121112
Anteckningar från möte i Teknikcollegerådet inom GR
Datum: Onsdag 10 oktober 2012
Plats: Svenska Mässan för besök på Möjligheternas värld och Gymnasiemässan efter mötet.
Närvarande: Karin Ingelhag BRG, Eric Alexandersson Volvo Cars AB, Kenneth Ardehed GR vux, Anders Thelander Borealis, Lars Josefsson, Pernilla Börjesson Midroc, Eva Wiberg Lindholmens tekniska gymnasium, Håkan Cardfeldt Polhemsgymnasiet, Raymond Vaske Nösnäsgymnasiet, Pernilla Öhberg Elof Lindälvsgymansiet, Jan Johansson GTG, Johan Bengtsson GTC, Svante Boström Yrkeshögskolan Göteborg, Margaretha Allen GR
Förhinder: Bengt Forsling IF Metall, Lennart Österlund Teknikföretagen, Mats E-vital, Tommy Ottosson Heka, Ulrica Wiklander SKF,
Anteckningar
Föregående mötes anteckningar lades till handlingarna. Regionalt perspektiv
1. Avstämning av statistik
Regionen har en skyldighet att lämna årlig rapport till Riksföreningen Teknikcollege Sverige om antal studerande på de utbildningar som är certifierade. Bakgrunden är att föreningen vill använda detta underlag i sitt arbete med att informera och bearbeta omvärlden. Den 10 oktober är sista dag att skicka in statistik till processledaren som sedan sammanställer och skickar vidare till riksföreningen. Information om detta gick ut i september. OBS att detta gäller samtliga enheter som är certifierade.
2. Budgetpropositionens effekter på Teknikcollege Göteborgsregionen
Reflektioner gjordes kring att en förlängning av försöksverksamheten med ett fjärde år samt ett permanent fjärde år aviserades. Hur kommer regionens anordnare att agera utifrån denna möjlighet? Processledaren gick igenom nuvarande förutsättningar för
försöksverksamheten. Vidare nämner budgetproppen också en utökning av antalet platser inom såväl yrkesvux som yrkeshögskolan.
Infrastruktur för utbildning
3. Resultat av slutantagningen för teknikprogrammet och det industritekniska
programmet
Processledaren redogjorde för aktuell statistik kring slutantagningen till samtliga gymnasieprogram. Teknikprogrammet fortsätter att öka till 982 antagna elever. Även det industritekniska programmet går upp något till 228 elever trots att elevkullen sjönk med 5 % sen föregående år. Statistiken bifogas med anteckningarna.
4. Återkoppling kring debattartikel som publicerades i GP
Eric Alexandersson och Bengt Forsling kommenterade den av riksföreningen författade och i GP införda artikeln om att politiken måste satsa även på
yrkesutbildningar och inte endast vara nöjd med att teknikprogrammet ökar. Några reaktioner har kommit men inget har varit särskilt uppseendeväckande.
5. Kompetensplattform – hur kan en sådan se ut? Anette Larsson, GR medverkade.
Under krisen 2009 blev det uppenbart att det inte fanns tillräckliga kunskaper om utbud och efterfrågan av utbildning som kunde erbjudas till dem som drabbades av krisen. Regeringen gav ett uppdrag till regionala aktörer att ta reda på detta och att ta fram s.k. kompetensplattformar. I vår del av Sverige är det Västra Götalandsregionen som har uppdraget, men regionen har involverat de fyra kommunalförbunden. Hur kan vi visualisera det vi vet? Hur ser utbudet ut och vad examinerar vi dessa i? Vi lär oss nu genom att ta ett steg i taget. Vad har vi för efterfrågan?
Kompetensområdet vård- och omsorg visades som exempel. Nationell statistik visas ofta med hjälp av SUN- (svensk utbildningsnomenklatur) och SSYK-koder (svensk standardiserad yrkesklassificering). Blandkompetenser blir allt vanligare.
Regeringen vill kunna se att utbudet matchar efterfrågan. Genom att visualisera får vi igång diskussioner. Vad levererar de olika utbildningsformerna? Hur ska man göra för att definiera blandkompetenser? Ta t ex förmågan att kunna svetsa i plast. Var hör den hemma? Det är viktigt att också kunna se bakåt och följa utfallet.
