Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Patienters upplevelse av hälso- och sjukvårdens bemötande
när substansbrukssyndrom föreligger
En deskriptiv litteraturöversikt
Författare:
Handledare:
Emelie Bergenstråle
Mats Christiansen
Maria Brolin
Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp
Examinator:
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Maria Carlsson
2021
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Personer med substansbrukssyndrom (SUD) är en stigmatiserad och
marginaliserad population i samhället som har ett stort vårdbehov. Tidigare forskning visar på att hälso- och sjukvårdspersonal har stigmatiserade fördomar och attityder gentemot denna patientgrupp. Denna studies syfte var att undersöka och belysa hur personer med SUD
upplever hälso- och sjukvårdens bemötande vid vårdkontakter. Metod: Med hjälp av en deskriptiv litteraturöversikt, har material samlats in från tre databaser, PubMed, PsycInfo och CINAHL. Elva artiklar valdes ut och analyserades för att identifiera individer med SUD och deras upplevelse av bemötande inom hälso- och sjukvården. Resultat: Både positiva och negativa upplevelser rapporterades av deltagarna. Av resultatet framkom det att upplevd stigmatisering, en sämre kommunikation mellan patient och personal, en upplevd misstro och en negativ relation med personalen bidrog till ett sämre uppfattat bemötande. Det kunde bidra till att deltagarna var mindre angelägna att uppsöka vård. Ett gott bemötandet beskrevs som öppet och empatiskt, icke-dömande, en god kommunikation och en relation med
vårdpersonalen som grundades på tillit. Det kunde resultera i att deltagarna var mer angelägna att uppsöka vård. Åtta teman och fyra subteman framkom när materialet
studerades och resultatet presenteras utifrån dessa teman. Slutsats: Hälso- och sjukvården har en betydande roll i sitt inflytande på denna patientgrupp och har en stor möjlighet att lindra lidandet samt främja en god omvårdnad genom sitt bemötande.
Nyckelord: substansbrukssyndrom, missbruk, beroendeproblematik, bemötande, patientens
upplevelser, sjukvård
ABSTRACT
Background: People with substance use disorders (SUD) are stigmatized and marginalized
in society with a great need for care. Previous research shows that healthcare professionals have stigmatized prejudices and attitudes towards this patient group. This study aimed to investigate and shed light on how people with SUD experience the health service’s treatment at care contacts. Method: Using a descriptive literature review, the material has been
collected from three databases, PubMed, PsycInfo and CINAHL. Eleven articles were
selected and analyzed to identify individuals' with SUD experience of treatment in healthcare.
Results: The results showed that perceived stigma, poorer communication between patient
and staff, perceived mistrust and a negative relationship with the staff contributed to a more negative experience of the encounter. This could contribute to the participants being less likely to seek care. The better encounter was described as open and empathetic, non-judgmental, good communication and a relationship with the care staff that was based on trust. This could result in the participants being more likely to seek care. Eight themes and four sub-themes emerged when the material for this study was reviewed, and the results are presented based on these themes. Conclusion: Healthcare has a significant role in its influence on this patient group and has a great opportunity to alleviate suffering and to promote good care through its treatment.
Keywords: substance-use disorders, addiction, healthcare services, encounter, patients'
perceptions or experiences
Innehåll
1. INTRODUKTION 6 1.1 Förord 6 1.2 Förekomst 6 1.3 Definition av termer 6 1.4 Bakomliggande orsaker 71.5 Fysiologiska och psykologiska konsekvenser 8
1.6 Sjuksköterskans roll 9
1.7 Stigma och attityder 9
1.8 Interaktionsteori 10 1.9 Problemformulering 11 1.10 Syfte 11 2. METOD 12 2.1 Design 12 2.2 Databaser 12 2.3 Sökord 12 2.4 Inklusionskriterier 12 2.5 Exklusionskriterier 13 2.6 Tillvägagångssätt 13 2.7 Kvalitetsanalys 14 2.8 Resultatanalys 14 2.9 Forskningsetiska överväganden 15 3. RESULTAT 15 3.1 Stigmatisering 16 3.2 Människovärde 17 3.3 Kunskap 17 3.4 Bristen på tillit 18
3.5 Autonomi och självbestämmande 18
3.6 Upplevelsen av att bli dömd 19
3.7 Kommunikation 19
3.8 Relationer 21
4.1 Resultatdiskussion 23
4.2 Metoddiskussion 25
5. SLUTSATS 28
6. REFERENSER 29
BILAGA 1. Översiktstabell av inkluderade artiklar 33
6
1. INTRODUKTION
1.1 Förord
Intresset för valt ämne växte fram då skribenterna bakom denna studie stötte på personer med substansbrukssyndrom under den verksamhetsförlagda utbildningen på
sjuksköterskeprogrammet och även i arbetslivet.
1.2 Förekomst
Det är svårt att bedöma hur många personer i Sverige som använder sig av narkotika.
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysningen (CAN) menar att svårigheterna att mäta utbredningen av narkotikaanvändning beror bland annat på att det är en illegal handling och socialt icke accepterat i samhället (2020). Enligt Socialstyrelsen (2019) visade en statlig översikt som genomfördes mellan 2009-2011 att 780 000 vuxna personer i Sverige har ett alkoholmissbruk- eller beroende. Uppskattningsvis har 55 000 personer ett
narkotikamissbruk- eller beroende (Socialstyrelsen, 2019).
Den svenska narkotikastrafflagen § 8 klassar och beskriver narkotika på följande vis “Med narkotika förstås i denna lag läkemedel eller hälsofarliga varor med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter eller varor som med lätthet kan omvandlas till varor med sådana egenskaper eller effekter…” (SFS, 1968:64). Ett beroende är i längden mycket kostsamt vilket ofta leder till en stark korrelation mellan kriminalitet och narkotikabruk för att individen ska kunna finansiera sin livsstil (Ringsberg, 2017). De senaste årtiondena har alkoholkonsumtionen ökat bland både kvinnor och män främst i de lägre åldersgrupperna. Män konsumerar alkohol i högre utsträckning än kvinnor men yngre kvinnor har med årens gång ökat konsumtionen av alkohol. Kvinnor har även lättare att utveckla ett beroende än män. Män konsumerar narkotika i högre utsträckning än kvinnor och tre gånger så många män dör till följd av narkotika än kvinnor (Ringsberg, 2017).
1.3 Definition av termer
Termerna beroende och missbruk kan betraktas utifrån olika perspektiv, till exempel utifrån ett socialt, medicinskt eller juridiskt perspektiv.
7
Tidigare användes termerna missbruk och beroende inom hälso- och sjukvården. Utifrån ett medicinskt perspektiv talar man idag snarare om skadligt bruk eller beroende och dessa termer används inom hälso- och sjukvården och grundar sig på International statistical classification of diseases and related health problems (ICD-10) klassifikation där
svårighetsgraden av beroendet avgör diagnosen och därmed korrekt term. Vid diagnostisering med ICD-10 krävs det att tre av sex kriterier är uppfyllda inom en och samma
tolvmånadersperiod för att ett beroende ska föreligga. Dessa sex kriterier är:
● Stark längtan efter drogen
● Svårigheter att kontrollera intaget
● Fortsatt användning trots skadliga effekter
● Prioritering av substansanvändning är högre än andra aktiviteter och förpliktelser ● Ökad tolerans
● Fysiska abstinenssymtom
(Socialstyrelsen, 2019). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (DSM-V) är ett amerikanskt
diagnossystem inom psykiatrisk vård och där har de båda termerna missbruk och beroende ersatts med engelskans Substance Use Disorder (SUD) som i svensk kontext motsvarar substansbrukssyndrom (American psychiatric association, 2017). SUD kan därefter anpassas och preciseras till vilken substans syndromet avser, till exempel ett alkoholbrukssyndrom (Agerberg, 2013). I DSM-V finns det 11 kriterier och beroende på antalet kriterier som är uppfyllda under ett års tid skiljer sig svårighetsgraden från lindrig till svår. Rör det sig om en lindrig grad krävs det att två till tre kriterier är uppfyllda, en medelsvår grad fyra till fem kriterier och vid sex kriterier och uppåt graderas det som ett svårt tillstånd (American psychiatric association, 2017).
I denna studie kommer den engelskspråkiga termen SUD (substance use disorder) fortsättningsvis att användas då termen är vedertagen inom hälso- och sjukvården idag.
