1
EXAMENSARBETE INOM TEKNIK OCH LÄRANDE
KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING,
AVANCERAD NIVÅ, 15 HP
STOCKHOLM, SVERIGE 2020
En fallstudie om attityder till
teknikämnet
hos elever, lärare och rektorer
ANNA BERGKVIST
KTH
3
En fallstudie om attityder till
teknikämnet
hos elever, lärare och rektorer
ANNA BERGKVIST
EXAMENSARBETE INOM TEKNIK OCH LÄRANDE PÅ
PROGRAMMET KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING
Titel på svenska: En fallstudie om attityder till teknikämnet, hos elever, lärare och
rektorer
Titel på engelska: A case study on attitudes to the subject of technology among
students, teachers and principals
Handledare: Susanne Engström,
Kungliga Tekniska högskolan, ITMoch Birgit Fahrman, Kungliga Tekniska högskolan, ITM
5
Sammanfattning
Genom att läsa Skolinspektionens granskningsrapport från 2014, Teknik – gör det osynliga synligt, förstår jag att problemen med skolämnet teknikämnet är många. Brist på behöriga lärare och svårigheter med att tolka syfte, kunskapskraven och det centrala innehållet framhålls. Skolverkets statistik 2020 säger dessutom att andelen behöriga tekniklärare minskar från 48,6 % läsåret 18/19 till 47,5 % läsåret 19/20 (Skolverket, 2020) även om antalet behöriga lärare generellt har ökat med 17,6 % i hela landet. Endast ämnet ”svenska som andraspråk” med 41,1 % behöriga lärare ligger sämre till.
Med det som bakgrund är jag intresserad av att fördjupa mig inom och undersöka hur elever, lärare och rektorer ser på teknikämnet. Uppsatsen presenterar en undersökning av vad elever i årskurs 9, lärare samt skolledning uttrycker gällande skolämnet teknik. Samtliga aktörer har svarat på en enkät med 3 frågor varav de 2 första var gemensamma och den tredje specifik för gruppen.
I undersökningen har jag intresserat mig för vilka attityder till teknikundervisning som framträder.
Denna studies resultat visar att attityderna är positiva till att man läser teknik i skolan men ämnet anses av både elever och lärare som mindre viktigt och ämnets i vissa fall ensidiga innehåll och syfte ifrågasätts av vissa elever. Några av de attitydprofiler som kommit fram är:
• Teknik är underordnat mänskliga, sociala och biologiska aspekter - som är viktigare för mig.
• Teknik är för ensidigt inriktat mot teknikyrken. Jag vill ha en bredare bas, jag vill vara mer allmänbildad.
• Teknik är positivt, vårt samhälle bygger på det och vi behöver kunskaper. Bra att kombinera med andra ämnen
Som ni ser är de både positiva och negativa och det visar en bred spridning på hur teknikämnet i skolan uppfattas.
6
Abstract
Through reading the said report I realized that the challenges with the technology subject are many. The lack of qualified teachers and difficulties in interpreting the purpose, the knowledge requirements and the core content are emphasized. The National Agency for Education's statistics in Sweden for 2020 also mentions that the proportion of qualified technology teachers decreased from 48,6 % in the school year 18/19 to 47,5 % in 19/20 even though the general number of qualified teachers has increased by 17,6 % nationwide. Only the subject "Swedish as a second language" with 41.1 % qualified teachers is worse off. Based on that observation I am interested in immersing myself into the attitudes of
students, teachers, study and career counsellors as well as principals towards the technology subject. The essay presents a survey of what students in year 9, teachers, school
management and counsellors have expressed with regards to the technology subject. All respondents have answered a questionnaire with 3 questions, 2 of which were common for all groups and the third one specific for their respective sub-group.
In my research, I have been interested in the attitudes towards technology teaching that emerge in the school.
The outcome of the study shows that there is a positive attitude towards the technology subject but it is perceived as less important by both teachers and students and that the sometimes one-sided content and purpose is questioned by some students. Some of the attitudes that occur are:
• Technology is subordinate to human, social and biological aspects, which are more important to me.
• Technology is far to focused on the technology profession, I want to be more educated.
• Technology is positive, it is the base of our society and we need the knowledge. Good to combine with other subjects in school.
As you can see it´s both positive and negative opinions about technology in school and it shows a wide spread of how the subject is perceived in school.
Keywords: Technology subject, attitude, students, teachers, principals, elementary school,
7
Förord
Tack till mina båda handledare på KTH, Susanne Engström och Birgit Fahrman som gjort det möjligt att genomföra detta. Susannes kunskap och vilja att hjälpa till har lärt mig hur man ska både skriva och tänka under ett vetenskapligt arbete i utbildningsvetenskap.
Tack till alla som svarade på min enkät så att jag hade något att jobba vidare på.
Tack till min familj som hjälpt till på flera olika sätt och möjliggjort att jag kunnat sitta dagtid med detta arbete när det behövts.
8
Innehåll
1 Inledning ... 9
2 Bakgrund ... 10
2.1 Teknikämnets framväxt i korthet ... 10
2.2 Skolämnet teknik idag i Lgr 11... 11
3 Syfte och frågeställning ... 13
3.1 Avgränsningar ... 13
4 Tidigare forskning ...15
4.1 Elevers förhållningssätt till teknikämnet ...15
4.2 Tekniklärares förhållningssätt till ämnet ... 16
4.3 Övriga aktörers betydelse för ämnet ... 17
5 Teoretiskt ramverk – attitydmodellen ... 18
6 Metod ... 19
6.1 Metoder för datainsamling ... 19
6.2 Analysmetod ... 21
6.3 Metoddiskussion ... 23
6.4 Validitet och reliabilitet ... 24
7 Analysresultat ... 25
7.1 Attitydprofiler hos elever ... 25
7.2 Attitydprofiler hos lärare ... 26
7.3 Attitydprofil hos rektorer ... 28
9
1 Inledning
Skolinspektionen gjorde 2014 en kvalitetsgranskning bland 22 skolor fördelade över Sverige om hur undervisningen i ämnet teknik hanterades (Skolinspektionen, 2014). Detta för att tydliggöra förbättringar med syfte att i högre grad nå målen med skolämnet teknik. I rapporten presenterades brister i grundskolans teknikundervisning på skolorna som ingick i underlaget. Problem som framkom var bland andra att lärare inte hade rätt behörighet, lärare uppfattades oinspirerade, och brister i kompetensen hos skolledningar kring kunskapskraven i ämnet. Både elever och lärare ansåg att tekniken kom i skymundan av de naturorienterande ämnena (från och med nu NO-ämnena). Skolinspektionen undersökte dessutom om det fanns tillgång till legitimerade lärare, ändamålsenliga lokaler, läromedel, utrustning och material. Under min egen VFU, verksamhetsförlagda utbildning inom Kompletterande Pedagogisk Utbildning, under hösten 2019 samt våren 2020, har jag upplevt att mitt kommande huvudämne teknik, 7-8 år efter Skolinspektionens granskning, fortfarande inte tas på allvar och jag funderar förstås över varför det är så. Ett intresse väcktes att fördjupa mig i attityderna till teknikämnet. Skolinspektionen konstaterade hur det såg ut på skolorna innan 2014 men inte direkt vad det kan ha för konsekvenser för elevernas attityder till ämnet. Jag vill veta vilka attityder elever, lärare och rektorer har till teknikämnet i skolan.
10
2 Bakgrund
2.1 Teknikämnets framväxt i korthet
Förändringar i teknikämnet är inget nytt utifrån ett historiskt perspektiv, utan viljan att påverka och utveckla teknikundervisningen har alltid funnits eftersom tekniken i samhället ständigt inbegriper nyheter och ändringar.
I boken “Teknik som kunskapsinnehåll i svensk skola 1842-2010” har Magnus Hultén skrivit ett kapitel med rubriken ” I naturvetenskapernas skugga Teknikteman i 1800-talets läromedel i naturlära” och där beskrivit hur redan 1836 de första läroböckerna med teknikinnehåll kom. De användes i ämnet naturlära i folkutbildningen. Långt senare i läroplanen från 1962, Lgr 62, fanns det valbara kurser i teknik. Tyvärr blev de blev inte så populära som det var tänkt, enligt Hultén. Han fortsätter att beskriva hur man på 1970-talet gjorde en översyn av ämnet teknik med syfte att göra det obligatoriskt och nå ut till såväl manliga som kvinnliga elever. Hultén beskriver fyra anledningar till varför man ville att detta skulle bli ett obligatoriskt skolämne:
1. Samhället blir allt mer tekniskt och komplicerat, därför behöver alla, oavsett kön, en viss teknisk allmänbildning.
2. Skolan måste bli mindre teoretisk och göras mer praktisk, teknikundervisning kan vara ett sätt.
3. Genom strävan mot jämställdhet är det nödvändigt att både flickor och pojkar får möta, förstå och behärska tekniken.
4. Sverige behöver kunna rekrytera elever som kan tänka sig att utbilda sig till tekniker, civilingenjörer och naturvetare.