En vanlig fråga är vilka inriktningar som finns i gymnasieskola. Om man vill jämföra med gymnasieskolan som vuxenutbildare, hur gör man då? Hur många antas? Vilka inriktningar efterfrågas? Detta är exempel på frågeställningar som skulle kunna besvaras i ett virtuellt system. En annan fråga är i vilken befintlig utbildning vi skulle kunna ta in deltagare för att erbjuda något speciellt. Statistik kring gymnasieskolans antagning är inläst från 2005 och för yrkeshögskolan från 2003. Nu kommer
Det gäller att jämföra samma saker. Vi vill presentera statistiken så neutralt som möjligt och vi måste också kunna förklara tolkningar och förklaringar.
Hur kan man få fram examineringsprognosen? För gymnasieskolan är det relativt enkelt med tre till fyra års intervaller. Vuxenutbildningens studerande har ett ungefärligt slutdatum. Yrkeshögskoleutbildningar har ett slutdatum.
Avbrottsprognosen läggs också in. Andra uppgifter kommer från SCB och Arbetsförmedlingen. AF ser inte alltid bakåt för att kunna se framåt.
Arbetslivets underlag behövs också. Hur ser prognoserna ut?
Vilket behov pratar vi om? Är det regionens behov som styr eller är det nationella behov?
Detta IT-verktyg kommer att visas under Almedalsveckan 2013.
Totalt 21 kompetensplattformar över hela landet arbetar med samma fråga. De olika regionerna möts i olika sammanhang. Systemleverantörerna är också med i arbetet så att juridiken stämmer. PUL kan också bli inblandat.
Branscherna är inte så selektiva och arbetslivet är väldigt mångfacetterat.
Problemställningen är också att fler ska arbeta längre. Hur ska omorienteringen se ut? Konjunkturinstitutets prognoser ligger bland annat till grund för analysen.
Universitetens och högskolorna statistik bör vi också komma åt.
Hur ska vi tänka utifrån vårt perspektiv inom Teknikcollege Göteborgsregionen? Det finns projekt som man skulle kunna lägga över verktyget på. Det måste kunna lyftas till andra nivåer.
Deltagare i det regionala rådet får gärna kontakta anette.larsson,@grkom.se med inspel.
6. Ansökningar om YH-utbildningar från Göteborgsregionen
Jan Johansson och Svante Boström har tagit fram en gemensam skrivelse som omfattar kompetensbehovet på YH-nivå utifrån ett avnämarperspektiv. Enligt beslut skulle underlaget vara hos processledaren20 september. Ett utkast visades under mötet. Två enheter finns med i underlaget. Övriga två enheter (Stenungsund och Kungsbacka) inkluderas i skrivelsen och denna skickas till processledaren senast i denna vecka för vidare befordran till YH-myndigheten.
7. Nationell rapport om yrkeshögskoleutbildning Bengt Forsling
Frågan tas upp vid kommande möte då Bengt F inte kunde delta i mötet.
8. Gymnasiedagarna och bemanning av programytor under mässan ¨
En sammanställning av hur skola och arbetsliv har bemannat programvägledningsytan presenterades. Det är mycket glest med bemanningen av montrarna för teknik,
industriteknik och el-automation. Kanske kan detta bero på all den energi som har lagts på Möjligheternas värld? Elever med föräldrar får tillträde till Möjligheternas värld varje dag Gymnasiemässan är öppen (efter 17.00 på grund av säkerhetsskäl).
9. Ungdomsinformatörer under Gymnasiemässan Rapport från Teknikcollege SKF
Aktiviteten blev inte av.
10. Annonser i bilaga till GP och GT
Reaktioner på de båda annonserna som publiceras i veckan var positiva. Bilagan i GP delades ut till Teknikcollegerådet.