1.4 Bakomliggande orsaker
Missbruksutredningens slutbetänkande (SOU 2011:15) visar på flera förklaringsmodeller gällande bakomliggande orsaker till SUD. Exempelvis fysiologiska och psykologiska orsaker som ärftlighet och sårbarhet, social miljö och tillgänglighet. Genetiken har en stor inverkan
8
på om man utvecklar ett SUD eller inte. Det har även visat sig att diagnoser som ADHD ökar risken att utveckla ett beroende då individen ofta har ett mer snabbverkande belöningssystem i hjärnan jämfört med personer utan ADHD-diagnos. Schizofreni, manodepressivitet,
antisocial personlighetsstörning samt ångestproblematik är ytterligare exempel på diagnoser som har visat sig öka risken för att utveckla ett beroende (Agerberg, 2018).
Stress och sårbarhetsmodellen är en teori som behandlar kombinationen av individens stresskänslighet, sårbarhet och omgivning och är utvecklad för bland annat psykiska sjukdomar. Sårbarhet kan vara ärftligt men även uppstå genom påverkan på det centrala nervsystemet genom skada eller sjukdom. Den psykosociala bakgrunden kan även den påverka individens sårbarhet. Modellen utgår från att alla människor har olika medfödda förutsättningar att klara av fysisk eller psykisk stress, vilket i sin tur är avgörande för hur vidareutvecklingen till exempelvis psykisk ohälsa uppkommer (Skärsäter, 2017).
1.5 Fysiologiska och psykologiska konsekvenser
Vid ett substansbrukssyndrom sker en kronisk förändring i hjärnans belöningssystem och impulskontroll. Belöningssystemets grunduppgift är att uppmuntra och motivera människan till att göra vissa specifika saker för dess överlevnad. När belöningssystemet sätts igång frisätts dopamin i kroppen samtidigt som handlingen och välmåendet som uppstått kopplas ihop i minnet för att individen senare ska upprepa handlingen. Skillnaden från naturlig
stimulering och stimulering med beroendeframkallande preparat som exempelvis alkohol och droger är att det frisätts ännu mer dopamin. Då sker en känsla av bland annat berusning samt en lustfylld känsla istället för välmående. Vid en långvarig användning av droger slås tillslut hjärnans belöningssystem ut vilket resulterar i sänkta nivåer av frisättningen av dopamin. Det brukar kallas att hjärnan tillsammans med belöningssystemet “kidnappas”. Detta kan i sin tur medföra nedstämdhet och depressioner (Agerberg, 2018). Den allmänna påverkan på hälsan är negativ. Några exempel på funktioner i kroppen som påverkas negativt är hjärna, hjärta, lever, könsorgan, personlighet/humör samt den psykosociala hälsan. Beroende på vilken substans som orsakat beroendet medföljer olika fysiska och psykiska biverkningar och konsekvenser (Ringsberg, 2017). De hälsorisker som medföljer talar i sig för ett utbrett problem i samhället och därmed följaktligen även för hälso- och sjukvården.
9
1.6 Sjuksköterskans roll
En av sjuksköterskans kärnkompetenser och uppgifter är att patienten bör erhålla en personcentrerad vård. Personcentrerad vård innebär att möta varje individ med respekt och bekräfta personens upplevelse och tolkning av aktuell sjukdom samt främja hälsa utifrån vad hälsa betyder för just den individen. Som vårdgivare är det viktigt att prioritera att se förbi sjukdomen hos patienten och försöka se personen bakom, inte endast se personen som en patient utan även som en unik människa och individ (Bergbom, 2019). De etiska riktlinjer som sjuksköterskan bör förhålla sig till och ansvarar över är bland annat att arbeta
hälsofrämjande, förebygga sjukdomar och lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
Enligt Jahren Kristoffersen (2006a) är samspelet mellan sjuksköterska och patient avgörande för god omvårdnad. Det krävs av sjuksköterskan att ha förmågan att förmedla en positiv attityd och empati gentemot patienten då denne på grund av sjukdom eller skada inte alltid kan förmedla sina behov. Sjuksköterskeyrket kräver en hög kompetens inom en rad områden, däribland värdet av interaktionen med den enskilda individen och förmågan att arbeta utifrån ett medmänskligt förhållningssätt där tillit skapas i relationen mellan sjuksköterska och patient (Jahren Kristoffersen, 2006a).
1.7 Stigma och attityder
Som tidigare nämnt är SUD en medicinsk diagnos (Franck, 2020). Som omvårdnadsdiagnos kan SUD enligt NANDA klassificeras som Riskbenäget hälsobeteende (Jahren Kristoffersen, 2006b). Utöver de fysiologiska och psykologiska konsekvenser det innebär för individen att vara diagnostiserad med SUD påverkar även samhällets attityder individen. Psykisk ohälsa är stigmatiserat i samhället och särskilt utsatta är personer med SUD. Enligt
Folkhälsomyndigheten (2020) innebär stigmatisering att en person eller en grupp som avviker från samhällets normer och anses vara mindre värd, oftast tillskrivs gruppen negativa
stereotypa attribut. Stigmatisering påverkar inte bara samhället i stort, det påverkar också individen i dennes sociala liv. Det kan leda till att personer som är stigmatiserade löper större risk att bli diskriminerade (Folkhälsomyndigheten, 2020). De sociala konsekvenser diagnosen SUD innebär för individen i kombination med samhällets negativa syn på diagnosen kan individen uppleva stigma gentemot sig själv, ett så kallat självstigmatiserat beteende (Carpanzano, Hammarlund, Ahmad, Hunsinger & Kullar, 2018). Enligt Carpanzano och
10
medarbetare (2018) innebär det att individen uppfattar sig själv utifrån samhällets negativa synsätt vilket kan yttra sig i bristande självrespekt, självkänsla och förmåga vilket i sin tur kan påverka individens möjlighet till tillfrisknande. Tidigare forskning visar på att det är vanligt förekommande i samhället att ha negativa attityder gentemot personer med psykisk ohälsa (Folkhälsomyndigheten, 2020). Hill (2010) visar i sin studie på att sjukvårdspersonal har stigmatiserade fördomar och attityder gentemot patienter med SUD och uttrycker sig i negativa termer om denna patientgrupp. Tidigare forskning pekar också på att personer med SUD upplever att de blir stigmatiserade och diskriminerade och att det finns en korrelation mellan stigmatisering och diskriminering och uppfattad psykisk och fysisk hälsa. Personer med SUD upplever även skuld och skam på grund av att familj och vänner avvisar dem och det kan leda till att en person med SUD börjar uppvisa ett undvikande beteende.
Korrelationen är alarmerande då personer med SUD är en patientgrupp med ett stort behov av hälso- och sjukvård (Ahern, Stuber & Galea, 2007). Folkhälsomyndigheten (2020) menar också att tidigare forskning pekar på att personer med psykisk ohälsa blir bemötta sämre i hälso- och sjukvården och riskerar att erhålla en sämre behandling för fysiska problem. Detta i kombination med stigmatisering kan leda till att personer med psykisk ohälsa, däribland SUD, drar sig för att uppsöka vård och kan leda till allvarliga psykiska och fysiska
konsekvenser för individen. För att förebygga stigmatisering krävs det ett ständigt arbete för att öka kunskapen och förändra attityder på både mikro- och makronivå i samhället
(Folkhälsomyndigheten, 2020).
1.8 Interaktionsteori
Arbetet kommer präglas av ett vårdvetenskapligt perspektiv med utgångspunkt i Joyce Travelbees omvårdnadsteori som fokuserar på interaktionen mellan sjuksköterska och
vårdtagare. Varje individ tillskriver en mening utifrån händelser och upplevelser, vilket är ett centralt perspektiv inom ramen för teorin (Jahren Kristoffersen, 2006b).
Joyce Travelbees omvårdnadsteori omfattar de fyra konsensusbegreppen; människa,
omvårdnad, hälsa och miljö, med fokus på människa och omvårdnad. Definitionen av hälsa är inte central i Travelbees teori men beskrivs som subjektivt uppfattad av varje individ, det vill säga att varje enskild individ är så sjuk som han eller hon känner sig. Miljö är inte heller ett centralt begrepp i teorin men kulturen som individen lever i kan påverka vederbörandes uppfattning om lidande och sjukdom menar Travelbee (Kirkevold, 2000). Familjerelationer
11
kan även spela en betydande roll för vårdtagaren i detta sammanhang, i teorin är det dock den sjuke eller lidande individen som står i fokus för omvårdnaden (Kirkevold, 2000).
Varje människa ses som en unik individ som aldrig kan ersättas av någon annan. I ett omvårdnadsperspektiv är den enskilda individens lidande och förlust centrala delar.