Genom Lgr80 kom teknikämnet in i grundskolan som ett obligatoriskt ämne och Sverige var bland de första länderna i världen att införa detta. Men tyvärr doldes det bakom andra ämnen under en lång tid, framförallt bakom NO-blockets ämnen.
Införandet av ämnet föregicks av en strid mellan slöjdlärarna och lärarna i NO om vilka som skulle undervisa i teknik vilket till slut resulterade i NO-lärarna var dem som förväntades ta sig an ämnet. Bland annat den striden gjorde att man inte hann konkretisera hur ämnet skulle struktureras utan det lades på skolorna själva att hantera. Rektorer fick därmed själva besluta om bland annat tim- och tjänstefördelningen kring ämnet. Problemet med behöriga lärare löstes då oftast med att teknik fick ingå i de övriga NO-ämnena. Det resulterade i att skolämnet teknik såg olika ut på olika skolor varpå ingen gemensam grund utvecklades som alla kunde följa.
Med läroplanen som infördes 1994, Lpo94, plockades teknikämnet bort ur NO-blocket och blev ett självständigt ämne med egen kursplan. Motiveringen till att detta skedde var att ämnet inte längre skulle uppfattas som ett stöd till ämnena i NO-blocket utan som ett självständigt kunskapsområde enligt Lövheim (2013).
Hallström, Hultén och Lövheim (2013) beskriver hur det 2008 tillsattes en Teknikdelegation på uppdrag av regeringen, med syftet att öka intresset för teknik, matematik och naturvetenskap bland ungdomar. Delegationen kom fram till att de flesta skolor var dåligt rustade för framtiden och ett av problemen var skolämnet teknik i grundskolan. Ämnet var i stort behov av en omstart då det var mycket som behövdes ändras. Teknikdelegationen menade att om eleverna får en negativ bild av teknik redan i grundskolan så kan det ge konsekvenser för framtiden. Kraven på nya kursplaner i ämnet samt en förändrad lärarutbildning ledde fram till Lgr11.
11
2.2 Skolämnet teknik idag i Lgr 11
Detta är från läroplanen som gällde när undersökningen gjordes under sommaren 2020, en revision är beslutad som ska träda i kraft 1 juli 2021.
Syfte enligt Lgr11, en sammanfattning
Eleverna ska utveckla sitt tekniska kunnande, medvetenhet, intresse för teknik och förmågan att ta sig an tekniska utmaningar. De ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och dess begrepp. Vidare ska de utveckla sin kunskap om hur man löser problem och uppfyller ett behov med hjälp av teknik. De ska även förstå teknikens historiska utveckling för att kunna förstå dagens teknik och hur den har påverkat och påverkar idag vår samhällsutveckling. (Skolverket, 2018a)
Centrala innehållet i årskurs 7–9: en sammanfattning
Det centrala innehållet är innehållsrikt inom teknikämnet i skolan och är indelat i tre grupper: Tekniska lösningar, Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar och Teknik, människa samhälle och miljö. Där man ska gå igenom allt från olika system, kommunikations- och informationsteknik, programmering, konstruktioner och materiallära till dokumentation, begrepp, återvinning, säkerhet vid teknikanvändning med mera. (Skolverket, 2018b)
Kunskapskrav enligt Lgr11, en sammanfattning
Undersöka olika tekniska lösningar och föra enkla resonemang om olikheter och likheter. Testa olika teknikutveckling och konstruktionsarbeten samt hitta nya lösningar. Utföra enklare fysiska modeller och utföra enkel dokumentation. Eleven ska utföra enkla resonemang på hur olika tekniska lösningar kan få konsekvenser för människa, miljö och samhället (Skolverket, 2018c).
Regeringen tog i mars 2017 ett beslut om att förstärka den digitala kompetensen i kursplaner/läroplaner för grundskolan. Detta för att tydliggöra skolans viktiga uppdrag att stärka eleverna i deras användande av den digitala tekniken och för att förbereda eleverna inför den arbetsmarknad de kommer att möta i framtiden. Till följd av detta har programmering tillkommit som ett obligatoriskt inslag i kursplanen för ämnet teknik (och matematik) i grundskolan från och med hösten 2018 (Regeringen, 2017).
Teknik ska enligt timplanen undervisas 88 timmar i högstadiet vilket är lika många timmar som biologi, kemi och fysik. Hela NO-blocket delar dock på ytterligare 39 timmar på högstadiet som får fördelas fritt (gäller eleverna som började årskurs 1–8 hösten 2020 de som började årskurs 9 hösten 2020 går kvar på gamla reglerna) (Skolverket, 2018d).
Om timplanen för teknik jämförs med andra ämnen kan noteras att det är få timmar teknik. Om man tittar på hela skolgången i grundskolan så är det endast hem- och konsumentkunskap som har färre timmar än teknik. Tittar man endast på högstadiets timplan så är det musik och hem- och konsumentkunskap som har färre timmar (Skolverket, 2018d).
12 Forskning och utvärderingar har dessutom visat att det ofta undervisas ca 100 timmar av de 200 timmarna som eleverna har rätt till under grundskolan, det är även oroande att tekniken göms undan i andra ämnen (Skolinspektionen, 2014)
Skolinspektionens granskningsrapport presenterar resultat från underlag från 22 skolor från olika delar i landet. Rapporten redovisar bland annat hur elever upplevde teknik och redovisar såväl bra teknikundervisning som brister i teknikundervisningen. Brister som lyftes fram var lärarnas ämneskompetens deras vilja och kunnandet att ge eleverna rätt undervisning utifrån vad som står i kunskapskraven. Granskningen kom fram till att eleverna inte förstår vad som förväntades av dem och många kunde inte särskilja ämnet från de övriga NO-ämnena, eftersom teknik flätades in i dessa och oftast hade ämnet inte någon egen tid i schemat.
Skolinspektionen lyfter också att intresset var likvärdigt mellan flickor och pojkar i den yngre skolåldern men slutet av grundskolan hade många flickor tappat intresset för skolämnet teknik. Eleverna var i allmänhet inte delaktiga i sitt lärande när det gäller skolämnet teknik samtidigt som lärarna missade att utgå från elevernas tidigare kunskaper. Lärarna var osäkra på syftet samt kursplanen och de metoder som utmärker skolämnet teknik.
Vidare ansåg eleverna att det fattades en teoretisk förankring, diskussion eller reflektion i samband med de praktiska moment som var vanliga inom ämnet. Uppgifterna eleverna gavs var av den typ som skulle resultera i samma resultat/lösning som gjorde att deras egen utveckling av vare sig problemlösning eller effektivitet gynnades. Eleverna ansåg att lärarna missade att knyta uppgifterna i skolan till elevernas egen vardag och gjorde den icke relevant eller användbart för det. Det fattades även utmaning och stimulans i uppgifterna som de gav eleverna.
Med teknikämnets historiska utveckling, vad som framkommit i Skolinspektionens granskningar och ämnets nu gällande kursplan (hösten 2020) som bakgrund genomförs en fallstudie med syfte att undersöka vilka attityder till teknikämnet som framkommer i uttalanden hos skolans olika aktörer. Elever och lärare som direkt berörs av teknikundervisningen men även skolledning som beslutar om schema, lokaler och inköp av material.
13
3 Syfte och frågeställning
Syftet med denna fallstudie är att undersöka attityder hos elever, lärare och skolledning till skolämnet teknik. Det finns många olika definitioner om vad attityd är men det de flesta är överens om att det är värderande såsom bra/dåligt, för/emot eller trevligt/otrevligt (Ajzen 2001).
