Människors upplevelser av det goda mötet med vårdpersonal

Full text

(1)2009:314. C-UPPSATS. Människors upplevelser av det goda mötet med vårdpersonal. Helen Berggren Susanne Stenberg. Luleå tekniska universitet C-uppsats Omvårdnad Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Omvårdnad 2009:314 - ISSN: 1402-1773 - ISRN: LTU-CUPP--09/314--SE.

(2) Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad. Människors upplevelser av det goda mötet med vårdpersonal - en litteraturstudie. People’s experiences of the good encounter with health professionals - a literature study Helen Berggren Susanne Stenberg. Kurs: Examensarbete 15hp Höstterminen 2009 Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Malin Olsson.

(3) 1. Människors upplevelser av det goda mötet med vårdpersonal. - en litteraturstudie People’s experiences of the good encounter with health professionals - a literature study Helen Berggren Susanne Stenberg. Avdelningen för omvårdnad Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet. Abstrakt Människor förutsätter att möten med vårdpersonal är goda och trygga. Flera studier beskriver negativa upplevelser av bemötande. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva vad människor upplever betydelsefullt i mötet med vårdpersonal. Studien baserades på 16 vetenskapliga artiklar och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att bli behandlad som en unik individ; Att få information och känna delaktighet; Att få stöd genom god kommunikation och relation; Att bemötas med kompetens och personlig omsorg. Resultatet visade att människor vill bli betraktade som enskilda unika individer med ett mänskligt värde. Det var betydelsefullt att personal identifierade individuella behov av information. När människor fick möjlighet att delta i beslut ökades deras känsla av delaktighet. God kommunikation bidrog till att en bättre mellanmänsklig kontakt och relation utvecklades. Professionell omsorg innebar att personal hade grundläggande kunskap och förståelse om både medicinsk behandling samt omvårdnad. Reflektion kan utveckla medvetenhet och kunskap hos vårdpersonal för att mötet ska ske tillfredställande och inte bli ett rutinmässigt förfarande. Resultatet av vår litteraturstudie kan bidra till en ökad förståelse och insikt om vad människor upplever betydelsefullt i mötet med vårdpersonal. Nyckelord: betydelsefullt bemötande, människor, upplevelser, Travelbee, litteraturstudie, kvalitativ innehållsanalys.

(4) 2 Det mänskliga mötet är grunden för alla relationer och bidrar till människors tillväxt och utveckling. Människor förutsätter att möten med hälso- och sjukvården är goda och trygga. I mötet sker en interaktion där människor ömsesidigt berörs av varandra genom att reagera på olika sätt. Reaktionen beror på vårt inre, de erfarenheter och förväntningar vi har samt hur vi tolkar den specifika situationen vi befinner oss i (Hansson-Pourtaheri, 2001, s. 13-15). Løgstrup (1992, s. 50) har beskrivit att det i den mänskliga relationen finns ett etiskt krav som hör ihop med att människor är ömsesidigt beroende av varandra. Enligt Hansson-Pourtaheri (2001, s. 13-15) ligger känslor som glädje, tillfredsställelse och lycka till grund för det goda mötet medan tillkortakommanden i mänskliga möten däremot skapar rädsla, hopplöshet, frustration och ibland även hat. Løgstrup (1992, s. 4142, 75, 85, 135) menar att vi normalt möter varandra med en naturlig tillit, vi har på förhand tillit till varandra vilket är grundläggande för allt mänskligt umgänge. Tilliten gör oss människor sårbara eftersom vi blottar oss inför den andre och förväntar oss att den andre ska svara an på ett sätt som skyddar vår värdighet. I mötet med en annan människa håller vi något av den andra människans liv och öde i vår hand. Det etiska kravet innebär att den som uppfattar kravet måste handla osjälviskt och ta emot det av den andre människans liv som är lagt i vår hand.. Eriksson och Svedlund (2005) har visat att en vanlig orsak till missnöje med vården är att människor upplever att de har blivit dåligt bemötta av hälso- och sjukvårdspersonal. Enligt Arman, Rehnsfeldt, Lindholm, Hamrin och Eriksson (2004) kan bristfälligt bemötande leda till ett ökat lidande för människor. Genom upplevelsen av att inte bli sedd som en unik individ blev människor reducerade till kroppar, nummer samt diagnoser och vårdpersonal gömde sig bakom hälso- och sjukvårdens kultur och rutin. Författarna beskriver det som ett vårdlidande vilket innebär att människor i kontakten med hälso- och sjukvården upplever ett ökat lidande i stället för lindrat lidande. Arman, Rehnsfeldt, Lindholm och Hamrin (2002) visade att människor har behov och förväntningar på att vårdpersonal ska bemöta deras tankar och känslor. Vårdpersonalens beteende får dem dock att känna att de måste uppföra sig på ett speciellt sätt och människor upplever därmed att de förhindras från att uttrycka och reflektera över sitt lidande. Studier (Arman et al., 2004; Eriksson & Svedlund, 2005) visar att en del människor undviker att ta kontakt med hälso- och sjukvården eftersom tillkortakommanden i bemötandet skapar känslor av besvikelse. I en studie av Jangland, Gunningberg och Carlsson (2009) beskrev människor att när de upplevde ett föraktfullt och nedlåtande bemötande från vårdpersonal som de var utelämnade till och beroende av medförde det att de förlorade tron på.

(5) 3 sjukvården. Människor upplevde att vårdpersonal som missbrukade sin maktposition skapade ångest och anstöt. Upplevelser av att inte få uttrycka sina behov står i tydlig kontrast till Lindholm och Eriksson (1993) vilka beskriver att det främsta syftet med omvårdnad är att lindra lidande hos den som är sjuk. Toombs (1993, s. 26-27, 56) betonar betydelsen av att förstå människors subjektiva upplevelser gällande livsvärlden. Den levda erfarenheten representerar människans verkliga upplevelse av sin sjukdom. När vårdpersonal visar förståelse för en annan människas livsvärld genom att försöka få insikt i dennes känslor och reaktioner om hur sjukdom upplevs kan ett bättre bemötande skapas. Skärsäter et al. (2007) beskriver att i mötet kan vårdpersonal tillföra sin professionella kunskap. Det är dock betydelsefullt att beakta att den enskilda individen bidrar med den viktigaste kunskapen om hur dennes liv ser ut, vilka mål och drömmar människan har och hur sjukdom påverkar dennes livssituation.. Hälso- och sjukvård ska utövas så att den motsvarar kraven på en god vård som är av bra kvalitet. Människors självbestämmande och integritet ska respekteras, relationer mellan patienter och vårdpersonal ska främjas och tryggheten bevaras. Målet är en god hälsa på lika villkor för alla människor. Vården ska utföras med respekt för alla människors lika värde samt för den enskilda människans värdighet, den ska även vara individuellt anpassad och ska i så stor utsträckning som möjligt ske i samråd med patienten (Hälsooch sjukvårdslagen, 1982:763). Enligt Socialstyrelsen (2006) ska ledningen säkerställa att det finns rutiner för att kunna genomföra ett gott bemötande av människor, att de visas omtanke samt att deras värdighet och integritet respekteras.. Söderlund (1998, s. 47) tydliggör begreppet god vård med betydelsen av den vård som förmår lindra människors lidande. God vård kännetecknas av en vård som utövas med omsorg och omtanke utifrån individen sedd som en medmänniska. Vårdgemenskap ska generera tro och hopp till människan. I denna litteraturstudie innebär god vård att vårdpersonal i omvårdnaden omsorgsfullt hjälper och stödjer människor i syfte att förbättra hälsa, förebygga ohälsa och sjukdom samt återställa och bevara hälsa. Begreppet det goda mötet avser människors positiva upplevelser av samspelet med vårdpersonal. Travelbee (1971, s. 7, 119) har betonat att mellanmänskliga möten är en förutsättning för att god vård ska uppnås. Vårdpersonal bör i omvårdnad inneha förståelse för hur samspelet kan upplevas och vilka konsekvenser det kan få för den enskilda individen och dennes tillstånd. I relationen bör vårdpersonal reagera på individens mänsklighet och tillgodose dennes individuella behov i interaktionen. Travelbee.