Travelbee (1969) menar att varje individs upplevelse av lidande är personligt och unikt och går inte att jämföra med andras upplevelser. Lidande och smärta är oundvikligt för
människan och det är sjuksköterskans uppgift att hjälpa den drabbade att finna en mening i den uppstådda situationen som hen befinner sig i. Målet med omvårdnaden är enligt
Travelbee (1969) att hjälpa personen hantera och bära lidandet och därmed finna en mening. Utöver detta är även hoppet viktigt för individen då Travelbee menar att utan hopp har människan ingen möjlighet att förändra eller förbättra sin livssituation (Jahren Kristoffersen, 2006b).
Teorin framhäver interaktionen mellan sjuksköterska och vårdtagare som grunden för
omvårdnaden, den mellanmänskliga relationen. För att sjuksköterskan ska kunna ge individen en god omvårdnad krävs det att sjuksköterskan inte har några förutfattade meningar vid mötet med individen. Om sjuksköterskan endast koncentrerar sig på anledningen till att personen söker vård, ses inte hen längre som en unik individ, vilket medför en ökad risk för sämre omvårdnad. Betydelsen av att sjuksköterskan visar ett intresse inför vårdtagaren för att komma förbi “sjuksköterska och patient” stadiet och istället ha ett möte där personerna bakom kommer fram är mycket viktigt enligt Travelbee. Det skapar en bättre relation och därmed en bättre omvårdnad (Jahren Kristoffersen, 2006b).
1.9 Problemformulering
Tidigare forskning tyder på att personer med SUD är en stigmatiserad grupp i samhället och diskrimineras i högre utsträckning än andra. Dessa individer kan även ha ett så kallat
självstigmatiserat beteende där samhällets uppfattning speglar individens egen självbild vilket kan bidra till ett försämrat tillfrisknande. De fysiologiska och psykologiska konsekvenserna av SUD leder till att denna patientgrupp har ett ökat behov av hälso- och sjukvård. Därför är det av intresse att undersöka och belysa individers upplevelse av sjukvårdens bemötande vid vårdkontakter när SUD föreligger. Detta med förhoppningen att det kan verka
12
1.10 Syfte
Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka och beskriva hur patienter med SUD upplever hälso- och sjukvårdens bemötande.
2. METOD
2.1 Design
Syftet besvaras med en deskriptiv litteraturöversikt som datainsamlingsmetod. Polit och Beck (2017) menar att en litteraturstudie bidrar till att fördjupa förståelsen om ett fenomen utifrån olika individers perspektiv. Då studiens syfte är att undersöka individers upplevelser kommer kvalitativa originalartiklar användas (SBU, 2017). Kvalitativ forskning bidrar till en
fördjupad och mer detaljerad kunskap utifrån individens subjektiva perspektiv. Beroende på sammanhang kan resultat från kvalitativ forskning vara överförbart på andra liknande sammanhang, så kallat transferabilitet. Resultatet från kvalitativ forskning kan dock inte generaliseras på en hel population (SBU, 2017).
2.2 Databaser
Datainsamling har skett på databaserna PubMed, PsycInfo och CINAHL via Uppsala universitet. Samtliga databaser valdes då de tillhandahåller vetenskapliga artiklar som är publicerade i tidskrifter som publicerar forskning inom omvårdnad, medicinsk och psykiatrisk inriktning.
2.3 Sökord
En del av sökorden som användes skapades utifrån MeSH-termer på engelska via Svensk MeSH. Andra sökord skapades utifrån CINAHL-headings och i fri text. För att bredda
sökningen kombinerades termerna med varandra i olika konstellationer. De sökord som bland annat användes var; substance use disorders, attitudes of health personnel, alcoholism, professional-patient relations, patient satisfaction or experience, alcohol-related disorders och nurse-patient relations. Vidare beskrivning av sökord och litteratursökning presenteras närmare nedan, se tabell 1.
2.4 Inklusionskriterier
Inklusionskriterier för valda artiklar till denna studie var att deltagarna skulle vara vuxna över 18 år som hade någon form av SUD och varit i kontakt med hälso- och sjukvården.
13
Kvalitativa originalartiklar som var författade på engelska inkluderades och artiklar publicerade de senaste 15 åren. Till en början begränsades sökningen med artiklar
publicerade de senaste tio åren, men på grund av det begränsade utfallet utökades sökningen med fem år vilket resulterade i ett bredare utfall av material.
2.5 Exklusionskriterier
Artiklar som inte var tillgängliga via Uppsala universitet i fulltext exkluderades.
2.6 Tillvägagångssätt
På databaserna PubMed, PsycInfo och CINAHL söktes relevanta artiklar till studien under perioden 2021-01-20 och 2021-02-15. Sökningen skedde med MeSH-termer och fri text i olika kombinationer. Filter som valdes var verk publicerade mellan åren 2005-2021, vuxna över 18 respektive 19 år beroende på databas och i två fall valdes kvalitativa artiklar som filter. Det totala utfallet av alla sökningar gav 994 sökträffar. Efter utfall ett där skribenterna läste artiklarnas titel valdes 91 artiklar ut för vidare läsning av abstract. Efter utfall två, utifrån läsning av abstract, blev resultatet 32 valda artiklar. Slutligen gjordes utfall tre där 15 artiklar valdes ut genom att skribenterna läste artiklarna i sin helhet samt att de föll inom ramarna för inklusion- respektive exklusionskriterier. Fyra av artiklarna valdes sedan bort av skribenterna då dem inte ansågs vara av tillräckligt hög kvalitet samt svarade mot studiens syfte. Resterande 11 artiklar gick skribenterna vidare med då de ansågs vara av medel och hög kvalitet efter utförd kvalitetsgranskning.
Tabell 1. Litteratursökning i databaserna PubMed, PsycInfo och CINAHL. Sökord, filter samt utfall presenteras i tabellen.
Datum Databas Sökord Filter Antal utfall totalt Antal utfall 1* Antal utfall 2** Antal utfall 3***
2021-01-20 PubMed (Substance-Related Disorder OR Substance Use Disorder OR Drug Addict) AND (Patients OR Clients) AND “Patients experiences” OR “Patients perceptions” AND “Attitude of health personnel”
14
2021-01-20 PsycInfo (Substance-related disorder OR Substance use disorder) AND (Patients experiences OR perceptions OR attitudes OR views OR feelings) AND (Attitudes of health professional OR Attitudes of nurses)
Kvalitativa studier 62 19 8 3 (2)
2021-02-11 CINAHL “Alcoholism AND Professional-patient relations AND Qualitative”
4 1 1 (1)
2021-02-15 PubMed (Alcoholics OR Alcohol-Related Disorders) AND (Attitude OR Professional-Patient Relations) AND (Patient Satisfaction OR Patient experience)
223 12 4 (1)
2021-02-15 PubMed (Substance-related disorders) AND (Nursing) AND (Experience) OR (Substance-related disorders) AND (Nursing) AND (Nurse-patient relations OR Nurse attitudes OR Attitude of Health Personnel) AND (Qualitative)
Kvalitativa studier 153 27 14 8 (5)
Antal utfall *= Valda efter titel, **= Valda efter abstract, ***= Valda efter att hela artikeln lästes i sin helhet och granskad med granskningsmall. De elva valda artiklarna är de som presenteras inom parentes.
2.7 Kvalitetsanalys
Artiklarna granskades med Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärderings
granskningsmall (2014) för kvalitativa artiklar. Mallen hade fem huvudområden som berörde syfte, urval, datainsamling, analys och resultat med totalt 21 delfrågor som tillsammans besvarade om studien hade en Hög, Medelhög eller Låg studiekvalitet. Svarsalternativen som fanns på varje delfråga var “ja”, “nej”, “oklart” eller “ej tillämpligt”. Ett poängsystem
användes för att kunna bedöma artiklarnas studiekvalitet, där “ja” gav 1 poäng och de resterande alternativen gav 0 poäng. Om artikeln fick 0-11 poäng ansågs den vara av låg kvalitet, om den fick 12-16 poäng ansåg den vara av medelhög kvalitet och 17-21 poäng ansågs vara av hög kvalitet.
