Upplevelser av nålrädsla och nålfobi hos vuxna

Institutionen för hälso- och vårdvetenskap

Upplevelser av nålrädsla

och nålfobi hos vuxna

En litteraturöversikt

Författare: Handledare:

Karin Dahlman Elisabeth Jobs

1

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Av världens befolkning är det minst 10 % som lider av nålrädsla eller nålfobi.

Nålar ingår i många vanligt förekommande medicinska procedurerna i vården. Många

drabbade undviker att uppsöka vård eller genomgå vaccinationsprogram. Trots att många lider av nålrädsla och nålfobi är detta ett problem som inte prioriteras överallt inom vården. Enligt Eriksson (1994) är det viktigt för patienten att känna sig välkomnad och respekterad för att vårdaren ska kunna lindra lidandet.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur personer med nålrädsla eller

nålfobi upplever sticksituationer inom vården, vilka faktorer som påverkar nålrädsla/fobin samt hur nålrädsla/fobi kan lindras.

Metod: En litteraturöversikt med sammanlagt elva artiklar genomfördes. Artiklarna har

kvalitésgranskats och analyserats av författarna till den här studien. Under arbetets gång skapades kategorier utefter artiklarnas resultat.

Resultat: Tre kategorier framkom vid analysen av artiklarnas resultat. Det var: Psykiska och

fysiska upplevelser och reaktioner, påverkande faktorer och strategier för att kunna hantera situationen eller rädslan. Psykiska upplevelser som rädsla och ångest kan leda till fysiska reaktioner som i sin tur kan förstärka rädslan hos patienten. Det framkom metoder som exempelvis god kommunikation och visualisering i resultatet som visade goda effekter för att lindra lidandet.

Slutsats: Resultatet visar att nålrädsla och nålfobi kan leda till många negativa upplevelser

hos patienterna som bland annat svimningskänsla, ångest och oro. Metoder som exempelvis visualisering kan lindra de negativa upplevelserna. Faktorer som kan minska nålrädsla och nålfobi är bland annat miljön och hur vårdaren uttrycker sig i sitt bemötande.

2

ABSTRACT

Background: At least 10 % of the population suffers from needle fear or phobia. Needles are

a part of many common procedures. Many sufferers avoid seeking care or take part of vaccination programs. Although many suffers it is a problem that is not prioritized

everywhere within healthcare. According to Eriksson (1994) it is important that the patient feel welcome and respected to be able to ease the suffering.

Purpose: The purpose of this study was to examine how people with fear or phobia of

needles experience the pinprick situations within healthcare, which factors that affect this fear and phobia as well as how the needle fear and phobia can be relieved.

Method: A literature study with eleven articles were conducted. These have been quality

controlled and analyzed by the authors of this study. Through the procedure different categories were created depending on the results of the articles.

Result: Three categories emerged through these analysis. They were: Mental and physical

experiences and reactions, affecting factors and strategies to handle the situation or fear. Experiences as fear and anxiety can lead to physical reactions that can strengthen the fear even further. Methods such as good communication and visualization proved themselves having good effects in easing the suffering.

Conclusion: The result shows that needle fear and phobia can lead to many negative

experiences for the patients. Methods such as visualization can ease the negative experiences. Factors that can reduce the needle fear and phobia is for example the environment and how the caregiver express himself in his care.

3

Innehåll

1 INTRODUKTION ... 5

2 BAKGRUND ... 5

2.1 Sjuksköterskans kliniska arbete... 5

2.1.1 Omvårdnad ... 5

2.1.2 Sjuksköterskans ansvar i det kliniska arbetet ... 6

2.2 Nålrädsla och nålfobi... 6

2.2.1 Nålrädsla... 6

2.2.2 Nålfobi... 7

2.2.3 Teorier om rädslans och fobins utveckling ... 7

2.2.4 Konsekvenser av nålrädsla ... 8 2.2.5 Etik ... 8 2.2.6 Erikssons vårdteori ... 9 2.3 Problemformulering ... 10 2.4 Syfte... 10 2.4.1 Frågeställning ... 10

3 METOD ... 10

Tabell 1. Huvudkategorier och subkategorier ... 13

4 RESULTAT ... 14

4.1 Hur upplever personer med nålrädsla eller nålfobi sticksituationer inom vården? ... 14

4.1.1 Psykiska och fysiska upplevelser ... 14

4.1.1.1 Ångest och rädsla ... 14

4

4.2.1 Psykiska och fysiska reaktioner ... 16

4.2.1.1 Svimningskänsla ... 16

4.3 Vilka faktorer kan påverka rädslan/fobin? ... 17

4.3.1 Påverkande faktorer för rädslan/fobin... 17

4.3.1.1 Tidigare upplevelser ... 17

4.3.1.2 Miljön ... 17

4.3.1.3 Kommunikation och bemötande ... 18

4.3.1.4 Kön/ålder ... 19

4.3.1.5 Förberedelser/förebyggande ... 19

4.4 Hur kan rädslan/fobin vid sticksituationer lindras? ... 20

4.4.1 Strategier ... 20

4.4.1.1 Visualisering/distraktion ... 20

4.4.1.2 Coping ... 21

5 DISKUSSION ... 22

5.1 Resultatdiskussion ... 22

5.1.1 Psykiska och fysiska upplevelser och reaktioner ... 22

5.1.2 Påverkande faktorer... 23 5.1.3 Strategier... 24 5.2 Metoddiskussion ... 26 5.3 Kliniska implikationer ... 28 5.4 Slutsats ... 29

REFERENSER ... 30

Bilaga 2. Flödesschema för exkluderingsprocessen ... 38

5

1 INTRODUKTION

Den verksamhetsförlagda utbildningen på sjuksköterskeprogrammet gav oss förmånen att observera sjukvårdspersonalens bemötande i det dagliga arbetet. En vanligt förekommande medicinskteknisk behandling är att ta blodprover och sätta infarter. Vi reflekterade över hur mycket tid vi som studenter har i mötet med patienten jämfört med ordinarie personal. Där av väcktes intresse av att ta reda på hur patienter upplever sticksituationer. En negativ upplevelse i en sticksituation kan påverka vårdrelationen och patientens upplevelse av vården i stort. Inom vården kan patienter uppleva att det finns en tidsbrist hos sjuksköterskor och som Pontin och Webb (1996) beskriver är en möjlig orsak till att sjuksköterskestudenter har möjlighet att ge mer tid till patienter är att de inte har någon central uppgift samt att det inte ställs krav på deras tid. Att förstå och få insikt om patienters upplevelse, samt undersöka och bli medveten om faktorer och metoder som påverkar upplevelsen, är något som kan leda till bättre

vårdkvalitet och goda vårdrelationer, och som är utgångspunkten i vårt arbete. Författarna till detta examensarbete har valt att använda sig av Erikssons vårdteori som teoretisk referensram med särskilt fokus på begreppet vårdlidande.

2 BAKGRUND

2.1 Sjuksköterskans kliniska arbete

2.1.1 Omvårdnad

Omvårdnad utgår från och sker på personnivå, d.v.s. från önskningar, mål, förmågor, emotioner, värderingar, fysisk miljö och socialt stöd (Svensk Sjuksköterskeförening [SSF], 2016; Willman, 2014). Omvårdnaden utgår även ifrån en humanistisk grundsyn där

människan ses som aktiv, skapande och en del i ett sammanhang. Människan är unik som kan ta eget ansvar samt göra egna val och vården ska därmed individanpassas och ha ett

6 patienten och dennes sårbarhet öppnar upp för upplevelsen av tillit, hopp och lindrande. Inom vården är det en del av sjuksköterskans ansvar att se till att människors lika värde och rätt tillgodoses vilket aldrig ska frångås som princip, det främsta målet inom vården ska vara patientens hälsa. Vården ska vara personcentrerad, utformas efter patientens egna

förutsättningar samt ges med ett gott bemötande (SSF, 2016). Lidande är en del av varje persons liv baserat på dennes upplevelser vilket gör det unikt och individuellt, för den

enskilde personen kan detta leda till en känsla av att tappa kontrollen. Inom omvårdnad är det viktigt att lindra det lidande som går för att inte öka på personens lidande (SSF, 2016). Erikssons vårdteori (1994) beskriver olika typer av lidande. Inom yrket sjuksköterska ingår fyra ansvarsområden som innefattar att patientens hälsa främjas, sjukdom förebyggs, hälsan återställs samt att lindandet lindras. I detta ansvar ingår att patienter, utefter egen förmåga, får korrekt, lämplig och tillräcklig information som lägger grunden för att vården och

behandlingen sker i ett informerat samtycke (International Council of Nurses [ICN], 2014).