(6) 4 har belyst vikten av att frångå en generaliserande människosyn. Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsrapport (2009) beskriver att människor inte är nöjda med vissa aspekter av vården. Anmälningar till patientnämnderna angående bemötande, kommunikation och information ökade med 41 procent mellan åren 2000 och 2007 samtidigt som det visade att ett gott bemötande, delaktighet och förtroende är viktigt för resultatet av vård och behandling. Söderlund (1998, s. 47) betonar att om vården inte innehåller de nödvändiga elementen är det inte vård utan frånvaro av vård. Skärsäter et al. (2007) belyser att ett dåligt bemötande påverkar det slutliga behandlingsresultatet. Vårdpersonal bör inse att de endast är gäster i människans verklighet, istället för att se individen som en gäst i hälso- och sjukvårdens organisation. Vård och omsorg av god kvalitet ska vara en självklar grund för att uppnå en säker vård som inte orsakar människor vårdlidande.. Sammanfattningsvis visar forskning att människors upplevelser av bemötande har en avgörande betydelse för hur relationen utformas mellan den som tar emot vård och den som vårdar. Forskning visar även att människors upplevelser av bemötande är grundläggande för upplevelsen av att få sina dagliga behov tillgodosedda och att bristande möjligheter att uttrycka sina behov ger upphov till ett vårdlidande. Utifrån ovanstående konstateranden finns det en risk att bemötande av patienter inte alltid fungerar optimalt. Bemötandet sker ofta på rutin och vårdpersonal reflekterar sällan över sina omvårdnadshandlingar. Flera studier beskriver negativa upplevelser av bemötande. Syftet med vår litteraturstudie var därför att beskriva vad människor upplever betydelsefullt i mötet med vårdpersonal.. Metod Litteratursökning och kvalitetsgranskning av artiklar Vi har utfört en systematisk litteratursökning via de bibliografiska referensdatabaserna PubMed, Cinahl och Academic Search Elite (tabell 1) med sökord i MeSH-termer i PubMed, headings i Cinahl samt även fritextsökning. Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006, s. 63) menar att det är betydelsefullt att kontrollera att rätt sökord används via databasernas uppslagsverk. Litteraturstudien inkluderade vuxna inneliggande patienter som var 19 år och äldre, artiklarna skulle vara kvalitativa, engelskspråkiga, publicerade mellan 1994-2009 och peer reviewed. Enligt Willman et al. (2006, s. 81) innebär peer reviewed att artikeln är granskad av expertis inom området innan den har publicerats. Följande sökord användes för att hitta lämpliga internationellt vetenskapliga artiklar om.

(7) 5 vad människor upplever betydelsefullt i mötet med vårdpersonal: nurse-patient relation, patient satisfaction, encounter, caring relationship, nursing, caring, uncaring, trust, attitude, respect, integrity, human dignity, patient autonomy, emotional comfort, nurses qualities. Vi har kombinerat olika sökord med hjälp av den booleska sökoperatorn AND. Vid urvalet av artiklar lästes titlar och abstrakt igenom och om de motsvarade vårt syfte och inklusionskriterier inkluderades de i studien. Totalt fann vi 27 artiklar vid litteratursökningen men efter den första genomläsningen exkluderades 11 artiklar på grund av att de inte motsvarade litteraturstudiens syfte och inklusionskriterier.. Tabell 1 Översikt av systematisk litteratursökning Syftet med sökning: beskriva vad människor upplever betydelsefullt i mötet med vårdpersonal PubMed 2009-09-09 Limits: english, 19 år > Söknr. *). 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15. MSH MSH MSH FT MSH FT FT. Söktermer nurse- patient relation patient satisfaction nursing encounter communication caring uncaring 1 AND 2 AND 3 1 AND 2 1 AND 3 1 AND 3 AND 5 1 AND 5 1 AND 6 1 AND 7 1 AND 7 AND 8. Antal ref. 3016 7305 16877 3395 31818 10877 58 26 90 974 12 45 79 592 7. Valda artiklar. 1 3. 1 1 1. *) MSH- Mesh-termer I databasen Pubmed, CH- Cinahl Headings- termer i databasen Cinahl, DE- default termer i databasen Academic Search Elite, FT- Fritextsökning i samtliga databaser..

(8) 6 (forts.) Tabell 1 Översikt av systematisk litteratursökning Syftet med sökning: beskriva vad människor upplever betydelsefullt i mötet med vårdpersonal CINAHL 2009-09-10 Limits: peer review, english, 19 år >, inpatients, 1994-2009 Söknr. *). 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20. CH CH CH FT CH FT CH FT CH CH CH FT CH CH FT FT. Söktermer nurse- patient relations patient satisfaction nursing care encounter communication caring relationship caring uncaring trust attitude respect integrity human dignity patient autonomy emotional comfort nurses qualities 1 AND 2 1 AND 3 1 AND 5 2 AND 3. Antal ref. 320 251 170 32 120 6 95 4 8 8 3 67 29 39 6 2 12 48 40 21. Valda artiklar. 3. 1 3 1 1 3 1 2. Academic Search Elite 2009-09-11 Limits: peer review, 1994-2009 Söknr. *). Söktermer. Antal ref.. Valda artiklar. 1 DE NURSE & patient 3225 2 DE PATIENT satisfaction 1774 3 DE NURSING 20174 4 FT encounter 10623 5 DE communication 6935 6 FT caring relationship 113 7 FT nurses qualities 23 1 8 DE caring 2800 9 FT uncaring 52 2 10 DE trust 1120 11 DE confirmation 53 1 12 DE respect 312 13 DE integrity 399 14 DE dignity 388 15 1 AND 2 77 16 1 AND 2 AND 3 25 17 1 AND 6 14 18 1 AND 3 AND 5 17 19 2 AND 4 52 20 2 AND 11 1 21 2 AND 12 1 22 2 AND 12 1 23 1 AND 12 6 1 24 1 AND 13 3 *) MSH- Mesh-termer I databasen Pubmed, CH- Cinahl Headings- termer i databasen Cinahl, DE- default termer i databasen Academic Search Elite, FT- Fritextsökning i samtliga databaser..

(9) 7 De funna vetenskapliga artiklarna (n=16) har kvalitetsgranskats enligt protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod (Willman et al., 2006, s. 156-157). Vid kvalitetsgranskningen har vi bedömt om det fanns en tydlig problemformulering, om urvalsförfarandet beskrevs, att datainsamling och dataanalys var tydligt beskrivna, om det fanns ett etiskt resonemang samt om resultatet var logiskt, begripligt, klart och tydligt. För att bestämma gradering på kvaliteten tilldelades varje delfråga poäng, ett poäng för positivt svar och noll poäng för negativt svar. Denna bedömning gav en poängsumma som sedan räknades om i procent. I tabell 2 finns ett exempel på genomförd kvalitetsgradering med hjälp av procentindelning (jmf. Willman et al., 2006, s. 96). Valda artiklar granskades enskilt, därefter diskuterade och jämförde vi granskningsresultaten tillsammans. Av de 16 artiklar som kvalitetsgranskades inkluderades samtliga, 13 artiklar bedömdes ha hög kvalitet och 3 artiklar bedömdes ha medel kvalitet. De studier som bedömdes inneha medel kvalitet saknade en tydlig beskrivning av någon av delarna som ingick i granskningen. De kvalitetsgranskade studierna som ingick i analysen presenteras i tabell 3.. Tabell 2 Kvalitetsgradering med procentindelning Kvalitetsbedömning. Procentindelning. Hög. 80-100%. Medel. 70- 79%. Låg. 60-69%. Tabell 3 Översikt av granskade artiklar som ingår i analysen (n=16) Författare/År/ Land. Typ av studie. Deltagare. Attree (2001) Storbritannien. Kvalitativ. 34 patienter. Metod Datainsamling/ Analys Semistrukturerad e intervjuer/ tematisk analys. Huvudfynd. Kvalitet. God vård kännetecknades av ett humanistiskt synsätt, att den var individanpassad, patientfokuserad och relaterad till behov. I en vårdande relation uppvisade vårdpersonal engagemang, förtroende och omsorg.. Hög.