2.8 Resultatanalys
Valda artiklar studerades individuellt till en början för att skapa en första förståelse för innehållet. Sedan studerades artiklarna gemensamt för att reda ut innehåll samt att säkerställa att syftet besvarades och sedan jämfördes de med varandra för att uppmärksamma likheter
15
och skillnader. Se bilaga 1 för översiktstabell av inkluderade artiklar där syfte, resultat, design och kvalitetsbedömning presenteras kortfattat. Innehållsanalysen från Lundman och Graneheim (2017) användes vid genomgången av resultatanalysen för bearbetning av materialet. Meningsbärande enheter kondenserades för att senare kodas och kategoriseras. Lundman och Graneheims (2017) menar att de kondenserade meningarna enbart kan tillhöra en kategori. Vid detta steg gjordes ett undantag från Lundman och Graneheim (2017) metod då de kondenserade meningarna i denna studie skulle kunna tillhöra fler kategorier än en. Undantaget gjordes på grund av tidsbrist vilket resulterade i ett val av bekvämlighet att frångå metoden i detta skede. Utifrån kategorierna skapades åtta teman samt fyra subteman som resultatet presenteras utifrån. Se bilaga 2 för översiktstabell av teman samt förekomst i valda artiklar.
2.9 Forskningsetiska överväganden
Samtliga studier valdes ut och granskades utifrån de forskningsetiska krav som ställs inom ramen för vetenskaplig forskning. Urvalet av material till denna studie selekterades med kravet att samtliga inkluderade studier skulle ha genomgått en etikprövning. Om detta inte uttryckligen framgick skulle det i ett sådant fall tydligt beskrivas att de fyra etiska principerna efterföljdes. De fyra etiska principerna är; informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att forskaren informerar deltagaren om studiens syfte. Samtyckeskravet innebär att varje enskild individ bestämmer över sin medverkan och kan när som helst avbryta sin medverkan.
Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter som lämnas av deltagarna ska behandlas på sådant sätt att inga obehöriga får kännedom eller tillgång till uppgifterna. Nyttjandekravet innebär att insamlat material endast får användas för forskningens syfte (Vetenskapsrådet, 2002).
Skribenterna hade sedan tidigare egna erfarenheter inom området, vilket kom att kräva en ökad medvetenhet under arbetets gång. Resultatet presenteras i enlighet med vad som framgick av materialet och präglas inte på något vis av skribenternas egna eventuella personliga preferenser. Skribenterna har förhållit sig objektiva under hela arbetsprocessen.
3. RESULTAT
De elva valda artiklarna till denna studie är sammanställda och presenterade i en översiktstabell, se bilaga 1. Valda artiklar behandlade individer med SUD och deras
16
uppfattning av hälso- och sjukvårdens bemötande vid vårdkontakter i sex olika länder; USA, Australien, Storbritannien, Brasilien, Schweiz och Norge. Samtliga artiklar är publicerade från 2005 och framåt. Det framkom åtta olika teman samt fyra subteman i resultatanalysen, se tabell 2. De åtta teman som identifierades var; “stigmatisering”, “människovärde”,
“kunskap”, “bristen på tillit”, “autonomi och självbestämmande”, “upplevelsen av att bli dömd”, “kommunikation” och “relationer” genom vilket resultatet presenteras. De teman som identifierades bör inte betraktas som fristående fenomen, snarare utifrån perspektivet att de är sammanlänkade med varandra.
Tabell 2. Översiktstabell av teman respektive subteman som identifierades vid resultatanalysen. Tema Subtema Stigmatisering Människovärde Kunskap Bristen på tillit Autonomi och självbestämmande Upplevelsen av att bli dömd
Kommunikation
Kommunikation mellan vårdgivare och vårdtagare Interprofessionell kommunikation Relationer Negativa relationer Betydelsefulla relationer 3.1 Stigmatisering
Ett genomgående tema i flera av studierna var upplevelsen av stigmatisering från hälso- och sjukvårdens sida bland deltagarna. I två av studierna beskrev deltagarna en upplevd
stigmatisering från samhällets sida men även i kontakt med vården. Detta gav sig i uttryck då patienterna upplevde att personalen enbart definierade dem som personer med SUD (Jaiteh, Steinauer & Frei, 2019; Vallerand & Nowak, 2010). Deltagarna i studien av Jaiteh och
17
medarbetare (2019) beskrev att de blev sämre behandlade än andra patienter och en upplevelse av diskriminering från personalen beskrevs även.
Monks, Topping och Newell (2012) beskrev hur deltagarna menade att sjukvården inte hade tillräckligt mycket kunskap om SUD för att kunna ge en bra och relevant vård. Fanns inte tillräckligt med kunskap skapades lätt förutfattade meningar och stigmatisering, vilket drabbade patienterna i fråga. De negativa effekterna av stigmatisering gentemot patienter med SUD kunde leda till att patienterna undanhöll information om sin problematik vilket i sig påverkade vården (Nyamathi et al., 2007). Ytterligare en negativ effekt kunde vara att patienterna antingen undvek att uppsöka vård alternativt att de valde att avsluta sin behandling helt (McCallum, Mikocka-Walus, Gaughwin, Andrews & Turnbull, 2015).
3.2 Människovärde
I två studier lyfte deltagarna sin egen upplevelse och syn på människovärde (Solberg & Nåden, 2019; Ventura, Santos Mendes & Trevizan, 2014). Att bli respekterad som en individ var starkt sammanlänkat med känslan av värdighet och personalen kunde påverka detta genom att bemöta varje patient med ett personcentrerat förhållningssätt (Solberg & Nåden, 2019).
“It is just that people treat you like a human being, and not as an addict. This is what I put highest with dignity, even though I have a past, with all kind of things. I would like people to respect me for
who I am” (Solberg & Nåden, 2019, pp 485).
Det framkom av intervjuerna i Ventura och medarbetares (2014) studie att många av deltagarna inte kände till sina egna mänskliga rättigheter. Det framkom även att många inte ansåg sig ha några mänskliga rättigheter medan de hade SUD, utan att de var tvungna att vara nyktra för att ha rätt till det. I Ferguson och medarbetares (2019) studie beskrev också några deltagare med SUD och psykisk ohälsa hur de upplevde sig som mindre värdiga av
tillgänglig vård jämfört med andra patienter utan SUD.
3.3 Kunskap
Deltagarna i Cleveland och Bonuglis (2014) studie beskrev hur bristen på kunskap och förståelse av beroende som fenomen påverkade vården. Deltagarna lyfte sin egen brist på kunskap och hur den hade bidragit till en minskad förståelse för hur snabbt en person kan
18
hamna i ett missbruk samt vilken makt missbruket fick över deltagarnas liv. I flera studier beskrev deltagarna en korrelation mellan bristen på kunskap om SUD inom hälso- och sjukvården och upplevelsen av en sämre erhållen vård (Cleveland & Bonugli, 2014; Jaiteh et al., 2019; Monks et al., 2008).
I två studier beskrev patienterna hur hälso- och sjukvården inte hade tillräcklig kunskap för att kunna hantera och behandla denna patientgrupp. Deltagarna beskrev även att de hade uppfattningen av att ju mindre kunskap personalen hade desto fler fördomar och negativa attityder gentemot patienterna hade dem (Jaiteh et al., 2019; Monks et al., 2012). I studien av Monks och medarbetare (2012) redogjorde patienterna för att när de fick symtom för
abstinens kunde det ibland missas av sjukvården som följd av bland annat okunskap, vilket i sin tur ledde till en negativ och påfrestande upplevelse för patienterna. Deltagarna behövde även i vissa fall uppsöka sjukhus på grund av att besvären blev för svåra. Det framkom även av intervjuerna att okunskapen hos personalen ledde till att patienterna kunde förhandla sig till högre doser av metadon för att stabilisera sina abstinensbesvär än de annars hade fått. Att hälso- och sjukvården har en bristande kunskap i detta ämne ledde till att det sociala stödet och förståelsen för patienterna blev sämre.
3.4 Bristen på tillit
I två studier beskrev deltagarna att de blev misstrodda av vårdpersonalen när de skulle få sina läkemedel utskrivna. Deltagarna upplevde att vårdpersonalen ifrågasatte deras intentioner och anklagade dem för att ha sålt läkemedlen vidare till andra, eller att deltagarna själva skulle ha överdoserat de utskrivna läkemedlen. Samtliga deltagare uppfattade detta som något
besvärande och att det resulterade i en sämre uppfattad vård (Solberg & Nåsten, 2019; Vallerand & Nowak, 2010).
I en annan studie beskrev mammor med SUD till barn som vårdades på sjukhus hur de inte vågade lita på sjuksköterskorna på avdelningen. Mammorna beskrev hur de medvetet tänkte på hur de uppförde sig och hur de pratade när sjuksköterskorna var närvarande för att de var rädda för att sjuksköterskorna inte skulle ta lika väl hand om deras barn annars (Cleveland & Bonugli, 2014). I studien av St. Marie (2014) upplevde deltagarna att personalen tvivlade på uppgifter som patienterna lämnade och uppfattade det som att de behövde anstränga sig mycket för att bli tagna på allvar.