2.1.2 Sjuksköterskans ansvar i det kliniska arbetet

Sjuksköterskor använder sig av moment med nålar för att diagnostisera, behandla, förebygga och övervaka patientens hälsa vilket gör att nålar är vanligt förekommande inom vården (McMurtry et al., 2016). Nålprocedurer som innefattar 12 biljoner injektioner årligen hör till vardagsrutiner inom vården där vaccinationer ingår som en av de viktigaste aspekterna för att inte sprida smittsamma sjukdomar i världen (Khan, Khan, Ali & Wu, 2016; McMurtry et al., 2015, 2016).

2.2 Nålrädsla och nålfobi

2.2.1 Nålrädsla

7 2.2.2 Nålfobi

Den svåraste formen av rädsla för nålar kallas nålfobi vilket definieras som en ångestfull tvångsföreställning med rädsla eller fruktan (Lindskog, 2014). Rädslan är bestående och upplevs upprepade gånger för en specifik situation eller objekt, känslan av att situationen eller objektet är en fara för livet är starkare än det logiska tänkandet (Hellstöm & Hanell, 2002). Obehaget personen upplever känns både före och under situationen och kroppen reagerar med stark ångest när detta upplevs (Hellström & Hanell, 2002; McMurtry et al., 2016). Rädslan upplevs i dessa fall som oproportionerligt stark i förhållande till situationen och innebär att personen undviker situationer som kan påverka den fobiska reaktionen. Om detta inte går uthärdas situationen med ångest trots vetskapen om att det är en överdriven rädsla (Hellström & Hanell, 2002). För att få kalla rädslan för fobi ska den vara så starkt att det påverkar personens livssituation, att personen inte kan göra det hen vill och det blir ett handikapp i vardagen. Livet styrs av att undvika de obehagliga situationerna. Diagnosen specifik fobi delas in i fem undergrupper där blod- injektion- skador ingår i en av undergrupperna. Vid injektionsfobi uppstår obehaget och rädslan vid bilder på eller situationer med sprutor, kanyler och nålar vilket innebär att personen undviker vaccinationer eller att lämna blodprov (Hellström & Hanell, 2002).

2.2.3 Teorier om rädslans och fobins utveckling

Författarna Hellström och Hanell (2002) visar på att inom den biologiska teorin har forskare sett att det finns nedärvda beteenden hos människor som blivit utsatta för extrem fara. Vidare menar författarna att det finns andra teorier som stödjer att rädslan stannat kvar under

8 framkommer det att det fanns ett stort samband mellan ärftlighet och rädsla, framförallt

mellan föräldrar och barn eller syskon.

2.2.4 Konsekvenser av nålrädsla

Nålprocedurer, exempelvis venpunktion och blodprovstagning, som ofta upplevs som

smärtsamma (McMurtry et al., 2015) leder till att det förekommer situationer inom sjukvården då patienter är så rädda för nålstick att de undviker sjukvården helt och hållet. Om personen inte kan undvika situationen uthärdas rädslan med ångest trots vetskapen om att det är en överdriven rädsla (Hellström & Hanell, 2002). De flesta personer som lider av nålrädsla söker inte heller hjälp inom sjukvården för att bota den (Wani et al., 2014) vilket särskilt drabbar utsatta grupper som exempelvis de som lever med kroniska och livshotande hälsotillstånd (Hamilton, 1995). Vidare menar Hamilton (1995) att dessa tillstånd kan leda till att patienten väljer behandlingsbeslut grundade på rädslan istället för medicinska rekommendationer. Såsom att exempelvis vaccinet som globalt sett är ett av de viktigaste framstegen inom medicin som främjar patientens hälsa, genom att minska utbredning av infektionssjukdomar. Konsekvensen om nålrädda patienter, på grund av sin nålrädsla inte vaccinerar sig, är att exempelvis spridningen av vaccineringsbara sjukdomar och dess påföljder samt mortaliteten på grund av dem ökar i världen (Khan et al., 2016; McMurtry et al., 2015, 2016).

Författarna i Oar och medarbetares artikel (2015) hävdar att om vårdaren har otillräckliga kunskaper om nålrädsla och nålfobi hos vuxna inom vården försvåras bemötandet och lindrandet hos patienten

2.2.5 Etik

Svensk sjuksköterskeförening (2016) skriver att sjuksköterskans arbete ska präglas av ett etiskt förhållningssätt. International Council of Nurses (2014) menar, förutom att främja hälsa och ha en medvetenhet kring miljöns betydelse för patientens hälsa, att det etiska

9 2.2.6 Erikssons vårdteori

Lidandet kommer alltid att framstå som en gåta med tanke på att varje människas lidande är unikt. I vården är det den lidande patienten som vårdaren möter, som motiverar till vård. Medlidande från vårdaren uppstår när kärlek och lidande möts. Det finns olika sorters lidande enligt Eriksson (1994) som delas upp i olika dimensioner. Det kan handla om något negativt eller ont, någonting som människan utsätts för och måste leva med. Det kan även vara en kamp eller någonting konstruktivt eller meningsbärande, en försoning eller ett uttryck för ett begär eller en brist, eller att lida med någon, d.v.s. medlidande. Förutom en känsla av

medlidande, en vänlig blick eller en smekning kan det svåraste lidandet lindras för en stund genom att verbalt stödja den lidande patienten. Ytterligare en dimension av lidandet är en kamp mellan det onda och det goda, en kamp där människor kämpar emot känslan av skam och förnedring.

Hälsa är förenligt med uthärdligt lidande. Erikssons (1994) säger att människan inte kan uppskatta sin hälsa förrän hon mött sjukdomen, och med ett medvetande av kontraster så kan lidandet ge hälsan en mening.

En annan orsak till lidandet kan vara ångest. För att lindra patientens lidande, som vårdaren har ett ansvar för, är det viktigt att inte vårdaren kränker patientens värdighet utan ge den vård som behövs för den enskilda patienten utan att fördöma och missbruka makt. Det är av stor vikt att det skapas en vårdkultur där patienten känner sig välkommen, respekterad och vårdad för att lidandet ska kunna lindras. Enligt Eriksson (1994) kan enkla vardagsaktiviteter inom vården göra god nytta för att lindra lidandet. Grundinställningen hos vårdaren bör vara att lidandet önskas lindras samt att förmedla närheten om patienten behöver det genom att visa patienten att det finns plats för att samtala och dela med sig. Vårdaren bör även förmedla uppmuntran, stöd, tröst, ärlighet, hopp men även hopplöshet samt stödja patienten i dennes tro.

10

2.3 Problemformulering

Författarna till denna litteraturöversikt har valt att fördjupa sig i ämnet nålrädsla och nålfobi vilket är ett problem hos en del av världens befolkning. De individer som lider av

nålrädsla/fobi kan äventyra sin hälsa på grund av sin rädsla då ett långsiktigt lidande kan leda till utebliven vård. Detta leder till ett problem då nålsituationer är vanliga inom vården för att bland annat diagnostisera och vaccinera. Om patienter väljer att inte vaccinera sig på grund av nålrädsla/fobi kan vaccineringsbara infektionssjukdomar och dess följder öka runt om i

världen. Författarna till denna studie valde därför att undersöka nålrädda/fobiska personers upplevelser och reaktioner för att på så sätt öka förståelsen för dem samt uppmärksamma tecken på nålrädsla/fobi. Genom att undersöka påverkande faktorer och lindrande metoder kan dessa uppmärksammas i syfte att förbättra vårdsituationen för de nålrädda/fobiska patienterna.

2.4 Syfte

Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur personer med nålrädsla eller nålfobi upplever sticksituationer inom vården, vilka reaktioner som kan uppstå, faktorer som påverkar nålrädsla/fobin samt hur nålrädsla/fobi kan lindras.

2.4.1 Frågeställning

Hur upplever personer med nålrädsla eller nålfobi sticksituationer inom vården? Vilka reaktioner kan uppstå vid sticksituationer hos personer med nålrädsla/fobi? Vilka faktorer kan påverka rädslan/fobin?

Hur kan rädslan/fobin vid sticksituationer lindras?

