Leklustans förskola - utvecklingsplan.pdf Pdf, 5.1 MB.

(1)

Utvecklingsplan

för Leklustans förskola

2019-2022

Vad kan ”Hållbar framtid” bli, i ett utforskande tillsammans

med barnen?

(2)

www.orebro.se

Inledning

Utvecklingsplanen för Leklustans förskola är ett resultat av vårt sätt att beskriva våra ställningstaganden och strävan för att nå de mål som styr vår verksamhet. Dessa mål beskrivs i de olika

styrdokumenten som vår utvecklingsplan är en del av. Vi arbetar återkommande med att reflektera omkring vår verksamhet och värdera den utifrån de styrdokumenten. Det är en ständigt

pågående process, där delaktigheten är viktig och central.

Vi har enats om en gemensam syn på uppdraget och tagit ställning för ett arbetssätt samt olika verktyg och organisation som vi

behöver för att kunna genomföra den verksamhet vi tillsammans vill bygga.

Vi strävar efter en hållning där vi ständigt lär och utvecklas tillsammans genom att prova, leva och undersöka vår utvecklingsplan tillsammans med barn och familjer i vår verksamhet.

Sid 2

(3)

Våra styrdokument

• Internationella styrdokument

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s barnkonvention och Agenda 21

• Nationella styrdokument

Läroplanen för förskolan, Lpfö 2018

• Kommunala styrdokument

Övergripande strategi och budget samt verksamhetsplan för barn och utbildning i Örebro kommun.

• Lokala styrdokument

Lokal utvecklingsplan för Leklustans förskola, med verksamhetsmål för

innevarande läsår samt Trygghetsplanen för Leklustans förskola

(4)

www.orebro.se

Innehållsförteckning

Inledning 2

Våra styrdokument 3

Innehållsförteckning 4

Vår syn på uppdraget 5-6

Vår vision 7

Vår barnsyn och kunskapssyn 8-9

Ekologi och hållbar framtid 10

Våra ställningstaganden och värden som stödjer vår vision 12-13

Varma relationer 12

Mångfald 12

Delmokrati 12

Undersökande 13

Viktiga förutsättningar som stödjer vår vision 14

Pedagogisk dokumentation 14

Projektinriktat/utforskande arbetssätt 15

Miljö och material 16

Digitalt språkande 17

Tydlig och genomtänkt organisation 18

Det pedagogiska årshjulet 19

Trygghetsplanen är en del av helheten 20

Förskola – hem 21

Förskola – förskoleklass – fritids – skola 21

Organisation för planering 22-26

Verksamhetsmål för 2020-21 27-30

Sid 4

(5)

Vår syn på uppdraget

Vårt uppdrag är att vara ett komplement till hemmet där omsorg, fostran och

lärande går i varandra och bildar en helhet. Därmed är vårt samarbete med barn och familjer något viktigt som vi vill värna om.

I vårt sätt att se på uppdraget vill vi lyfta fram vår syn på varje barns kompetens och barn som en viktig och jämbördig medlem av samhället.

Vi väljer att se barn

• med stor kompetens, som utforskar och upptäcker sin omvärld med stöd av medforskande vuxna och barn

• fulla av frågor och ivriga att förstå

• som aktivt skapar kunskap och identitet tillsammans med andra

Det här får konsekvenser för hur vi tänker omkring vår verksamhet och hur den barnsyn och kunskapssyn vi har kommer till uttryck i de dagliga aktiviteterna och i förskolans undervisning.

Vi vuxna behöver därför vara aktivt nyfikna på barnen. Vi behöver försöka förstå

vad barnen gör, hur de tänker, vilka frågor de har och ställa frågor för att

genom detta utmana barnen vidare i sitt lärande.

(6)

www.orebro.se

Sid 6

(7)

7 Vår vision…

Vår förskola är en plats där små och stora människor får möjlighet att utvecklas genom att, utforskande och nyfikenhet, fakta och fantasi, glädje

och gemenskap, alltid är närvarande!

Barn föds in i ett samhälle som idag bygger mycket på att man samspelar och kommunicerar med andra och genom det utbyter och utvecklar nya kompetenser. Det är även i mötet med andra vi blir till, alltså skapar vår identitet och lära nytt.

