Resultatdiskussion

Resultatdiskussionen delas in i hur uppfyllelsen varit av de tre olika målen som finns i projektet SMADIT; verksamhetsmålen, processmålen och informa-tionsmålen. Därutöver finns en sammanställning av starka och svaga sidor inom SMADIT, en jämförelse med försöksverksamheten samt något om SMADIT:s framtid.

10.2.1 Verksamhetsmålen

När det gäller verksamhetsmålen finns två typer av mål och det är inte

självklart hur man ska analysera deras uppfyllelse. Dels finns det en kedja med procentsatser som utgår från att 3 600 påverkade förare boende i Stockholms län årligen ska ertappas (dessa kallas SMADIT-kunder). Kedjan landar slutligen i att av de 2 200 SMADIT-kunderna som ska få ett SMADIT-erbjudande (dvs. erbjudas kontakt med beroendevården inom 24 timmar) ska 10 %, 220 förare, acceptera behandling eller annan åtgärd för sitt missbruk. I Stockholms län är det främst en bedömning av specialistläkare som menas med ”annan åtgärd”. Förutom kedjan med procentsatser finns det absoluta målsiffror som bygger på kedjans procentsiffror, dessa finns även nedbrutna på polismästardistrikts-nivå.

Som framgår av tabell 4.5 blir resultatet (dvs. måluppfyllelsen) helt olika, beroende på vilket sätt man väljer att redovisa. Tittar man på de absoluta siffrorna på totalnivå är inget av målen helt uppfyllt. Resultatet varierar dock stort mellan de olika polismästardistrikten. Väljer man att studera kedjan med procentsatser (liksom man gjort i den tidigare utvärderingen) kan konstateras att delmålen 2 och 4 är uppfyllda. Delmål 5 är inte så långt ifrån en målupp-fyllelse. De brister som finns är alltså att antalet SMADIT-kunder varit för få. Detta kan lösas genom att öka antalet alkoholutandningsprov, vilket också angivits i enkätens öppna svar. I förvaltningsfasen kommer man också att frångå begränsningen att den ertappade rattfylleristen ska vara bosatt i

Stockholms län, vilket antagligen medför att antalet SMADIT-kunder kommer att öka stort. Den största bristen ligger i att få kunden att anta SMADIT-erbjudandet, dvs. ge polisen klartecken att slussa personen vidare till bero-endevården. Vi vet dock att personer som inledningsvis tackat nej till erbju-dandet, senare själva tagit kontakt med beroendevården. SMADIT-kunden har kanske hemma läst i SMADIT-foldern och kommit till insikt om behovet av vård eller också fått en ny påminnelse via broschyr som erhållits av länsstyrelsen i samband med körkortsåterkallelse. Det krävs dock att polisen blir bättre i att motivera fler ertappade förare att anta SMADIT-erbjudandet. Det var endast 25 % av de SMADIT-kunder som fått erbjudandet som motiverades att anta det. Målet var 40 %. I försöksverksamheten var motsvarande siffror 48 % under 2004 och 37 % under 2005. I de öppna svaren i enkäten framgick att utbildning i Motiverande samtal (MI, Motivational Interviewing) bland poliserna i yttre tjänst kan vara en viktig väg att gå. Denna utbildning bör även ges till personal inom beroendevården som ska motivera fler SMADIT-kunder att genomgå ett

Andra förslag som framkom i enkäten för att ge en bättre uppfyllelse av

verksamhetsmålen är att det blir en lagändring som innebär att alla misstänkta rattfyllerister måste träffa beroendevård eller socialtjänst. Ett ytterligare

förslag var att inrätta en speciell SMADIT-mottagning med ständig bemanning, alternativt att polisen ska ha fungerande avrapporteringsplatser på mottagningarna. Likaså nämndes direkttransport med polisen till beroende-vården som en viktig faktor för att få fler SMADIT-kunder i vård. I enkäten uttrycktes också en stor besvikelse bland socialtjänsten över att rapporter från polisen över misstänkta rattfyllerister kommer så sent eller inte alls.

Socialtjänsten önskar snabb rapportering både av de som tackat ja till SMADIT-erbjudandet och av de som tackat nej, för att på ett tidigt stadium kunna

erbjuda hjälp. Gemensamma nykterhetskontroller där personal från beroen-devården eller socialtjänsten kompletterar polisen upplevs som bidragande till att få fler SMADIT-kunder i vård. Det nämndes också önskemål om mer lättill-gänglig information till allmänheten, exempelvis i form av affischer längs vägarna och vid systembolagen samt mer synlighet i media, bl.a. av goda exempel. För polisen är det viktigt i sin motivation att få återkoppling om SMADIT-kunderna. I enkäten föreslogs en ändring av sekretesslagen så att återkoppling kan ges från beroendevård och socialtjänst till polisen. Andra saker framkom också, se avsnitt 8.4, men det är troligt att det bör utredas mer, exempelvis i de lokala grupperna, av vad som menas med en del förslag och hur man kan arbeta vidare med dem.