3 METOD

3.1 Design

11

3.2 Urval

Litteratursökningen genomfördes mellan 14 september- 16 oktober 2018. Vetenskapliga originalartiklar valdes ut vars abstrakt svarade mot syftet samt att de uppfyllde inklusions- och exklusionskriterierna som beskrivs nedan. Avsikten var att undersöka upplevelser och där av var det önskvärt med kvalitativa artiklar. Vid den inledande sökningen uppmärksammades även kvantitativa artiklar med relevant resultat och beslutet fattades att dessa skulle ingå vilket ledde till att sökområdet breddades.

Inklusionskriterier för studien var att de skulle vara originalartiklar som publicerats i vetenskapliga tidskrifter mellan 2003-2018, vara skrivna på engelska samt att

studiedeltagarna skulle vara vuxna över 19 år. Både Cinahl och PubMed har en filtersökning från 19 år. Exklusionskriterier för denna studie var artiklar som granskat området inom tandvård, psykologi/psykiatri, graviditet och barn. Andra kriterier i artiklarna som

exkluderades var skönhetsvård där injektioner ingår samt akupunktur. Artiklar över 15 år gamla samt skrivna på annat språk än engelska exkluderades.

3.3 Datainsamlingsmetod

Datainsamlingen till denna litteraturöversikt genomfördes med hjälp av två databaser, PubMed och CINAHL då dessa fanns tillgängliga via Uppsala Universitets bibliotekstjänst samt täcker omvårdnadsområden.

Den första sökningen var MESH-termer needle och fear. Utifrån analys av dessa resultat, framkom nya sökord som var relevanta utifrån syftet. Sökord som användes i varierande kombinationer var needle, fear, experience, needle phobia, fear of needle, fear of

blood/injection, hurt, healthy, patient, words, verbal, effect, phlematomy, language,

qualitative, anxiety, interview, adults. Vid sökningen i CINAHL användes databasens egna begränsningar: 2003-2018, linked full text, abstract available, english language, peer-reviewed, all adults, apply related words. I PubMed användes begränsningarna: Abstract, Free full text, English, Adult 19+ years, 2003-2018. En översikt av sökresultaten samt dess begränsningar kan ses i bilaga 1.

12 sedan läsas en gång till gemensamt för att få en bild av om det var vad författarna eftersökte samt skapa en helhetsbild om området (Forsberg & Wengström, 2015). Utifrån detta

beslutades vilka studier som skulle läsas i sin helhet. Femton artiklar valdes ut för läsning i sin helhet och kvalitetsgranskning varpå 4 artiklar exkluderades då de i sitt resultat inte ansågs svara på syftet. Efter detta återstod 11 artiklar som ansågs vara av medel till god kvalitet samt svarade på syftet. Dessa 11 artiklar ligger till grund för resultatet i denna litteraturstudie. Flödesschema för exkluderingsprocessen kan ses i bilaga 2.

3.4 Dataanalys

3.4.1 Kvalitetsanalys

Analysen av artiklarna genomfördes genom att initialt läsa de utvalda artiklarna som ansågs relevanta för denna litteraturöversikt. Artiklarna bearbetades och analyserades genom att kvalitetsgranskas med granskningsmallar (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2018a, 2018b). Mallarna är uppbyggda på ett sätt som tillåter författarna att bedöma kvalitén av artiklarna utefter ställda frågor angående exempelvis etisk granskning, antal deltagare med mera. Artiklarna granskades en gång enskilt av författarna för att sedan granskas ännu en gång gemensamt av författarna för att säkerställa att resultatet stämde överens med den första granskningen. Författarna till detta arbete har läst och observerat både kvantitativa och kvalitativa kvalitetsindikatorer såsom validitet och reliabilitet, samt

trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet (Forsberg & Wengström, 2015). Artiklarna klassades med hög, medel eller låg kvalité vid granskningen med hjälp av de specifikt framtagna mallarna. De 15 valda artiklarna klassades med medel eller hög kvalité, 4 exkluderades ändå på grund av att de inte ansågs svara på syftet till denna litteraturstudie. De kvarstående 11 valda artiklarna kan ses i en översiktstabell (Forsberg & Wengström, 2015) (bilaga 3).

3.4.2 Resultatanalys

Resultatanalysen av de valda artiklarna har granskats systematiskt med hjälp av

innehållsanalys. Modellen som har använts rekommenderas av Forsberg och Wengström (2015). Resultatartiklarna lästes i sin helhet två gånger för att sedan identifiera

13 patienten med varandra”, “vad påverkar upplevelsen” “hur påverkar miljön upplevelsen”. Detta skrevs på enskilda papper för att få en god överblick (Forsberg & Wengström, 2015) samt för att sedan formuleras om till författarnas språk. De vetenskapliga artiklarna delades i mindre delar för att undersökas ännu en gång för att sedan sätta ihop delarna till kategorier och subkategorier (Forsberg & Wengström, 2015).

En översikt av kategorier och subkategorier kan ses i tabell 1.

3.5 Forskningsetiska överväganden

Hänsyn måste tas till de regler och föreskrifter som finns när studier grundar sig på forskning. Forskning som bedrivs måste vara etiskt korrekt, dvs. att forskningen är av god moral samt håller en hög kvalité. Det yttersta ansvaret ligger hos forskaren själv att detta efterföljs (Codex, 2016). Vid en litteraturöversikt är det av stor betydelse att ha etiska överväganden i åtanke. Författarna valde ett objektivt arbetssätt då det ansågs oetiskt att endast redovisa de resultat som överensstämmer med de egna förväntningar och antaganden. Där av redovisades resultat från alla inkluderade artiklar (Forsberg & Wengström, 2015).

I denna litteraturöversikt hade författarna som avsikt att de valda artiklarna skulle vara etiskt granskade som en av inklusionskriterierna. Vid läsning av dessa uppdagades att det endast var ett fåtal som inte var granskade av en etisk kommitté men var dock godkända av ledningen där de aktuella forskningarna genomfördes. Forsberg och Wengström (2015) beskriver att det

vid en litteraturöversikt är viktigt att välja artiklar där etiska överväganden har gjorts om det

Tabell 1. Huvudkategorier och subkategorier

Kategorier Subkategorier

Psykiska och fysiska upplevelser och reaktioner

Ångest och rädsla Svimningskänsla

Påverkande faktorer Tidigare upplevelser

Miljön

Kommunikation och bemötande Kön/ålder

Förberedelser/förebyggande

Strategier Visualisering/distraktion

14 inte finns tillstånd från etiska kommitéer, att dessa presenterat resultatet även om det inte stödjer deras hypotes.

4 RESULTAT

I denna litteraturöversikt undersöktes upplevelser och reaktioner vid sticksituationer av personer med nålrädsla eller nålfobi. Det undersöktes även vilka påverkande faktorer som fanns samt hur rädslan kunde lindras. Resultatet bygger på sammanlagt 11 artiklar med antingen en kvalitativ eller kvantitativ ansats, 4 stycken respektive 7 stycken. Dessa kvalitégranskades och bedömdes ha medel eller god kvalité. Samtliga artiklars resultat granskades och sammanställdes, och med hjälp av de likheter och skillnader som fanns skapades 3 huvudkategorier och 9 subkategorier (se tabell 1).

4.1 Hur upplever personer med nålrädsla eller nålfobi sticksituationer inom

vården?

4.1.1 Psykiska och fysiska upplevelser

4.1.1.1 Ångest och rädsla

Rädslan för injektioner visade sig drabba ca 22 % av deltagarna i studierna och att denna rädsla var orimlig för 8 % (Deacon & Abramowitz, 2005; Kose & Mandiracioglu, 2007; Nir, Paz, Sabo & Potasman, 2003; Wright, Yelland, Heathcote, Ng & Wright, 2009). Rädslan som kunde uppnås hade en benägenhet att framkalla bland annat illamående, ångest, andfåddhet, yrsel, muntorrhet, svettningar, oro och en ökad puls så kallade vasovagala symtom (Deacon & Abramowitz, 2005; Kose & Mandiracioglu, 2007; Wright et al., 2009). Ovannämnda symtom upplevdes betydligt mer av individer med nålrädsla och nålfobi jämfört med de personer som inte kände någon rädsla för nålar (Deacon & Abramowitz, 2005; Wright et al., 2015).

Personer som hade en tendens att uppleva smärta, ångest och rädsla för själva svimningen vid nålsituationer hade lättare att vid senare tillfälle utveckla nålrädsla eller nålfobi (Deacon & Abramowitz, 2005).

15 penetrera huden var obehaglig (Tompkins, Ghoneim, Wright, Sheard & Jones, 2009). Enligt Andrews (2011) var ett av fynden också att nålrädda patienter upplevde att nålen var något som orsakade skada på kroppen vilket bidrog till utvecklande av nålrädsla/fobi.