QR-kod bör tas med nästa år. Mycket mera information kommer då med. Samverkan med arbetslivet
11. Möjligheternas värld – en mötesplats kring teknik och industri Reflektioner kring aktiviteten laget runt
Möjligheternas värld är en mötesplats för företag och skolor. Där finns t ex en robot som serverar dricka och Chalmerister som gräddar våfflor i en automatiserad manick. Johan Bengtsson, GTC konstaterade att det är ett fantastiskt engagemang från
företagen. SYV och lärare är svåra att få tag i, särskilt i grundskolan.
Teknikutveckling och teknikutbildning i grundskolan är inte högprioriterat.
Ann Malmberg: Eleverna upplever inte att de har haft teknik i grundskolan. Hur vet de att de ska vara intresserade av teknik? Den nya läroplanen i grundskolan säger att ämnet ska vara jämställt med t ex biologi, men det är en bit på väg dit.
Ett sätt är att bjuda in till aktiviteter på skolorna.
Reflektioner och exempel:
A. Under höstlovet bjuder GTG in till att styra robotar.
B. Aranäsgymnasiet och Elof Lindälvsgymnasiet har ett sådant samarbete kallat Made by Kungsbacka. Det är ett tufft arbete, men det ligger på gymnasiet att gå ut till grundskolan och informera.
C. Lindholmen har samarbete med några grundskolor där man gör projektarbete och aktiviteter på dessa skolor.
D. Projektet Matena och svårt att ta sig in i grundskolan särskilt i Göteborg. Det finns inga pengar och inga möjligheter.
E. Pedagogen har ett seminarium om teknik för lärare som utbildar sig inom lärarlyftet.
Processledaren påpekade att det nu finns ett stort intresse för att välja teknik i gymnasieskolan!!! Hur får vi ut det budskapet?
Genusfrågan – Vi behöver fortsätta att hitta former som attraherar flickor/kvinnor
Ett sätt är att arbeta med icke könsmärkta objekt som t ex brödrostar.
Chalmers valde att byta namn på utbildningen Väg och vatten till Samhällsbyggnad och infrastruktur och vips blev det fler sökande kvinnor.
Kenneth A: Det gäller att uttrycka sig på ett visst sätt. Högskolan Väst hade 50/50fördelning vad det gäller kvinnor och män bland sina sökande. De var
intresserade av teknik. De var en utmejslad grupp. Vuxenutbildningen jobbar mycket med den yrkestekniska sidan. Den är så gammaldags och traditionell så det är sanslöst. Kvinnorna finns inom vård- och omsorgsutbildning.
Nya teknikprogrammet
Procssledaren berättade att under arbetet med det nya programmet fästes stor vikt vid genusfrågan. Uppdraget var att nå fler och framförallt också kvinnor. En del signalord lades in i inriktningsnamnen.
Design och arkitekturutbildningarna på Aranäsgymnasiet har 30 % kvinnor..
Nösnäsgymnasiet: Be creative! De studiebegåvade flickorna har de verktyg som de behöver. Mun till munmetoden sprider utbildningens kvalitet. Goda exempel är också bra för att sälja in till fler elevgrupper. Vem säger något till flickorna i år 6-7?
Midroc – företaget arbetar med att få in fler kvinnliga ledare. Borealis – kemi lockar kvinnor även idag.
BRG – Det finns ett värde i att utbildningsanordnarna tar det på allvar. Man vill ha blandade arbetsgrupper, då det ligger en innovativ kraft i detta.
Beslut: Rådet beslöt att samla in vad vi gör för flickor till nästa möte.
Kvalitetssäkring
12. Fortsatt diskussion om attitydundersökningar kring teknik och industri Kreativ och stimulerande lärmiljö
13. Mötesplats skola
– planering inför Teknikcollege Göteborgsregionens seminarium under mötesplatsen. Hittills är Elof Lindälvsgymnasiets samverkan med arbetslivet på IN-programmet och
samverkan mellan parterna inom Göteborgsregionen inskickade som
seminarieinnehåll. Vad mer ska seminariet innehålla? Följande idéer framfördes.
Avanto - Kompetensförsörjning Lådbilen
Grundskoleprojektet Aranäs Sjöfartselektriker,
Nösnäs UF
Hållbar framtid Vindkraft
Proccessledaren kontaktar varje skola för att ta fram ett program. Bjud in alla intresserade och gärna lärare inom TCGR.