Jag har i denna studie använt mig av en modell utvecklad av van Aalderen-Smeets mfl (2011) med vars hjälp en uppfattning om elevernas attityd tagits fram baserad på deras syn på ämnet vad gäller relevans, svårighet, glädje, oro, självförmåga och yttre påverkan. Modellen består av 3 komponenter som i sin tur har flera underliggande delar för att få en bild av vad de tillfrågade har för samlad känsla när det gäller teknikämnet i skolan. Dessa komponenter samt de underliggande delarna har jag beskrivit i kapitlet 5 som presenterar mitt teoretiska ramverk eftersom det är med hjälp av denna modell jag har analyserat den data jag erhållit. Skolledningens attityd till och hur de hanterar ett ämne ger oftast avtryck på undervisning. Det kan gälla pengar till material, schemaläggningen samt hur lokalen där undervisningen sker är utformad och utrustad.
Intressant är dessutom hur olika aktörer värderar teknikämnet när det gäller allmänbildning och vilken betydelse av kunskaper i teknik har när det gäller fortsatta studier.
Jag har valt att samla olika aspekter kring aktörernas relationer till ämnet och sammanfattar dem i ordet attityd till teknikämnet.
Som blivande tekniklärare är detta en intressant frågeställning när det snart är dags att börja undervisa i teknik. Jag vill få en uppfattning av vad elever, blivande kollegor och skolledning kan tänkas ha för attityd till teknikämnet? Visserligen är denna fallstudie ett mycket begränsat nedslag i skolkontexten, min intention är dock att erhålla exempel på attityder som kan tänkas råda.
Min forskningsfråga lyder:
- Vilka attityder till teknikämnet framkommer hos elever, lärare och rektorer?
3.1 Avgränsningar
För att erhålla data valde jag att fråga respondenterna genom en enkät. Intervjuer hade givit mig mer ingående och mer fördjupat datamaterial men av olika skäl, främst corona-relaterade sådana hade jag inte möjlighet att genomföra intervjuer och valde därför att ställa frågor i enkätform. Jag valde att inte fråga vilket kön respondenterna ansågs sig tillhöra eftersom jag vet att det kan vara känsligt för eleverna och att det inte var något jag skulle undersöka i min studie. I fallstudien lämnas en enkät ut till elever i en och samma klass. De fick en fråga om hur de ser på teknikämnet. Risken finns att eleverna genom sina svar förhåller sig till sin specifika teknikundervisning, sin lärares val av undervisning etc. de kanske inte tänker på främst kursplanens innehåll i sitt svar. Det rimliga att anta är att eleverna svarar i relation till hur de upplever sin specifika undervisning. I en fallstudie genomförs en analys av ett fall, det finns en medvetenhet om det och syftet är att trots att studien undersöker en specifik elevgrupp undersöka om det framträder olika attityder till teknikämnet inom den specifika gruppen. Mina frågor var ställda så att respondenterna svarade vad de ansåg om teknikämnet
14 i sin helhet och inte om de olika delarna såsom läraren, innehållet, hur undervisningen gick till. Antalet respondenter är begränsat till 11 elever, 9 lärare och 3 rektorer. Därigenom får datamaterialet anses begränsat vilket också berörs i diskussionen. Trots det mycket begränsade datamaterialet är intentionen med fallstudien att göra några specifika nedslag hos elever, lärare och rektorer för att utröna vilka attityder som framträder.
15
4 Tidigare forskning
Här nedan presenteras nedslag i tidigare forskning kring sådant som berörs av
forskningsfrågan.
4.1 Elevers förhållningssätt till teknikämnet
Lindahl (2003) har i sin forskning undersökt elevers (årskurs 5 till 9) intresse för naturvetenskap och teknik. Forskningen handlar om flera ämnen i grundskolan men specifikt kring skolämnet teknik så ser det ut enligt följande.
Lindahl presenterar resultat uppdelat på flickor och pojkar för att belysa skillnaden mellan könen. Hon jämför intresset, om de känner sig duktiga och om de känner sig dåliga i ämnet, mellan årskurs 7 och 9.
Tabell 1
Elevers förhållningssätt till teknikämnet. Sammanställning av data från Lindahl (2003). Kön Årskurs Intresse Känna sig duktig Känna sig dålig
7 ca 50 % ca 33 % 39 %
9 < 50 % 44 % 10 %
7 ca 70 % 43 % 6 %
9 80 % 61 % 3 %
Både pojkar och flickor anser att de känner sig duktigare i 9:an än i 7:an. Pojkar visar ett större intresse och känner sig även duktigare.
Lindahl menar (2003) att om eleverna känner sig duktiga så känner de sig även kunnigare och får ett ökat intresse. Jämfört med andra ämnen gällande intresse hos flickorna så ligger teknik i botten tillsammans med några andra ämnen. Intresset styr till stor del också om man blir bra på ett ämne (Lindahl, 2003) vilket också visar sig i Vallerands studie från 2012 (Vallerand, 2012) kring elevers uppfattning av utmaning och motivation i skolan. Författaren skriver att intresset för ett ämne har stor betydelse för elevens motivation att lära samt att en lagom stor utmaning i skolarbetet är något som främjar elevers motivation och utveckling. Slutsatserna i Valerands studie är att eleverna behöver uppleva en bra utmaning i skolarbetet och att det finns ett tydligt samband mellan utmaning och motivation. Eleverna upplever utmaning som motivationshöjande vilket i sin tur leder till att arbetet känns roligt och viktigt. Forngren (2018) visade i sin studie att motivation är en mycket viktig faktor för all inlärning. Dessutom påvisades att en positiv återkoppling mellan lärare-elev har en markant bättre inlärningsmetod än en negativ återkoppling.
Van Aalderen-Smeets mfl (2011) pekar på vikten av att studera attityd hos elever när man vill studera hur undervisning kan påverka elevernas intresse. Ett problem som framkommit är
16 nämligen att lärarna inte är tillräckligt utbildade för att undervisa i vissa ämnen och att lärarnas attityd inte alltid är positiv vilket sprider sig till eleverna.
Svenningsson (2018) undersöker attityden hos elever för teknikämnet i skolan och kom fram till att det är fler anledningar till elevers attityder till ett ämne. Hur utförligt en elev kan berätta vad teknik i skolan innebär beror på hur stort intresse denne elev har i ämnet. Dessutom såg Svenningsson en koppling mellan viljan att arbeta med teknik i framtiden och elevens erfarenheter utanför skolan. Om eleven har någon utanför skolan som kan berätta mer ingående vilka yrken som finns och vilka valmöjligheter inom de tekniska yrkena så finns det en större möjlighet att eleven visar ett intresse för teknik i framtiden. Vidare visade Svenningssons studie att två elever i samma klass med olika intressen var båda intresserade av teknikämnet i skolan på grund av sin lärare, läraren kan verkligen påverka attityden till ett ämne om än inte ensam så tillsammans med de eleven möter utanför skolan. Tyvärr visar det sig att dessa två elever inte riktigt kan förklara vad teknik är eftersom de blandar ihop det med fysik.
Attityder kan delas upp i affektiva (upplevda känslor som är svåra att förklara) och kognitiva (hur något uppfattas) vilka tillsammans bildar ett beteende. De val och beteenden som en person gör är beroende av dessa två olika delar. Attityd är en inre motivationsfaktor och denna påverkas av om personen har en positiv syn som ger ett intresse och som i sin tur ger en motivation (Svenningsson, 2018). Resultatet av Svenningssons studie visar även att det är svårt att få en rättvis bild av elevers attityd till teknikämnet i skolan för det är många som inte kan beskriva vad ämnet innebär, ändå vet dom att de inte vill arbeta med det i framtiden.
4.2 Tekniklärares förhållningssätt till ämnet
Nordlöf (2018) undersöker inte enbart inställningen hos lärarna när det gäller skolämnet teknik utan även lärarnas uppfattning om ämnets betydelse för elevers allmänbildning i relation till samhällsutveckling samt lärares syn på statusen för teknikämnet jämfört med andra ämnen. Lärares syn på ämnet och deras olika ställningstaganden påverkar deras sätt att undervisa. Nordlöf (2018) visar även att lärarnas positiva syn ökar ju mer utbildade de är i ämnet teknik samt även hur skolans attityd till ämnet är. Har man en ledning som satsar och synliggör en positiv syn på teknik så får man mer positiva lärare. Medan lärare och arbetslag inom andra ämnen arbetar kollegialt och planerar tillsammans i allt högre grad så fortsätter skolämnet teknik vara i skymundan och tekniklärare och arbetslag inom teknik saknar uppbackning.
Nordlöf (2018) jämför hur olika variabler påverkar en lärares attityd i positiv eller negativ riktning. Genom hennes studie har det visat sig att inneha en tekniklärarutbildning är den variabel som bidrar mest till en positiv attityd. Även fortbildning ökar positiviteten för ämnet. Lärare som jobbar på skolor som satsar på teknikämnet med fasta timmar och bra ämnesplaneringar har en mer positiv syn på ämnet.