“My obsessive avoidance and fear of ‘damage’ I believe causes some of my needle phobia. I am fine with pain and medical procedures I believe are not causing damage. My damage issue also impels me to get regular blood work. Shitty!

(Andrews, 2011. s. 880).

Ångest var ett av de vanligaste problemen i medicinska miljöer i samband med nålar (Kose & Mandiracioglu, 2007). I Cox och Fallowfields studie (2007) framkom att en tredjedel av patienterna upplevde ångest i samband med injektioner. Orsaker till att patienter upplevde ångest inför en venpunktion var förväntad smärta och att personen hade känslan av att tappa kontrollen. Det framkom att 41 % av patienterna som hade nålångest ville undvika injektioner även i framtiden (Cox & Fallowfield, 2007). I en av studierna upplevde några av deltagarna en känsla av lugn och en stolthet att det var över när nålen väl var på plats (Andrews, 2011). Patienter med stickerfarenheter under en längre tid uppgav känslor som motvilja, att magen vände sig, skräckslagna inför en venpunktion. Det fanns de patienter som upplevde panik flera dagar innan planerat besök i vården då de visste att de skulle bli stuckna (Tompkins et al., 2009).

“I used to be terrified of needles, you know if you've got to go to the doctors to have an injection ah god,

like a few days before I used to be panicking.” (Tompkins et al., 2009, s. 286).

16

4.2 Vilka reaktioner kan uppstå vid sticksituationer hos personer med

nålrädsla/fobi?

4.2.1 Psykiska och fysiska reaktioner

4.2.1.1 Svimningskänsla

I Nir och medarbetares (2003) studie och Deacon och Abramowitz studie (2005) framkom det att mellan 2 % - 5 % av deltagarna svimmade under eller efter injektionen vilket är en av reaktionerna vid nålrädsla/fobi. Nästan en femtedel, 16 %, av deltagarna i samma studie som var påverkade av rädsla eller hade haft tidigare traumatiska upplevelser vid injektioner upplevde oftare vasovagala symtom (Wright et al., 2009)

I Deacon och Abramowitz studie (2005) rapporterade 10 % av deltagarna att de upplevde en svaghet i kroppen vid venpunktion och av dessa hade hälften vid något tillfälle förlorat medvetandet. Författarna berättar vidare att de personer som lider av nålfobi har en större benägenhet att ha upplevt vasovagala reaktioner och svimning vid tidigare nålsituationer än de personer som inte känner rädsla.

I Andrews studie (2011) framkom det att anledningen till att personer svimmade relaterades till att det krävdes flera försök innan det blev en lyckad venpunktion. Det kunde även uppstå en känsla av ilska på grund av att venpunktionen inte utfördes under tiden personen var avsvimmad.

“I became dizzy enough that I knew I was passing out. Next thing I knew I was awake again and feeling pissed off that the nurse had pulled the needle out when I fainted rather than use the opportunity to finish her work whilst I was out”.

(Andrews, 2011, s. 879).

17

4.3 Vilka faktorer kan påverka rädslan/fobin?

4.3.1 Påverkande faktorer för rädslan/fobin

4.3.1.1 Tidigare upplevelser

“Since I was little I've always been, I've just had a bad feeling about needles, I still, I still don't like them now.” (Tompkins et al., 2009. s. 285)

I en av artiklarna framkom att nålstorlek, rädsla för smärta, tidigare svimningssymtom, vistelse i samma rum som andra som fick injektioner var betydande faktorer som påverkade rädslan negativt. Svimningskänslan kunde vara förknippat med tidigare dåliga erfarenheter av injektioner eller att patienterna hade sett på när andra patienter fick en injektion. Vidare menade studien att patienternas tidigare erfarenheter av sjukhusvistelser kunde inverka på patientens känsla av svimning (Nir et al., 2003).

De flesta av de nålrädda patienterna uppgav att de hade varit rädda sedan barnsben och att nålrädslan hade uppstått i en situation där personen kände sig hjälplös. Studier visade på att patienter hade upplevt att rädslan hade blivit värre med tiden (Andrews, 2011; Tompkins et al., 2009).

4.3.1.2 Miljön

Hos en del patienter framkom det att rädslan för nålar kunde överföras på platser, exempelvis sjukhus, eller personer som vårdaren. För vissa nålrädda patienter innebar det en risk att nålrädslan kunde framkallas om de utsatte sig för platser eller personer med negativa associationer (Andrews, 2011).

“Yes I am frightened silly of needles and being injected, but as a result I am also nervous of nurses and doctors and what they might do next – I mean their clothes, the way they move. Even the hospital, even crossing the car park”.

(Andrews, 2011, s. 880)

18 vara starkt associerat med utvecklande av nålfobi. Däremot visades ingen betydelse om

patienten valde att titta på sticket eller inte när detta utfördes på dem själva (Vijayan, Scott & Brownlie, 2014). En annan studie visade på att de flesta patienter uppgav att de kände ångest i väntan på en injektion och det poängterades att långa väntetider förvärrade rädslan. På grund av detta ansåg patienterna att det var viktigt med ett effektivt vårdarbete (Andrews, 2011).

4.3.1.3 Kommunikation och bemötande

Enligt Lang och medarbetare (2005) påverkades patientens upplevda grad av smärta och ångest på ett mildare sätt om vårdaren använde sig av positiva uttryck i kommunikationen inför nålsticket. Det visades sig till och med att det var bättre om vårdaren inte uttryckte sig överhuvudtaget jämfört med att uttrycka sig på ett sätt som kunde upplevas negativt för patienten. I Ott och medarbetares studie (2012) så framkom det att val av ord som användes i samband med nålsituationer kunde påverka patientens upplevelse samt att deltagarna

upplevde signifikant mer smärta efter att ha blivit varnad med ordet stick i stället för akta. Det framkom i både Andrews studie (2011) och i Andrews och Shaws studie (2010) att diskussion och kommunikation kunde ha betydelse för hur patienten upplevde situationen och vilka erfarenheter som skapades, en del patienter blev hjälpta av detta och andra inte.

“Doubtless the running commentary on the ‘pesky veins’ didn’t help”. (Andrews, 2011, s. 879).

En betydande faktor var även att vårdaren kunde kommunicera på ett empatiskt sätt med patienten både före och efter sticksituationen. Genom att vårdaren hade en bra och effektiv kommunikation med patienten, exempelvis genom att de hade en dialog angående tidigare erfarenheter och upplevelser av nålar, kunde det skapa en känsla av tillit, empati och autonomi (Nir et al., 2003). Negativa påståenden från vårdaren kunde leda till att patienten inte kunde distraheras och tänka bort obehaget (Andrews, 2011). Även om vårdaren uttryckte sig oavsiktligt eller med tanken att lindra upplevelsen av smärta så påverkades en del av de nålrädda patienternas förväntningar vilket bidrog till ökad oro och ökad smärtupplevelse (Lang et al., 2005; Ott et al., 2012).

19 sig ensamma, dumma eller korkade på grund av sin nålrädsla och att de därför hade svårt att uttrycka sitt problem till andra (Tompkins et al., 2009).

4.3.1.4 Kön/ålder

Symtom relaterade till nålar samt rädsla för kroppslig skada förekom i större utsträckning hos kvinnor. De vanligaste symtomen var oro och ångest vilket även drabbade fler yngre individer än äldre (Nir et al., 2003; Wright et al., 2009).

“I think its always been an issue but its getting worse now. I think my fear stems from, you know, when you get an injection and they tap it to make sure there are no air bubbles in it. When I was a kid I believed that if, for some reason, there still happens to be air bubbles in it, then you could die. I was convinced of this, so it was always bad for me”

(Andrews, 2011. s. 879 - 880).

4.3.1.5 Förberedelser/förebyggande

I Lang och medarbetares studie (2005) visade det sig att en av de vanligaste förebyggande metoderna mot nålrädsla var att vårdaren på något sätt varnade inför en venpunktion. Detta var något som även kunde försvåra sticksituationen för personer med nålrädsla/fobi enligt Andrews (2011).

20 utföras då detta hjälpte patienter med rädsla för nålar eller att motverka uppkomsten av det (Nir et al., 2003).

Avslappningsmetoder var, enligt Andrew och Shaw (2010), bra metoder som de nålrädda personerna själva kunde utföra inför en sticksituation för att på så sätt lindra rädslan.