19
3.5 Autonomi och självbestämmande
I två studier beskrev deltagarna det som något positivt när de fick vara delaktiga i vården. Det kunde röra sig om att personalen informerade om vad som skulle hända och frågade hur patienten upplevde situationen. Det ledde till en känsla av delaktighet som deltagarna uppskattade (Fergusson et al., 2007; McCallum et al., 2015). Ett patientcentrerat
förhållningssätt belystes som något positivt och patienterna upplevde att detta inkluderade autonomi. Överrapportering mellan olika vårdinstanser upplevdes som positivt när det skedde på ett smidigt sätt samt att patienterna fick vara involverade i processen. Ett sämre
omhändertagande och vård beskrevs som motsatsförhållande till autonomi och deltagarna i studien beskrev det som att vårdpersonalen pratade över huvudet på dem (Fergusson et al., 2007).
Studien av McCallum och medarbetare (2015) visade på att deltagarna kände sig nöjda med att fokus i behandlingen låg på deras missbruk samtidigt som det fanns utrymme för ett holistiskt förhållningssätt där deltagarnas övriga behov blev tillgodosedda. Deltagarna som hade kommit ur sin missbruksproblematik ansåg att tillfrisknandet från ett missbruk var en livslång process som krävde mycket arbete och att behandlingen även måste innehålla hjälpmedel i hur de ska fungera i vardagen samt att utvecklas som personer.
3.6 Upplevelsen av att bli dömd
Studien av Cleveland och Bonugli (2014) illustrerar hur mammor som hade haft eller hade ett pågående SUD upplevde bemötandet av sjuksköterskorna på en intensivvårdsavdelning där deras nyfödda barn vårdades för neonatalt abstinenssyndrom. Flera deltagare i studien berättade hur de kände att sjuksköterskorna dömde mammorna på grund av deras
problematik. Detta kunde verka avskräckande och leda till att en del inte vågade besöka sitt barn på avdelningen. En mamma citerades där hon beskrev hur två sjuksköterskor talade illa om henne vilket ledde till att hon inte vågade besöka avdelningen när en av de två
sjuksköterskorna var där. Ett annat perspektiv identifierades där några mammor hade förväntat sig att bli dömda av personalen och upplevde att de förtjänade det på grund av vad de åsamkat sina barn. En del mammor beskrev även hur de hade förväntat sig att bli dömda i förväg och lättnaden som infann sig när det aldrig inträffade. Det var något som upplevdes som mycket betydelsefullt (Cleveland & Bonugli, 2014). I likhet med Cleveland och Bonugli (2014) studie lyfte deltagare i tre andra studier betydelsen av ett icke-dömande bemötande
20
från hälso- och sjukvårdspersonalen (McCallum et al., 2015; Nyamathi et al., 2007; Solberg & Nåden, 2019).
3.7 Kommunikation
Ett tema som identifierades var bristen på kommunikation och betydelsen av den i interaktionen mellan vårdgivare och vårdtagare, samt den interprofessionella
kommunikationen (Chorlton, Smith & Jones, 2015; Fergusson et al., 2019; McCallum et al., 2015).
3.7.1 Kommunikation mellan vårdgivare och vårdtagare
Sättet att kommunicera påverkade vården och relationen mellan vårdgivare och vårdtagare (Chorlton et al., 2015; Fergusson et al., 2019). I studien av Chorlton och medarbetare (2015) framkom det att deltagarna upplevde att ett diktatoriskt kommunikationssätt från personalen påverkade relationen och därmed vården patienterna erhöll. Exempel på diktatorisk
kommunikation var att personalen ställde krav på patienterna, tog beslut om patienternas vård och omsorg utan att förankra det med berörd patient samt pratade med patienterna utan att lyssna på dem. Detta sätt att kommunicera påverkade deltagarna negativt och bidrog till att de kände sig kontrollerade och att maktrelationen vårdgivare-vårdtagare stärktes. Deltagarna i Ferguson och medarbetares (2019) studie upplevde vården som negativ när
kommunikationen var knapphändig eller dömande. En deltagare beskrev bristande
kommunikation i samband med att han skulle få sederande läkemedel och personalen inte förklarade för honom vad som skulle hända och vad för typ av läkemedel som skulle administreras. Dömande kommentarer från personalen gentemot patienterna kunde leda till känslor av skam och förlägenhet.
“Tell me what you're giving me for starters, so I know. Obviously it’s a sedative, but at least give me the name (of the drug) so I know what it is; talk to me a little bit more, ask me questions like, "why, how come that it led up to that particularly at 2:30 in the morning,” and, yeah, maybe just a little bit
more conversation in the van (ambulance) before knocking you out (sedating me), I suppose” (Ferguson et al., 2019, pp 570).
Deltagare i St. Marie (2014) studie beskrev att de upplevde att personalen inte lyssnade på dem när de ville bli ordentligt undersökta och diagnostiserade. Om detta inte skedde beskrev
21
några deltagare att de blev desperata och det i sin tur fick dem att känna ett större sug efter droger.
God kommunikation beskrev deltagarna i Ferguson och medarbetares (2019) studie som rak och patientcentrerad där deltagarna upplevde att personalen lyssnade på dem och fick förklarat vad som kommer hända härnäst. En icke-dömande kommunikation framhölls även det som positivt. I likhet med Ferguson och medarbetares (2019) studie beskrev deltagarna i Chorlton och medarbetares (2015) studie hur en öppen och lyhörd kommunikation hade en positiv inverkan på vården.
“Yeah, look they asked for permission to examine me. They were extremely professional; they asked me how I'd gotten into this condition. Very non‐judgemental about the whole thing; … they work in a profession when they never know when things are going to go “south” (wrong). So they were very cautious and very verbally gentle with me. They let me run the decision‐making process as much as
they could allow” (Ferguson et al., 2019, pp 569).
3.7.2 Interprofessionell kommunikation
En förbättrad kommunikation och ett smidigare samarbete mellan olika vårdinrättningar lyftes fram som förbättringsförslag av deltagarna i två studier. Effekten av en förbättring inom området menade deltagarna på skulle gynna deras behandling och tillfrisknande (Jaiteh et al., 2019; McCallum, 2015).
3.8 Relationer
Ett genomgående tema som flera av de valda artiklarna i denna studie uppmärksammade var relationen mellan vårdgivare och vårdtagare och vilken betydelse relationen hade för
patienterna (Chorlton et al., 2015; Cleveland & Bonugli, 2014; Jaiteh et al., 2014; McCallum et al., 2015; Nyamathi et al., 2007; Solberg & Nåden, 2019; St. Marie, 2014).
3.8.1 Negativa relationer
I två studier beskrev deltagarna att de upplevt att hälso- och sjukvården agerat dömande i sitt bemötande vilket inte var gynnsamt för relationen mellan parterna. I vissa fall ledde det även till att patienterna undanhöll information då de inte kände sig tillräckligt trygga i relationen med vårdpersonalen (Cleveland et al., 2014; Nyamathi et al., 2007).
22
I studien av Chorlton och medarbetare (2015) framgick det att deltagarna upplevde en risk med att skapa en relation med vårdpersonalen. Dels för att deltagarna även här kände sig dömda, men främst för att de var rädda för upplevelsen och känslan av att bli lämnade, att sjukvården skulle “ge upp hoppet” och inte längre hjälpa dem. Deltagarna upplevde även att relationen mellan patient och vårdgivare påverkades av makten och kontrollen som finns inhyst i sjukhusorganisationen där vårdpersonalen beskrevs som överordnade patienterna.
I studierna av McCallum och medarbetare (2015) och Solberg och Nåden (2019) beskrev deltagarna värdet av att bli respekterad av personalen. Upplevelsen av att inte bli respekterad påverkade relationen negativt.
I Jaiteh och medarbetares (2019) studie uppgav deltagarna att relationen med vårdpersonalen uppfattades som negativ om de upplevde att vårdpersonalen var ytliga i sitt bemötande. I liknande termer beskrev deltagarna i St. Marie (2014) studie att de behövde en mer djupgående relation med personalen för att känna trygghet och ha en grund att bygga relationen på
.
3.8.2 Betydelsefulla relationer
Sammanfattningsvis beskrev deltagarna i flera av studierna motsatsförhållandet av det som beskrivits ovan som negativa relationer som möjligheten att skapa betydelsefulla relationer. Var personalen icke dömande, respektfulla, empatiska, uppmuntrade till autonomi, arbetade patientcentrerat och var lyhörda i sin kommunikation uppfattade patienterna relationen som betydelsefull. Det menade deltagarna skulle påverka den upplevda vården positivt och gynna deras tillfrisknande (Chorlton et al., 2015; Ferguson et al., 2019; Jaiteh et al., 2019;
McCallum et al., 2015; Solberg & Nåden, 2019; St. Marie, 2014).