Den språkliga förmågan är central för en god identitetsutveckling. Därför ser vi att det är viktigt att vi ger barn möjligheten att få goda erfarenheter av samspel med andra, där möten är lustfyllda, meningsfulla och där man får använda sin fantasi, kreativitet i kommunikation med andra.

I ett globalt perspektiv vill vi ge barnen redskap för en hållbar framtid med omsorg om både människor och miljö. Möjligheterna ges till barnen genom hur vi pedagoger skapar goda möten och tid för ett undersökande av

ekologiska samband och relationer.

”Utbildningen ska ge varje barn möjligheter att utforska, ställa frågor och samtala om företeelser och samband i omvärlden och på så sätt utmana och stimulera deras intresse för hälsa och välbefinnande samt för en hållbar utveckling.”

”En positiv framtidstro ska prägla utbildningen.” Lpfö 18

(8)

www.orebro.se 8

Vår barnsyn och kunskapssyn

Vår barnsyn innebär att vi utgår från att barn är kompetenta med stora potentialer och

oändliga möjligheter att lära och utvecklas, om de ges de rätta förutsättningarna och

möjligheterna.

Barn är fulla av frågor och ivriga att förstå sin omvärld. De

upptäcker och utforskar ständigt saker i sin närhet och skapar kunskap och identitet i aktivt möte med andra barn, miljön och medforskande vuxna.

”Alla barn ska få uppleva den tillfredsställelse och glädje det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att vara en tillgång för gruppen. Förskolan ska ge barnen möjlighet att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer.” Lpfö 18

I vår kunskapssyn finns det inga

”sanningar”, allt kan ses från olika perspektiv och prövas igen. Kunskap är oändlig, tar aldrig slut och blir aldrig färdig.

Barn lär genom att få försöka, undersöka, förundras, fantisera, uppleva och få dra slutsatser, själva och tillsammans med andra. Alla människor har olika sätt att lära och bearbeta

intryck. Genom ett rikt språk, med möjlighet till olika

uttryckssätt, ger vi alla barn möjlighet att utvecklas.

”Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och

förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra.”

Lpfö 18

Sid 8

(9)

Barn lär genom att försöka,

undersöka, förundras, fantisera,

uppleva och få dra

slutsatser,

själva och

tillsammans

med andra.

(10)

www.orebro.se

Ekologi och hållbar framtid

Läroplanen i förskolan lyfter fram vikten av att ge barnen större möjligheter att arbeta med naturvetenskap och teknik som en del av att utveckla intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Förskolan ska sträva efter att vara en plats där barn får utforska och utveckla sin förståelse för naturvetenskap, sitt kunnande om växter, djur, enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.

För att detta ska bli möjligt har vi på vår förskola bestämt oss för att tillsammans med barnen intressera oss för naturvetenskap och ekologi för en hållbar framtid. Genom att konkret inom olika projekt, lägga stor vikt vid att undersöka ekologiska samband och relationer, vill vi ge barnen möjlighet att förstå, ta ansvar för och visa omsorg om vår natur och miljö. Ekologi handlar om människans och naturens ömsesidiga beroende. Genom att arbeta med lärande för en hållbar framtid handlar det också om att arbeta med förskolans värden och

omsorg om både människor och natur. Förskolans viktigaste uppgift är att bidra till HOPP om en hållbar framtid.

”Vi är alla en del av problemet och kan alla vara en del av lösningen.” Mattias Klum Återbruk är ett sätt att använda olika material flera gånger och ett sätt att arbeta med kreativa processer där vi samtidigt tar ett ansvar för hur vi kan undvika att belasta vår natur med att slänga det som kan användas mer. Inom forskningen lyfts kreativitet fram som en avgörande faktor för att lösa vår gemensamma framtid ur det ekologiska perspektivet. Därför kommer återbruk att vara en viktig del i vårt arbete för en hållbar framtid.

”Giftfri förskola” är ett projekt som innebär att reducera giftiga ämnen i allt material i förskolan. För oss ingår det som en självklar del i den helhet vi eftersträvar. Genom att använda Örebro kommuns inköpsportal

säkerställer vi att varor och produkter till förskolans verksamhet är granskade och giftfria i så lång utsträckning som möjligt. Vi följer både en egen och en kommunövergripande plan för ”giftbantning” i förskolans miljö och materialval.