4.4 Hur kan rädslan/fobin vid sticksituationer lindras?

4.4.1.1 Visualisering/distraktion

Visualisering var något som kunde göras antingen på egen hand eller med hjälp från vårdaren som för de flesta patienter upplevde som lindrande (Andrews, 2011; Andrews & Shaw, 2010) och för vissa patienter det enda alternativet som hjälpte mot nålrädslan (Andrews & Shaw, 2010). Detta innebar allt från att det pratades om vad som sas på nyheterna till geografiska fantasier av till exempel olika platser. För att hitta den individuella metoden för den enskilda patienten så var det inte bara natursköna platser som användes som visualiseringsmetod. Visualiseringen kunde även involvera sinnen såsom känsel, hörsel, lukt, syn och smak, med gott resultat (Andrews & Shaw, 2010).

Ett exempel på hur visualisering kan gå till kan ses i citatet nedan.

“Not everyone can picture a beach and feel the warmth, and not everybody likes the sun. I use other methods. I say ‘ think of this gorgeous baby inside, you know, picture what he or she looks like’. Everybody has a scan nowadays and a lot of the time 3D scans, which they love to show you, so I pick up on things like that. I say ‘Imagine your gorgeous baby’s face, what he or she is doing inside, turning, growing’. I can then take blood from them using these techniques” . (Andrews & Shaw, 2010. s. 1807).

21 4.4.1.2 Coping

I två av studierna valde de flesta deltagarna att titta bort från själva utförandet (Tompkins et al., 2009; Vijayan et al., 2014) I en av artiklarna framkom det att smärtupplevelsen hos vuxna påverkades av detta i de fall där sjuksköterskan varnat inför sticket med en positiv

formulering som exempelvis “redo”. De som valde att titta bort från nålsticket skattade sin smärtupplevelse dubbelt så hög jämfört med de som tittade på (Vijayan et al., 2014). De som led av en stark nålrädsla hade svårigheter att se nålsticket, inte bara när det utfördes på sig själva utan även på andra (Andrews, 2011). Många nålrädda upplevde att det var svårt att komma över rädslan vare sig de försökte hantera rädslan själva eller om de fick hjälp genom olika tekniker inom vården (Tompkinset al., 2009; Andrews, 2011).

“ I’m afraid of it but if I have to I do”. (Andrews, 2011, s. 880).

För att klara nålsituationen uppgav patienter att de använde sig av personliga förhandlingar, som att exempelvis bestämma till vilken klinik de skulle gå. Många patienter kände sig stärkta av att de var medvetna om sitt eget tillstånd och genom känslan av att de kunde bestämma själva återfick de kontrollen. Det kunde även innebära att patienter valde att vänta ut sin sjukdom istället för att få farmakologisk hjälp om det innefattade nålar (Andrews, 2011). De flesta deltagare i två av studierna valde att inte prata om sitt problem med andra (Andrews, 2011; Tompkins et al., 2009) då de upplevde att vården och samhället ansåg att nålstick var något de måste uthärda. En del personer uppgav att situationen kunde förvärras om de berättade om sin rädsla för vårdaren då vårdaren i sin tur kunde uppträda nervöst. Andra ansåg att det underlättade om vårdaren visste om problemet och kunde därför innan besöket tänka ut hur rädslan skulle förmedlas till vårdaren. I en av dessa studier uppgavs det att en del av de nålrädda personerna tyckte att prata om problemet kunde vara terapeutiskt. Att berätta om grunden till sin nålrädsla och nålfobi var ett sätt för de här personerna att få ut hur de kände kring sitt tillstånd och hur detta påverkade dem (Andrews, 2011).

22 En lindrande metod som patienterna använde sig av inför nålstick var att de pratade

uppmuntrande med sig själva (Andrews, 2011).

5 DISKUSSION

Syftet med studien var att undersöka vuxnas upplevelser och reaktioner av nålrädsla och nålfobi inom vården samt vilka faktorer som påverkar rädslan och hur den kan lindras. Kategorierna som uppstod under arbetets gång var Psykiska och fysiska upplevelser och reaktioner, Påverkande faktorer och Strategier. De upplevelser och reaktioner som resultatet innefattar var rädsla, ångest, oro och svimningskänsla. Det finns faktorer, exempelvis

kommunikation och bemötande, som kan lindra rädslan och på detta sätt kunna hjälpa personen igenom en situation som innebär rädsla för nålar. Genom att diskutera tidigare erfarenheter av nålsituationer kan en eventuell rädsla förebyggas och om vårdaren utefter detta ser över situationen kan en lindrande effekt uppnås. Visualisering eller distraktion, en bra kommunikation mellan vårdare och patient och patientens egna lindrande metoder är bara exempel på faktorer som påverkar upplevelsen av delaktighet, tillit och ett lugn hos patienten.

5.1 Resultatdiskussion

5.1.1 Psykiska och fysiska upplevelser och reaktioner

I resultatet framkom att känsla av att svimma är vanligt förekommande hos personer med nålrädsla eller nålfobi vilket kunde vara förknippat med tidigare traumatiska upplevelser. Där av är det viktigt att vården blir personcentrerad och att patienten känner sig delaktig i vården såsom beskrivs i kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor (SSF, 2016) samt att denna vård sker med samtycke (ICN, 2014). Enligt SSF (2016) ska sjuksköterskan ha en förståelse för att patienten är i en utsatt position. I McLenon och Rogers (2018) artikel framkom det att

23 utsättas för och leva med men som kan lindras av sjuksköterskans medlidande. Det är därför av största vikt att uppmärksamma detta lidande så tidigt som möjligt för att kunna hjälpa patienten så att inte nya traumatiska erfarenheter uppstår, som i sin tur kan försvåra rädslan i framtiden. I resultatet framkom att tidigare traumatiska upplevelser, sjuksköterskans

empatiska förmåga och förberedelserna inför ett nålstick kunde påverka patientens rädsla i situationen. Det tycker författarna belyser en verklighet där inte rätt förutsättningar ges för att etablera en god vårdrelation och en personcentrerad kommunikation. Den ångest som många patienter upplever, ibland på grund av förväntad smärta, blir även den ett lidande som kan medföra minnen som i sin tur förstärker smärtan eller svimningskänslan vid nästa tillfälle. Denna rädsla startar ofta i barndomen (Baxter et al., 2017; McMurtry et al., 2015) och kan medföra traumatiska minnen (Baxter et al., 2017) vilket kan av den teorin som Hellström och Hanell (2002) beskriver som den mest accepterade, att rädslan uppstått vid inlärning. På grund av detta anser författarna till denna studie att det är av största vikt att finna de nålrädda patienterna, både barn och vuxna. Barn skapar minnen som kan följa genom livet och vuxna kan föra över rädslan på sina barn vilket stöds av Wani och medarbetares studie (2014) som beskriver att det finns ett samband mellan ärftlighet och rädsla.

Det framkom även i resultatet att de flesta nålrädda patienterna upplever att det är svårt att uttrycka rädslan för andra vilket kan underlättas om patienten känner att sjuksköterskan finns där och på ett genuint sätt tar hand om patienten som en person. Patienter uttrycker ett behov som bör bemötas genom att utveckla en god vårdrelation, vars förutsättningar är att

sjuksköterskan måste kunna visa omtänksamhet, kompetens och visdom som är en kombination av erfarenhet och kunskap (Halldorsdottir, 2008).

5.1.2 Påverkande faktorer

Som grund i omvårdnad enligt SSF (2016) är det viktigt att sjuksköterskor är uppmärksamma på patienter i utsatta situationer när patienten är beroende av vård. I resultatet framkom olika faktorer som kan påverka nålrädslan och nålfobin med både positiva och negativa

24 andra patienter som fick injektioner. Detta anser författarna till denna studie är viktigt att ha en förståelse för då det inom vården är vanligt förekommande med nålar (McMurtry et al., 2016) och en vardagsrutin (Khan et al., 2016) som kan ses över för att skapa möjligheten att förhindra att rädslan uppstår. Författarna anser även att sjukhusmiljön skulle kunna förbättras genom att med hjälp av bland annat inredningen skapa en trivsammare miljö för patienten som lider tillräckligt av sin sjukdomsbild.

