080430
Anteckningar från möte med Teknikcollegerådet inom Göteborgsregionen
Datum: 080331Plats: Teknikföretagen, Södra Hamngatan 53, Göteborg
Deltagare: Susanne Jacobsson, Perstorp AB, Raymond Vaske Stenungsund, Bengt Forsling IF Metall, Pernilla Börjesson Midroc AB, Eric Alexandersson Volvo Personvagnar AB, Svein Holm GTC/GTG, Boye Johansson Business Region Göteborg, Elsa Lagström
Teknikcollegeföreningen, Marianne Brismar Atlet/Nissan, Stina Johansson
Vuxenutbildningsförvaltningen Göteborg, Gösta Lindvall SKF Kompetenscentrum/SKF tekniska gymnasium, Leif-Göran Klittermark Göteborgs stad, Margaretha Allen
Göteborgsregionen (GR), Svante Boström KY-akademin Göteborg (del av mötet)
1. Mötesordförande
Mötet valde Lennart Österlund till ordförande för dagens möte. 2. Sekreterare
Mötet valde Margaretha Allen till sekreterare för dagens möte.
3. Information om Teknikcollege Industrikommitténs nationella satsning
Lennart Österlund hälsade deltagarna välkomna till TCGR-rådets första möte varefter deltagarna fick tillfälle till en kort presentation.
Lennart redogjorde sedan för bakgrunden till Teknikcollege och ett bildspel visades. Bifogas anteckningarna.
Teknikcollege är inget nytt hus utan ett sätt att samla det man har och göra det bättre. Bakgrunden är bland annat behovet av kompetens från grundläggande nivå ( t ex Industriprogrammet och Teknikprogrammet) via eftergymnasial nivå till högskolenivå. Sverige måste också satsa på forskning och innovation och det är viktigt med avknoppningar och startande av nya företag.
Antalet sökande till gymnasieskolans utbildningar dalade rejält i slutet av 90-talet och något måste göras. Antalet sökande i landet minskade markant.
En ny slags medarbetare med såväl hög teoretisk kompetens som praktiskt handlag efterfrågas allt mer. Då räcker det inte att utbilda högskoleingenjörer. Gymnasieskolans teknikprogram kan också få en annan profil.
Ett annat problem för Teknikföretagen är att balansera kompetensförsörjningen. 680 000 personer är sysselsatta inom sektorn. Nu lämnar en stor grupp arbetsmarknaden genom pensionering, men vissa lämnar också branschen av andra skäl. Region Västs andel av de anställda uppgår till 28% av totala summan.
Företagen önskar också se mognare ungdomar och skolorna bör erbjuda fler ”yrkestimmar”, modernare maskiner och utrustning. Man önskar också en större lyhördhet från lärarna vad det gäller branschens krav. Stor vikt läggs också vid baskunskaper och att man arbetar mer som i arbetslivet. Hur ska Teknikföretagen nå ut till rätt rekryteringsgrupp?
I många regioner i Sverige finns heller ingen helhetssyn över utbildningssystemet. Bengt Forsling fortsatte med att berätta att teknikföretagens sektor är den näst mest
konkurrensutsatta i Sverige. De anställda behöver kompetensutveckling för att hänga med i konkurrensen på en global marknad. Det är viktigt att ta hand om de redan anställda.
Kommunerna måste också bli bättre på att utnyttja sina resurser. Inom Teknikcollege fångas det som redan finns upp på ett bättre sätt. Riksföreningen för Teknikcollege är ett sätt att få större input och att säkra upp plattformen så att inte parterna blir osams och på det viset stjälper arbetet med Teknikcollege.
Många regioner har haft fokus på gymnasieskolan, men det är viktigt att påpeka att vuxenutbildning och inte minst validering av kompetens är viktiga inslag i Teknikcollege. Validering sker oftast mot anställningsbarhet och inte bara formell kompetens. I dagens samhälle är det viktigt att ha papper på vad man kan.
Susanne Jacobsson: Hur tänker man kring marknadsföring?
Lennart Österlund: Företagen måste engagera sig tidigare i ungdomarnas liv för att väcka intresse för teknik. Det måste också gå ut erbjudanden till t ex invandrare att omskola sig. Vi kommer att ha stora möjligheter att engagera oss inom Teknikcollegerådet just i denna fråga. Raymond Vaske: Teknikcollege är ett spännande koncept som skiljer sig från en del tidigare insatser eftersom det bygger på samägande av problemställningen.
Utgångspunkten för Teknikcollege är 10 kriterier och de kunde mycket väl ha formulerats i skolans värd. Det skiljer sig så lite. MEN samägandet kräver också engagemang från båda parter t ex kring Arbetsplatsförlagt lärande som bör vara av allra högsta möjliga kvalitet. Skolan önskar också utöka andelen APL i studierna.
Elsa Lagström: Det finns ingen styrning i kriterierna för Teknikcollege vad det gäller marknadsföring utan det får varje region arbeta med. Det handlar mycket om hur företagen vill marknadsföra sig.
4. Teknikcollege Göteborgsregionen Margaretha Allen, projektledare GR
Margaretha redogjorde för några olika punkter med bäring på Teknikcollege GR A) Regional samverkan
GR har de senaste 10 åren samverkat inom gymnasieskolan på ett väldigt utvecklat sätt. Det har medfört att regionens samlade gymnasiesystem har lyckats möta den stora ungdomskullen
på ett kvalitativt sätt och med effektiv resursanvändning med bibehållen kvalitet. GR står som modell för andra delar av landet när det gäller gymnasiesamverkan.