Ekologisk och klimatsmart mat på våra förskolor och att minska matsvinn, arbetar vi med i Örebro

kommun. Det innebär också att minska köttkonsumtionen och laga mer vegetarisk mat inom kommunens alla verksamheter. Genom ett långsiktigt arbete för en hållbar framtid vill vi knyta ihop flera delar, pedagogiska projekt kopplat till mat och miljö, till en förenad helhet.

”Imorgon är idag. Framtiden är nu” Okänd

Sid 10

(11)

Sortera

(12)

www.orebro.se

Ställningstaganden som stödjer vår vision

Våra gemensamma värden är…

Varma relationer

Alla, barn och vuxna ska få känna sig välkomna till vår förskola. Grunden för en positiv identitetsutveckling är att få uppleva att man är del av ett sammanhang och betyder något för andra. Det goda mötet och samspelet mellan barnen och mellan barn och vuxna har därför ett stort värde. Förskolan ska vara en plats där goda möten sker genom samtal, att bli lyssnad till och att lyssna till andra samt få erfara att andras tankar föder nya tankar. Vi behöver varandra för att växa och utvecklas.

Tillit är en del av varma relationer och är viktigt för att hålla ihop t.ex samhällen och organisationer. I alla möten blir det viktigt att tro gott om både oss själva och andra.

Mångfald

För oss innefattar begreppet mångfald ett ställningstagande för värden som likhet, olikhet, skillnad, subjektivitet och allas lika värde oberoende av kön, etnisk tillhörighet, social bakgrund, religion, olika familjebildningar eller funktionsvariationer. Vi vill skapa en verksamhet för alla. Det innebär bland annat att ge alla likvärdiga villkor och förutsättningar för att utforska, upptäcka, prova och utveckla hela sin potential.

Genom att låta barnen mötas på olika sätt och i olika sammanhang, skapar vi möjligheter för barnen att sätta ord på sina tankar och idéer, lyssna och förstå att det finns andra sätt att tänka, andra sätt att göra, olika

klokskap, olika förmågor och sätt att lära. Genom förståelse kan vi visa respekt för allas olikhet.

Mångfald ska vara synlig i miljön, där barnen får möjlighet att konkret få uppleva att saker och ting är olika.

Olikheten i omgivningen kan hjälpa barnen att även se mångfald och olikhet hos varandra.

Sid 12

Förskolan är en social och kulturell mötesplats som ska främja barns förståelse för värdet av mångfald. Kännedom om olika

levnadsförhållanden och kulturer kan bidra till att utveckla en förmåga att förstå och leva sig in i andra människors villkor och värderingar.

Lpfö 18

(13)

Demokrati

Delaktighet är en förutsättning för att utveckla verksamheten för både barn, pedagoger och vårdnadshavare. Vi behöver skapa möjligheter för inflytande, men det kräver också ett gemensamt och individuellt ansvar för verksamheten. Genom delaktighet skapas förståelse, motivation och ett personligt engagemang. Genom att ges möjlighet att bli delaktig måste var och en formulera sig, argumentera och förhandla. Det ger erfarenheter och förmågor som är nödvändiga i demokratiska processer. Genom att leva demokrati i vardagen, fostras samhällsmedborgare för morgondagen.

Undersökande

I förskolan, som alla andra platser i samhället, samspelar vi med den samtid och värld vi lever i. Olika synsätt, värden, fakta och företeelser talar till oss genom olika möten med omvärlden och är viktiga att få

undersöka. Också den pedagogiska miljön, materialet och organisationen samspelar med barnets lärande och utveckling som människa.

Vi vill erbjuda en verksamhet som ger rika möjligheter till kreativitet, där material och miljö, inne och ute, inbjuder till olika sätt att undersöka och lära. I en genomtänkt och innehållsrik undervisningsmiljö kan barnens undersökande bli kreativt och lärorikt. Vi tror på människans lust att lära och redan som liten har man rätt till undervisning med meningsfull innehåll och variationsrikt material.