4. DISKUSSION
Denna studies syfte var att undersöka och belysa hur personer med SUD upplever hälso- och sjukvårdens bemötande vid vårdkontakter. Utifrån resultatet framkom både positiva och negativa upplevelser som deltagarna rapporterade om. Åtta teman och fyra subteman identifierades när materialet studerades och resultatet presenteras utifrån dessa teman. Av resultatet framkom det att upplevd stigmatisering, en sämre kommunikation mellan patient och personal, en upplevd misstro och en negativ relation med personalen bidrog till ett sämre
23
uppfattat bemötande. Det kunde bidra till att deltagarna var mindre angelägna att uppsöka vård. Ett gott bemötandet beskrevs som öppet och empatiskt, icke-dömande, en god kommunikation och en relation med vårdpersonalen som grundades på tillit. Det kunde resultera i att deltagarna var mer angelägna att uppsöka vård.
4.1 Resultatdiskussion
Majoriteten av deltagarna var i kontakt med vården av olika skäl. De fysiska och psykiska konsekvenser som kan drabba en person med SUD talar för att patientgruppen har ett ökat vårdbehov (Agerberg, 2018; Ringsberg, 2017).
Resultatet visar på upplevd stigmatisering generellt i samhället och även vid vårdkontakter, det kunde yttra sig genom att deltagarna kände att dem enbart definierades utifrån sin diagnos. Bergbom (2019) menar att sjuksköterskans roll är att se förbi patienten och försöka se individen bakom sjukdomen som en unik människa. Ytterligare ett resultat var
beskrivningen av sämre behandling jämfört med andra patienter och deltagarna upplevde sig bli diskriminerade. Personer som är stigmatiserade löper större risk att bli diskriminerade menar Folkhälsomyndigheten (2020). Bristande kunskap menade flera deltagare på kunde bidra till en ökad stigmatisering och därmed en sämre erhållen vård. Kunskap och
attitydförändringar är enligt Folkhälsomyndigheten (2020) det förebyggande arbete som krävs för att minska stigmatisering av grupper i samhället. Detta menade även deltagarna vara ett sätt att minska stigmatisering och marginalisering av utsatta grupper i samhället. De negativa effekterna av stigmatisering kunde leda till att patienterna undanhöll information om sitt hälsotillstånd. Det framkom även att deltagare undvek att söka vård överhuvudtaget eller att de valde att avsluta sin behandling helt. Tidigare forskning pekar på att personer med psykisk ohälsa och SUD kan uppvisa ett avvikande beteende och undviker att uppsöka vård vilket kan få negativa konsekvenser för personer med SUD som är en patientgrupp med ett stort vårdbehov (Ahren, 2007; Folkhälsomyndigheten, 2020).
I resultatet framkom det att en del deltagare inte kände till sina mänskliga rättigheter samt hur deltagarna inte ansåg sig ha rätten till mänskliga rättigheter om de inte var i nyktert tillstånd. Detta kan komma att ses som ett misslyckande från samhällets sida och dess integrering av samtliga medborgare. Resultatet indikerar även på att deltagarna upplevde sig som mindre värdiga av att erhålla vård jämfört med personer utan SUD. Carpanzano och medarbetare (2018) beskriver att individer med SUD ofta ser sig själva på samma sätt som samhället ser
24
på dem, med ett negativt synsätt, och uppvisar ett så kallat självstigmatiserat beteende. Det kan i sin tur leda till en bristande självkänsla och självförtroende. Studiens resultat visar på att känslan av att bli respekterad var starkt sammanlänkat med känslan av värdighet och att personalen kunde påverka detta genom att möta varje individ med ett personcentrerat förhållningssätt. Bergbom (2019) menar på att en av sjuksköterskans kärnkompetenser och uppgifter är att varje patient bör erhålla en personcentrerad vård. Det innebär bland annat att varje människa som sjuksköterskan möter ska bemötas med respekt.
Flertalet beskrivningar av upplevelsen om hur personalen misstrodde deltagarna och
ifrågasatte deras intentioner kopplat till administrering av läkemedel framkom av resultatet. Det beskrevs även att deltagarna inte vågade lita på sjuksköterskorna och att de tänkte på hur de pratade och uppförde sig vid närvaro av sjuksköterskorna. Detta gjorde deltagarna för att de var rädda för att deras barn inte skulle bli lika väl omhändertagna. Det rapporterades även om hur deltagarna behövde anstränga för att bli tagna på allvar. Till skillnad från det
deltagarna beskrev menar Jahren Kristoffersen (2006a) att samspelet mellan sjuksköterskan och patienten är avgörande för god omvårdnad. I interaktionen mellan de båda parterna skapas en ömsesidig tillit baserat på ett mänskligt förhållningssätt som främjar omvårdnaden och relationen.
Bergbom (2019) menar att sjuksköterskan bör arbeta personcentrerat vilket innefattar att låta individen få vara delaktig i sin omvårdnad. Samspelet mellan sjuksköterskan och patienten är avgörande i en vårdsituation. Autonomi och självbestämmande var viktigt för flera av
deltagarna, de önskade få vara involverade och delaktiga i sin vård. Några deltagare menade att det kunde leda till en ökad känsla av självständighet men även att de kunde nå fler mål i sin behandling. Deltagarna beskrev en sämre uppfattad vård när de inte erbjöds vara delaktiga i sin vård och efterfrågade autonomi och delaktighet.
Skuld och skamkänslor förekommer ofta hos personer med SUD (Folkhälsomyndigheten, 2020; Ahren et al., 2007). Kvinnor med SUD beskrev att de upplevde sig dömda av vårdpersonalen och att de kände skuld över sin livssituation. Känslan av skuld och skam bidrog till att kvinnorna inte besökte avdelningen där deras barn vårdades. Det fanns dock även positiva upplevelser beskrivna, bland annat att deltagarna beskrev att de hade förväntat sig att bli dömda vid vårdkontakt men när det inte inträffade blev de positivt överraskade.
25
Travelbee menar på att miljön patienten befinner sig i kan komma att påverka upplevelsen av lidandet och sjukdom hos den enskilda individen (Kirkevold, 2000).
Sättet att kommunicera och relationen mellan vårdgivare och vårdtagare var två faktorer som hade en betydande roll i uppfattningen av bemötandet utifrån deltagarnas perspektiv.
Interaktionen mellan sjuksköterskan och individen menar Travelbee (1969) präglas av att sjuksköterskan hjälper individen att bära och hantera lidande och därmed finna en mening. Relationer etableras och skapas via kommunikation mellan individer. Deltagare lyfte ibland bristen på kommunikation och att det påverkade relationen samt den uppfattade vården negativt. Bättre möten och god kommunikation beskrev deltagarna som rak och tydlig, patientcentrerad och icke-dömande. En öppen dialog och lyhörd personal beskrevs även det som något bra och vilken positiv inverkan det fick på vården. I likhet med det deltagarna beskriver Jahren Kristoffersen (2006a) att relationen och samspelet mellan sjuksköterska och patient är avgörande för god omvårdnad. Travelbee menar (i Jahren Kristoffersen, 2006b) att betydelsen av att sjuksköterskan visar ett genuint intresse för patienten för att kunna skapa en djupare relation och därmed erbjuda en bättre omvårdnad med högre kvalitet. När deltagarna inte upplevde en bra kommunikation och samspel med vårdpersonalen upplevdes
omvårdnaden som sämre. Även att deltagarna fick förklarat för sig vad som skulle hända vid ett vårdbesök och framtida planering upplevdes som positivt.
Resultatet indikerar på att personer med SUD upplever sig stigmatiserade vid vårdkontakter och upplever att de erhåller en sämre vård än andra. Ur ett etiskt perspektiv kan det anses vara oetiskt då sjuksköterskan ska möta alla med ett respektfullt och medmänskligt förhållningssätt samt att arbeta för att främja hälsa för individen (Bergbom, 2019; Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Utifrån korrelationen mellan stigmatisering och upplevd fysisk och psykisk ohälsa (Ahren et al. 2007) är det eftersträvansvärt om sjuksköterskan arbetar förebyggande mot stigmatisering och diskriminering för att motverka lidande och ohälsa. Tillsammans med samhället ansvarar sjuksköterskan och övriga hälso- och sjukvården för att tillgodose särskilt utsatta gruppers hälsa och sociala behov (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Med ett ökat vårdbehov och en ökad benägenhet att dra sig undan och undvika att söka vård vid behov (Ahren et al., 2007, Folkhälsomyndigheten, 2020) kan konsekvenserna för individen bli stora, men likaså för samhället sett ur ett folkhälsoperspektiv.