Bjurulf (2008) fann i sin studie hur verksamma tekniklärare ofta tolkade begreppet teknik som mänskliga tekniska hjälpmedel - artefakter. Hon beskriver hur lärarna som deltog i studien uppfattade skolämnet teknik på många olika sätt allt ifrån att det viktigaste syftet är att praktisera hantverk till att det är att stärka flickors tekniska självförtroende men även att få elever är intresserade av teknik i allmänhet. Hon kom även fram till att skolämnet teknik undervisades på olika sätt beroende på vilken utbildningsbakgrund läraren hade men även vilken fysisk miljö som organiseras för eleverna.
17 Bjurulf (2008) beskriver även hur teknikämnet inte prioriteras lika högt som andra ämnen i skolan. Lärare i studien anser att de hellre undervisar i NO-ämnen. Slutsatsen är att lärarnas utbildning och fortbildning har stor betydelse för hur tekniken i skolan undervisas för eleverna. Studien påvisar bland annat att de lärare som har bakgrunden som matematik- och NO-lärare känner sig begränsade när man undervisar i teknik eftersom man inte har all kunskap som krävs för att utföra en bra undervisning.
I Bjurulfs studie framkommer det även att om läraren har en bakgrund som trä/metallslöjdslärare så får eleverna arbeta med olika projekt medan om lärarna har en bakgrund som matematik- och NO-lärare undervisar lärarna på sådant sätt att samtliga elever gör samma sak samtidigt.
Lärarna i Bjurulfs studie menar att även storleken på klassen har betydelse för undervisningen, om mindre grupper är möjligt kan undervisningen bestå av mer praktiskt arbete. Lärarna som var delaktiga i Bjurulfs studie framhöll hur de mest lät eleverna utföra praktiska saker men synen var att det inte räckte för att få högsta betyg utan då måste elever även göra teoretiska uppgifter. Bjurulf drar slutsatsen att de teoretiska uppgifterna har större betydelse än de praktiska. De artefakter som konstruerades var sådana som eleverna inte hade användning av efter kursen och då kan det ge signalen till eleverna att det inte är så viktigt eftersom de inte kan se någon nytta (Bjurulf, 2008).
Palmer (2001) har i sin forskning kommit fram till att negativa attityder som lärare har till ett ämne kan ha utvecklats från deras egna negativa upplevda erfarenhet de erhållit när de själva gick i skolan.
Tosun (2000) har genomfört studier som undersöker lärarnas förmågor i naturvetenskap och som har visat att lärare med mindre positiv syn på ämnet delar ett antal egenskaper. De har lägre förtroende och självförmåga/egenförmåga att ha tilltro till sin egen kunnighet att lära ut ämnet och de är sämre på att stimulera sina elevers attityder.
4.3 Övriga aktörers betydelse för ämnet
Nordlöf (2018) framhåller även att lösningen för det åsidosatta teknikämnet inte är lärarnas ansvar utan skolledare, huvudmän och politiker som bär det yttersta ansvaret för att förbättra all skolundervisning inte enbart för teknikämnet. Vidare påpekar hon hur viktigt det är med en ledning på skolan som tar ämnet på allvar och ger ämnet tid, lokaler och material, där har rektorerna på skolan ett viktigt uppdrag så att lärarna känner att de kan göra sitt jobb. Teknikämnet är ett av alla ämnen i skolan som har lägst antal behöriga lärare (Skolverket, 2020) och både huvudmän och rektorer bör arbeta på att lärarna får den kompetens som de behöver och även fortbildas återkommande eftersom ämnet ändras i och med att samhället utvecklas (Nordlöf, 2018).
Price (2012) skriver om hur attityderna från både rektorer och lärare skapar stämningen på skolan som påverkar inlärningen hos eleverna och dess effektivitet. Detta visar att både lärare, elever och även skolledningen måste tro och satsa på skolämnet teknik för att en ändring ska ske.
18
5 Teoretiskt ramverk – attitydmodellen
De frågor som jag ställer i undersökningen har sammanfattats inom attitydbegreppet. Min intention är att undersöka attityder till teknikämnet hos elever, lärare och rektorer. Som ett teoretiskt ramverk har jag därför använt mig av den attitydmodell som Nordlöf (2018) använt. Den baseras i sin tur på den modell som Van Aalderen-Smeets mfl (2011) presenterade. Attitydmodellen bygger på tre olika delkomponenter som alla bidrar till beteendet hos en individ. Jag har i min fallstudie valt att förhålla mig till alla delar utom genusaspekten eftersom jag valde att mina respondenter skulle vara anonyma även när det gäller kön och ålder.
Attitydmodellen har använts i fler studier om attityder (Nordlöf, 2018) och har bland annat utvecklats för att förstå attityder hos tekniklärare men jag har även använt den för att studera elever och rektorers attityder till specifikt teknikämnet.
Attitydmodellens tre komponenter, som presenteras nedan, bidrar alla till beteende och övertygelser hos en individ. Det är en blandning av dessa tre komponenter som utgör grunden för de attitydprofiler jag kommit fram till. I min fallstudie har nämligen olika attitydprofiler framkommit i analysen av materialet. Hur den analysen genomförts beskrivs närmare i kapitel 6.2.
1. Kognitiva uppfattningar
Hur en individ uppfattar kunskap och hur man tänker kring undervisning i detta fall baseras på följande:
i. Upplevd relevans – vilken relevans anser man att ämnet har? Är ämnet viktigt? ii. Upplevd svårighet – hur svårt anser man att ämnet är?
iii. Uppfattning om genus – innehas någon uppfattning om skillnader mellan flickor och pojkar generellt? Denna tar jag inte med i denna fallstudie.
2. Känslomässiga förhållanden
Hur en individ uppfattar teknikundervisning, positivt eller negativt baseras på följande: i. Glädje, behag – känner man glädje och tillfreds med att undervisa eller med
undervisningen?
ii. Oro – känner man missnöje, tveksamhet eller oro inför ämnet?
3. Upplevd kontroll.
Hur en individ känner kontroll över teknikämnet och teknikundervisning baseras på följande: i. Självförmåga – har man som individ tilltro till min egen förmåga? Vilket bygger på
om man har kunskaper och självförtroende inom området.
ii. Kontextberoende – Hur jag som individ upplever kontexten. Påverkas man av något yttre (tid, material, andras beslut, styrande dokument etcetera).
19
6 Metod
I samhällsvetenskaplig forskning är det inte ovanligt med fallstudier då det är önskvärt att få en djupare förståelse och insikt för det man vill undersöka. Man studerar oftast ett fall (ibland fler) och fallet ska ha tydliga gränser och rikta in sig på en sak.En fallstudie kan bestå av fler olika forskningsmetoder såsom intervjuer, observation och enkäter med flera där resultatet ska ge forskaren data för att besvara det man riktat sig in på. Fallstudier inbjuder forskaren till att använda sig av flera olika metoder för att få en så bra helhetssyn som möjligt men jag valde av tidsbrist och corona-skäl att använda mig endast av enkät (Denscombe, 2016). Fördelar med fallstudier:
- Är lämplig för forskning i det lilla - De unika svaren kommer fram
- Ges möjlighet att använda fler forskningsmetoder - Ger ett övergripande perspektiv
Nackdelar med fallstudier: - Svårt att generalisera
- Svårt att sätta gränserna för forskningen - Svårt att hitta tillbaka till forskningens miljö (Denscombe, 2016)
Målsättningen är att få svar på forskningsfrågan och genom den fördjupa mig inom de attityder som kan finnas till teknikämnet. Det hade varit av stort värde att använda intervju som en kompletterande metod för att erhålla djupare och mer välutvecklade unika svar. Anledningarna till attityderna lämnas till framtida forskning.
En fallstudie är gjord där elever, lärare samt rektorer är tillfrågade, 3 frågor för att få svar på forskningsfrågan som handlar om deras attityd till teknikämnet i skolan. Eleverna gick i årskurs 9 i en skola medan lärarna var utspridda i hela Sverige och var antingen no- och tekniklärare eller enbart tekniklärare. Skolledningspersonal som tillfrågats är från Stockholmsområdet.
6.1 Metoder för datainsamling
Syftet är att undersöka vilka attityder som återfinns hos elever, lärare och rektorer kring skolämnet teknik och där tillvägagångssättet var att svara på frågor i en enkät.