(14)

www.orebro.se

Viktiga förutsättningar och organisation som stödjer vår vision

Pedagogik och organisation hänger ihop och är förutsättningar för varandra. Vi måste skapa förutsättningar och göra olika val för att kunna stå för den syn på barnen och lärande som vi har sagt att vi är överens om. Det innebär att vi måste organisera för ett

arbetssätt, miljö och material, ett lyssnande och seende för att kunna leva våra ställningstaganden.

Pedagogisk dokumentation

Är ett av våra viktigaste verktyg där observation,

dokumentation och reflektion ingår. Vi är nyfikna och har ett seriöst intresse att bättre förstå och lära känna

barnen. Genom dokumentationen kan vi också få fatt i barnens nyfikenhet och fascination likväl som deras förändrade kunnande över tid. Genom observation och dokumentation försöker vi visa vilken kompetens varje enskilt barn har, men också den kompetens som en grupp barn tillsammans skapar..

Dokumentationen är också en hjälp för barnen att diskutera och reflektera över vad de har gjort och få syn på sitt eget och kamraternas lärande.

Observationen och dokumentationen är ett arbetsmaterial för pedagogerna att reflektera omkring och lära av. Genom att dela sina egna observationer och tankar med

kollegor, ökar vi förståelsen för barnens vardag och

göranden. Därmed kan vi också ta tillvara och lägga till, i barnens sammanhang för att utmana dem i ett förändrat kunnande.

Som observationsverktyg använder vi oss av bilder, anteckningar, videofilmer, barnens bilder m.m

Sid 14

(15)

Ett utforskande/projekterande arbetssätt och förhållningssätt

Arbetssättet innebär att vi ger barnen möjlighet att under en längre tid tränga djupare in i något och verkligen relatera till fenomen, begrepp, ting m.m. När vi vuxna aktivt lyssna på

barnens frågor och hur de skapar teorier omkring det de erfar, kan vi också utmana dem vidare utifrån det.

Genom ett projekterande arbetssätt får barnen möjlighet att arbeta i mindre grupper där både individers olika förmågor kan bli synliga och tas tillvara och där barnens samtal med

varandra får ett stort utrymme. Det blir i den meningen, ett arbetssätt med stor tonvikt vid språk och kommunikation. Även matematiska begrepp och förståelse blir ett konkret del i de olika projektens sammanhang och meningsskapande. Att få möjlighet att uttrycka sig på många olika sätt t.ex genom bild, musik, dans, skapande ger alla barn både tillgång till ett rikt språk och en djupare förståelse.

När barnen och de vuxna möts kring ett gemensamt innehåll som bygger på gruppens egna

intressen och frågor, skapas de meningsfulla sammanhang som i sin tur har betydelse för

både det egna kunnandet och gemenskapen i gruppen.

(16)

www.orebro.se

Miljö och material

Den pedagogiska miljön, inne och ute, är ett sätt att synliggöra och stärka våra valda värden och vår barn- och kunskapssyn. Vi vill att vår miljö ska vara välkomnande, inspirerande och ge förutsättningar för delaktighet. Där ska finnas möjlighet för det egna undersökandet.

Möjligheter att i experimenterandet, leken och fantasin möta andra barn och vuxna i ett utbyte. Vi vill att vår förskola ska vara en plats för goda möten av olika slag mellan barn- barn, barn-vuxna, barn-material och vuxna-vuxna.

Vi har valt att organisera oss i grupper där barnen är nära varandra i ålder och där skapa miljöer som gör det möjligt för oss att utmana barnen med material anpassat för deras

förutsättningar och behov, vilket stärker deras delaktighet.

Genom att erbjuda ett mer flexibelt, kreativt och ofärdigt material, kan barnens egen fantasi och kreativitet få större utrymme. Vi tror också att det ger både flickor och pojkar ett större personligt utrymme till lek och skapande, med mindre inverkan av val utifrån kön.

