Anteckningar från möte i Teknikcollegerådet inom GR

131114

Anteckningar från möte i Teknikcollegerådet inom GR

Därefter besök på Industridagarna

Plats: Göteborgsregionen, Gårdavägen 2, Göteborg

Deltagare Arbetsliv: Karin Ingelhag BRG, Hans Knutsen VCC, Anders Thelander Borealis Group

Deltagare Utbildning: Patrik Bredberg Alströmergymnasiet Alingsås, Kenneth Ardehed GR, Eva Wiberg TC Linholmen, Lindholmens tekniska gymnasium Göteborg, Håkan Cardfelt TC Lindholmen, Polhemsgymnasiet Göteborg, Stina Johansson Vuxenutbildningen Göteborg, Agneta Larsson TC SKF Tekniska gymnasium Göteborg, Ann Malmberg TC SKF Tekniska gymnasium Göteborg, Raymond Vaske TC Nösnäsgymnasiet Stenungsund,

Dagordning

Regionalt perspektiv

1. Nya i TCGR-rådet

Presentation av Patrik Bredberg som representerar Alströmergymnasiet i Alingsås. Anders Thelander hälsades välkommen som ny ordförande inom TCGR.

2. Föregående mötes anteckningar

Ordförande gick igenom anteckningarna, vilka lades till handlingarna.

Infrastruktur för utbildning

3. Uppdrag kring det industritekniska programmet och teknikprogrammet Reflektioner från arbetsliv och skola inom TCGR sammanfattades som svar på

Riksföreningens frågor.

TCGRs utsedda arbetsgrupp presenterade sitt resultat. Detta kommer att skickas till Riksföreningen för vidare beredning.

Deltagarnas diskussion: I det nya teknikprogrammet finns fem nationella inriktningar. En av dem som lockar flest flickor är Design och produktutveckling. På

Polhemsgymnasiet är fördelningen mellan flickor och pojkar 50 % av varje. I dagens industritekniska utbildning vid Chalmers ingår ganska mycket teknik. Det ser lika dant ut i Umeå och utbildningen i Lund anses vara världsledande. En hel del av studenterna fortsätter att utbilda sig till arkitekter. Det nya teknikprogrammet bygger på en

teknikutvecklingsprocess där design och produktutveckling följs av produktionsteknik som ta över efter utvecklingsprocessen. Ett begrepp som hörs ofta är ”Design for manufacturing”.

Volvo ser många som inleder sin bana som produktionstekniker men som bygger på med design. Den virtuella utvecklingen i cadmiljö är sker snabbt. Det gäller att inte bara fokusera på produktionsteknik. Scania anges som ett annat exempel på hur design och produktion kopplas ihop. Det är en pedagogisk utmaning att föra samman dessa begrepp. SKF Tekniska gymnasium har försökt att illustrera vägen från idé till färdig produkt via en 3D skrivare som användes under en mässa. Designen blir då integrerad i produkten.

Ett område som har svårt att locka intresserade studenter är kemi. Kanske är det via Naturvetenskapsprogrammet de flesta kemistudenter kommer ut även om kemi finns med inom Teknikprogrammets ämnen. Idag har Nösnäsgymnasiet i samverkan med den petrokemiska industrin byggt in mera kemi inom såväl det gamla Industriprogrammet som det nya Industritekniska programmet. Elever som går den vägen blir ännu mer anställningsbara. Detta budskap måste kommuniceras.

En del av eleverna går också vidare till Chalmers efter avslutade studier på IN. SKF har en övergång från IN på cirka 50 %, Polhemsgymnasiet som har TE har nästan 100 % övergång till högskola och Lindholmens tekniska gymnasium cirka 50 % (TE och IN).

De skolor som erbjuder både TE och IN kanske kan samläsa mellan programmen nu när utbildningsministern vill slå samman programmen, men vad gör de skolor som inte erbjuder båda? Det finns möjliga kopplingar mellan Hantverksprogrammet och Industritekniska programmet inom t ex skärande bearbetning och svetsning.

Organisationen av programmet är kanske inte det viktigaste utan den kompetens som till slut blir produkten.

Inom området produktionsteknik finns idag helteoretiska utbildningar. Skulle det vara möjligt att genomföra en sådan utbildning i lärlingsform?

Under utredningen bör man undersöka hur elever ska välja. Ska det gå att söka till en inriktning direkt från år 9? Hur kommer utbildningsvägen att se ut om alla ska läsa ett första gemensamt år?

Har det en stor betydelse om programmet heter IN eller TE eller är det en administrativ fråga? Vad kommer skillnaden att vara?

Ska det vara möjligt att skräddarsy vissa utbildningar igen? Här finns också ett påpekande att fristående skolor i så fall måste få rätt att bedriva utbildningar av ett sådant slag. Regelverket är fyrkantigt idag.

Hur vet eleven att den har ett val mellan flera inriktningar allt eftersom? Eleven ska också ha möjlighet att byta väg inom ett nytt TE. Hur ska det bytet organiseras?

Egentligen diskuteras frågan av fel skäl. Faktum är att elever inte väljer det industritekniska programmet idag.

GR vux – reflektioner gällande vuxenutbildning

Situationen är den samma inom t ex bussutbildning och vårdutbildning. Vuxna söker inte heller till industriell produktion. Poängen är att komma in på en väg som leder

någonstans. Strukturen för utbildningsbehoven ser olika ut i olika delar av regionen. Utbildningsbakgrunden ser också olika ut. Små och medelstora företag måste ofta luta sig mot en enskild gymnasieskola. Regeringen bör ha med detta i utredningsdirektiven.

4. Remiss angående förslag till ett fjärde år på teknikprogrammet

Förslaget gicks igenom och rådet gavs tillfälle att komma med synpunkter.

Egentligen är det svårt att uttala sig om förslaget om ett fjärde år samtidigt som en utredning av sammanslagning av IN och TE initieras. Vad blir resultatet av den utredningen och vilka effekter kan det få på ett fjärde år?

Syftet med ett fjärde år är att erbjuda en yrkesförberedande väg efter ett genomfört teknikprogram eller ett näraliggande program. Försöksverksamhet har bedrivits i liten omfattning. Elever som har gått ut hittills har relativt stor övergång till arbetsmarknaden men det ser olika ut beroende på vilken profil de har gått.

Ett permanent fjärde år föreslås införas redan 2015, vilket återstår att se om det är möjligt. Rådet följer den fortsatta utvecklingen.

Tydlig profil

5. Återkoppling till Gymnasiemässan och till införda annonser Laget runt

Gymnasiemässan var den hittills bäst genomförda. Bättre än så här blir det inte! Det var ordning och reda i montrar och gångar. Anställningsbaren var en förbättring i

förhållande till programvägledningsytan. Snackbaren var en modern mötesyta där också vatten serverades och där samtal om utbildning och yrkesval kunde föras. Man

av montrarna byggde i mångt och mycket på elever från skolorna men på kvällstid var det mycket vanligt att skolpersonal medverkade. Externt bemannade montrar var t ex Västtrafiks monter och AFs monter. AF erbjuder också en rekryteringsmässa i februari. Kan den vara något för år 8 och 9?

Samverkan med arbetslivet

6. Industridagen – medlemmarna förflyttade sig till Industridagen

Där medverkade elever från olika teknikcollege inom GR i montern med projektet Möjligheternas värld som leds av Göteborgs tekniska college.

Kvalitetssäkring

Kreativ och stimulerande lärmiljö

Maskiner och utrustning

Sammanhållna arbetsdagar

Lagarbete och ämnesintegration

Lärande i arbete

Övrigt

7. Nästa möte