(10) 8 (forts.) Tabell 3 Översikt av artiklar som ingår i analysen (n=16) Författare/År/ Land. Typ av studie. Deltagare. Metod Datainsamling/ Analys. Huvudfynd. Kvalitet. Berg & Danielsson (2007) Sverige. Kvalitativ. 4 kvinnor 3 män. Intervjuer i form av konverserande dialoger/ tolkande fenomenologisk analys inspirerad av Benner.. Människors syn på det vårdande mötet karakteriserades av hälso- och sjukvårdspersonal som tog sig tid att möta människan trots en ansträngd arbetssituation.. Hög. Davis (2005) USA. Kvalitativ. 7 kvinnor 4 män. Intervjuer/ repititiv reflektion inspirerad av Giorgi. Det var betydelsefullt att sjuksköterskan var närvarande och ingav förtroende samt bemötte människan som en unik individ.. Medel. Halldórsdóttir & Hamrin (1997) Island. Kvalitativ. 5 kvinnor 4 män. Djupgående intervjuer/ fenomenologisk analysmetod, ”The Vancouver School of phenomenology”. Det vårdande mötet medförde en känsla av solidaritet, egenmakt, välmående och läkning. I samspelet betonades betydelsen av genuint intresse, öppenhet och villighet till att vårda.. Hög. Liu, Mok & Wong (2005) Kina. Kvalitativ. 10 kvinnor 10 män. Semistrukturerade intervjuer/ kvalitativ innehållsanalys. Sjuksköterskans kunskap, attityd och skicklighet beskrevs som grunden för deras vårdande beteende. Människor upplevde att sjuksköterskor genom sina vårdande attityder gav dem känslomässigt stöd.. Hög. Matiti & Trorey (2008) USA. Kvalitativ. 49 kvinnor 53 män. Öppna och riktade intervjuer/ fenomenologisk hermeneutisk analysmetod. Människors värdighet bevarades när de upplevde känslor av kontroll i vården genom ett personligt bemötande.. Hög. McCabe (2004) Irland. Kvalitativ. 5 kvinnor 3 män. Ostrukturerade intervjuer/ fenomenologisk hermeneutisk analysmetod. Mötet mellan sjuksköterskan och individen förbättrades av ett personcentrerat förhållningssätt samt av uppmärksamhet, empati och vänlighet.. Hög.

(11) 9 (forts.) Tabell 3 Översikt av artiklar som ingår i analysen (n=16) Författare/År/ Land. Typ av studie. Deltagare. Metod Datainsamling/ Analys. Huvudfynd. Kvalitet. Milburn, Baker, Gardner, Hornsby & Rogers (1995) England. Kvalitativ. 30 patienter. Intervjuer/ Grounded Theory. Medel. Mok & Chi Chiu (2004) Kina. Kvalitativ. 4 kvinnor 6 män. Öppna och ostrukturerade intervjuer/ fenomenologisk analysmetod inspirerad av Van Manen. Betydelsefulla faktorer i relationen mellan sjuksköterskor och patienter kännetecknades av stöd, förståelse, närhet och att ”göra det lilla extra”. När omvårdnad utfördes både i handling och i attityd utvecklades tillit vilket möjliggjorde en vårdrelation med god kontakt.. Nordgren & Fridlund (2001) Sverige. Kvalitativ. 6 kvinnor 11män. Semistrukturerad e intervjuer/ fenomenologisk analysmetod. Hög. Nåden & Sæteren (2006) Norge. Kvalitativ. 15 patienter. Schmidt (2003) USA. Kvalitativ. 5 kvinnor 3 män. Kvalitativ forskningsintervj u/ hermaneutisk analysmetod inspirerad av Kvale Intervjuer/ Grounded Theory med jämförande analysmetod inspirerad av Glaser & Strauss. Bristen på självkänsla hos individen reducerades genom hjälp och stöd från sjuksköterskan. Kommunikation frambringade tillit och ömsesidig förståelse. Människor upplevde att de blev bekräftade när de blev förstådda och tagna på allvar.. Människor förväntade sig att få personliga behov ombesörjda med omsorg.. Hög. Thorsteinsson (2001) Island. Kvalitativ. 3 kvinnor 8 män. Djupgående dialoger/ analys inspirerad av ”Vancouver School of doing phenomenology”. Medel. Walker, Brooksby, McInery & Taylor (1998) Storbritannien. Kvalitativ. 9 kvinnor 9män. Narrativa ostrukturerade intervjuer/ Grounded Theory. Sjuksköterskors attityd och uppträdande har avgörande betydelse för upplevelsen av god vård. Egenskaper som patienter betonade hos sjuksköterskan var; lyhördhet, omtänksamhet, ärlighet, humor och kompetens. Betydelsen av att få känna sig värderad som en unik individ, få tillräcklig information skapade välmående och en känsla av trygghet.. Hög. Hög. Hög.

(12) 10 (forts.) Tabell 3 Översikt av artiklar som ingår i analysen (n=16) Författare/År/ Land. Typ av studie. Deltagare. Metod Datainsamling/ Analys. Huvudfynd. Kvalitet. Widar, Ek & Ahlström (2007) Sverige. Kvalitativ. 13 kvinnor 30 män. Intervjuer med öppna frågor och följdfrågor/ kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim & Lundman. Människor hade ett behov av att bli respekterade, förstådda, få stöd, uppmuntran och information.. Hög. Williams & Irurita (2004) Australien. Kvalitativ. 27 kvinnor 13 män. Semistrukturerade intervjuer/ Grounded Theory med jämförande analysmetod inspirerad av Glauser & Strauss (1967). Det mellanmänskliga samspelet mellan sjuksköterskan och patienter skapade upplevelser av att känna sig värdefull vilket påverkade det emotionella och psykiska välbefinnandet.. Hög. Analys Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad människor upplever betydelsefullt i mötet med vårdpersonal från ett inifrånperspektiv, därför valde vi en kvalitativ forskningsmetod. Kvalitativ forskning fokuserar på att få kunskap om hur människor tolkar och skapar mening i sina upplevelser och världen de lever i (Holloway och Wheeler, 2002, s. 3). Vid analysen av de funna vetenskapliga studierna har vi använt oss av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Genom att använda en kvalitativ innehållsanalys kan vi enligt Downe-Wamboldt (1992) på ett systematiskt och objektivt sätt dra meningsfulla slutsatser från verbal, visuell eller skriven data med syfte få kunskap och förståelse för ett specifikt fenomen. Manifest ansats innebär enligt Graneheim och Lundman (2004) att forskaren belyser det faktiska och synliga innehållet, är textnära och undviker egna tolkningar. Processen att göra en innehållsanalys kan se ut på olika sätt och vi inspirerades av Graneheim och Lundmans (2004) och Burnards (1991) tillvägagångssätt. Vi startade analysarbetet med att läsa igenom de valda artiklarna till analysen upprepade gånger för att få en känsla för helheten. Därefter identifierades textenheter bestående av meningar eller fraser som motsvarade syftet och fördes in i en tabell. De identifierade textenheterna kondenserades sedan vilket innebar att vi kortade ned dem i syfte att identifiera kärnan i innehållet. När textenheterna kondenserats översatte vi dem till svenska och för att inte förlora essensen strävade vi efter att vara.