Sid 16

(17)

Digitalt språkande…

Under flera år har vi jobbat med att allt mer införa det digitala språket som del i vårt

undersökande arbetssätt. Vi ser att med hjälp av digitala verktyg kan vi både skapa magi och fantasi, gestalta, inspirera till dans och rörelse, göra barnen delaktiga i dokumentationen, noga undersöka och ta fram information, skapa musik och film, skriva och mycket mer. Genom

digitala verktyg, vill vi på ett kreativt sätt ge barnen både förmåga att hantera digital teknik och kritiskt granska det vi möter i den digitala världen.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa. Lpfö 18

(18)

www.orebro.se

Tydlig och genomtänkt organisation

Ett viktigt verktyg för att möjliggöra våra mål och strävanden, är en tydlig och genomtänkt organisation. Den är viktig för att skapa lugn, arbetsro och möjlighet till meningsfull fördjupning för barn och pedagoger, i mindre och större sammanhang. Vi har en organisation på flera plan för, avdelningen, arbetslaget och hela förskolan.

Dagen i varje arbetslag/avdelning har en struktur för lek och aktiviteter i mindre och större grupper. Där görs barnen delaktiga i den dagliga planeringen och i

gemensamma rutiner som t.ex dukning, städning, utflykter, projektgrupper Varje vecka har alla pedagoger tid för planering och reflektion omkring m.m.

observationer och dokumentationer, tillsammans med kollegor på avdelningen och i arbetslaget. Då kan pedagogerna tillsammans hitta utmaningar för barnen i ett fortsatt undersökande.

Varje måndag eftermiddag organiserar vi personal i olika grupperingar. Dessa syftar till att ge tid till pedagogisk planering för förskollärare, barnskötare samordna och överföra information mellan avdelningarna men också att organisera för ett kollegialt lärande och en form av intern kompetensutveckling där vi t.ex

diskuterar och relaterar till våra mål och värden, forskning och uppföljning av vår undervisning. Varje månad har vi dessutom arbetsplatsträffar där vi tar upp arbetsmiljöfrågor.

Sid 18

(19)

Pedagogiska året som stöd för systematiskt kvalitetsarbete

I vår strävan att skapa en tydlig och genomtänkt

organisation för hela förskolan, har vi också skapat en bild och struktur för hela läsåret.

Det pedagogiska året är ett stöd för

verksamhetsstyrning, uppföljning och

utvärdering under året.

Genom den tydliga strukturen får vi också möjlighet till en återkommande

fördjupning av vår egen förståelse och kunskap inom vissa fokusområden.

Detta sker då vid samma tidpunkt för alla på förskolan och möjliggör därmed en gemensam reflektion och

erfarenhetsutbyte.

Uppföljning görs därmed återkommande och med viss kontinuitet, utifrån dessa fokusområden. Den uppföljningen är då färsk och kan även vid behov, åtgärdas innan

kvalitetsrapporten skrivs.

Utifrån den här tydligheten har vi skapat en organisation som är synlig och därmed möjliggör allas

delaktighet.

(20)

www.orebro.se

Trygghet och likabehandling är inte del av helheten, utan ÄR helheten!

Likabehandlingsplan och trygghetsplanen är dokument vi enligt skollag och diskriminerings- lagen, måste ha. Hos oss finns de levande i hela verksamheten, genom vårt arbetssätt och genom att eftersträva att leva de värden vi tagit ställning för. Vi utgår från allas styrkor och kompetenser och vårt ansvar är att göra tydligt för alla, barn och vuxna, att allas tankar och teorier behövs för att skapa ny kunskap och utveckla vår förskola. Det viktiga är inte vilket kön, etnisk tillhörighet, religion eller social bakgrund individen har, utan istället vill vi lägga fokus på hur vi tar tillvara allas styrkor och erfarenheter i vår verksamhet.

”Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, hos barnet eller någon barnet har anknytning till, eller annan kränkande behandling”.

Läroplanen för förskolan

ICDP-vägledande samspel

Är ett program som all verksamhet inom förskola och skola i Örebro kommun, arbetar utifrån.

Med det som stöd strävar vi efter att skapa goda relationer, ett positivt sätt att reglera och sätta gränser samt utöka och vidga våra perspektiv. Genom detta förhållningssätt finns en

”röd tråd” genom våra verksamheter för barn och unga och där man som både barn och vuxen, kan känna igen sig. Genom återkommande kompetensutveckling får alla pedagoger tillgång till ”Vägledande samspel” som ett förhållningssätt.

Sid 20

(21)

Barnhälsoarbete

Barnhälsoarbetet är organiserat enligt Örebro kommuns fastställda riktlinjer som innebär att vi har tillgång till psykolog, läkare och sjuksköterska från BVC, som ingår (BHT) för barn som har behov av stöd i sin utveckling. I vårt skolområde finns även Förskolans hälsoteam (FHT) som arbetar främjande och förebyggande för barnets bästa, där ingår specialpedagog, psykolog och rektorer.