Förberedelserna som sjuksköterskan gjorde inför injektionen kunde påverka upplevelsen. Bemötandet av patienter inom vården är essentiell, vilket tydliggörs genom att det är

lagstadgat i både Patientsäkerhetslagen (SFS, 2010:659) och Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) att patienter ska bemötas med omtanke och respekt. Eriksson (1994) menar att det krävs en vårdkultur där patienten känner sig välkommen, respekterad och vårdad för att lidandet ska kunna lindras. Som kan ses i resultatet, visade ett par studier att patienten även påverkades av faktorer såsom exempelvis hur sjuksköterskan bemöter patienterna. Om sjuksköterskor har ett positivt bemötande och talar med positiv anda så kan det ha god effekt hos patienten, medan det omvända kan leda till en negativ upplevelse. Om vårdaren har otillräckliga kunskaper försvåras detta bemötande (Oar et al., 2015) och om ord som inbringar rädsla, ångest eller hopplöshet (Mintz, 1992) används blir följden att patienten har svårare att fatta ett betydande beslut angående sin egen vård (Casell, Leon & Kaufman, 2001) vilket även kan förvärra symtomen och påverka hälsan negativt (Woloshin, Bickell, Schwartz, Gany & Welch, 1995).

Enligt Halldorsdottir (2008) är öppenhet och ett ömsesidigt förtroende det som skapar en bra relation mellan sjuksköterskan och patienten. Sjuksköterskan måste lyssna på patienten och visa förståelse, det leder till utveckling av tillit, empati och autonomi (McCabe, 2003). Genom att ha en god kommunikation där bland annat information till patienten ingår skapas grunden för tillit i vårdrelationen (Woloshin et al., 1995). Patientens egna resurser stöds genom detta samt möjliggör bästa vårdresultat för patienten (Boman & Wikström, 2014).

5.1.3 Strategier

25 visualisering var störande, något som måste respekteras för att kunna inbringa tillit och hopp (Eriksson, 1994; SSF, 2016). Detta visar på vikten av att sjuksköterskan även måste ha

förståelse för att varje människa är unik och kan ta sitt eget ansvar som SSF (2016) beskriver i bakgrunden. Vid dessa situationer kan patientens lidande och mående förbättras om

sjuksköterskan visar sin omtänksamhet, kompetens och visdom (Halldorsdottir, 2008) genom att exempelvis visa medlidande (Eriksson, 1994), ha ett gott bemötande samt ge tillräcklig information. Om detta inte kan tillgodoses kan det leda till att patienten tar behandlingsbeslut som grundar sig i rädslan och inte i de medicinska rekommendationerna (Hamilton, 1995).

I Praveen och Fernandes fallstudie (2003) framkom strategier som kan vara till hjälp för nålrädsla och/eller nålfobi där visualisering var en av dem. I detta fall klarade patienten inte tidigare av att utsättas för nålexponering på grund av sin nålfobi. Patienten fick hjälp med olika tekniker för att kunna arbeta bort fobin vilket resulterade i att patienten kunde genomföra dialysbehandling 3 gånger i veckan. Författarna till denna studie ser detta

specifika fall som ett tydligt bevis på att olika strategier kan hjälpa nålrädda/fobiska patienter där visualisering är ytters intressant med tanke på att det är ett relativt enkelt medel att använda sig av och att kostnaderna för detta hjälpmedel är lågt. Med rätt tekniker och i vissa fall enkla sådana så kan vården bidra till att livsviktiga behandlingar kan genomföras och liv kan räddas.

Det framkom även i resultatet att en verbal varning som gavs inför ett stick i förebyggande syfte i stället kunde försvåra situationen. Där av är det viktigt att ha en dialog med patienten angående tidigare upplevelser för att få veta vilket tillvägagångssätt just denna patients föredrar, såsom McCabe (2003) beskriver en personcentrerad kommunikation bör vara. Eriksson (1994) beskriver att mycket lidande inom vården uppstår omedvetet och som kan bero på bristande kunskap samt avsaknad av reflektioner vilket författarna till denna studie kan koppla till att som nyutbildad finns inte denna kunskap ännu utan att det är en kunskap som ökar med tiden.

26 kontrollen, sjuksköterskan kan där hjälpa genom att visa förståelse, respekt och känslomässigt stöd genom både verbal och icke-verbal kommunikation, exempelvis kan endast en vänlig blick eller att lägga handen på patientens axel lindra enligt Eriksson (1994). Att ge det lilla extra till patienterna anser författarna till denna studie vara en enkel och kostnadsfri metod som kan lindra lidandet och som all vårdpersonal bör tänka på.

I resultatet framkom att patienter har egna strategier för att klara olika nålsituationer som exempelvis att titta bort vilket oftast gav en högre smärtskattning vilket kan ha ett samband med både tidigare upplevelser men även ärftlighet. Andra strategier var personliga

förhandlingar vilket kunde stärka känslan av kontroll eller att de valde att vänta ut sjukdomen. Vidare framkom att som sjuksköterska måste det finnas ett professionellt avstånd till patienten där det finns utrymme för respekt och medkänsla samt ha förståelsen för att patienten har ett självbestämmande (Halldorsdottir, 2008). Om detta visas kan det underlätta för patienten att prata om sin nålrädsla då vissa anser att detta är terapeutiskt. Dock anser en del att detta förvärrar situationen då sjuksköterskan kan uppträda nervöst efter den informationen. Författarna till denna studie anser att detta kan vara orsaken till att de flesta nålrädda

personerna väljer att inte söka hjälp vilket även framkommer i Wani och medarbetares studie (2014). Detta förstärks av Eriksson (1994) som belyser hur viktigt det är att visa medlidande för patienter i utsatta situationer.

En av strategierna var att helt undvika vården för att inte möta rädslan vilket påverkar hälsan och livssituationen och i en del fall styr denna rädsla livet, vilket Hellström och Hanell (2002) beskriver är på grund av en oproportionerligt stark rädsla. Detta kan leda till ett problem för samhället då även nålrädsla kan leda till ett undvikande av vaccinationer och det i sin tur leder till en ökning av smittbara sjukdomar som bekräftas av tidigare studier (Khan et al., 2016; McMurtry et al., 2015, 2016).

5.2 Metoddiskussion

27 en styrka i studien. Samtliga artiklar har genomgått en analys utifrån kvalitetsindikatorer vilket ökar trovärdigheten för de valda artiklarnas resultat.

Databaserna som användes till denna litteraturstudie, PubMed och CINAHL, ansågs relevanta då de är databaser som innehåller forskning i bland annat medicin och omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2015). Relaterat till att dessa två databaser innehåller vetenskapliga artiklar inom hälso- och vårdvetenskap samt det faktum att denna studie har en begränsad

genomförandeperiod, valde författarna att inte söka upp fler databaser. Denna avgränsning utgör förstås en svaghet, men som nämnts står i väl proportion med förutsättningarna för denna litteraturstudie. Sökningen av artiklar begränsades med databasernas egna filter för att utifrån syftet få fram ett relevantare utfall. Utgångspunkten av sökbegrepp var utifrån två MesH termer vilka utökades med fler sökord i varierande kombinationer så att

urvalsprocessen blev mer relevant utifrån syftet. Emellertid är författarna redogörelse för de olika sökbegreppen noga redovisade och går att återskapa, vilket är en kvalitetsindikator för en studies validitet och överförbarhet (Forsberg & Wengström, 2015). Det kan ses som en svaghet att publiceringstiden av artiklarna i urvalsprocessen var begränsad till de senaste 15 åren då det kan finnas tidigare forskning som kan vara relevant. Författarna till denna studie ser dock detta som en styrka då det aktuella läget fångats upp samt att resultaten under dessa 15 år var liknande vilket tyder på att det inte skett stora förändringar inom området.

Författarna till den aktuella studien saknar erfarenhet i att skriva denna typ av uppsats och dess uppbyggnad samt att kunskapen i att söka fram artiklar inte var så stor vilket ses som en svaghet. Att artiklarna var skrivna på engelska kan också ses som en svaghet då det inte är författarnas modersmål och missförstånd och misstolkningar kan uppstå. Detta bekräftar Kjellström (2012) att rättvisa bedömningar av artiklar kan påverkas av att studenter har begränsade engelska och metodologiska kunskaper.

28 och Henricsson (2012) beskriver att både värderingar och erfarenhet är en förutsättning för att tolka information.

En annan styrka var att artiklarna analyserades och granskningsmallar användes för att säkerställa kvalitén på artiklarna. Dock kan utformningen av mallarna ses som en svaghet. Granskningsmallarna, specifikt framtagna för detta ändamål (SBU, 2018), är utformade på ett sätt där fri tolkning kan tillämpas, inga tydliga gränser för klassificeringar av hög, medel eller låg kvalitet fanns, vilket skapade en svårighet i utförandet. En styrka i arbetet är att

författarna inte hade kunskap om problemets storlek innan studiens start vilket har gjort att författarna haft ett objektivt arbetssätt. En styrka kan även vara att författarna insåg under arbetets gång att de valda artiklarna beskriver liknande hälso- och sjukvård som den svenska sjukvården, vilket gör att resultatet kan appliceras på svensk sjukvård.