Maskiner och utrustning
14. Rapport från Euro skills i Belgien 4-6 oktober
Processledaren lämnade kort rapport från tävlingarna i Spa Franconcourt. Sverige deltog i sex klasser.
Sammanhållna arbetsdagar
Lagarbete och ämnesintegration
15. Information om ansökan om kompetensutveckling i samverkan med Chalmers
Processledaren har i samverkan med Chalmers skrivit fram en ansökan om medel för en trestegsraket för att kompetensutveckla lärare i teknik. Ansökan skickades till Skolverket 1 oktober. Preliminärt arrangeras ett möte mellan lärare som undervisar i teknik 2 redan måndag 5 november 14-18.
Lärande i arbete
16. Lägesrapport från arbetet med en gemensam handledarutbildning Ann Malmberg
Rapport vid senare möte. 17. Praktik på Teknikprogrammet
Hur ser det ut på teknikcollegeskolorna idag? Vilken typ av praktik är det som genomförs?
Frågan tas upp vid kommande möte.
18. Medvid - ett EU-projekt på gång (om något nytt finns att rapportera) Övrigt
Till kalendariet:
Riksföreningen Teknikcollege Sveriges rikskonferens 18 oktober i Malmö Seminarium om vuxenutbildning
Anmälningsläget för Skolverkets konferens om kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet 24 oktober
Vid anteckningarna
Antagning yrkesprogram jämförelse
2010-2012
2010 Definitivantagning juni
•
Barn och Fritid (BF)
292
•
Bygg och anläggning (BP)
520
•
El (EC)
845
•
Energi (EN)
186
(EC, EN) Summa: 1031
•
Fordon (FP)
413
•
Handels- o. administration (HA) 656
•
Hotell och Restaurang (HR)
344
•
Livsmedel (LP)
48
(HA, HR, LP) Summa: 1048
•
Hantverk (HV)
437
•
Industri (IP)
219
•
Medie (MP)
362
•
Naturbruk (NB)
164
•
Omvårdnad (OP)
325
Totalt:
4811
Antagning yrkesprogram jämförelse
2010-2012
2011 Slutantagning september
(2011 Definitivantagning juni)
• Barn och Fritid (BF) 235 (258) • Bygg och anläggning (BA) 495 (472)
• El och energi (EE) 472 (468)
• VVS o. fastighet (VF) 65 (68) (EE,VVS) Summa: 537 (536)
• Fordon o transport (FT ) 306 (292)
• Handel o administration (HA) 350 (334)
• Hotell o turism (HT) 163 (164) • Restaurang o livsmedel (RL) 245 (229) (HA, HT, RL) Summa: 758 (727) • Hantverk (HV) 281 (280) • Industritekniska (IN ) 215 (213) • X • Naturbruk (NB) 126 (140)
• Vård och omsorg (VO) 235 (213)
• Sjöfartsutbildning 79 (79)
Totalt: 3267 (3210)
Slutantagning 2012 september
(2012 Definitivantagning juni)
• Barn och Fritid (BF) 206 (202) • Bygg och anläggning (BA) 425 (409) • El och energi (EE) 432 (438) • Vvs och Fastighet (VF) 80 (79) (EE+VF) Summa: 512 (517)
• Fordon och transport (FT) 258 (236) • Handel och administration (HA) 318 (311) • Hotell och turism (HT) 142 (139) • Restaurang och livsmedel (RL) 169 (176) (HA, HT, RL) Summa: 629 (626)
• Hantverk (HA) 242 (242)
