• No results found

濡鮮 げ繋宙肌計 淵組辮翼譜∬ β田 薇鱒 き棚 常 喘

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "濡鮮 げ繋宙肌計 淵組辮翼譜∬ β田 薇鱒 き棚 常 喘"

Copied!
20
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Skinnbaggar p1 01ands Stora alvar

CARL―CEDRIC COULIANOS

01ands alvarmarker har tilldragit sig stort intres―

se fran entomologernas sida inda sedan Linn6s och Zetterstedts dagar. Sedan lange har man ocksa haft klart f6r sig att det ar bland insekter och andra cvertebrater inan flnner de fё r alvaret biogeograrlskt eller ekologiskt mest intressanta faunaelementen. Nagon funsthndigare kunskap om alvarets insektsfauna har vi dock ei.Inte nlinst med tanke pa de aktuella diskussionerna onl en fredning av hela c‖er delar av Stora alva‐

rct ar det angelaget med en aktucH redovisning av omradets fauna.En god kannedom onl denna ar cn viktig bas fё r upprattandet av framtida frcdningsbestaminelser och skёtselplaner.Syftet med dcnna uppsats ar bl a att ge ett bidrag till dcnna kannedom.

Skinnbaggarna ar hOs Oss en medelstor in―

sektsgrupp ined f n 581 artcr kanda fran sverigc.

En katalog ёver de nordiska arterna ar utgiven av Coulianos&Ossiannilsson(1976)och denna

S har betraffande nOmenklatur och utbred―

ningsuppgifter, kompletterad med opublicerade fynduppgifter.

Den svenska faunan erttuder med vissa un―

8::」β:kf:£i謂:騰:I∫ lf鶴 ::k∫:棚1ぷ薇 鱒etti

1983.ISSN∞13-886x.

濡 鮮1:蝋::讐淵組辮翼譜∬l胤げ繋宙肌計h Vegdtt°nd changes as a C―C.Cοι″α″οs,D′ρ′ぽZοο′οgy,υ″′'.`ノS′οCた力ο′,S―θ69′S′οcた力ο′,S"′グ′.

dantag inga st6rre taxononliska problem och ar―

ternas utbredning inonl landct bёriar bli nagor_

lunda val kand tack vare de senaste arens insam―

lingar och genomging av stora rnangder Obearbe―

tat rnaterial i lnuseisanllingar.

Gruppen ar mycket mangfornlig ur biologisk synpunkt. Dct rlnns blde vatten‐ , strand― och landlevande arter. Manga ar rovdiur pa andra insekter, manga ar vaxtsugare och av dessa ar

l用‖窯 1竃 I電 lL:‖

skilliga arter upptrader inycket talrikt och en del ar gOda indikatorer pa ollka naturtypcrs grad av

orёrdhct eller grad av yttre paverkan genom t ex bete, skogs‐ cHer jordbruk. Av artcrna bed6ms

15 vara hotade av det rnodcrna skogsbrukct.

Tidigare undersbkningar

Skinnbaggsfaunan pa C)lands alvarmarker har hittills varit inycket ofunstandigt kand.Den fё r―

sta ёversikten「Inns hos Wahigren(1915-17)som redovisar 40 arter.Av dessa anges 28 fran Stora alvaret,de ёvriga endast frin smaalvaren pa rneト

(2)

102 Car′C′aric c。

`′

α″οs

lersta och nora C)land. Inga av de exklusiva alvararterna patriffades av Wahigren,Inen man

r hina i nlinnet att hans undersё kningar,som

retogs 1908-1914,syftade till en inventering av samtliga tturgrupper― inte bara insekter.Hans arbete ar, trots sin ofunstandighet, fortfarande en viktig utgangspunkt f6r en diskussion om al―

varets●urvarld.

Jansson(1929)redOViSar bl a nagra av de in_

tressanta fynd som giordes pl alvaret 1928 framst av Hans Lohmander,vars odattande in‐

sanllingsresultat frin manga besё k pa alvaret frin slutet av 1920-talet till bё ttan av 1950‐talet blivit tillgangliga fёr bearbetning f6rst de senaste aren.Nagra fynduppgifter ges ocksa av Gis16n (1947, 1951),Ard6(1948)och Kunenberg(1951).