Intresset var att få reda på hur olika aktörer inom skolan har för kognitiva uppfattningar, känslomässiga förhållanden och upplevd kontroll i relation till specifika aspekter inom teknikämnet. I relation till dessa aspekter har formulerades enkätfrågor för att fånga in relevanta svar.
I de enkätfrågor som formulerades lades fokus på syftet med ämnet, om dess viktighet när det gäller allmänbildning och fortsatta studier. Intressant var även att få veta hur aktörer ser på de tre ämnena i NO-blocket och jämföra dem med teknikämnet. Frågorna valdes ut för att försöka få en bild av aktörernas bild av teknik också i jämförelse med andra ämnen.
20 Jag har valt i denna studie att använda mig av enkätfrågor med frivalsfrågor och enligt Ejlertsson (2019) klassificeras studier med enkätfrågor oftast som kvalitativa. Det som kännetecknar kvalitativ forskning är att man vill beskriva egenskaper och karaktärisera något (Larsson, S., 2011). Enkäten var helt anonym ingen inte hänsyn togs till vare sig ålder eller kön hos respondenterna eller vilken lärarbehörighet som lärare innehar. Anledningen var att det inte var av betydelse för min analys.
Det empiriska materialet består således av svar på enkätfrågor som ställts till tre olika aktörer inom skolan.
Enligt författaren Ejlertson (2019) så är förberedelserna viktiga inför att skicka ut en enkät. Det är viktigt att frågorna är genomtänkta så att man får respondenterna att svara på det man är ute efter. Det viktiga för mig var att ställa frågor som kan ge svar möjliga att analysera med det teoretiska ramverket men också som kan ge attityder till de specifika aspekterna inom teknikämnet.
Det man ska tänka på i planeringsstadiet enligt Ejlertson (2019) är att när det gäller öppna frågor med fria svar är det viktigt att tänka på hur man ska sammanställa svaren för att få ett resultat.
Urvalet av respondenter är ett bekvämlighetsurval där samtliga elever gick i samma klass. Lärare är spridda över hela landet och rektorer arbetade i Stockholms län.
Samtliga svar har behandlats anonymt och de jag har fått skickade till mig, printades ut och sedan raderade deras mejl. Anonymiteten har varit viktig eftersom detta utlovades när de blev tillfrågade. Eftersom endast elever som fyllt 15 år tillfrågades behövdes därigenom inte deras vårdnadshavare godkänna deras delaktighet (Etikprövningslagen 2003:406, 18 §). Att svara på enkäten var helt frivilligt vilket alla tillfrågade blev informerade om innan de svarade. Enligt Ejlertsson (2019) finns det olika metoder att analysera enkätsvaren och mitt val var att analysera min data med ett teoretiskt ramverk som grund.
När enkätfrågorna utformades var det med utgångspunkt i sådant som kan relateras till modellen i det teoretiska ramverket, syftet var att kunna uttolka attityder. De första två frågorna var desamma till samtliga men under förberedelserna upptäcktes att respondenterna representerar olika vinklar i skolans värld och ville därför forma fråga nummer tre så att den blev relevant för gruppen som tillfrågades.
I stort har jag relaterat de olika enkätfrågor till de tre delarna i attitydmodellen enligt följande: Fråga 1) Vad anser Du att teknikämnet har för syfte? Varför läser man teknik i skolan? Koppling till det teoretiska ramverket: Kognitivt förhållningssätt. Eventuellt känslomässigt förhållningssätt.
Fråga 2) Hur viktigt anser Du att teknikämnet är för dig avseende allmänbildning och fortsatta studier på en skala 1–5 där 1 är inte alls viktigt alls. Förklara gärna varför.
Koppling till det teoretiska ramverket: Kognitivt förhållningssätt och känslomässigt förhållningssätt.
Fråga 3 (till elev och lärare) Om Du jämför med biologi, kemi och fysik hur viktigt tycker du teknik är då? Är det lika viktigt, mer eller mindre? Skriv gärna en förklaring.
Koppling till det teoretiska ramverket: Känslomässigt och kognitivt men även upplevd kontroll kan förekomma.
21 Fråga 3 (till ledning) Hur mycket pengar i till exempel material lägger din skola på skolämnet teknik i jämförelse med biologi, kemi och fysik?
Koppling till det teoretiska ramverket: Upplevd kontroll och känslomässigt förhållningssätt.
Med frågorna ville jag veta vad de ansåg om skolämnet tekniks viktighet i skolan, om det ger någon allmänbildning samt om ämnet har någon betydelse för fortsatta studier. Anledningen var att respondenterna skulle förhålla sig specifikt till dessa aspekter.
Det tredje frågan för elever och lärare var om hur viktigt de ansåg att teknik var och då speciellt i jämförelse med NO-blockets ämnen. Anledningen till det var att respondenterna skulle specifikt beskriva hur de upplever teknikämnet relaterat till No-ämnena.
Skolledningens tredje och sista fråga handlade om hur mycket de planerade i budgeten för ämnet teknik och för att ge ett exempel så skrev jag i till exempel materialkostnader. Detta för att få en känsla av skolämnet tekniks plats inom budgeten, glömdes den bort eller fanns den med.
Eftersom jag valde att respondenterna kunde vara anonyma togs ingen hänsyn till skillnader mellan vare sig kön, ålder, typ av lärare (men samtliga är NO- och/eller tekniklärare på högstadiet). Enligt tidigare forskning så är det oftast så att pojkar har ett större intresse för teknik än vad flickor har i övre tonåren medan i den lägre skolåldern är det ingen skillnad (Lindahl, 2003). I min fallstudie valde jag dock att inte ta hänsyn till könsaspekten.
Syftet har varit att undersöka attityderna till teknikämnet men kring specifika aspekter. Enkäten består både av så kallade öppna svar där respondenten själv får skriva ett fritt svar och även en fråga där ett siffervärde på en skala ska väljas av respondenten beroende på sin åsikt. Enkäten består således av både fritextsvar och värderande svar för de olika frågorna.
6.2 Analysmetod
Enligt Ejlertsson (2019) kan svaren på de öppna frågorna behandlas olika – man kan exempelvis försöka finna teman i svaren och som i detta aktuella fall finna teman i relation till det teoretiska ramverket. Även Braun och Clarke (2006) beskriver tematisk analys på ett metodiskt sätt. Deras deduktiva analys där ett teoretiskt ramverk genererar kategorier som koder och teman ska relateras till har utgjort inspiration i min analys.
Jag valde att se på individnivå, analysera varje individs svar i relation till de tre delarna i ramverket. Därigenom uttolkades de samlade svaren på enkätfrågorna i relation till delarna i attitydmodellen, för respektive individ. De svar som gavs kodades i relation till komponenterna i attitydmodellen.
Efter tolkning av hur respondenternas svar relaterar till attitydmodellen lästes alla svar givna av en person och så gjordes en sammanvägd tolkning för respektive individ. Så har en profil uttolkats för respektive individ.
Processen kan beskrivas enligt följande:
Först skrevs alla svaren ner med fråga 1 i kolumn 1 och fråga 2 i kolumn 2 och fråga 3 i kolumn 3. I de tre följande kolumnerna skrev jag in attitydmodellens 3 komponenter: kognitiva uppfattningar, känslomässiga förhållanden samt upplevd kontroll.
22 Nästa steg var att analysera svaren (fråga 1-3) och tolka hur de olika delarna av svaren kunde formuleras in under de tre delkomponenterna. Det kan ses som en kodning. Jag tog hjälp av de tre delkomponenternas underrubriker som finns beskrivna under kapitel 5 Teoretisk ramverk – attitydmodellen, för att förstå innebörden i modellen bättre. I de tre kolumnerna (A-C) formulerades tolkningar relaterade till svaren (fråga 1-3), se tabell 2. Jag uttryckte därigenom en beskrivning av innebörden i det jag kodat. I detta steg synliggjordes att olika elever/lärare svarar olika och deras svar ger olika tolkningar inom modellen, men det synliggjordes också att liknande svar/tolkning i modellen återkommer, alltså innebörderna i uttalanden återkommer.