• Industritekniska (IN) 228 (225) • X
• Naturbruk (NB) 102 (109)
• Vård och omsorg (VO) 221 (213)
• Sjöfartsutbildning 63 (68)
Antagning
Studieförberedande/Högskoleförberedande
jämförelse 2010-2012
2010 Definitivantagning juni
•
Estetiskt (ES)
957
•
Samhällsvetenskap (SP) 3307
•
Naturvetenskap (NV)
1707
•
Teknik (TE)
577
•
IB
90
•
Annat
24
Totalt:
6662
Antagning Studieförberedande/Högskoleförberedande
jämförelse 2010-2011
2011 Slutantagning september
(2011 Definitivantagning juni)
•
Estetiskt (ES)
1045 (1032)
•
Samhällsvetenskap (SA)
2204 (2192)
•
Spets SA humaniora
8
•
Ekonomi (EK)
1115 (1083)
•
Humanistiskt (HU)
122 (121)
(SA,EK,HU) Summa: 3449 (3396)
•
Naturvetenskapligt (NA)
1602 (1579)
•
Naturvetenskapligt (spets)
27 (28)
(NA+NA spets) Summa: 1629 (1607)
•
Teknik (TE)
940 (956)
Totalt:
7063 (6991)
2012 Slutantagning september
(2012 Definitivantagning juni)
•
Estetiskt (ES)
950 (961)
•
Estetiskt spets
16 (15)
•
Samhällsvetenskap (SA)
2101 (2047)
•
Spets humaniora
8 (9)
•
Ekonomi (EK)
1172 (1153)
•
Humanistiskt (HU)
76 (82)
(SA,EK,HU+spets) Summa: 3363 (3306)
•
Naturvetenskapligt (NA)
1609 (1559)
•
Naturvetenskapligt spets 28 (27)
NA+NA spets Summa: 1637 (1586)
•
Teknik (TE)
982 (978)
Teknikcollege Kungsbacka - syfte
Med Teknikcollege Kungsbacka vill vi
skapa en kraftsamling & gemensam sak
kring teknisk utbildning i Kungsbacka för att
öka individers & företagens konkurrenskraft
Teknikcollege Kungsbacka
Uppdragsutbildning
Högskolan
Vuxenutbildning
Yrkeshögskolan
Ind
us
tri
ELG
Infrastruktur TC KBA
EE
–
Automation
ELG
EE
–
A
utom
.
&
D
atorkomm
.
EL
G
TE
–
Samh.
&
miljö
,
T
ekn.v
et
,
Design
&
Pr
od
.
AG
TE
–
P
rod.tek
n
,
T
ek
nik
v
et
,
Info.
&
medie
tek
n
.
E
LG
IN
–
D
rift
.
&
u
n
d
erh
åll/
P
rod
.
&
mask
in/
S
v
etste
kn
.
E
L
G
Nuläge
Framtid
AG =
Aranäs-gymnasiet
ELG = Elof
Lindälvs
gymnasium
Yrkeshögskolan
Kungsbacka
Teknikcollege på
Industritekniska
programmet
-
Elof Lindälvs Gymnasium,
John Weiselberg
Lärare i svetsteknik
Industritekniska programmet
Tel: 0300 833559
• Behov av rätt utrustning
• Hur?
• Inga finansiella medel
• Mitt nätverk
• Svetsteknik AB
• Vinna vinna
• Resultat: Utrustning, uppdragsutbildning, nya
idéer, fördjupat samarbete,
kompetensutveckling
Nya idéer och möjligheter
• Nätverk
• Hilti Svenska AB Region Väst
• Vinna vinna
• Infästningsteknik
• Resultat: Utrustning, utbildning som leder till
ett certifikat,
Framtid och pedagogisk utveckling
• Svårt att kommunicera Skolverkets
styrdokument och utbildningsinnehåll med
elever och företag
• Lösning: gör om styrdokumenten till uppgifter
som är arbetslivsnära och som företagen
förstår
• Resultat: Eleven förstår sitt lärande och vet
hur de ligger till betygsmässigt.