Förskola och hem

Vårdnadshavarna är huvudpersonerna i sina barns liv och har huvudansvaret för sina barns omsorg, fostran och lärande. Därför har alla vårdnadshavare rätt att få veta hur förskolan arbetar och vad deras barn är med om på förskolan. Genom att ha en väl genomtänkt introduktion och kommunikation genom daglig kontakt eller via Unikum, vill vi skapa goda relationer mellan förskola och hem. Vi möts under tillfällen som t.ex introduktionsmöte för nya vårdnadshavare, höstens föräldramöte, Luciafirande och avslutande sommarfest i juni.

Förskolan är ett komplement till hemmet där barnen tillsammans med andra barn får möjlighet att lära och utvecklas.

Förskola-förskoleklass-fritidshem–skola

Förskolan är idag en del av skolväsendet i Sverige. Vi har ett gemensamt uppdrag tillsammans med skolan att ge varje barn goda förutsättningar att lyckas i sitt lärande, utveckling och syn på sin egen förmåga och möjligheter.

För att lyckas i det uppdraget behöver vi ha ett gott samarbete och en god samsyn omkring

våra uppdrag, styrdokument och arbetssätt. Vi har därför ett nära samarbete kring

överlämnande från förskolan till förskoleklass.

(22)

www.orebro.se

Organisation för reflektion /Analys

• Syftet med organisationen skall vara ett led i att få ned det dagliga arbetet i en lägre stressnivå, hinna förbereda, reflektera och analysera avdelningarnas arbete med barngruppen och utveckla utbildningen vidare i ett systematiskt kvalitetsarbete.

• Reflektion och analysen är en förutsättning för att fördjupa sig i arbetet vilket ger nytt bränsle till projekten på

förskolan samt för att se och förstå vad barnen är intresserade av just nu.

• Organisationen blir ett stöd för projektarbete där man får tid att följa och reflektera över vad barnen är intresserade av just nu och hur vi kan utmana dem vidare – en

fördjupning i arbetet.

• Inför ett planerat undervisningstillfälle är det viktigt att ha de didaktiska frågorna ( vad, hur, varför och för vem) i beaktande.

För att få ut det bästa av tiden är det viktigt att fundera över:

– Vad har barnen intresserat sig mest för och återkommer till?

– Hur har miljöer och material kunnat utmana barnens efterforskningar?

– Hur har barnen blivit introducerade och delaktiga i miljön?

– Hur har ni skapat delaktighet kring barnens lärande med deras familjer?

sid 22

(23)

Reflektion

Handledning till arbetet med projekt

^.

• 3 stycken korta reflektioner för planering av verksamheten.

• 1 långreflektion för fördjupning.

• Put-tid Syfte

Syftet med 3+1 är att stödja projektarbetet samt reflektera i vad barnen står i , fördjupa och komma vidare. Det är på det sättet vi tar reda på barnens teorier och kan utmana dem. Vi arbetar tre veckor i projekt då vi samlar in barnens tankar och dokumenterar. Mellan vecka 1-3 så planerar vi aktiviteter för de tre projektveckorna. Vi samlar in all dokumentation från vecka 1-3, dokumentationerna tar vi sedan med till långreflektionerna vecka 4, där vi fördjupar oss under en hel förmidag med reflektionsfrågor och det insamlade materialet för att komma vidare i vårt pedagogiska arbete.

Under vecka 1,2,3 sker arbetet i projekten. Här sker ”ihop samlandet”

av det barnen arbetat med. Detta ska vi under veckorna kontinuerligt dokumentera med hjälp av olika digitala verktyg, observationer, barnens reflektioner och frågor vi ställer oss under de veckorna.

Dokumentationerna gör vi tillsammans med barnen på avdelningarna.

Vi utgår från läroplanen (Lpfö 18) och Leklustans utvecklingsplan, reflekterandet tillsammans med barnen/pedagogerna sker kontinuerligt under dessa veckor så vi lättare kan fånga upp hur alla barnen

/pedagogerna tänker. Barnens tankar/strategier kommer synas i dokumentationer.