(13) 11 textnära vid översättningen. De översatta och kondenserade textenheterna som liknade varandra fördes sedan samman i flera steg tills dess att kategorierna var varandra uteslutande. Enligt Burnard (1991) bör sammanställningen av textenheter mot kategorier ytterligare granskas och jämföras för att inget ska förloras i kategoriseringsprocessen och för att stärka tillförlitligheten. Under analysens gång har vi gått tillbaka till originaltexterna och validerat innehållet. Resultat Analysen av artiklarna resulterade i fyra kategorier (tabell 4). Kategorierna presenteras nedan i löpande text styrkta med citat.. Tabell 4 Översikt av kategorier (n=4) Kategorier Att bli behandlad som en unik individ Att få information och känna delaktighet Att få stöd genom god kommunikation och relation Att bemötas med kompetens och personlig omsorg. Att bli behandlad som en unik individ I flera studier beskrev personer vikten av att få känna ett mänskligt värde, att de betraktades och betydde något som människa och som en enskild unik individ (Attree, 2001; Milburn, Baker, Gardner, Hornsby & Rogers, 1995; Nåden & Sæteren, 2006; Schmidt, 2003; Mok & Chi Chiu, 2004). Personer betonade i en studie av Matiti och Trorey (2008) betydelsen av att bli accepterade som jämställda människor med absoluta värden. De beskrev att de ville att personal beaktade deras unikhet (Schmidt, 2003; Walker, Brooksby, McInery & Taylor, 1998) samt att de visades ett genuint intresse för dem både som patienter och som personer (Attree, 2001; Berg & Danielsson, 2007; Halldórsdóttir & Hamrin, 1997; Thorsteinsson, 2001). Vidare beskrev personer i en studie av Schmidt (2003) att det var viktigt att inte enbart vara känd som en diagnos. De menade att fokus ska bibehållas på dem. Personer framhöll i en studie av Halldórsdóttir och Hamrin (1997) att de påverkades positivt genom att personal hade förståelse för deras personlighet. It was very much more personal, more one-on-one. It was – you knew the care they were giving you was specifically for you and not like they.

(14) 12 were treating the masses. You knew it was for you. They would speak to you more respectfully. They did not treat you as though you were – sounds kind of funny – a patient. You had a name, you had a personality, you had needs and you had wants and they saw to that. (Schmidt, 2003, s. 395) Personer hade en önskan om att bli seriöst behandlade och respekterade för deras enskilda rättigheter samt integritet (Attree, 2001; Nåden & Sæteren, 2006). De beskrev även att det var viktigt att uppmärksamhet och lyhördhet visades inför deras individuella och varierande behov samt att personal skulle inneha en förmåga att identifiera, bedöma och anpassa vården utifrån deras behov (Attree, 2001; Davis, 2005; Halldórsdóttir & Hamrin, 1997; Liu, Mok & Wong, 2005; Milburn et al., 1995; Thorsteinsson, 2001). Respekt innebar att bli visad uppmärksamhet och bli igenkänd som en unik person med specifika behov (Matiti & Trorey, 2008) och att visas respekt bidrog till en känsla av tillit (Halldórsdóttir & Hamrin, 1997). Känslor av bekräftelse uppstod när personal visade sympati och förståelse för personers situation (McCabe, 2004). I flera studier (Matiti & Trorey, 2008; Walker et al., 1998; Williams & Irurita, 2004) beskrev personer att de upplevde bekräftelse när de blev identifierade som en person, fick förståelse och omtanke vilket upprätthöll deras känslomässiga trygghet samt värdighet. McCabe (2004) beskrev att det var oerhört viktigt för personer att av personal bli tilltalade på ett personligt sätt och vid namn. I en studie av Davis (2005) beskrev personer att personal som bekräftade dem som en unik individ fick dem att känna sig speciella. You didn’t feel as if you were just a number, just a cog in… somebody’s big wheel. You actually felt that somebody cared and again when you’re in hospital you do need to feel that you’re wanted and you’re not like a blob just lying there. So it’s very much a case that it makes you feel that you’re still a person, that you’re wanted. (Williams & Irurita, 2004, s. 810) Att få information och känna delaktighet I flera studier (Attree, 2001; Liu et al., 2005; Milburn et al., 1995; Schmidt, 2003; Widar & Ahlström, 2007) beskrev personer betydelsen av att få information och förklaringar rörande sin omvårdnad tillgodosedda. Information omfattades enligt personer i studier av Attree (2001), Liu et al. (2005) samt Matiti och Trorey (2008) av förklaringar och råd om diagnos, omvårdnadshandlingar samt undersökningar. Vidare betonade de att det var viktigt att de upplevde sig uppdaterade om sitt hälsotillstånd (Liu et al., 2005) samt att deras diagnos oavsett sort förklarades av personal från första dagen (McCabe, 2004). Personer i en studie av.

(15) 13 Williams och Irurita (2004) förtydligade ett extra behov av information när de tidigare aldrig upplevt sjukdom eller när de precis genomlevde sjukdom. Regelbunden information och uppföljning från personal beskrevs som betydande av personer i en studie av Attree (2001) vilket medförde att de upplevde en vård med äkta omsorg. I like to be told what is going on… whatever they (the doctors) have found… and then we can discuss it… It is the doctor's job to give information and the nurses pass on the messages…Nurses should back up the doctor's information…Keep me informed… I want everything explained… it reassures me… Put it in words so I can understand. (Milburn et al., 1995, s. 1096) Personer beskrev önskemål om att personal erbjöd dem information och tydligt redogjorde för dem om varför en undersökning eller omvårdnadsåtgärd var nödvändig. Det var dock av stor vikt för dem att personal identifierade individuella behov av information (Matiti & Trorey, 2008). I en studie av Walker et al. (1998) uttryckte några personer att det fanns önskningar om vetskap oavsett gynnsamt hälsotillstånd medan andra inte alltid uppskattade att få veta allt avseende diagnos, behandling och prognos. Flera studier beskrev att personer upplevde det positivt att bli erbjuden information av personal som var ärliga, lugna och omtänksamma (McCabe, 2004; Widar et al., 2007; Williams & Irurita, 2004). Informationen skulle förmedlas av personal på ett korrekt och adekvat sätt samt vid rätt vald tidpunkt (Matiti & Trorey, 2008). …the three surgeons that I had… were very good, talked to me a lot about what had happened and the extent of the injury and whenever myself or my wife had questions they were always answered to the fullest and were straight down the line. And they were always letting me know what was happening, what was the next stage… they weren’t hiding anything or they weren’t keeping me in the dark… (William & Irurita, 2004, s. 812) I studier av Halldórsdóttir och Hamrin (1997) samt Nåden och Sæteren (2006) beskrev personer betydelsen av att personal hade förståelse och respekterade deras frågor samt att de fick uttryckliga svar. Personer framhöll även värdet av att bli tillfrågad om önskemål hur deras egen omvårdnad skulle utföras av personal (Halldórsdóttir & Hamrin, 1997) och att valda beslut av dem således ledde till åtgärder (Matiti & Trorey, 2008). Flera personer poängterade i en studie av Nordgren och Fridlund (2001) att det var betydelsefullt att ha inflytande över sin egen vård. Enligt personer i studier av Attree (2001), Matiti och Trorey (2008) samt Nordgren och Fridlund (2001) ökade känslan av delaktighet genom möjligheten.

(16) 14 att få delta i beslut och olika val. Personer beskrev i en studie av Matiti och Trorey (2008) upplevelser av värdighet när personal frågade dem om tillåtelse innan en omvårdnadshandling skulle utföras. Valmöjligheter i omvårdnad bidrog till känslor av delaktighet. I studier (Berg & Danielsson, 2007; Nordgren & Fridlund, 2001) beskrev personer att när de fick möjlighet att påverka beslut rörande omvårdnad skapades en känsla av frihet och självbestämmande vilket resulterade i att det blev ett bättre samarbete dem emellan. Personer framhöll i flera studier (Liu et al., 2005; Nåden & Sæteren, 2006; Walker et al., 1998) att information från personal gav trygghet och tilltro vilket enligt personer i en studie av Matiti och Trorey (2008) minimerade upplevelsen av förlägenhet av att inte inneha vetskap. Solidaritet från personal bidrog till känslor av personlig kontroll (Halldórsdóttir & Hamrin, 1997; Williams & Irurita, 2004). Personer beskrev att information medförde till förberedelse inför oväntade företeelser vilket ledde till ett känslomässigt välbefinnande (Walker et al., 1998; Williams & Irurita, 2004). I think health professionals should give me a clear picture (of my disease, diagnosis, and treatment). If you give me an adequate explanation, I will feel more secure and safe. Furthermore, our relationship will become closer, and I will be able to positively collaborate with doctors in treating the disease. (Liu et al., 2005, s. 193) Att få stöd genom god kommunikation och relation I en studie av Davis (2005) beskrev personer att kommunikation var en viktig aspekt i omvårdnad. I en studie av Halldórsdóttir och Hamrin (1997) betonade personer betydelsen av att personal hade förmåga att kommunicera bekräftande och skapa mänsklig kontakt. Attree (2001) beskrev att personer lovordade personal som engagerade sig och uppmuntrade till social samvaro. De önskade att kommunikation inleddes med att personal presenterade sig och att de var allmänt artiga (Matiti & Trorey, 2008; Thorsteinsson, 2001), samt att de använde mjuk röst och var tillmötesgående (Liu et al., 2005), därmed upplevde patienter sig välkomna och förstådda (Nåden & Sæteren, 2006). Personer framhöll även personal som i början av varje skift kom in i rummet och hälsade (Thorsteinsson, 2001). Det beskrevs som viktigt att personal hade ett öppet sinne och var öppna för frågor (Attree, 2001; Halldórsdóttir & Hamrin, 1997) samt att personer visades respekt genom att de öppet kunde tala om personliga saker utan att information avslöjades (Halldórsdóttir & Hamrin, 1997; Thorsteinsson, 2001). Personer uppskattade personal som delade personliga detaljer om sig själva och att de småpratade ökade känslan av delaktighet och känslomässig tillfredsställelse (Attree, 2001). Det verbala samspelet som även innefattade beröm och uppmuntran hjälpte.