Avsikten var att välja relevanta artiklar som var godkända av en etisk kommitté vilket de flesta var. Det fåtalet artiklar som inte var godkända av en etisk kommitté hade genomgått ett etiskt godkännande från platsen där forskningen utfördes, och ansågs på grund av det ha en lägre trovärdighet. Vid kvalitetsgranskningen av dessa studier ansågs de ändå hålla medel till god kvalité med ett relevant innehåll och valdes därför ut att användas till denna

litteraturstudie.

5.3 Kliniska implikationer

Som denna studie visar kan sticksituationer upplevas obehagligt där vårdaren kan möta personer, både vuxna och barn, med nålrädsla eller nålfobi. Därmed har denna studie en hög relevans inom det kliniska området i att belysa upplevelsen av en vanligt förekommande behandling och därmed öka kunskapen.

Flera resultatartiklar visar hur stor betydelse kommunikation och bemötande har för patienten för att lindra lidande, vilket vårdaren har ett ansvar för (Eriksson, 1994). En ökad kunskap i området kan leda till att problemet synliggörs, stigmatisering undviks och att fler vågar söka hjälp vilket framförallt minskar lidande hos den enskilde personen men kan även i längden leda till en minskad sjuklighet och mortalitet på grund av vaccinationsbara

29 Författarna anser att det är av största vikt att kunskapen i området finns. Det är genom ökad kunskap som vården kan vidareutvecklas och kvalitetssäkras. Detta ses som en utmaning i genomförandet av det kliniska arbetet. Som författarna McMurtry och medarbetare (2016) menar, trots att det finns andra evidensbaserade strategier tillgängliga för att lindra smärtan saknas genomförandet många gånger av dessa inom vården. Denna rädsla och fobi blir även ett hinder för viktiga hälso- och sjukvårdsåtgärder som vaccinationer, bloddonation samt förberedelser inför intravenösa infusioner (Nir et al., 2003). Hälften av de nålrädda personerna i Cox och Fallowfields studie (2007) uppgav att de kommer undvika vård i framtiden på grund av denna rädsla. Sammanfattningsvis, denna studie bidrar med kunskap om upplevelsen i en vanligt förekommande behandling, sticksituationer, och ger ökad insikt i hur man kan uppmärksamma och bemöta personer som upplever obehag.

5.4 Slutsats

30

REFERENSER

Artiklar som ingår i resultatet är markerade med *

*Andrews, G.J. (2011). ‘I had to go to the hospital and it was freaking me out’: Needle phobic encounter space. Health & Place, 17(4), 875–884. doi:10.1016/j.healthplace.2011.04.012

*Andrews, G.J. & Shaw, D. (2010). "So we started talking about a beach in Barbados": visualization practices and needle phobia. Social Science & Medicine, 71(10), 1804-1810. doi: 10.1016/j.socscimed.2010.08.010.

Baxter, A. L., Cohen, L. L., Burton, M., Mohammed, A. & Lawson, M. L. (2012). The number of injected same-day preschool vaccines relates to preadolescent needle fear and HPV uptake. Vaccine, 35(33), 4213-4219. doi: 10.1016/j.vaccine.2017.06.029

Boman, L. & Wikström, C. (2014). Vad är medicinsk teknik? Medicinsk teknik. (s. 12-26). Lund: Studentlitteratur AB.

Casell, E.J., Leon, A.C. & Kaufman, S.G. (2001). Preliminary evidence of implaired thinking in sick patients. Annals of Internal Medicine, 134(12), 1120-1123. doi: 10.7326/0003-4819-134-12-200106190-00012

Codex. (2016). Om forskningsetik. Forskarens etik. Hämtad 9 oktober, 2018, från http://codex.vr.se/forskarensetik.shtml

*Cox, A. C., & Fallowfield, L. J. (2007). After going through chemotherapy I can’t see another needle. European Journal of Oncology Nursing, 11(1), 43-48. doi:

10.1016/j.ejon.2006.04.035

* Deacon, B. & Abramowitz, J. (2006). Fear of needles and vasovagal reactions among phlebotomy patients. Journal of Anxiety Disorders, 20(7), 946-960. doi:

31 Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. (s. 40-90) Stockholm: Liber AB.

Forsberg, C & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur & Kultur

Halldorsdottir, S. (2008). The dynamics of the nurse–patient relationship: introduction of a synthesized theory from the patient’s perspective. Scandinavian Journal of Caring Sciences,

22(4), 643-652. doi: 10.1111/j.1471-6712.2007.00568.x

Hamilton, J. G. (1995). Needle phobia: a neglected diagnosis. Journal of Family Practice 41(2), 169-175.

Hellström, K. & Hanell, Å. (2002) Fobier. (s.13-25) Stockholm: Prisma

International Council of Nurses. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor

(Rev.utg.). Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 10 november, 2018, från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensksjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etikpublikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf

Khan, T. M., Khan, A. U., Ali, I. & Wu, D. B-C.(2016). Knowledge, attitude and awareness among healthcare professionals about influenza waccination in Peshwar, Pakistan. Vaccine, 34(11):1393-8. doi: 10.1016/j.vaccine.2016.01.045

Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 69- 92). Lund: Studentlitteratur.

*Kose ,S., & Mandiracioglu, A. (2007). Fear of blood/injection in healthy and unhealthy adults admitted to a teaching hospital. International Journal of Clinical Practice, 61(3), 453-457. doi: 10.1111/j.1742-1241.2006.01150.x

32 Lindskog, B. I. (2014). Fobi. I B. I. Lindskog (Red). Medicinsk mini ordbok. (s. 120) Lund: Studentlitteratur

McCabe, C. (2003). Nurse–patient communication: an exploration of patients’ experiences.

Journal of Clinical Nursing, 13(1), 41–49. doi: 10.1111/j.1365-2702.2004.00817.x

McLennon, J. & Rogers, M-A.M. (2018). The fear of needles: A systematic review and meta-analysis. Loading Global Nursing Research, 1-13. doi: 10.1111/jan.13818

McMurtry, C.M., Riddell, R.P., Taddio, A., Racine, N., Asmundson, G.J.G., Noel,

M.,... Shah, V. (2015). "Far from 'just a poke': Common painful needle procedures and the development of needle fear". The Clinical Journal of Pain 31(10), 3-11. doi:

10.1097/AJP.0000000000000272.

McMurtry, C.M., Taddio, A., Noel, M., Antony, M.M., Chambers, C.T., Asmundson, G.J.G., ...Scott, J. (2016). "Exposure-based interventions for the management of individuals with high levels of needle fear across the

lifespan: A clinical practice guideline and call for further research". Cognitive Behaviour Therapy, 45(3), 217-235. doi: 10.1080/16506073.2016.1157204.

Mintz, D. (1992). What´s in a word: the distancing function of language in medicine. Journal of Medical Humanities, 13(4), 223-233. doi: org.ezproxy.its.uu.se/10.1007/BF01137420

*Nir, Y., Paz, A., Sabo, E., Potasman, I. (2003). Fear of injections in young adults: prevalence and associations. The American journal of tropical medicine and hygiene: official organ of the American society of tropical medicine and hygiene, 68(3), 341-344. doi:

org/10.4269/ajtmh.2003.68.341

Noble, L-M., Farguharson, L., ODwyer, N-A. & Beherens, R-H. (2013). The impact of injection Aneiety on Education of Travelers About Common Travels Risk. Journal of Travel Medicine 21(2), 86-91.doi: 10.1111/JTM.12081

33 Adaptation for Paediatric Blood–Injection–Injury Phobia in Youth". Clinical Child and

Family Psychology Review, 18(4), 370- 394. doi: 10.1007/s10567-015-0189-3.

*Ott, J., Aust, S., Nouri, K. & Promberger, R. (2012). An Everyday Phrase May Harm Your Patients: The Influence of Negative Words on Pain During Venous Blood Sampling. The Clinical Journal of Pain, 28(4), 324–328. doi: 10.1097/AJP.0b013e3182321cc3

Pontin, D.J.T. & Webb, C. (1995) Assessing patient satisfaction. Part 1. The research process.