10.2.2 Processmålen

Processmålen handlar om samarbete mellan organisationerna på central och lokal nivå samt inom respektive organisation. Inga kvantitativa mål finns uppsatta av hur många som ska instämma i vissa påståenden. En uppdelning i resultatredovisningen gjordes beroende på om man arbetade på central eller lokal nivå. Det kan konstateras att samarbetet på central nivå i större utsträc-kning än på lokal nivå förbättrats tack vare SMADIT. Vidare att samarbetet inom den egna organisationen inte har påverkats nämnvärt av SMADIT, detta angavs både av dem som arbetade centralt och lokalt. Det var enbart inom polisen och beroendevården som svarande angav att samarbetet inom organisationen förbättrats med anledning av SMADIT.

Resultatet känns trovärdigt med tanke på att samarbetet på central nivå har pågått under en mycket längre tid och med ungefär samma personer, medan samarbetet på det lokala planet i stort sätt utvecklats under den undersökta tidsperioden och ännu inte hittat de optimala formerna. Arbetet i de lokala grupperna har exempelvis vuxit fram under tidsperioden och man har inte hunnit ha så många möten. Att det främst är samarbetet inom polisen och

tanke på att bara ungefär var fjärde svarande ansåg att samarbetet förbättrats i mycket stor eller ganska stor utsträckning.

Samtliga processmål ansågs uppfyllda, det tredje dock med tvekan.

10.2.3 Informationsmålen

Det fanns sex informationsmål som skulle uppfyllas och vi har konstaterat att samtliga kan anses vara uppfyllda. Målet var att 70 % skulle hålla med om det som fanns angivet i de olika delmålen.

Ett informationsmål som uppfylldes med stor marginal är det första om att ha god kunskap om SMADIT:s syfte, vilket nästan alla hade. Även det andra informationsmålet om att förstå sin roll i SMADIT, bekräftades av i stort sett samtliga.

Det tredje informationsmålet handlar om att få en god löpande information om SMADIT:s utveckling, vilket tre fjärdedelar ansåg att de fick och målet kunde därför anses uppfyllt. I enkäten nämndes också förslag av hur informationen om SMADIT:s utveckling skulle kunna bli bättre inom respektive organisation. När det gäller att ha eller ha fått relevant kunskap via SMADIT om proble-matiken kring alkohol och droger i trafiken, det fjärde informationsmålet, konstateras att över 90 % ansåg sig ha tillräcklig kunskap. Det var 45 % som via SMADIT ökat sin kunskap mycket eller ganska mycket. Ytterligare 42 % hade via SMADIT erhållit en ganska liten kunskapsökning. Det kan alltså konstateras att även det fjärde informationsmålet är mycket väl uppfyllt.

Det femte informationsmålet handlar om hur SMADIT-insatserna påverkat respondenterna i sin motivation att arbeta med projektet och det uppfylldes precis. Det sjätte informationsmålet om hur SMADIT-insatserna påverkat medarbetarnas agerande i sitt arbete, uppfylldes inte på samma grund som de andra målen uppfyllts, eftersom det krävdes att även de som i ganska liten utsträckning påverkats medräknades för att målet skulle uppfyllas. Det kan dock anses acceptabelt eftersom de två tidigare utvärderingarna (Gustafsson, 2007a och Lundin & Sammland, 2004) godkänt på liknande grunder. En

ytterligare anledning är att en högre andel inom polisen, 77 %, påverkats i mycket/ganska stor utsträckning.

10.2.4 SMADIT:s starka och svaga sidor, jämförelse med försöksverksamheten

När det gäller starka sidor i SMADIT är det framför allt samverkan mellan de olika organisationerna som lyfts fram samt själva syftet med projektet som handlar om att kunna hjälpa människor till behandling i ett tidigare skede. De svaga sidor som nämndes gäller att det är svårt att få SMADIT-kunden att tacka ja till erbjudande om kontakt och fortsatt vård, sekretessen och problemet med att få återkoppling av vad som hänt med de misstänkta rattfylleristerna, att polisens avrapportering till socialtjänsten inte fungerar så bra, ett delvis litet engagemang hos aktörer samt avsaknaden av en egen hemsida för SMADIT.

En jämförelse mellan försöksverksamheten och utvecklingsfasen visar att mycket blivit bättre. Som förbättringar nämndes att rutiner och arbetsformer utvecklats och blivit mer etablerade, de lokala grupperna och att SMADIT-faxet finns i polisens datasystem. Några från beroendevården och socialtjänsten upplevde dock försämringar och tyckte att engagemang och kontakt minskat mellan samarbetspartnerna, likaså att det är för stor rörlighet i de lokala grupperna.

10.2.5 SMADIT:s framtid

Mycket av det som framkom under idéer och förslag till SMADIT:s framtid handlade om att fortsätta på den inslagna vägen och att allt förmodligen skulle bli ännu bättre både när det gäller samarbetet och antalet SMADIT-kunder vart efter tiden går. Flera önskade att SMADIT ska bli permanent på så sätt att det blir en del av rattfylleristens straff. Det framkom även önskemål om mer utbildning och information, bl.a. om hur körkortsprocessen går till och även önskemål om medverkan från Stockholms domstolar. Än en gång lyftes fram att rapporterna till socialtjänsten måste bli fler och komma tidigare för att

socialtjänsten ska fortsätta att engagera sig i SMADIT-samarbetet.