Tabell 2
En beskrivning över analysprocessen som använts
Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 (A)Kognitiva uppfattningar: Upplevd relevans, svårighet, genus (B)Känslomässiga förhållanden: Glädje,obehag,oro? (C)Upplevd kontroll: Självförmåga, kontextberoende elev 1 elev 2 elev 3 osv . . rektor 3
I nästa steg tematiserades de tolkningar som formulerats i A-C. Efter genomläsning ett flertal gånger kunde olika teman formuleras. Temana bestod av en samlad bild av kolumnerna B-D (kolumn A är första och där står respondentens alias). Temat kan ses som en attitydprofil och ger en samlad bild över en individs attityd. I elevgruppen framträdde ett antal olika attitydprofiler, baserade på vad individen svarat på frågorna. Alla elever svarar inte helt olika, mönster framträdde i materialet varför ett antal profiler kunde synliggöras. Analys av lärarna och rektorerna gjordes på samma sätt och till slut kom det fram sammanfattningar i kolumner i dokumentet, se tabell 3. Till slut kunde jag landa i ett specifikt antal attitydprofiler.
23 Tabell 3
Beskrivning av sista etappen av min analys där till slut mina attitydprofiler växte fram.
Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 (A)Kognitiva uppfattningar: Upplevd relevans, svårighet, genus (B)Känslomässiga förhållanden: Glädje,obehag,oro? (C)Upplevd kontroll: Självförmåga, kontextberoende Attitydprofil
1: a omgång Attitydprofil 2:a omgång
elev 1 elev 2 elev 3 osv . . rektor 3
Jag kunde slutligen notera 4 elevattitydprofiler samt 3 lärarattitydprofiler samt 1 gemensam profil för rektorerna.
Rubriken på respektive attitydprofil tänkte jag ut efter att jag granskat de gemensamma dragen hos dem, till exempel att de ansåg att biologi var viktigare än teknik för de tog upp det som var viktigt såsom livet, hälsa och naturen. Denna profil kallade jag ”Teknik är underordnat mänskliga, sociala, biologiska aspekter”.
Genom det tillvägagångssätt som beskrivs ovan har analysen baserats på det teoretiska ramverket. Jag har som tidigare sagts valt att tolka respondenternas svar i relation till de tre delområdena: kognitivt, känslomässigt, upplevd kontroll. Det är värderingar och fritextsvar som därigenom utgjort min empiri. För respektive respondent har jag därmed uttolkat svar i relation till det kognitiva förhållningssättet, det kognitiva och den upplevda kontrollen. Det betyder att jag för varje respondent kan presentera en attitydprofil. En attitydprofil till specifika aspekter inom teknikämnet. Efter det sammanställer jag vilka olika attitydprofiler som framträder hos elever, lärare och rektorer samt omfattning av respektive profil.
6.3 Metoddiskussion
Som tidigare nämnts hade det varit värdefullt att genomföra intervjuer med eleverna, lärarna och rektorerna. Då hade jag kunnat följa upp svaren och be dem förtydliga innebörder för rikare empiri.
Efter genomförd enkätundersökning kan konstateras att enkätfråga 2 ställdes på sådant sätt att respondenterna svarade på olika sätt, några delade upp svaren, andra gjorde inte det. Det medförde problem vid analysarbetet. Denna fråga inser jag att den kunde ha ställts på annat sätt.
Svagheten med en värderingsfråga är att samtliga respondenter kan tyda vad nivåerna betyder utifrån sig själv. Det är inte alls säkert att en respondent tolkar vad en 3: a är på samma sätt
24 som en annan. Med hjälp av mer kunskaper kring formulering av enkätfrågor kunde frågan formulerats på annat sätt och därmed ge ett djupare svar.
En av frågorna upplever jag nu i efterhand som att den är laddad och svår att svara ärligt på. Det är den tredje frågan till skolledningen där jag frågar hur mycket i budgeten de planerar för till exempel materialkostnad för teknikämnet under året. Om jag skulle ha gjort enkäten idag jag skulle ha frågat om teknik har en egen budget eller om den är med i NO-blockets, och hur ligger den storleksmässigt jämfört med övriga ämnen i skolan.
Eftersom jag i denna fallstudie endast haft tillgång till ett begränsat antal respondenter kan jag inte generalisera men dock kan jag ge en bild av olika attityder till teknik som kan finnas inom skolan.
6.4 Validitet och reliabilitet
I en kvalitativ studie handlar validitet om frågeställningen kan besvaras med de valda analys- och datainsamlingsmetoden som gjorts. I denna studie vill jag komma åt vad elever, lärare och rektorer uttrycker om specifika aspekter inom teknikämnet i skolan. Det har använts en enkät som lämnats in anonymt och på det viset ville jag få så ärliga svar som möjligt. Min analys av svaren och min kategorisering har grundats i och relaterats till en teoretisk modell som har utgjort ett sätt att sortera och uttrycka, vilket är ett sätt att tolka svaren. När det gäller reliabilitet så är det frågan om en oberoende person skulle sammanställa mitt material och komma fram till samma resultat. Om personen i fråga skulle relatera till samma teoretiska ramverk och sortera efter detta så anser jag att resultatet skulle bli likt det jag uppnått.
25
7 Analysresultat
I detta kapitel presenteras de olika attitydprofiler som framkommit vid analysen. Eftersom frågorna i enkäten fokuserade på specifika frågeställningar har också uttolkningarna som gjorts i relation till det teoretiska ramverket visat sig omfatta specifika kännetecken. Det som därför framkommit som resultat är olika attitydprofiler hos aktörerna i relation till enkätfrågornas fokus. Här nedan presenteras attitydprofiler hos elever respektive lärare, därefter presenteras rektorernas profil.
Syftet med resultatet är att beskriva vad som framkommit när attitydramverket läggs på respondenternas svar på specifika enkätfrågor. Enkätfrågor som valts med grund i tidigare forskning och Skolinspektionens granskningsresultat.
7.1 Attitydprofiler hos elever
I svaren från eleverna har uttolkats fyra olika attitydprofiler. Här nedan beskrivs innebörder hos respektive attitydprofil vilka också stärks med citat.
7.1.1 Teknik är underordnat mänskliga, sociala och biologiska
aspekter - som är viktigare för mig.
Hos vissa elever framkommer en attityd till teknikämnet som kännetecknas av att det inte är ett lika viktigt ämne som exempelvis SO-ämnen och biologi. Eleverna uttrycker hur teknik inte på samma sätt som andra ämnen handlar om livet, samhället och hur vi och vår värld fungerar. Eleverna beskriver hur teknik är mindre - och biologi är mer allmänbildande, de tycks inte uppleva att tekniken utgör en viktig del av mänskligheten. Teknik upplevs som något avskilt från det mänskliga och är därför ointressant.
Lindahl (2003) skriver att intresset styr till stor del om man blir på bra på ett ämne vilket visar sig även i en annan studie (Vallerand, 2012). En av lärarens uppgifter är att göra ämnet intressant för eleverna vilket inte skett här. Svenningsson (2018) påvisar även i sin studie att läraren kan påverka attityden hos eleverna för ett ämne tillsammans med de eleven har kontakt med utanför skolan.
Elever uttrycker bland annat
”Jag tycker att teknik är lite mindre viktigt än tex biologi” eller ” Teknik är oviktigt eftersom jag är mycket mer intresserad om hur världen är uppbyggd.”
7.1.2 Teknik är för ensidigt inriktat mot teknikyrken. Jag vill ha en
bredare bas, jag vill vara mer allmänbildad.
Hos vissa elever framkommer det att teknik finns i skolan för att väcka intresse för teknik i allmänhet och att man förvisso kan lära sig saker man inte lär sig i andra ämnen. Attityden till skolämnet teknik är visserligen positiv och ett intresse har väckts men de anser att ämnet trots allt mest riktar sig till de som vill arbeta med teknik. Elever med denna attityd uttrycker hur de vill få en bredare allmänbildning och då finns andra ämnen som ger mer. Teknikens
26 värld intresserar inte fullt ut eftersom den ger ett ensidigt intryck. Elever uttrycker bland annat
”Jag vill vara mer allmänbildad” och ” Teknikämnet syftar endast till att väcka intresse för teknikstudier”.
En tidigare gjord studie Svenningsson, 2018) visar att det är svårt att få en rättvis bild av elevers attityd till teknikämnet i skolan för det är många som inte kan beskriva vad ämnet innebär, ändå vet dom att de inte vill arbeta med det i framtiden. Denna attitydprofil visar tecken på att kunskap om vad teknik är kan vara en anledning till attityden.
7.1.3 Teknik är bra att kunna för allmänbildningen men inget jag
vill ägna mig åt.
Denna elevattityd kännetecknas av att det är ett lärorikt ämne i skolan för att det formar idéer och ger en bra allmänbildning. Man lär sig hur saker och ting fungerar och den tekniska historiska utvecklingen. Attityden till teknik är positiv men dessa elever vill trots allt inte ägna sig åt teknik.