26
4.2 Metoddiskussion
4.2.1 Val av design
En kvalitativ ansats bidrar till fördjupade insikter om ett fenomen. Syftet är att få en ökad förståelse och uppfattning av en specifik företeelse utifrån individens subjektiva perspektiv (SBU, 2017). Studiens syfte besvarades med en deskriptiv litteraturöversikt som
datainsamlingsmetod. Hade en systematisk litteraturöversikt istället valts som studiedesign hade all forskning inom området analyserats. Det hade kunnat bidragit till en djupare och bredare förståelse kring ämnet och hade därmed kunna bidragit till en ökad överförbarhet samt tillförlitlighet. Styrkan med denna studie anser skribenterna vara att den har en kvalitativ ansats då syftet var att undersöka individers unika och subjektiva upplevelse av bemötandet inom hälso- och sjukvården, detta menar skribenterna ökar studiens trovärdighet i enlighet med Lincoln och Gubas trovärdighetsbegrepp (i Lundman & Graneheim, 2017).
4.2.2 Val av sökord
Sökorden hade kunnat utvecklas ytterligare samt kombinerats på flera sätt i sökningarna. Fler sökord hade kunnat generera ett bredare utfall och därmed eventuellt bidragit till ökad
kunskap och förståelse i ämnet. Eftersom det fanns en tidsbegränsning för arbetet gjorde skribenterna en bedömning att sökordskombinationerna trots allt bidrog med tillräckligt material för att genomföra studien.
4.2.3 Val av databaser
Pubmed, PsycInfo och CINAHL användes som databaser till studien. De tre databaserna publicerar vetenskaplig forskning med inriktning omvårdnad, medicin och psykiatri.
Databaserna valdes då vi ansåg att de uppfyllde våra kriterier för inhämtning av material till vår studie. Vi valde att använda tre databaser för att nå största möjliga utfall av material vilket vi anser bidrog till en ökad giltighet av vår studie. Ytterligare databaser hade dock bidragit till ett ännu större utfall och därmed eventuellt påverkat resultatet.
4.2.4 Val av inklusion- och exklusionskriterier
I början av arbetet gjordes datasökningen med begränsningen av publicerade verk de senaste tio åren. Detta valde vi senare att utöka till 15 år då vi ville få fler infallsvinklar samt ett bredare utfall av material. En svaghet med begränsningen av publikationsår är att artiklar publicerade före 2005 skulle kunna påverkat resultatet. Detta med avseende på hur
27
attitydförändringar sker över tid och även hur normer och stigma i samhället är föränderligt. Publikationsbegränsningen kan även anses vara en styrka då vi ville undersöka hur personer i vår samtid upplever bemötandet från sjukvårdens sida och inte förändringen över tid.
Vi valde i vår studie att exkludera barn och ungdomar under 18 år då vi ansåg att en
begränsning i sökningen var nödvändig för att inte få ett för stort urval. Detta anser vi vara en styrka dels då en tidsbegränsning fanns samt att detta arbete sker på grundnivå. Dock hade resultatet möjligtvis blivit annorlunda om populationen barn och ungdomar hade inkluderats och eventuellt bidragit med flera infallsvinklar. Artiklar som inte var tillgängliga via Uppsala universitets prenumeration exkluderades vilket även det begränsade utfallet samt kan antas minska studiens trovärdighet.
Valda artiklar till denna studie behandlade individer med SUD och deras uppfattning av hälso- och sjukvårdens bemötande vid vårdkontakter i sex olika länder; USA, Australien, Storbritannien, Brasilien, Schweiz och Norge. Den internationella spridningen av länder anser vi vara fördelaktig då samtliga studier inkluderades oberoende av normer i samhället och rådande kultur. Det gav oss en bred inblick av hur patienter med SUD uppfattar vårdens bemötande världen över och bidrog till en ökad giltighet av resultatet. Ytterligare studier från flera olika länder hade dock kunna bidragit till en ökad transferabilitet.
4.2.5 Val av analysmetod
Granskningsmallen som valdes för att kvalitetsbedöma artiklarna var en mall avsedd för kvalitativa studier från Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering (2014). Valet av granskningsmall ansåg vi vara relevant utifrån att den syftade till att analysera kvalitativa studier. Ett eget poängsystem utvecklades för att avgöra vilken kvalitet artiklarna hade vilket kan anses vara en brist i arbetet då tolkningsutrymmet är subjektivt. Valet av resultatanalys utgick från Lundman och Graneheim (2017) innehållsanalys. Meningsbärande enheter kondenserades för att sedan kodas och kategoriseras, därefter skapades åtta teman och fyra subteman som resultatet presenterades utifrån. Vi valde att frångå Lundman och Graneheim (2017) metod när vi kategoriserade materialet då de kondenserade meningarna kunde tänkas tillhöra mer än en kategori. Det skedde på grund av tidsbrist och ett val av bekvämlighet uppstod. Valet att frångå metoden kan dock påverka studiens trovärdighet.
28
4.2.6 Forskningsetiska överväganden
Samtliga studier valdes ut och granskades utifrån de forskningsetiska krav som ställs inom ramen för vetenskaplig forskning. Alla studier har granskats efter de fyra etiska principerna; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Vi har utgått från Vetenskapsrådets kodex när vi har granskat studiernas forskningsetiska aspekter och principer (Vetenskapsrådet, 2002). I resultatanalysen och under hela arbetsprocessen har vi förhållit oss objektiva och inte låtit egna värderingar och åsikter påverka innehållet och presentationen av resultatet. Valet att enbart inkludera studier som genomgått etisk prövning stärker studiens trovärdighet och tillförlitlighet.
4.2.7 Behov av vidare forskning
I denna studie framkom det att en övervägande del av personer med SUD känner sig dåligt bemötta av hälso- och sjukvården. Resultatet skulle kunna indikera på att det finns en korrelation mellan stigmatisering och diskriminering och upplevd psykisk och fysisk hälsa. Hälso- och sjukvården skulle kunna förbättra sitt bemötande gentemot dessa personer genom att exempelvis öka kunskapen inom området vilket tidigare forskning menar är det arbete som krävs för att minimera stigmatisering. I ljuset av detta och deltagarnas beskrivning gällande upplevd stigmatisering och dåligt bemötande från hälso-och sjukvården, kan man anta att behovet av ytterligare forskning behövs för att vidare belysa problematiken och därefter förhoppningen att vården för dessa individer förbättras. Vidare hade det även varit av intresse att studera omfattningen, det vill säga hur vanligt förekommande är detta fenomen.
5.
SLUTSATS
Personer med SUD beskriver varierande upplevelser av bemötande från sjukvårdspersonal. Merparten av personer med SUD upplever sig stigmatiserade, diskriminerade och dåligt bemötta vid vårdkontakter, vilket får konsekvenser för individen liksom för sjukvården och samhället. Hälso- och sjukvården har en betydande roll i sitt inflytande på denna patientgrupp och har en stor möjlighet att lindra lidandet samt att främja hälsa och en god omvårdnad genom sitt bemötande.
Emelie Bergenstråle och Maria Brolin har i lika stor omfattning bidragit till alla delar i detta examensarbete.
29
6. REFERENSER
* avser de studier som resultatet av denna litteraturöversikt baseras på.
Agerberg, M. (2018). Kidnappad hjärna: en bok om missbruk och beroende. Lund: Studentlitteratur.
Agerberg, M. (2013). DVM-5: Ny diagnos ersätter missbruk och beroende. Läkartidningen.se. Hämtad 19 januari, 2021, från
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2013/09/dsm-5ny-diagnos-ersatter-missbruk-och-beroende/
Ahren, J., Stuber, J. & Galea, S. (2007). Stigma, discrimination and the health of illicit drug users. Drug and Alcohol Dependence, 88(2-3), 188-196. doi:
10.1016/j.drugalcdep.2006.10.014
American psychiatric association. (2017). Mini-D 5. Diagnostiska kriterier enligt DSM-5. Danderyd: Pilgrim Press.
Bergbom, I. (2019) Vårdande kompetens, personcentrerad vård och organisationer. I J, Leksell & M, Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 111-134). Stockholm: Liber.