Under vecka 1-3 har pedagogerna en timmes gemensam reflektion, där vi reflekterar kring vad som har hänt under veckan. På

nästkommande avdelningsreflektion förbereder vi praktiskt och planerar den kommande veckans aktiviteter utifrån barnens intresse.

Vecka 1-3 sker arbetet i

projekten

(24)

www.orebro.se

Långreflektion vecka 4

Varje avdelning har en långreflektion mellan kl.

8:00-10:45 där vi fördjupar reflekterandet tillsammans med våra kollegor. Det vi reflekterar kring är dokumentationerna från barnens arbete som skett under vecka 1-3. Kopplingar till läroplansmålen ska vara en central del i

reflektionsarbetet och ett tydligt syfte som ligger till grund för det fortsatta projektarbetet på avdelningen.

Alla avdelningar ska använda följande frågor som underlag under långreflektionerna

• Vad står vi just nu?

• Vad har barnen fått vara med om?

• Vilka val har vi gjort när det gäller görandet i projekten sedan förra reflektionsmötet?

• Vad valde vi bort av det vi såg att barnen lekte med och arbetade med och varför?

• Vilka likheter och olikheter mellan barnens sätt att göra, tänka och uttrycka såg vi?

• Vilka strategier använder sig barnen av?

• Vilka miljöer kan understödja arbetet?

• Vilka material och verktyg (både praktiska och intellektuella) kan vara till hjälp?

• Hur syns det på avdelningen vad vi arbetar med?

• Hur ska vi skapa lust och glädje under arbetet?

• Hur går vi vidare?

• Vilka faktakunskaper behöver vi pedagoger skaffa oss?

sid 24

(25)

Reviderad läroplan Normer och värden

Barnkonventionen Välkomnande

förskola/varma relationer Omsorg, utveckling och lärande

Undervisning/Utbildning Övergångar förskoleklass Målområde 1

Augusti – November

kvalitetsrapport Arbetsplan

Målområde 2 November - April

Årshjul 2020-2021

Målområden som skall utvärderas under 2 tillfällen. Dessa ligger till grund för kvalitetsrapporten.

Trygghetsplan

(26)

www.orebro.se

Utvärderingsverktyg

Utvärderingspunkter: följande punkter skall finnas inom varje målområde.

Det övergripande syftet med uppföljningar och utvärderingar är att de ska bidra till att verksamheten utvecklas och därmed varje barns förutsättningar för utveckling och lärande. Allt kvalitetsarbete i förskolan skall vara riktad mot läroplanen och visa hur verksamheten möter läroplanens intentioner. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv.

• Framgångsfaktorer och syfte: Varför har vi valt det vi valt? Vad är vårt syfte?

Vad har varit gynnsamt för barnen, har vi sett någon skillnad eller förändring, utveckling?

• Läroplans mål: Hur har vi kopplat processerna (aktiviteterna) mot målen?

• Förbättringsområden: Hur kan vi förbättra? Kan vi göra på något annat sätt?

• Åtgärd: Så här skall vi göra! Dessa förändringar behöver göras!

• Analys (Reflektion över resultat): På vilket sätt har det vi gjort, gjort skillnad, för barnen och för verksamheten, förändrat kunnande?

• Analysen över resultatet skickas in till rektor senast 25 maj.

sid 26

(27)

Verksamhetsmål för 2020-2021 Leklustans förskola

Verksamhetens utvecklingsområden utifrån prioriterade politiska områden:

Samsyn kring begreppet utbildning och undervisning.

Det systematiska kvalitetsarbetet utvecklas i alla verksamheter

Verksamheten har väl fungerande övergångar till förskoleklass och fritidshem.

Prioriterade målområden utifrån kvalitetsrapport, brukarenkät.

Normer och värden

-Hur arbetar ni för en välkomnade förskola och varma relationer?

-Hur är barnen delaktiga i planering samt uppföljning och får sitt inflytande synliggjort i utbildningen.

-Hur får barnen sina röster hörda i utbildningen?

Undervisning och utbildning

-Hur har vi fördjupat vår förståelse av begreppet undervisning i förskolan kopplat till digitalisering och estetiska lärprocesser?