Ingiende undersёkningar pa norra delen av Stora alvaret av bl a skinnbaggar, stritar och skalbaggar pl angshavresamhallen utsatta fOr olika grad av farbetning har glorts av Bornfeldt (ms 1968). En ёversikt av alvarets frё skinnbag―

gar(Lygacidac)geS av coulianos(1973)och fynd av nagra intressanta alvararter redovisas av Coulianos(1976).

Saminanlagt hari ovan namnda arbeten 52 ar‐

ter av skinnbaggar angetts fran Stora alvaret.

NagOn funstandig ener rattvisande bild av alva―

rets fauna av dessa diur ger de dock可 .F6relig―

gande arbete fё rtecknar 145 arter.

Ⅳ【aterial

Nedanstaende redovisning hanfor sig tin arter funna pa Stora alvaret.De ca 30 arter,som en―

dast patぬffats pa smaalvaren ar● medtagna.

skalen hartill ar dels att dessa alvarmarker annu ar tillrackligt unders6kta,dels att det av mu‐

seilnaterial och publicerade uppgifter inte alltid framgar om fynden verkHgen giOrts pa alvar_

mark. 1く anteffekterna fran kringliggande natur―

typer och vegetatiOn gar darvid inte att bedё ma.

Det ar dock pafanande att 21 av de 30 arterna lever pa lёvtrad eller f面 sk,ёrtrik angsmark.F6r de arter som patriffats pa Stora alvaret har dock medtagits fynduppgifter aven fran smaalvaren.

Huvuddelen av det genomgangna materialet

utgёres av resultatet av den undersё kning av alvarets insekts‐ och spindelfauna som 16retogs 1977-79 6fr SylV`n1983)samt aV de insamlingar jag tidigare giort.Dessutom har til18angligt

museimateHal genomgatts,tillhё rande Riksmu‐

seum i Stockholln, Zoologiska muscet i Lund,

Sveriges lantbruksuniversiteti Uppsala samt Na‐

turhistoriska museet i Gё teborg. Det senare in‐

nehaller ett omfingsrikt mateHalinsamlat av An‐

ton Jansson och Hans Lohmander. Vidare har uppglfter frin nagra stё rre privatsamlingar er‐

hillits,sarskilt fran Fr● Ossiannilsson,Uppsala samt Rut Hobro och Gunnar Siё din,GHllby,111 宙lkajag harmed ttr framお ra mitt ttartliga tack.

SIutligen har an litteratur rned fynduppgifter fran alvaret genomgatts och sa gott som samtliga uppgifter har kunnat kontroneras i olika sanlling―

ar.

Ettぬmligen omfattande material hgger alltsa

till grund fёr fёliande redOvisning. Fynduppgi「

terna tacker enぬ tt lang tidsperiod(1908-1979), men det bёr framhallas att av de redovisade 145 arterna har ana utom 12(varaV i tinttillig)patra■

fats under 1970-talet,framst vid undersё kningen 1977-79. Redovisningen kan da“ёr bedёmas ge en tamligen rattvisande och aktuell bild av Stora alvarets skinnbaggsfauna.

Insanilingslokaler och inetodik

Betraffande de undersё kta lokalerna se artfёr―

teckningen. Avgransningen av alvartyperna f01- jer i huvudsak Albertson(1950)Gfr Syiv6n 1983) och namnen ar brkOrtade enligt buande:Lav=

hanmarksalvar lned lavveg。,Sed‐Tort=Sedum

album― Tortella‐alvar, Fest = Festuca‐ alvar,

Sed ref=Sedum renexunl― alvar,Hel=Helian―

themum―alvar, Arrh = Arrhenatherum pra―

tense―alvar,Ses―Mol=SesieHa一 Molinia― alvar, Karstspr=karstsprickornas veg.I tidigare litte‐

ratur f6rekominer ofta beteckningar sonl stapp, hed och ang for。 lika alvartyper.Sadana termer ar ur bOtanisk synpunkt tt korrekta l detta sam‐

manhang och har undvikits har. vaxternas namnsattning bjeri huvudsak Lid(1974).