(17) 15 dem att känna sig värdefulla. De beskrev även att de uppskattade icke-verbal kommunikation såsom ögonkontakt och närhet samt när de visades humanitet och intresse genom beröring som medförde känslomässigt stöd (McCabe, 2004; Williams & Irurita, 2004). Personer uttryckte en önskan om att få vara sig själva med olika känslouttryck utan att bli dömda eller avvisade (Mok & Chi Chiu, 2004). I have had the illness for too long. It’s really a traumatizing process that is repeated and repeated as I’ve gone through all the losses. Inner strength is the fuel that allows me to go on. When I was caught in the toughest emotional struggle, I chose to disclose my deepest pain to my nurse, although it was not easy for me to tell someone else. I needed help… It was a tough situation and the strong trust in her drove me to ease this pain through dialogue with her. (Mok & Chi Chiu, 2004, s. 480) Studier av Davis (2005) samt Milburn et al. (1995) visade att personer förväntade sig att personal fanns i deras närhet. I studier av Schmidt (2003) och Williams och Irurita (2004) framhöll personer att vetskap om personalens närvaro skapade en känsla av säkerhet och personlig kontroll. Tid för kommunikation uttalades av personer som en viktig faktor (Attree, 2001; Liu et al., 2005; McCabe, 2004; Milburn et al., 1995; Mok & Chi Chiu, 2004; Nåden & Sæteren, 2006; Walker et al., 1998). Kommunikation där personal visade välvilja, intresse och engagemang till att både lyssna och tala var avgörande för att en god förståelse i kommunikationen utvecklades (Attree, 2001; Widar et al., 2007). Personer beskrev att god kommunikation utvecklade vårdrelationen (Nordgren & Fridlund, 2001; Williams & Irurita, 2004) vilket bidrog till kunskap om deras behov och problem (Attree, 2001; Nordgren & Fridlund, 2001). I en studie av Halldórsdóttir och Hamrin (1997) beskrev personer att de upplevde att personal blev deras oumbärliga följeslagare. Berg och Danielsson (2007) och McCabe (2004) framhöll att personer upplevde känslor av bekräftelse när personal kommunicerade på ett personligt sätt och med delad förståelse. It helps to have people like this around you, who you see are taking care of you from the moment they come in the morning until they go home in the evening. They come in and talk with you. (Nåden & Sæteren, 2006, s. 226) I flera studier (Attree, 2001; Halldórsdóttir & Hamrin, 1997; Liu et al., 2005; Mok & Chi Chiu, 2004; Nåden & Sæteren, 2006) framhöll personer att det var betydelsefullt att visas.

(18) 16 omtanke och få medkänsla. Personer beskrev att omsorg ökade deras känsla av förtröstan och välbefinnande uppnåddes (Halldórsdóttir & Hamrin, 1997; McCabe, 2004). Vårdrelationen gav personer energi, ökade deras inre styrka och möjlighet att härda ut. De upplevde trygghet när de inte tvingades att kämpa i ensamhet (Mok & Chi Chiu, 2004). Personer beskrev vikten av att få positiv feedback från personal när de upplevde utsatthet (Nordgren & Fridlund, 2001; Williams & Irurita, 2004). Relationer med värme och acceptans återställde tron på dem själva och ökade deras möjligheter att nå sina mål (Mok & Chi Chiu, 2004). Flera studier (Davis, 2005, Halldórsdóttir och Hamrin, 1997; Liu et al., 2005; Widar et al., 2007) visade att personer hade behov av att få hopp och uppmuntran. Flera studier (Davis, 2005; McCabe, 2004; Widar et al., 2007; William & Irurita, 2004) beskrev att personer uppskattade personal som hade en känsla för humor. I en studie av Thorsteinsson (2001) betonade personer att det var viktigt att humor användes med förnuft eftersom det inte alltid var lämpligt. Personer beskrev att humor skapade kontakt, närhet, stöd och avkoppling (McCabe, 2004; Thorsteinsson, 2001; Widar et al., 2007) samt ökade deras trygghet (Walker et al. 1998). Vårdande relationer gav dem styrka att fortsätta leva och hjälpte dem att finna en känsla av frid (Liu et al., 2005; Mok & Chi Chiu, 2004). During the early days of hospitalization, what we need is to be encouraged and to be given hope. (Liu et al., 2005, s. 192) Studier av Liu et al. (2005) samt Milburn et al. (1995) visade att personer genom en god vårdrelation upplevde känslomässigt stöd. Det känslomässiga stödet beskrevs av personer i en studie av Williams och Irurita (2004) som frambringare av välbehag och känslor av personlig kontroll samt delaktighet. I en studie av Mok och Chi Chiu (2004) skildrades att när personal svarade an på personers behov på ett trovärdigt sätt upplevde de en förtroendefull relation. I flera studier (Liu et al., 2005; Milburn et al., 1995; Mok & Chi Chiu, 2004; Nåden & Sæteren, 2006) beskrev personer vikten av att nära relationer skapade kunskap om personlighet vilket medförde till att både uttalade och outtalade behov uppmärksammades.. An arm around me when I am feeling low or in pain…Understand how I am feeling…Acknowledge my presence… Do things in a nice way… Understanding of what it is like… When you are down, you need a little extra… To let me (the patient) know that he/she (the nurse) understands. (Milburn et al., 1995, s. 1096).

(19) 17 Att bemötas med kompetens och personlig omsorg I en studie av Liu et al. (2005) betonade personer vikten av att vården var av god kvalitet. Personer uppskattade personal som var kunniga i att ta beslut men ändå hade vetskap om sin begränsning och sökte information från annan personal vid behov (Davis, 2005; Halldórsdóttir & Hamrin, 1997; Thorsteinsson, 2001). Personalens kompetens medförde att patienter upplevde trygghet (Berg & Danielsson, 2007; Milburn et al., 1995; Nordgren & Fridlund, 2001; Widar et al., 2007; Williams och Irurita, 2004). I studier av Davis (2005) och Milburn et al. (1995) beskrev personer vikten av att personal hade grundläggande kunskaper om sjukdom och behandling. Kunskap som förmedlades skulle ske med medkänsla och riktigt engagemang samt personal skulle inneha en förmåga att veta vad som skulle göras (Davis, 2005; Halldórsdóttir & Hamrin, 1997; Thorsteinsson, 2001). Professionell omsorg innebar för personer att de fick vård som omfattades av både kunskap och förståelse (Halldórsdóttir & Hamrin, 1997; Milburn et al., 1995; Nåden & Sæteren, 2006). När de kände ett förtroende för personalens kunskaper upprätthölls deras känsla av tillit (Halldórsdóttir & Hamrin, 1997; Nordgren & Fridlund, 2001; Thorsteinsson, 2001). Personer beskrev vikten av kontinuitet, att få träffa personal som var välbekant samt att personal var närvarande och tillgängliga i mötet (Attree, 2001; Milburn et al., 1995; Walker et al., 1998; Widar et al., 2007; Williams & Irurita, 2004). …they have to understand… the disease so (that) they know what to do and how to help you cope with it. (William & Irurita, 2004, s. 810) I flera studier (Halldórsdóttir & Hamrin, 1997; Liu et al., 2005; Widar et al., 2007) beskrev personer att personalens attityder var grundläggande för deras vårdande beteende och att deras mänskliga förhållningssätt var av stor betydelse för omvårdnad. I en studie av Davis (2005) beskrev personer att de förväntade sig att personal var medvetna om och reflekterade över att det inte var rutin för patienter att vara inlagda på sjukhus. De ansåg att det var viktigt att personal tänkte kritiskt och inte enbart följde rutiner. Vidare beskrev personer i studier av Davis (2005) och Milburn et al. (1995) att personal skulle vara där för sitt arbete och inte enbart för att tjäna pengar samt att det som utfördes verkligen betydde något. Det upplevdes betydelsefullt att ha personal i sin närvaro som verkligen brydde sig om dem (Nåden & Sæteren, 2006; Thorsteinsson, 2001; Walker et al., 1998), som de fick personligt gensvar av (Schmidt, 2003) och även hade en specifik förmåga att ge den ”lilla extra” omsorgen (Milburn et al., 1995). Personer beskrev att de uppskattade personal som visade äkta välvilja, ärlighet, genuint intresse och omsorg samt att de verkligen var angelägna om deras välmående.