-

Hur är våra miljöer utomhus och inomhus en miljö för lärande med ett rikt material för undersökande samt hur stödjer miljön undervisningen ute och inne?

-

Hur används de digitala ateljéerna av avdelningarna?

-Hur används förskole biblioteket av avdelningarna?

-Hur har vi arbetat med systematiskt med planering av undervisningen utifrån läroplansmål, pedagogisk dokumentation, reflektion och analys. Vad har det gett för resultat för barnen och deras förändrande kunnande?

-Hur har vi arbetat med övergångar förskola-förskoleklass och utvecklat rutiner och struktur för en trygg

(28)

www.orebro.se

Utvärderingsverktyg Målområde 1

utvärdering augusti-november

Utvärderingspunkter: följande punkter skall finnas inom varje målområde.

• Analys (Reflektion över resultat): På vilket sätt har det vi gjort, gjort skillnad, för barnen och för verksamheten, förändrat kunnande?

• Målområde 1 Normer och värden

• Hur arbetar ni för en välkomnade förskola och varma relationer?

• Hur är barnen delaktiga i planering samt uppföljning och får sitt inflytande synliggjort i utbildningen.

• Hur får barnen sina röster hörda i utbildningen?

sid 28

(29)

Utvärderingsverktyg Målområde 2

utvärdering november- april Utvärderingspunkter: följande punkter skall finnas inom varje målområde.

• Analys (Reflektion över resultat): På vilket sätt har det vi gjort, gjort skillnad, för barnen och för verksamheten, förändrat kunnande?

• Målområde 2

Hur har vi fördjupat vår förståelse av begreppet undervisning i förskolan kopplat till digitalisering och estetiska lärprocesser?

Hur är våra miljöer utomhus och inomhus en miljö för lärande med ett rikt material för undersökande? samt hur stödjer det undervisning ute och inne?

Hur används de digitala ateljéerna av avdelningarna?

Hur används förskole biblioteket av avdelningarna?

Hur har vi arbetat systematiskt med planering av undervisningen utifrån läroplansmål, pedagogisk dokumentation, reflektion och analys. Vad har det gett för resultat för barnen och för verksamheten?

Hur har vi arbetat med övergångar förskola-förskoleklass och utvecklat rutiner och struktur för en trygg

(30)

www.orebro.se Sid 30 9 Verksamhetsår 2020-2021

Leklustans förskola har kommit med i ett forskningsprojekt tillsammans med Universitetet med start till hösten 2020.

Det innebär att vi startar upp ett digitaliseringsprojekt där pedagoger tillsammans med forskare och pedagogista undersöker hur den digitala tekniken kan bidra till en meningsskapande och kreativ undervisning i förskolan. Genom workshops där all personal får konkret erfarenhet genom att själv prova och se hur man på olika sätt kan använda digital teknik i undervisningen. Därmed vill vi skapa erfarenheter och kompetens på ett konkret sätt som ka ge barnen möjligheter till utveckling och lärande, men också ges möjlighet till ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik.

Frågeställningar som vi kommer att undersöka är följande:

-Hur kan den digitala tekniken användas i undervisningen i syfte att ge barnen redskap för att tillsammans med estetiska uttrycksformer undersöka, kommunicera, söka och granska information.

-Vilka material och vilken undervisningsmiljö kan vi utveckla med stöd av digital teknik?

Vi kommer att fortsätta arbetet med barnkonventionen och barnrättsnurran som blir ett verktyg för att förankra barnens rätt utifrån de olika artiklarna från barnkonventionen i det pedagogiska innehållet.

Vi kommer att ha stöd i arbetet med arbetsmiljön för att arbeta med friskfaktorer och en vi-känsla på arbetsplatsen.

Vi kommer att ha pedagogiska diskussioner samt forskaseminarium där vi kommer att diskutera och reflektera utifrån olika frågor och pedagogiskt innehåll, där vi får ett kollegialt lärande. Vi läser litteratur i ämnet digitalisering kopplat till miljö och undervisning från bland annat boken ”Digitalt meningsskapande i förskolan”.

Vi har en digital grupp som träffas en gång/månad för att följa upp arbetet med digitaliseringsprojektet, digitala miljöer, samt utbildning för pedagoger i verksamhetssystem.