, biblioteken)

 Tillgängliga öppettider

 Kyrkokultur – tempel & moské

 Bio

 Hembygdsföreningar

 Ideella krafter

 Språkcafé

 Stolthet

 Teater

 Musik

SVAGHETER – vilka nackdelar ser vi?

 Svårt att nå ut och få folk att komma på arrangemangen

 Svårt att locka publik på en liten ort

 Nyinflyttade har svårt att komma in i samhällsgemenskapen

 Ingen ingång utan idrott och kyrka

 För lite satsning från politiken

 För få utställningslokaler

 Evenemangstillfällen

 Svårt att hitta ideella krafter

 Dåliga på samarbete med andra föreningar

 Dålig uppföljning av projekt

 Pengar

 Centralisering till Jönköping

 Dålig marknadsföring, ej uppdaterad eventkalender

 ”Vi går inte på det vi inte känner igen”

(2)

 Gnosjöandan – vi gör det själva.

MÖJLIGHETER – vilka möjligheter ser vi?

Engagemang!

Marknadsföring

Gemensamma satsningar

Använda även församlingslokalerna

Sociala medier

Samtal mellan generationer

Drivkraft

Pengar att söka

Samarbete med näringsliv

Stötta eldsjälarna

Modernisera efter behov

Flyktingar och invandring

Samarbete med grannkommuner

Ju mer vi marknadsför oss…

Gemensamma satsningar – vi behöver inte vara egna ”öar”

HOT – vad finns det för hot att förhålla oss till?

 För lite resurser, tex pengar

 Konkurrens om publikens tid

 Geografi

 Ekonomiska begränsningar

 Marknadsföring är dyrt, tex annonser i tidningar/medier

 För få profana lokaler

 Inga arenor för samtal mellan generationerna

 Fler utställningslokaler

 Utflyttning av kompetens/resurser

 Brist på naturliga mötesplatser utanför institutionerna

 Lågkonjunktur

 Politiska prioriteringar

 Evenemang som krockar

 Entusiasterna orkar inte utan bränsle

 Resurserna är ändliga

 Internet

 TID!

(3)

2. Hur kan vi använda bibliotekets lokaler?

 Prisma målar

 Lunchkonserter

 Konserter

 Musikskolans konserter

 Lyrikaftnar

 Debatter tex ”vad händer i världen?”

 Luther 500 år

 Hembygdsföreningarnas evenemang

 Internationella dagar, möte mellan olika kulturer

 Loppis/marknad

 Barnvagnsbio

 Indefilmer för att väcka samtal

 Barnkalas

 Afternoon tea

 Jazzcafé

 Workshop med tex Kreativa Gnosjö

 Poesiafton

 Verksamhet riktade mot invandrare

 Teater

 Föreningsmässa

 Utställningar

 Modevisning

 Temakvällar, ex vikingar, medeltid

 Marknader, loppis

 Debatter

 Styrelsemöten (behöver tillgång till pentry)

 Släktforskningskurs

 Vardagsrum

References

Related documents

X Jag kommer ofta för sent Det är för mycket ljud som stör Jag hör inte vad läraren säger Det är för många lukter som stör Jag tycker inte om när någon tar i mig X

Detta kanske inte är nå- got problem för kurslitteratur, men det ger en mindre behaglig läsupplevelse när man läser boken från pärm till pärm. Till sist kan jag inte avhålla

• “Beh¨ over hj¨alp att r¨akna f¨or vissa saker i kursen ¨ar sv˚ ara att sm¨alta, MEN f¨or m˚ anga v¨aldigt teoretiska h¨arledningsproblem, hellre fler av de

Med denna studie som bakgrund hävdar jag att känslan av yrkesidentitet är något som är djupt rotat såväl på grupp- som individnivå. Den institutionella miljö

En annan risk med kommersiella fastigheter att ta hänsyn till enligt Jacobsson och Hörnfeldt, är om fastigheten är specialanpassad för en enda hyresgäst då den i sådana fall

För de professionella spelarna är specialbehandling i form av personliga kontaktpersoner något som skapar en stark relation då dessa kan leda till att ett socialt band

Lärarna var också positiva till att arbeta med PBL och kände mer entusiasm för sitt arbete när de arbetade enligt denna metod.. Fördelen med PBL som arbetsmetod framstod därför

Sammanfattningsvis kan resultatet från förevarande studie summeras till att lokalisering inte nödvändigtvis bör ses som huvudsakligt tillvägagångssätt för design med