Exempel på hur elev beskriver ämnet: ” det är viktigt att kunna olika tekniska problem och framsteg för att forma sina egna ideér och tankar.” och ” mindre viktigt (än NO)”
Studier har visat att (Svenningsson, 2018) attityd är en inre motivationsfaktor och denna påverkas av om personen har en positiv syn som ger ett intresse och som i sin tur ger en motivation.
7.1.4 Teknik är positivt, vårt samhälle bygger på det och vi behöver
kunskaper. Kan vara något för mig.
Attityden i denna grupp visar en positiv syn till teknikämnet i skolan och de anser att det finns fler anledningar till det. För att få ett arbete som det finns många av inom teknik och för att samhället är uppbyggt på teknik och att det är viktigt att förstå den tekniska historien för att förstå tekniken i samhället idag. Teknik är framtiden och det är lika viktigt som kemi, biologi och fysik.
Elever skrev bland annat
”få jobb och vi använder mer och mer teknik” och ” teknik blir en allt större del av samhället” och ”för att inte vara dum”
7.2 Attitydprofiler hos lärare
7.2.1 Teknik är underordnat mänskliga, sociala, biologiska
aspekter
27 Precis som hos eleverna uttrycker denna lärarattityd att teknik inte är lika viktigt som No-ämnena eftersom dessa tar upp en grund och en förståelse för det som sker i vardagen. Teknik är bara till för att lösa problem som uppstår i vardagen och för att lära sig om olika material och maskiner för att förstå sin vardag. Teknik anses också viktigt att ha i skolan för de elever som inte klarar av de teoretiska utan kan här lära sig praktiska saker. Lärare med denna attityd uttrycker hur teknik är mindre viktigt än no-blocket för att det innehåller kunskaper som är viktigare i och för själva livet. De framhåller dock vissa positiva aspekter inom teknikämnet såsom att man lär sig att våga testa, våga ha fel. Några kommentarer från lärarna är att
”Jag tycker att teknik är viktigt men kanske inte så viktigt som biologi, kemi och fysik.” och ” NO-ämnena är viktigare för det ger en faktagrund och förståelse som behövs i vardagen, oavsett fortsatta studier och yrkesinriktning”
7.2.2 Teknik är positivt, vårt samhälle bygger på det och vi behöver
kunskaper. Bra att kombinera med andra ämnen
Lärarna med denna attityd anser att teknik finns överallt runt oss och är allmänbildande och bra för fortsatta studier. De menar vidare att tekniks viktighet ökar om ämnet kombineras med andra ämnen och inte bara undervisas fristående eftersom teknik kan gå djupare in och förklara det man inte hinner göra med exempelvis no-ämnena. Teknikämnet blir som ett komplement. Även lärare med denna attityd menar att teknik är ett mer praktiskt ämne jämfört med ämnena i no-blocket som är mer teoretiska. Teknikämnet gör att eleverna blir mer medvetna medborgare och lärarna framhåller hur ämnet ska väcka intresse och nyfikenhet hos eleverna. Det är viktigt att synliggöra den teknik vi har i samhället och att ge möjligheter att förstå den. Det finns en positiv känsla för teknikämnet i denna lärarattityd och ämnet framhålls som ett bra komplement till de ämnen som anses mer teoretiska i no-blocket. Några kommentarer från lärarna lyder
”Teknikämnet blir dessutom en mycket bra brygga över till SO-ämnena på många sätt. Teknik kan funka som ett kitt mellan skolan alla discipliner och kan samarbeta med i princip vilket annat ämne som helst, anser jag.” och ” Eftersom jag anser att tekniken sätter in ämnen i ett större sammanhang blir det väldigt viktigt för just allmänbildningen och att bli en medveten medborgare”.
7.2.3 Teknik är viktigt för vissa, intresset styr.
Denna lärarattityd framhåller att teknik är allmänbildande och att elever kan lära sig att arbeta i projekt med allt vad det innebär. Attityden kännetecknas dock av att teknikämnet är mindre viktigt än andra ämnen för de flesta elever men för de som har ett teknikintresse inom programmering till exempel är ämnet viktigare. Även hos lärare med denna attityd framkommer hur teknikämnet finns till i skolan idag för att komplettera andra ämnen och gå djupare i de saker som de andra ämnena tagit upp. En känsla som framkommer är att det är viktigt med teknikämnet för att vi i Sverige har en lång tradition av teknik och att det är kopplat till människors historia.
Några kommentarer från lärarna lyder
”Teknik är mer viktigt för de elever som har mer intresse i data eller programmering” och ”Jag tycker att det är mindre viktigt än andra ämnen”
28
7.3 Attitydprofil hos rektorer
7.3.1 Teknik är positivt, vårt samhälle bygger på det och vi behöver
kunskaperna.
Den attityd som framkommer hos rektorerna karaktäriseras av en positiv syn på ämnet teknik. De uttrycker att ämnet är allmänbildande men även bra för eventuella fortsatta studier inom teknikområdet. Teknik ger en förståelse för vårt samhälle, människan och miljön och dess samspel och vi behöver dessa kunskaper för att fungera i vårt samhälle. Det ger även eleverna en chans att förstå den snabba tekniska utveckling som skett den senaste tiden och att förstå varför tekniken idag ser ut som den gör. Rektorerna värdesätter teknikämnet och menar att det ges ekonomiska och materiella förutsättningar.
Rektorer uttrycker bland annat ”Skolans uppdrag är att hänga med i den snabba utveckling som pågått och pågår och låta eleverna få de grunder som behövs.” och ”viktigt för att få eleverna att kunna relatera till en hållbar utveckling, att kunna jämföra förr och nu, att förstå samband”.
29
8 Diskussion
Min forskningsfråga: Vilka attityder till teknikämnet framkommer hos elever, lärare och rektorer?
I min fallstudie har det framkommit olika attitydprofiler i samband med skolämnet teknik hos elever, lärare och rektorer. Profilerna har tagits fram med hjälp av en attitydmodell som används i andra avseenden när man studerat attityder och den bygger på tre olika komponenter som tillsammans ger en samlad bild av attityd. De tre komponenterna är kognitiva uppfattningar, känslomässiga förhållande och upplevd kontroll med var och ens egna underrubriker. Respondenternas svar kopplades till dessa olika underrubriker först för respektive respondent, för att sedan jämföras för att se likheter mellan attityder hos enskilda respondenter och hur dessa kunde slås ihop och på så sätt bilda attitydprofiler.
Jag ville finna attityder som elever, lärare och rektorer har när det gäller ämnet teknik i skolan och har då på detta sätt fått fram några olika varianter. Några attitydprofiler har gemensamma punkter men skiljer sig också på något sätt. Hos eleverna framträdde fyra olika, hos lärarna tre olika medan det hos rektorerna framträdde en attitydprofil. Dessa attitydprofiler som framträdde i denna fallstudie ger mig svar på min fråga och nedan följer en mer noggrann genomgång av dessa. Studiens resultat gör förstås inte anspråk på att vara heltäckande och inga generaliseringar kan göras. Men trots det begränsade datamaterialet framkommer attityder som kan visa på intressanta perspektiv.
Elevernas, lärarnas och rektorernas olika attityder till ämnet går i olika riktningar samtidigt som det finns likheter. Attitydbegreppet byggs av kognitiva föreställningar, känslomässiga aspekter och självkänsla och i de olika profilerna framträder olika grad av dessa.
I elevprofilen, tillika lärarprofilen; Teknik är underordnat mänskliga, sociala, biologiska aspekter kan uttolkas en kognitiv utmaning, att teknikämnet inte fullt ut har tydliggjorts. Att respondenter uttrycker att andra ämnen till skillnad från teknikämnet tar upp det ”verkliga livet”, hur vår värld fungerar och att man inte lär sig något om samhället visar att teknikämnets syften, förmågor och centrala innehåll inte riktigt har slagit igenom. I attityden finns även tecken på att teknikämnet inte upplevs angeläget och en stor tveksamhet inför ämnet, därigenom framträder inte positiva känslor för ämnet. Det tyder på att stora delar av teknikämnets innehåll inte återfinns och dess relevans inte gjorts synligt. Att så tydligt uttrycka teknikämnet underordnat mänskliga och sociala aspekter kan vara ett tecken på att både kunskap om ämnet saknas och att en bristande självkänsla i relation till ämnet råder. I en annan attitydprofil som framkommer hos eleverna; Teknik är för ensidigt inriktat mot teknikyrken. Jag vill ha en bredare bas, jag vill vara mer allmänbildad. Framkommer också att ämnet synliggjorts på ett sätt som lett till kognitiva begränsningar, i detta fall att innehållet frammanat kunskaper som specifikt riktat blicken mot framtida teknikyrken. I andra ämnen får man lära sig mer allmänbildande kunskap. Här kan tolkas en negativ känsla till det ämne som undervisats. Möjligen har fokus varit på teknikutvecklingsprocessen, specifikt programmering, analys av tekniska lösningar och en avsaknad av konsekvenser av teknikval, teknisk förändring, hållbar utveckling, etiska aspekter etc. sådant som skulle kunna ha tolkats allmänbildande. Teknikämnet såsom det beskrivs i kursplanen ger uttryck för ett allmänbildande ämne vilket dock inte tycks ha givit genomslag för denna attityd.