(20) 18 (Halldórsdóttir & Hamrin, 1997; Mok & Chi Chiu, 2004; Nåden & Sæteren, 2006). De uppskattade även personal som visade vänlighet och gav dem uppmärksamhet utan att de behövde be om det samt att lyhördhet visades för deras känslor (Attree, 2001; Halldórsdóttir & Hamrin, 1997; Liu et al., 2005; Milburn et al., 1995; Thorsteinsson, 2001; Walker et al., 1998). I en studie av Halldórsdóttir och Hamrin (1997) beskrev personer vikten av att personal hade ett speciellt förhållningssätt med en öppenhet inför livet och en särskild lätthet till att bara vara vilket innebar en tillåtande och förstående attityd. It lifted me up. It helped me. I was not conscious that I needed something to hold me up. But this [caring] affected my disposition. I felt good and I didn’t loose heart. (Halldórsdóttir & Hamrin, 1997, s. 127) Personer lovordade personal som hade bra personliga egenskaper såsom ett lugnt, känsligt, artigt, försiktigt, tröstande och empatiskt förhållningssätt (Attree, 2001; Davis, 2005; Liu et al., 2005). De uppskattade även personal som visade positiva attribut såsom glädje, lycka, humor samt värme (Attree, 2001; Thorsteinsson, 2001). Flera studier (Nåden & Sæteren, 2006; Milburn et al., 1995; Mok & Chi Chiu, 2004; Thorsteinsson, 2001; Walker et al., 1998) beskrev att när personal visade personliga egenskaper medförde det att personer fick förtroende för dem och kände sig värdefulla samt respekterade. Positiv inställning till människor och livet skapade en trevlig närvaro och den beskrevs av personer i en studie av Halldórsdóttir och Hamrin (1997) som utvecklandet av en slags vänskap med både närhet och intimitet men på ett bekvämt avstånd. Kunskap i att skapa en relation med ömsesidig närhet beskrevs av personer som betydelsefullt för en god vård (Attree, 2001; Berg & Danielsson, 2007; Davis, 2005) och förtroendet medförde att personen kunde blotta sin djupaste smärta (Mok & Chi Chiu, 2004). Studier av Matiti och Trorey (2008) samt Mok och Chi Chiu (2004) visade att när personer upplevde omsorg i både handling och attityd utvecklades tillit och en gemenskap vilket medförde att personal blev förespråkare för deras värdighet. This “friendship” in the hospital is different from usual friendship. I have it in my mind what the difference is, but it is just difficult for me to put it into words. Uh, ordinary friendship… is… eh, yes it is much closer than between patients and the health professionals… But the friendship in the hospital, it is dialectic. It is a combination of closeness and distance… and this distance is caused by mutual respect. (Halldórsdóttir & Hamrin, 1997, s. 126).

(21) 19 Diskussion Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad människor upplever betydelsefullt i mötet med vårdspersonal. Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier: Att bli behandlad som en unik individ; Att få information och känna delaktighet; Att få stöd genom god kommunikation och relation; Att bemötas med kompetens och personlig omsorg.. I resultatet av vår litteraturstudie framkom det att personer ville bli betraktade som att de betydde något som en jämställd, enskild och unik människa med ett mänskligt värde. Känslor av bekräftelse uppstod när respekt visades för personers rättigheter och integritet. I en studie av Dahlberg (2002) betonar människor att omvårdnad alltför ofta styrs utifrån rutiner och inte bibehåller fokus på människans individuella önskningar och behov. Människor beskriver att de bemöts som om de är ett objekt och inte en människa med en egen unik livshistoria vilket skapar ett vårdlidande. Walsh och Kowanko (2002) och McCormack (1993) menar att när personal har insikt om att patienter är levande, tänkande och upplevande människor, inte enbart objekt, upplever de sig sedda som unika individer. Genom ett empatiskt bemötande stärks människors värdighet, säkerhet och självförtroende. Holm (1987, s. 47) definierar uttrycket empati som en förmåga att kunna sätta sig in i och förstå andra människors känslor och beteenden. Den empatiska förmågan möjliggör att personal kan anpassa bemötandet efter människors individuella behov. Det är därför av stor vikt att vårdpersonal bemöter människor som jämställda och unika individer och visar respekt för deras rättigheter och integritet.. Resultatet visade att det var viktigt att vårdpersonal hade en förmåga att identifiera, bedöma och anpassa vården utifrån individuella behov. Personerna beskrev att de påverkades positivt när vårdpersonal hade förståelse för deras personlighet. I en studie av Larsson, Sahlsten, Sjöström, Lindencrona och Plos (2007) beskriver människor att för att bli bemött som en unik individ är det betydelsefullt att få tilldelat en sjuksköterska som har ett huvudansvar för dem. De betonar att sjuksköterskan därav kan lära känna dem på ett mer personligt sätt vilket förbättrar personalens förståelse för patienten och bidrar till ökat välbefinnande. Även McCormack (1993) betonar betydelsen av att en personcentrerad vård förbättrar människors möjlighet till delaktighet i omvårdnad. Likaså menar Jumisko et al. (2007) att människor upplever sig värderade som mänskliga individer genom den personcentrerade vården. Arman och Rehnsfeldt (2007) framhåller att det är viktigt att vi ser det friska hos människan och respekterar individuella behov. Nyckeln är att se hela människan som en person och inte endast en diagnos. Travelbee (1971, s. 28) har beskrivit att alla människor är olika på sitt eget.