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. (2020). Hur många använder narkotika i Sverige? Can.se. Hämtad 11 januari, 2021, från https://www.can.se/fragor-och-svar/narkotika/hur-manga-anvander-narkotika-i-sverige/
*Chorlton, E., Smith, I. & Jones, SA. (2015). Understanding how people who use illicit drugs and alcohol experience relationships with psychiatric inpatient staff. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 50, 51-58.doi: 10.1007/s00127-014-0920-2
*Cleveland, L.M & Bonugli, R. (2014) Experiences of Mothers of Infants with Neonatal Abstinence Syndrome in the Neonatal Intensive Care Unit. Journal of Obstetric, Gynecologic & Neonatal Nursing, 43(3), 318-329. doi. 10.1111/1552-6909.12306
Carpanzano, K.A., Hammarlund, R., Ahmad, B., Hunsinger, N. & Kullar, R. (2018) The association between perceived stigma and substance use disorder treatment outcomes: a review. Substance Use and Rehabilitation, 10, 1-12. doi: 10.2147/SAR.S183252
*Fergusson, N., Savic, M., McCann, T.V., Emond, K., Sandral, E., Smith, K,...Lubman,D.I. (2019). “I was worried if I don’t have a broken leg they might not take it seriously”:
30
Experiences of men accessing ambulance services for mental health and/or alcohol and other drug problems. Health Expectations, 22(3), 565-574. doi: 10.1111/hex.12886
Folkhälsomyndigheten. (2020). Minska stigmatisering kopplad till psykisk ohälsa. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. Hämtad 3 mars, 2021, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/att-minska-stigma/
Hill, T. (2010). How clinicians make (or avoid) moral judgement of patients: implications of the evidence for relationships and research. Philosophy, Ethics, and Humanities in Medicine, 5(11). doi: 10.1186/1747-5341-5-11
Jahren Kristoffersen, N. (2006a). Relationen mellan sjuksköterska och patient. I N. Jahren Kristoffersen, F. Nortvedt & E-A. Skaug (Red.), Grundläggande omvårdnad del 1 (s. 137-183). Stockholm: Liber.
Jahren Kristoffersen, N. (2006b). Teoretiska perspektiv på omvårdnad. I N. Jahren Kristoffersen, F. Nortvedt & E-A. Skaug (Red.), Grundläggande omvårdnad del 4 (s. 13-101). Stockholm: Liber.
*Jaiteh, C., Steinauer, R. & Frei, I.A. (2019). Individuals With Opioid Dependence Using Polysubstances: How Do They Experience Acute Hospital Care and What Are Their Needs? A Qualitative Study. Journal of Addictions Nursing, 30(3), 177-184. doi:
10.1097/JAN.0000000000000294
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier - analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur.
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (159-172). Lund: Studentlitteratur.
*McCallum, S.L., Mikocka-Walus, A.A., Gaughwin, M.D., Andrews, J.M. & Turnbull, D.A. (2016). “I'm a sick person, not a bad person”: patient experiences of treatments for alcohol use disorders. Health Expectations: An International Journal of Public Participation in Health Care and Health Policy, 19(4), 828-841. doi: 10.1111/hex.12379
*Monks, R., Topping, A. & Newell, R. (2012). The dissonant care management of illicit drug users in medical wards, the views of nurses and patients: a grounded theory study. Journal of Advanced Nursing, 69(4), 935-946. doi: 10.1111/j.1365-2648.2012.06088.x
31
*Nyamathi, A., McNeese Smith, D., Mutere, M., de Castro, V., Shoptaw, S., Cohen, A,...Morales, L. (2007). Perceptions of methadone maintained clients about barriers and facilitators to help-seeking behavior. Progress in Community Health Partnership: Research, education, and Action, (1)4, 301-309. doi: 10.1353/cpr.2007.0032
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (10th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer.
Ringsberg, C.K. (2017). Livsstil och hälsa. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s. 388-416). Lund: Studentlitteratur.
SFS 1968:64. Narkotikastrafflag. Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/narkotikastrafflag-196864_sfs-1968-64
Skärsäter, I. (2017). Psykisk ohälsa. I A-E, Edberg & H Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. (s. 611-638). Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen. (2019). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende - Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2019-1-16.pdf
*Solberg, H & Nåden, G (2019). It is just that people treat you like a human being: The meaning of dignity for patients with substance use disorders. Journal of Clinical Nursing, 29(3-4), 480-491. doi: 10.1111/jocn.15108
SOU 2011:15. Bättre insatser vid missbruk och beroende - Individen, kunskapen och ansvaret. Stockholm: Statens offentliga utredningar. Hämtad från
https://www.regeringen.se/49b6a2/contentassets/0c778ea424b749b89225617e54558413/battr e-insatser-vid-missbruk-och-beroende-del-2-av-2-kapitel-13-31-sou-201135
Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering (2014). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården. SBU. Hämtad från
https://www.sbu.se/contentassets/ff4a1371717a4589b0a6f3e2e1befd72/upplaga-2_2014.pdf
Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering (2017). Värdering och syntes av studier utförda med analysmetodik. SBU. Hämtad från
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel08.pdf
32
*St. Marie, B (2014). Health care experience when pain and substance use disorder coexist: “Just because i’m an addict doesn't mean I don’t have pain”. Pain Medicine 15(12), p 2075-2086. doi: 10.1111/pme.12493
Travelbee, J. (1969). Interpersonal aspects of nursing. Philadelphia: F.A. Davis Company.
*Vallerand, A. & Nowak, L. (2010). Chronic opioid therapy for nonmalignant pain: the patient’s perspective. Part II - Barriers to opioid therapy. Pain Management Nursing, 11(2), 126-131. doi: 10.1016/j.pmn.2009.03.006
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer - inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från
https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Forskningsetiska _principer_VR_2002.pdf
*Ventura, C.A.A., Santos, J.C., Mendes, I.A.C & Trevizan, M.A. (2014). The perceptions of drug users about their human rights. Archives of Psychiatric Nursing 28(6), 372-376. doi: 10.1016/j.apnu.2014.08.009
33
BILAGA 1.
Översiktstabell av inkluderade artiklarTitel Författare, År, Land
Syfte Design, metod,
deltagare
Resultat Kvalitetsbedömning
Experiences of mothers of infants with neonatal abstinence syndrome in the neonatal intensive care unit
Cleveland & Bonugli. 2014. USA.
Att undersöka mödrars upplevelse av vården på en
neonatalintensivvårdsavdelning där deras nyfödda barn vårdades för neonatalt abstinenssyndrom.
Kvalitativ, semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. 15 deltagare.
Fyra teman identifierades: a) förståelse av beroende b) se barnet ha abstinenssymtom c) dömda av
sjuksköterskorna d) förtroende
Hög
“I was worried if I don’t have a broken leg they might not take it seriously”: Experiences of men accessing ambulance services for mental health and/or alcohol and other drug problems
Fergusson, Savic, McCann, Emond, Sandral, Smith, Roberts, Bolsey & Lubman. 2019. Australien.
Att förstå mäns upplevelser av ambulanssjukvården när mental ohälsa och/eller alkohol och annat drogberoende förekom. Vilka faktorer påverkade kvaliteten av vården männen fick.
Kvalitativ, Semistrukturerade intervjuer. 30 deltagare.
Tre huvudteman identifierades: a) professionalism och medkänsla b) kommunikation c) överrapportering. Deltagarna upplevde både positiva och negativa situationer.
Medel
Chronic opioid therapy for nonmalignant pain: the patient’s perspective. Part II-- Barriers to opioid therapy
Vallerand & Nowak, 2010. USA.
Att undersöka upplevelsen av att få opioidbehandling vid icke malign kronisk smärta med fokus på eventuell stigma och andra barriärer som följd.
Kvalitativ, djupgående intervjuer vid två tillfällen. 22 deltagare.
Deltagarna upplevde stigmatisering och flera hinder för att upprätthålla sin smärtbehandling.
Medel
Understanding how people who use illicit drugs and alcohol experience relationships with psychiatric inpatient staff.
Chorlton, Smith & Jones. 2015. Storbritannien.
Att undersöka hur personer med psykisk ohälsa och ett pågående alkohol- eller drogberoende upplever relationen med personalen på en psykiatrisk avdelning.
Kvalitativ, semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Tio deltagare.
Tre teman identifierades: a) risken med att bygga upp relationen med vårdpersonalen b) relationer baserade på makt och kontroll c) sökandet av empati i omvårdnaden.
Medel
It is just that people treat you like a human being: The meaning of dignity for patients with substance use disorders
Solberg & Nåden. 2019. Norge.
Att undersöka meningen med värdighet för patienter med SUD som erhöll hemsjukvård.
Kvalitativ,
semistrukturerad med djupgående intervjuer. Sex deltagare.
Tre huvudteman identifierades: a) den materiella dimensionen b) att bli respekterad av andra c) den inre upplevelsen.