Inom Teknikcollege kan en hel del verksamheter utnyttjas för att stärka just kvaliteten inom utbildningssystemet. GR arbetar också med vuxenutbildning och validering av reell
yrkeskompetens.
Ett bildspel visades (vilket bifogas anteckningarna). B) Ansökan om att bli certifierad region
I april 2007 gav de regionala utbildningspolitikerna mandatet att skicka in en intresseanmälan till Industrikommittén. I november skrevs ansökan under. Under hösten har ett nätverk för intressenter träffats regelbundet för att förbereda för de lokala ansökningarna.
Ansökan är väl förankrad mellan GR, Teknikföretagen och IF Metall. C) Organisationsmodell – Ansvar och befogenheter -Finansiering
Arbetsformerna och modellen för TCGR presenterades. Mandat och ansvar är tydligt i dessa modeller. Förslaget är avstämt med utbildningspolitiker och utbildningschefer liksom de nätverk som finns runt gymnasieskolan. Modellen följer också GR:s gängse modell för samverkan mellan medlemskommunerna.
Utav det skälet finns ingen styrgrupp inom TCGR utan ett TCGR-råd med rådgivande funktion. Ett råd kan vara lika styrande som ett beslut med tanke på regionens tyngd. Finansieringen av verksamheterna ligger ute i de lokala TC-råden och styrs av kommunala beslut eller ägarbeslut för fristående skolor. Ev. regional finansiering har hittills skett från kommunernas sida.
D) Arbetsformer för Teknikcollegerådet inom GR
Tanken är att rådet ska finna sina arbetsformer på egen hand, men vid Industrikommitténs granskning fick GR backning på att det saknades konkreta exempel på innehåll för rådets agenda, varför projektledaren ändå punktat ner ett antal frågeställningar som kan belysas. F) Utvecklingsområden
Se ovanstående punkt.
5. Två exempel på utbildningar som ansöker om certifiering GTC – Göteborgs Tekniska college presenterades av Svein Holm
Modellen kommer egentligen från Community College i USA där man tidigt såg synergieffekterna av att samverka mellan gymnasienivå- eftergymnasial nivå och kompetensutveckling av yrkesverksamma.
Colleget är en motor för att ständigt utveckla gymnasieutbildningen. För GTC var tidigare gymnasiedelen 90 % av verksamheten men ambitionen är att de andra två benen ska bli lika stora. Svein välkomnade en granskning av skolan och påpekade att Collegetanken måste bygga på kvalitet. Han ifrågasatte också hur så många skolor har kunnat bli certifierade i landet.
Margaretha flikade in att GRs modell bygger på inbördes konkurrens och samverkan på samma gång och i nätverksform. På det viset blir alla lite bättre i regionen.
Svein fortsatte med att berätta att tanken med GTC från början var ett flera företag skulle samäga skolan. Nu kan vi genomföra detta men på ett annat sätt.
SKF Kompetenscentrum
Gösta Lindvall presenterade SKFs koncept. Skolan startade redan 1937 så det finns anor långt bak i tiden. Egentligen presenteras skolan utomlands alltid som SKG Technical College redan nu. Uppdragsutbildningen är lika stor som gymnasiedelen och mycket vuxenutbildning genomförs. Man ser nu Europa som sin region. De utbildningsansvariga i bolagen i Europa kan ta fram ett gemensamt koncept utifrån koncernens behov.
6. Övriga intressenter
Raymond Vaske och Leif-Göran Klittermark presenterade Stenungsunds respektive Göteborgs tankar om att ingå i Teknikcollege.
7. Industrikommitténs granskning
Korta reflektioner från granskningsbesöken och vad som har behövts av kompletteringar. De två skolorna fick inte många anmärkningar men man tryckte på ett tydligare regionalt perspektiv.
GR har också förtydligat GR:s arbetsmodell och hur TCGR-rådet fasas in i detta. 8. Gemensam webbplats
All information mm samlas på sidan www.GRkom.se/teknikcollege 9. Marknadsföring och information
GR, IF Metall och Teknikföretagen har eller kommer att delta i dels Underhållsmässan och del Verktygsmaskinmässan på Svenska Mässan. Monter kommer också att finnas under Gymnasiemässan 15-17 oktober. Rådet bjöds också in till den kommande konferensen Yrkesutbildning i Fokus som Margaretha arrangerar 21 april. Cirka 450 personer är anmälda. Ett särskilt seminarium kommer att behandla Teknikcollege.
10. Kommande mötesagenda
Viktiga saker att ta upp: Inspiration och marknadsföring liksom hur vi får med lärarna. Det fanns exempel på sk ”Teachers night” där vd för Rolls Royce medverkade.
Andra punkter att diskutera är Validering och strategisk kompetensförsörjning. Hur kan vi åstadkomma certifiering av kompetenser. Branschen måste säga vad som krävs t ex för att vara CNC-operatör eller produktionsutvecklare.
11. Kommande möten
Två nya mötestider bokades in: 7/5 8-11 på SKF Kompetenscentrum 3/6 13.30-16.30 på GTC
Vid anteckningarna Margaretha Allen