(22) 20 unika sätt. Inga människor är identiska, två individer kanske erfar ett bemötande på likartat sätt men de båda reagerar unikt på upplevelsen. Det är betydelsefullt att vårdpersonal ser och bekräftar människans individuella och varierande behov samt behandlar människan med respekt för att denne ska uppleva känslomässig trygghet och värdighet.. I vårt resultat beskrev personer att det var betydelsefullt att personal identifierade individuella behov av information samt att den förmedlades på ett korrekt och adekvat sätt. I en studie av Jumisko et al. (2007) belyser människor värdet av att få information. De upplever att de inte fick tillräckligt med information och förklaringar för att hjälpa dem att förstå deras erfarenheter och underlätta deras dagliga liv. Rehnsfeldt och Eriksson (2004) menar att när människor får information kan de nå en förändrad inriktning i sitt lidande och i stället börja se framtiden med en ny tillförsikt. I en studie av Henderson (2003) framhöll människor att de känner utsatthet, hjälplöshet och osäkerhet av att inte få tillräckligt med information. Rehnsfeldt och Eriksson (2004) beskriver att energi går förlorat när människor inte får vetskap vilket skapar oro och osäkerhet inför framtiden. Osäkerhet i sjukdom framställs i en studie av Neville (2003) som betonar att människors väntan och att inte veta är den svåraste perioden i samband med sjukdom. Konfrontation med sjukdom kan snabbt skapa en osäker värld, vårdpersonal bör därmed utveckla en god kontakt med människor och agera som en källa av information och terapeutiskt stöd. Det är viktigt att säkerställa vilka förväntningar människan med sjukdom har samt att information och undervisning är riktad för att förbereda patienter inför olika omvårdnadshandlingar vilket genererar trygghet och reducerad osäkerhet. McCormack (1993) förtydligar att personal måste tillfråga patienter vilka förväntningar de har på omvårdnad med syfte att beakta deras självbestämmande. Det är därför viktigt att ge människor individuellt anpassad information vilket kan medföra till känslor av trygghet, tilltro och personlig kontroll.. I resultatet framkom det att personers känsla av delaktighet ökades när de fick möjlighet att delta i beslut och olika val. I studier av Dahlberg (2002) och Larsson et al. (2007) beskriver människor att när deras egen kunskap om sjukdom negligeras samt när personal inte ger information utifrån människans individuella behov uppfattas behandlingen som kränkande. Alla människor är unika och önskar att vara delaktiga i sin omvårdnad i olika utsträckning. Florin, Ehrenberg och Ehnfors (2005) belyser betydelsen av att säkerställa om människor själv önskar delta i beslut angående sin omvårdnad beroende av olika skäl såsom eventuell generationsskillnad, kultur, kön, social status samt av den orsaken att vi alla människor är.

(23) 21 olika som individer. Studier av Larsson et al. (2007) och Sundin, Axelsson, Jansson och Norberg (2000) visar att delaktighet skapar känslor av ömsesidig tillit, uppmuntran och bekräftelse vilket åstadkommer ett bättre samarbete mellan den enskilda individen och personal. I en studie av Williams och Irurita (2006) beskriver människor att när de själv kan påverka sin situation upplevs personlig kontroll. Toombs (1993, 62-63) skildrar att när en människa blir sjuk visar sig dennes sårbarhet och kontrollen som människan tidigare upplevt går förlorad. Världen blir oförutsägbar och förförståelsen är inte längre tillräcklig för att tolka den existentiella kris som människan drabbats av. Resultatet i vår litteraturstudie visade att information medförde till förberedelse inför oväntade händelser vilket skapade ett känslomässigt välbefinnande. Antonovsky (2003, s. 39-41) har beskrivit att om en människa finner tillit till att ens yttre och inre värld är förutsägbar skapas en högre sannolikhet till att saker och ting kommer gå så bra som människan förväntar sig. Information och kunskap bör fortlöpande delges människan för att denne ska bli delaktig i omvårdnaden och därigenom kunna värna om sin egen autonomi. Det bidrar till att människan stärks till att uppleva begriplighet, känna hanterbarhet och meningsfullhet över sin livssituation vilket kan medföra att en känsla av sammanhang utvecklas. Frankl (1986, s. 110) skildrar att en primär kraft i människans liv är sökandet efter mening. Mening måste sökas och förverkligas av människan själv och meningen är på så sätt unik och specifik. När meningen förverkligas av människan själv får den en betydelse som kommer att tillfredsställa den egna viljan till mening. Frankl förtydligade att livet måste ha mening. De människor som inte kunde se en mening med sin fortsatta existens, gav upp och klarade sig inte. Travelbee (1971, s. 13) har beskrivit att personal bör inneha en förmåga att kunna hjälpa och assistera människor att hantera sjukdom och lidande för att de ska kunna finna mening i erfarenheten. Människor måste därför fortlöpande få information och bli delaktiga i sin vård genom att delta i beslut och olika val. Delaktighet upprätthåller människans rätt till självbestämmande och kan bidra till känslor av tillit, uppmuntran, bekräftelse och mening i tillvaron.. I denna litteraturstudie visade resultatet att personer upplevde det betydelsefullt att kommunikation genomfördes på ett bekräftande sätt vilket bidrog till att en bättre mänsklig kontakt och relation utvecklades. Travelbee (1971, s. 93-103) har betonat att personalens viktigaste redskap är kommunikation vilket är en ömsesidig process där personal och den enskilda människan kan dela och förmedla tankar och känslor. Kommunikation är en förutsättning för att uppnå en mellanmänsklig relation för att kunna hjälpa människor att bemästra sjukdom och lidande samt finna mening i upplevelsen. Syftet med kommunikation.

(24) 22 är enligt Travelbee att lära känna människan och identifiera både verbalt och icke verbalt kroppsspråk. Kommunikation kan antingen lindra eller förstärka människans isolering och ensamhet. Jumisko et al. (2007) anser att när individen blir bekräftad genom kommunikation förstärker det dennes självuppskattning och känslan av mänskligt värde. Bristfällig kommunikation skapade frustration. Resultatet visar att kommunikation med ett öppet sinne skapade förtroende. Icke verbal kommunikation såsom ögonkontakt, närhet och beröring uppskattades. Kasén (2002, s. 120) framhåller att tillit och förtroende kan väckas genom enbart blickar från vårdpersonal och Kacperek (1997) anser att ett effektivt lyssnande är reflektivt eftersom det bekräftar vad människan beskriver. Genom att personal återberättar kontrolleras det att budskapet uppfattats rätt med målet att förstå individen bättre. Det är även väsentligt att acceptera tystnad vilket ger människan möjlighet till eftertanke samt att få uttrycka behov. Henderson (2003) beskriver att personal ska använda ett språk som människor förstår. Personal bör även beakta sitt eget kroppsspråk så att människor upplever sig inbjudna till samtal. Åstedt-Kurki, Isola, Tammentie och Kervinen (2001) framhåller att humor i omvårdnad kan utveckla vårdrelationen, bidra med motivation och hjälpa patienter att acceptera sin situation för att finna nya positiva perspektiv. Beröring kan vara ett annat betydelsefullt hjälpmedel för att skapa gensvar hos människan. Davidhizar och Newman Giger (1996) menar att det dock är viktigt att beakta att alla människor inte vill ha fysisk beröring. Vårdpersonal bör vara uppmärksam om individer behöver distans eftersom vi alla har olika erfarenheter av beröring, olika livsåskådningar samt kulturella olikheter. Beröring kan förmedla värme, stöd, ökad självkänsla samt reducera oro hos människor. Halldorsdottir (2008) förtydligar att det är viktigt att utveckla en kontakt men samtidigt bibehålla ett bekvämt avstånd med respekt och medkänsla. Det är därför av stor vikt att personal genom kommunikation bekräftar den enskilda människan vilket skapar förtroende i mötet.. Vårt resultat visade att god kommunikation utvecklade vårdrelationen vilket bidrog till känslomässigt stöd. Söderlund (1998, s. 170) förtydligar en bekräftande kommunikation som ett humanistiskt förhållningssätt gentemot den enskilda människan och en förutsättning för att kommunikation ska upplevas som vårdande. Dahlberg (2002) beskriver att när människor inte känner sig sedda eller hörda uppstår känslor av förödmjukelse, kränkning, maktlöshet och sorg. Söderlund (1998, s. 170) menar att ödmjukhet och lyhördhet är grundläggande aspekter för dialogens existens och en avgörande förutsättning för ett gott möte människor emellan. Snellman (2001, s. 8-10) belyser att det ofta förekommer en bristande överensstämmelse mellan människors förväntningar på personal och den vård människan erhåller. Orsaken kan.