Teknik är bra att kunna för allmänbildningen men inget jag vill ägna mig åt. Denna elevprofil är medveten om att teknikundervisningen är viktig men inget den anser sig vilja hålla på med i livet. Profilen antyder att ämnet teknik tar upp viktiga saker såsom
30 konsekvenser av teknikval och hur tekniken förändrats genom tiderna och varför. Profilen uttrycker att det är viktiga kunskaper, att det är bra att kunna förstå olika tekniska problem för att forma idéer och tankar. Denna profil har greppat vad teknikämnet går ut på men inget som den vill ägna sitt liv åt. Här kan uttolkas en negativ känsla för ämnet trots att innehåll och kunskaper värdesätts.
Teknik är positivt, vårt samhälle bygger på det och vi behöver kunskaper. Kan vara något för mig. Denna profilgrupp är den största av grupperna för eleverna och mest positiva gruppen till ämnet teknik. Här får den positiva känslan genomslag. Och eleverna anser att samhället bygger på teknik och för att hänga med i samhällsutvecklingen och att det är viktigt med teknik i skolan. Att läsa ämnet leder till att man kan läsa vidare och få ett bra arbete inom teknikområden eftersom det är här framtidens arbete kommer att finnas. Denna grupp av elever har troligtvis intresse för något i ämnet, känner sig säkra och ser sig själva som en individ som arbetar med teknik.
Lärarprofilen Teknik är underordnat mänskliga, sociala, biologiska aspekter som återfinns även hos eleverna där de anser att teknik inte alls är lika viktigt som biologi och kemi eftersom de ämnena tar upp det verkliga livet. Hos lärarna återfinns profilen och samma syn på vad ämnet omfattar framträder. I teknikämnet kan man göra mer praktiska saker och visa att problem kan ha många lösningar och lära sig att våga testa. Men även hos lärarna framförs övertygelsen att det är viktigare med exempelvis biologi eftersom det tar upp det som är det verkliga livet, hälsa och naturen. No-ämnena ger enligt lärarna en större faktagrund och förståelse som behövs i vardagslivet. Här kan tolkas en begränsad syn på teknikämnet, att läraren inte riktigt omfamnar hela ämnets karaktär och bredd, möjligen är tolkningen att läraren inte har tillräckliga kunskaper eller självförtroende att genomföra en bra teknikundervisning. Forskning (Nordlöf, 2018) säger att det är viktigt att man som lärare levererar ett intresse till elever, får dem att tycka att ämnet är intressant, lyfta sådana saker som eleverna snuddar vid i deras vardag för att väcka intresset om det inte redan finns där. Om man som lärare kliver in i klassrummet med en negativ bild av vad som ska läras ut så smittar det av sig till eleverna.
Teknik är viktigt för vissa, intresset styr. Denna lärarprofil anser att teknik i skolan endast är viktigt för främst de som har ett intresse av data eller programmering. De anser att ämnets syfte är att förstå hur kommunikationstekniken fungerar eftersom det är elevernas vardag och då bör ha en grundförståelse av detta. Dessa lärare saknar förståelse för ämnets hela bredd och kan sägas bortse från delar av det centrala innehållet eller kunskapskraven. Lärarna i denna grupp verkar inte ha någon tilltro till sin förmåga vilket kan påverkas av att skolan hen arbetar på inte har en framträdande teknikundervisning. Charlotte Nordlöf i skriver i sin studie (Nordlöf, 2018) hur viktigt det är att ledningen på skolan ger teknik en högre status med schemaläggning, lektionssalar och rätt lärare så sprids denna positiva känsla ner till lärarna och vidare till eleverna.
Teknik är positivt, vårt samhälle bygger på det och vi behöver kunskaper. Bra att kombinera med andra ämnen. Denna profilgrupp är den största av grupperna även för lärarna och är även här den mest positiva till ämnet teknik i skolan. Gruppen anser att teknik behövs i samhället och det är det som byggt upp samhället till vad det är idag. Det som skiljer från elevgruppen är att dessa lärare ansåg att ämnet teknik är även till för att komplettera andra ämnen, det som inte hinns med i kemi, fysik och biologi kan man gå djupare på i tekniken och göra elevernas kunskaper av no-ämnena begripliga. Ser inte teknik som ett eget fristående ämne utan det ska kombineras med andra för att uppnå något.
31 Hos rektorerna framkommer endast en profil, Teknik är positivt, vårt samhälle bygger på det och vi behöver kunskaper. Denna grupp av respondenter var lika i sina tankar kring teknik i skolan. De anser att ämnet är viktigt och ser positivt på ämnet och att det är grunden i vårt samhälle. De framhåller att mänskligheten behöver kunskapen för att kunna fortsätta utveckla samt för att förstå världen som den ser ut idag. Alla anser att tekniken inte har en undanskymd plats i budgeten utan får det utrymme som behövs för att upprätthålla en bra undervisning. Denna grupp anser att ämnet har hög relevans på skolan och känner att om undervisningen blir bra och relevant så är den viktig. Gruppen är den som avgör om hur kontexten ser ut på skolan där de arbetar och alla har en väldigt positiv syn på ämnet vilket bör visa sig i schemaläggning, lokaler etcetera som kan påverka både elever och lärare som undervisar.
Svenningsson (2018) visar att många elever inte kan säga vad teknik egentligen innebär men de vet ändå att de inte vill arbeta med det i framtiden. Det är anmärkningsvärt när det ligger i lärarens uppdrag att genom sin undervisning utveckla ett brett intresse. Det finns forskning som säger att om eleven har ett intresse så ökar motivationen och finns det motivation så underlättar det inlärningen hos eleven (Vallerand, 2012)
Vissa lärare däremot har attityden att teknikämnet är viktigt för de elever som redan har intresset (Svenningsson, 2018) vilket även framkommer i detta arbete. Enligt Skolverket är syftet med teknikämnet att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt (Skolverket, 2018). Svenningsson (2018) ser även en koppling till att de elever som har ett intresse inte nödvändigtvis får det genom skolan utan när de umgås med andra privat som har förklarat och visat vad ett framtida arbete inom teknik innebär. Detta tillsammans med lärare som skapar eller behåller ett intresse borde vara den bästa lösningen.
En annan aspekt som framkom i detta arbete är att flera lärare anser att ämnet ska fungera som ett komplement till NO-ämnena. Att läsa teknik ska, enligt dessa, underlätta förståelsen av det naturvetenskapliga blocket och inte att teknik är ett fristående ämne med eget centralt innehåll sedan många år.
En tredje sak som fångade mitt intresse är att elevernas och lärarnas attityder var gemensamma med några få undantag. De flesta var positiva även om lärarna valde att poängtera hur teknikämnet ska ses som komplement till NO-blocket samt att ämnet var för de redan intresserade. Lärarna och eleverna som inte var från samma skola men hade många liknande tankar och attityder om skolämnet teknik.
Min frågeställning vilka attityder som finns inom skolan för skolämnet teknik kan anses besvarad från de tre olika aktörerna inom skolan, elever, lärare samt rektorer. Med hjälp av mitt teoretiska ramverk som bygger på att få fram olika attitydprofiler har jag fått fram några olika varianter och där jag kan se många likheter mellan de olika aktörerna men även olikheter. Mitt mål var att få veta vad aktörerna anser om ämnet i skolan och trots det begränsade datamaterialet har attityder frammejslats. Att olika attityder till teknikämnet uppstår hos elever och lärare är intressant att se. Att olika attityder uppstår hos elever som undervisats av samma lärare är också viktigt att upptäcka och ha med sig som verksam lärare i ett arbetslag på en skola samt i relationen med elever.