Företagen förstår vad utbildningen handlar
om och kan lättare påverka den
Programråd
• TC samarbete, Lättare att få engagerade
företag pga. investering i vår verksamhet
APL
• Bra kontaktnät via våra
samarbetspartners
• Lättare att hitta olika nischer
Kvalitetssäkring
• Tydliga mål och uppföljning
• Rätt utrustning
Skarpa projekt
• Ett nytt och spännande sätt att lära
• Uppdrag från näringslivet
• Tränar entreprenöriella kompetenser såsom
kommunikation, projektplanering,
problemlösning mm
• Ger möjlighet att de praktiska och teoretiska
kunskaperna kopplas ihop på ett bra sätt och
till verkligheten
Organisation
– Teknikcollege Kungsbacka
Styrgrupp
Teknikcollege Kungsbacka
(Lokala TC-rådet)
Processledare
Teknikcollege Kungsbacka
Programråd
IN ELG
Programråd
TE & NV
Lednings-
grupper
YH
Regionala rådet
Teknikcollege
Göteborgs-regionen
Organisation Teknikcollege Kungsbacka
Operativagruppen
Programråd
EE ELG
2012-11-15 ©SKF Slide 2 [Code] SKF [Organisation]
Sustainable Future
Presented to
Mötesplats Skola
Presented by
Therese Almgren
Mattias Bengtsson
2012-10-30
2012-11-15 ©SKF Slide 3 [Code] SKF [Organisation]
Agenda
•
Bakgrund
•
Mål & Målgrupper
•
Sustainable Future i ett sammanhang
•
Samhälle
•
SKF
•
Skola
•
Projektet
2012-11-15 ©SKF Slide 4 [Code] SKF [Organisation]
2012-11-15 ©SKF Slide 5 [Code] SKF [Organisation]
Mål & målgrupper
Mål:
•
Öka samverkan med högskolor och företag
•
Öka intresset för SKF Tekniska Gymnasium
•
Stärka ämnesintegrationen
•
En modern och attraktiv skola
Målgrupper
•
Elever / potentiella elever / elevers föräldrar
•
Samhället
2012-11-15 ©SKF Slide 6 [Code] SKF [Organisation]
Sustainable Future i ett sammanhang
Samhälle
Skola
SF
2012-11-15 ©SKF Slide 7 [Code] SKF [Organisation]
Samhälle
•
Att stärka engagemanget
och förståelsen för modern
miljöteknik.
•
Att stärka förståelsen för
hur samhälle, företag och
individ samverkar för att nå
en hållbar utveckling.
2012-11-15 ©SKF Slide 8 [Code] SKF [Organisation]
SKF
•
SKF Care
•
SKF BeyondZero
TM
•
SKF som initiativtagare
Business Care
Employee Care
2012-11-15 ©SKF Slide 9 [Code] SKF [Organisation]
Skola
•
En modern och attraktiv skola
•
Öka samverkan med externa parter
2012-11-15 ©SKF Slide 10 [Code] SKF [Organisation]
Projektet
•
År 1 – Energialiskt & Business Excellence
•
År 2 – Planering & Projektering
2012-11-15 ©SKF Slide 11 [Code] SKF [Organisation]
Årskurs 1 - Energialiskt
”Att skapa en utgångspunkt och verktygslåda för
vidare projekt inom Sustainable Future genom att
väcka intresse och öka förståelsen för energi- och
miljöproblematiken”
2012-11-15 ©SKF Slide 12 [Code] SKF [Organisation]
Årskurs 1 - Energialiskt
”Då”
sparkar igång och ger historien kring samhälle
och energi för att senare gå över i
”Nu”
som tar upp den samhällsdebatt som pågått
de senaste decennierna. Temat avslutas med
”Framtid”
med ett projektarbete inom ämnet som
2012-11-15 ©SKF Slide 13 [Code] SKF [Organisation]
Årskurs 1 - Energialiskt
Studiebesök för att väcka intresse
•
GBG-energi
•
Ekocentrum
•
Big Glenn
•
Stadsmuséet
•
Herrgården
•
Verkstadsklubben
•
Remfabriken i Gårda
•
Elyseum
2012-11-15 ©SKF Slide 14 [Code] SKF [Organisation]
Årskurs 1 - Energialiskt
Integrerade ämnen
•
Människan i industrin
•
Samhällskunskap
•
Historia
•
Miljö- och energikunskap
•
Fysik 1
•
Svenska
•
Engelska
2012-11-15 ©SKF Slide 15 [Code] SKF [Organisation]
2012-11-15 ©SKF Slide 16 [Code] SKF [Organisation]
Vision
“Att göra SKF Tekniska Gymnasium
till det självklara valet för dem som
vill göra skillnad!”
2012-11-15 ©SKF Slide 17 [Code] SKF [Organisation]