(25) 23 vara att personal inte har haft möjlighet eller viljan att utveckla förmågan att skapa en relation där människan får möjlighet att uttrycka behov, önskningar och tankar. Halldorsdottir (2008) beskriver en vårdande relation som kärnan i omvårdnad. Personal ska visa genuin omsorg för människan både som person och som patient samt inneha nödvändiga färdigheter för att kunna ta kontakt med människan. Känslor av tillit kan skapas hos människor när personal har de egenskaperna vilket beskrivs som en viktig förutsättning för utveckling av en god relation. I en studie av Berg, Skott och Danielsson (2007) redogör människor för att en vårdande relation formas genom ett ömsesidigt engagemang vilket inger förtroende och känslor av bekräftelse. Söderlund (1998, s. 141) beskriver att när människan känner ett förtroende i relationen med vårdpersonal kan personlig kontroll uppnås. Relationen kan initieras av personal eller av individen själv men kontakten kan inte utvecklas vidare om den andre inte svarar an. När den andre svarar an kan det medföra ett ömsesidigt erkännande av dennes personlighet, vilket är en fas i relationen dem emellan där de båda känner igen varandra som personer (Halldorsdottir, 2008). Kasén (2002, s. 132) menar att utveckling av en vårdande relation är ett aktivt formande från vårdarens initiativ. Personal bör sträva efter att utveckla en vårdrelation genom sin hållning, sin kunskap och det ansvar de bär. Norberg, Bergsten och Lundman (2001) menar att öppenhet, närvaro och tillgänglighet i vårdrelationen frambringar tillit. När relationen är tillitsfull och personal visar acceptans gentemot den lidande människans utsatthet får denne möjlighet att visa sig sårbar. Relationen medför till att en ömsesidig ordlös gemenskap genereras där lidandet kan delas. Rehnsfeldt och Eriksson (2004) beskriver att det är viktigt att personal har insikt om att lidande kan omfatta olika faser och att personal kan bemöta människor där de befinner sig. Därför är det av stor vikt att personal har en förmåga att skapa en god relation. I en relation där människan tillåts att dela sitt lidande skapas meningsfullhet vilket kan bidra till hopp och tilltro inför framtiden.. I resultatet av vår litteraturstudie betonade personer att professionell omsorg innebar att personal hade grundläggande kunskap och förståelse om både medicinsk behandling och omvårdnad. Vårdpersonalens mellanmänskliga förhållningssätt beskrevs som avgörande för en god vård. Öhlèn och Segesten (1998) framhåller att professionalism i yrkesrollen karakteriseras av att inneha omvårdnadskunskap, engagemang, generositet, flexibilitet, lyhördhet, tolerans inför stress samt en tilltro på sin egen kapacitet. Det är dock väsentligt att personal har insikt om sina egna begränsningar men samtidigt vågar stå upp för det de tror på. I en studie av Milne och McWilliam (1996) beskriver människor att personal som upplevs kompetenta är de som inte endast ser till fysiska behov utan även tar hänsyn till den.

(26) 24 känslomässiga situation människan befinner sig i. Personal som visar en förmåga att kunna känna empati, ge känslomässigt stöd samt bidra med ett medkännande lyssnande värderas högt. Arman och Rehnsfeldt (2007) beskriver att vårdpersonal som gav ”det lilla extra” i det mellanmänskliga mötet hade förmågan att överbrygga hinder samt förbättra samspelet. Resultatet visade att personer uppskattade vårdpersonal som visade genuint intresse och brydde sig om dem. Toombs (1993, s. 26, 52-56, 89-111) och Nåden och Eriksson (2004) menar att en ömsesidig förståelse mellan individen och personalen endast kan utvecklas om det finns en insikt om människans levda erfarenhet. Människans kropp och dennes liv är ömsesidigt beroende av varandra och utgör en helhet som inte går att särskilja. Den levda kroppen omfattas av människans personlighet, livshistoria, livsvärld, livsåskådning och livssituation. Genom att därför försöka förstå hur livet upplevs utifrån patientens perspektiv kan en delad förståelse utvecklas vilket krävs för att kunna bedriva en vård av god kvalitet.. I resultatet beskrev personer att personalens attityder var grundläggande för deras vårdande beteende och att deras mänskliga förhållningssätt var av stor betydelse för omvårdnad. I en studie av Milne och McWilliam (1996) framkommer det att sjuksköterskor har ett ledarskapsansvar gentemot den enskilda människan och ska i sitt uppträdande visa erkännande och därav förmedla stöd med syfte att få individen att uppnå ett välmående. Nåden och Eriksson (2004) beskriver att det är av stor vikt att sjuksköterskan inte är rädd för sina egna känslor inför mellanmänskliga möten som kan upplevas komplicerade. Ärlighet, mod, ansvarsfullhet och moral ska vara ledande attribut i omvårdnadshandlingar. Vårdkulturen ska upplevas trygg och säker för människor. Milne och McWilliam (1996) beskriver att kompetenta sjuksköterskor har förmåga till självinsikt samt innehar självförtroende vilket tillåter dem att se betydelsen av närvaro. Travelbee (1971, s. 31-33) har skildrat att kompetent personal ser människan som något mer än endast en patient och låter inte det första intrycket av människan vara avgörande. Först när båda parter förbiser varandras roller och lär känna varandra som människor skapas ett genuint möte. Holm (1987, s. 43) menar att vårdpersonal bör inneha en medvetenhet om maktförhållandet som råder i mötet och att ett gott bemötande kan minska beroendeställningen hos människan vilket skyddar dennes integritet. Det är av stor betydelse att de har självkännedom så att inte de egna känslorna styr ens uppträdande och handlingar. Norberg, Bergsten och Lundman (2001) menar att när personal innehar självkännedom och vågar lyssna på den lidande människan kan tröst förmedlas. Det är därför viktigt att vårdpersonal beaktar sitt förhållningssätt i mötet med människan eftersom det påverkar upplevelsen av det goda mötet..

(27) 25. Resultatet visade att det var viktigt att vårdpersonal reflekterade över att det inte var rutin för patienter att vara inlagda på sjukhus. Hendersson (2003) understryker att vårdmiljön är välkänd för personal men inte för patienter som därmed befinner sig i ett underläge. Öhlén och Segesten (1998) framhåller att det fortfarande finns ett synsätt hos vissa sjuksköterskor att omvårdnad ska utföras på det äldre traditionella och uppgiftscentrerade förhållningssättet med ett särskilt framhävande av de medicinska uppgifterna och inte med fokus på omvårdnad. Den professionella hållningen är ofta missuppfattad anser Holm (1987, s. 42, 50) eftersom det innebär att endast vara objektiv i sin kontakt med människan och därav inte bli för personlig utan hålla en viss distans. Vidare beskriver Arman och Rehnsfeldt (2006) att professionell hållning ska innebära en ständig strävan att i yrkesutövandet styras av det som främjar individen och inte av egna behov utan istället visa medmänsklighet och ärlighet i ett personligt bemötande. Söderlund (1998, s. 170) beskriver vikten av att personal utgår från ett humanistiskt förhållningssätt. Det är därför betydelsefullt att personal har vetskap om vad som är gott för den enskilda människan och inte generaliserar i omvårdnadsarbetet utan vågar stå upp för en vård som har fokus på ett personcentrerat förhållningssätt. Möten i vården ska bidra till att den enskilda människan upplever ett ökat välbefinnande.. Omvårdnadsintervention Det är viktigt att som sjuksköterska ha möjlighet att reflektera över att möten i omvårdnadsarbetet är av stor betydelse. Möten i vården ska ske tillfredställande och inte bli rutinmässigt förfarande. Därför behöver vårdpersonal få möjlighet att reflektera över hur ett gott möte kan åstadkommas eftersom personalens förhållningssätt påverkar bemötandet. I vårt resultat framkom det att personer förväntade sig att personal reflekterade och tänkte kritiskt och inte enbart följde rutiner. Bristfälligt bemötande kan leda till ett vårdlidande och enligt International Council of Nurses [ICN] ska vårdspersonal skydda den enskilda människan när vården hotas av personalens handlande (Svensk sjuksköterskeförening [SSF], 2007). Gustafsson och Fagerberg (2003) menar att medveten reflektion kan användas som ett verktyg för att förbättra den yrkesmässiga utvecklingen. Reflektion kan utveckla det empatiska förhållningssättet och bidra till kunskap om hur personal kan se situationer ur olika perspektiv vilket bör förekomma i allt omvårdnadsarbete. Genom att reflektera över på vilket sätt omvårdnadshandlingar utförs och vad som kan förbättras utvecklas en ökad medvetenhet och förståelse, det är även viktigt att respektera patienters egna synpunkter. Vidare menar författarna att reflektion utvecklar en förmåga att se den unika människan i varje situation..

No results found