Journal of Clinical Nursing, 4(6), 383–389. doi: 10.1111/j.1365-2702.1995.tb00040.x

Praveen, P. & Fernandes, M-D. (2003). Rapid desensitization for needle phobia. Psychosomatics, 44(3), 253-254. doi: 10.1176/appi.psy.44.3.253

SFS 1982:763. Hälso-och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 10 november, 2018, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 10 november, 2018, från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

Svensk Sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening. Hämtad 10 november, 2018, från

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf

Svensk Sjuksköterskeförening (2016). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 8 november, 2018, från:

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf

34 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU]. (2018a). Vår

metod. Granskningsmallar. Mall kvalitativ forskningsmetodik. Hämtad 10 oktober, 2018, från https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU]. (2018b). Vår metod. Granskningsmallar. Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier. Hämtad 10 oktober, 2018, från

https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_randomiserade_studier.pdf

Taddio, A., M., Thivakaran, S., Jamal, A.,Parikh, C.,Smart, S., Sovran, J… & Katz, J. (2012). Survey of the prevalence of immunization non-compliance due to needle fears in children and adults. Vaccine, 30(32), 4807–4812. doi: 10.1016/j.vaccine.2012.05.011

*Tompkins, C.N.E., Ghoneim, S., Wright, M.N.J., Sheard, L. & Jones, L. (2007). Needle fear among women injecting drug users: a qualitative study. Journal of Substance Use, 12(4), 281-291. doi: 10.1080/14659890701237108

*Vijayan, R., Scott, G. & Brownlie, W. (2014). Out of sight, but not out of mind? Greater reported pain in patients who spontaneously look away during venepuncture. European Journal of Pain, 19(2015), 97–102. doi: 10.1002/ejp.526

Wallengren, C., & Henricsson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 481-496). Lund: Studentlitteratur.

Wani, A. L., Ara, A. & Bhat, S. A. (2014). Blood Injury and Injection Phobia: The Neglected One. Behavioural Neurology, 2014, 1-7. doi: 10.1155/2014/471340

Willman, A. (2014). Hälsa och välbefinnande. I AK.Edberg & H. Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder - Hälsa och ohälsa (ss.37-50). Lund: Studentlitteratur.

35 Research in Intellectual Disabilities 26(4),344-348. doi:10.1111/jar.12002

Woloshin, S., Bickell, N.A., Schwartz, L.M., Gany, F. & Welch, G. (1995). Language barriers in medicine in the United States. JAMA Patient Page, 273(9), 724-728. doi:

10.1001/jama.1995.03520330054037

36

Bilaga 1. Litteratursökning

Databas Sökord Begränsningar Antal träffar Antal utvalda artiklar

PubMed 1:a sökning

“needles” (mesh), “fear” (mesh)

Abstract Free full text

Publication dates from: 2003-2018 Adult +19 years

English

12 st 1 st

PubMed 2:a sökning

verbal, effect, needle _Abstract

Free full text Published: 2003-2018 English Adult: 19+ years 3 st 1 st PubMed 3:e sökning experience, fear of needle, needle phobia

Abstract Published: 2003-2018 English Adult: 19+ years 5 st 2 st PubMed 4:e sökning fear of blood/injection, healthy, adults, phobia

Abstract Published: 2003-2018 English Adult: 19+ years 2 st 1 st PubMed 5:e sökning

words, hurt, patient Abstract

Published: 2003-2018 English Adult: 19+ years 5 st 1 st PubMed 6:e sökning

37 PubMed

7:e sökning

phlematomy, language Abstract,

Published: 2003-2018 Adult: 19+ years English 10 st 1 st CINAHL 1:a sökning fear of needles, experience

Linked full text Abstract available English

Peer- reviewed All adults

Apply related words

18 st 2 st

CINAHL 2:a sökning

fear, needles, qualitative Abstract available English

Peer- reviewed All adults

Apply related words

13 st 1 st

CINAHL 3:a sökning

needle, anxiety, interview Linked full text Abstract available English

Peer- reviewed All adults

Apply related words

14 st 1 st

CINAHL 4:a sökning

needle, verbal, effect Linked full text Abstract available English

All adults

Apply related words

38

Bilaga 2. Flödesschema för exkluderingsprocessen

112 artiklar

68 stycken exkluderades på grund av ej relevanta

titlar

34 artiklar återstod 4 stycken var dubbletter

30 artiklar återstod 15 stycken föll bort efter granskning av abstrakt

15 artiklar återstod 4 stycken exkluderades

efter läsning av hela artikeln och kvalitetsgranskning då de

inte ansågs svara på syftet

39

Bilaga 3. Översikt av resultatartiklar

Författare, land, årtal

Titel Syfte Metod Urval Sammanfattning av resultat Kvalitet

Andrews, G.J Canada 2011

”I had to go to the hospital and it was freaking me out”: Needle phobic encounter space Undersöka hur erfarenheter kan påverka nålfobi samt tydliggöra hur deras rädsla och reaktioner för kliniska föremål och procedurer i vårdsituationer upplevs. Retrospektiva intervjuer. Bekvämlighetsurval genom reklam för studien med hjälp av mail från författaren till kollegor och vänner. 11 stycken deltagare gjort med bekvämlighetsur val.

De flesta deltagarna kände sig stärkta av medvetandet om sitt eget tillstånd samt att de hittat strategier för att hantera

nålsituationer.

De flesta av de som led av svår nålrädsla hade inte sökt hjälp för detta då de inte tror på att hjälpen fungerar.

Medel

Cox, A.C. & Fallowfield, L.J. Storbritannien 2007

After going through chemotherapy I can’t see another needle

Undersöka nålrädsla hos cancersjuka kvinnor samt hur man kan förebygga och lindra rädslan.

Semi-strukturerad intervju.

208 kvinnor som har haft eller har för närvarande en stabil

bröstcancer.

Yngre deltagare och de kvinnor med ett lägre BMI lider i större utsträckning av nålrädsla. Tidigare erfarenheter påverkar framtida behandlingar. Hög Deacon, B. & Abramowitz, J. USA 2005

Fear of needles and vasovagal reactions among phlebotomy patients Undersöka förekomsten av biverkningar vid venpunktion samt att utforska demografiska och psykologiska faktorer i samband med vasovagala reaktioner och nålrädsla. Frågeformulär utfört på blodcentral. 3315 stycken, 19-99 år gamla. Bekvämlighetsu rval

De flesta av blodgivarna led inte av

känslomässiga eller vasovagala reaktioner på venpunktion men de yngre medverkande led i större utsträckning av nålrädslans

biverkningar.

40 Andrews, G. J. & Shaw, D. England 2010 “So we started talking about a beach in Barbados”: Visualization practices and needle phobia

Se hur distraktion från vårdpersonal påverkar rädslan hos patienter med nålfobi i samband i sticksituation. Intervjuer 12 stycken deltagare, bekvämlighetsur val.

Visualisering är en bra metod för att

distrahera patienter från negativa upplevelser vid sticksituationer. Medel Kose, S. & Mandiracioglu, A. Turkiet 2007 Fear of blood/injections in healthy and unhealthy adults admitted to the teaching hospital. Jämföra rädslan för blod och injektioner mellan patienter och friska individer.

Frågeformulär efter blodprovstagning. 237 patienter 1263 friska individer. Bekvämlighetsu rval

Patienter visade en signifikant högre rädsla vid injektioner än de friska individerna. Det framkom även att kvinnor och de personer med lägre utbildning upplevde högre rädsla. Hög Lang, E.V., Hatsiopoulou, O., Koch, T., Berbaum, K., Lutgendorf, S., Kettenmann, E., Logan, H. & Kaptchuk, T.J. USA 2005

Can words hurt? Patient- provider interactions during invasive procedure Ta reda på hur vårdpersonalens negativt laddade formuleringar kan påverka en patients smärta och ångest vid potentiellt smärtsamma procedurer. 3-arms prospektiv kontrollerad randomiserad studie som videofilmades. 159 stycken deltagare i åldrarna 18- 92 år.

Negativt laddade formuleringar kan påverka patientens smärta och ångest vid potentiellt smärtsamma procedurer.

Medel

Nir, Y., Paz, A., Sabo, E. & Potasman, I. Israel 2003 Fear of injections in young adults: Prevalence and associations. Identifiering av specifika faktorer som är förknippade med nålrädsla. Strukturerat frågeformulär om rädsla för injektioner 400 stycken deltagare, bekvämlighetsur val.

Vårdpersonalens attityder kan minska fysiska reaktioner, identifiering av faktorer som påverkar rädslan observerades.