Tidigare undersёkningar (t eX Wahigren 1915-17)har sa gott som helt utelamnat alvar‐

可ёar OCh Vatar med deras strandvegetation.

Ardё (1948)anger dOCk 5 arter frin vatar.Efter―

som skinnbaggarna omfattar flera vatten― och strandlevande fanliter har uppmarksamhet har agnats aven at dessa nliliёer. 1)e har av Bruce (1964)underSё kts betraffande skalbaggsfaunan och vad giner vatarnas typ,vegetation etc hin―

visas till detta arbete.

Vegetationsfaunan har insanllats genonl slag―

havning av all hmplig vegetadon.Pa屁亀vaxta gras och ёrter har aven samlats genonl skakning

(3)

ёvcr haven samt genom plockning med exhaus―

tor,Inetoder sonl generent anvants pa bestamda vaxtarter fOr att kunna belagga cv. vardvaxt_

samband. Alla iakttagelser ёver naHngsupp―

tagande hos larver och adulter har antecknats.

sarskild uppmarksamhet har agnats at observa_

tioner och insamlingar pa vissa fёr alvaret karak―

taristiska vaxtarter.

Markfaunan har samlats genom sallning av vittringsgrus, mossa, lavar och 16rna samt ge―

nom plockning med cxhaustor.Sinning av f6rna och vegetation under enbuskar har ttnats spe―

ciellt intresse.Sarskilt undcr senh6sten,vintern och fOrvaren har dctta skett fё r att unders6ka denna mijё som ёver宙ntringsplats.Fall偽1lor

har anvants pa fyra alvartyper vid Mё ckelmos―

scns SW―sida: i strandkanten i starrvegetation, bland 61andstok, under enbuskar samt i karst―

spHckor.4壬hHor utsattes i varie alVartyp och de 宙tttades med 1430 dagars mellanrum under

juni―scpt.1977 och 1978.Starr― 1lorna var vid nagra tillぬ1len 6versvaminade vid hё gvattcn och

karst‐11lorna blev ibland fёrstёrda av besё karc.

F五lorna har gett ett gott rcsultat och vissa artcr har endast erhallits lned denna inetod.

Insanllingarna har varit i huvudsak kvalitativa men genom frckvenshavning, tidsbaserad plockning och ytbaserad sanning har en god upp―

fattning erhallits om de olika arternas relativa abundans. Samtliga insanllingar har skett si att dc gar att hanfё ra till bestimda alvartyper enligt ovanstaende indeining.

Resultat och diskussion

r′12,′grιρρ′′どα″グ′α″′″

Av de totalt 145 arter som patra“ ats pa stora alvaret ar 13 att anse som tillfhiliga,cn bed6m―

ning som』ortS med hansyn dll fyndfrekvcns, miJёkrav Och vttrdvaxter samt de senares nuva―

randc fёrekomst i alvarvegetationcn. Alvaret och dess vegetation ar dclvis en kulturprodukt och undcr histo五 sk tid har det utsatts fёr paver―

kan av vaxlande intcnsitct genom t ex avvcrk―

ning och betning Gfr Kёnigsson 1968). Betydel―

sefullt under de scnastc artiondena har farbctct varit,vilket lokalt orsakat stark paverkan gcnom betning,trampning och gёdsling.1)etta ledcr bl a till att vissa kulturgynnadc vaxter vinner instcg och darmcd att nyetableringar kan skc av vissa inscktsarter som ar bundna till cller fё redrar sa―

dana vaxtcr. En ёkad igenvaxning av barr‐ och

Sた″″♭αggα″ρtt O′α″αs s″ο″αα′να′ 103 16vtrad samt buskar(frimSt en Och 61andstok) kan gc motsvarande effekter.Aven markfaunan kan direkt ellcr indirekt pivcrkas vid vegeta―

tionsfёrandringarna.

FO巧aktligen ar alvarfaunan lika litet som andra omridcns faunor― statisk i sin sanllnan‐

sattning.Fёrutom den stora andel arter som idag kan betraktas som permanent fOreko■1lnande flnns det en nlindre grupp arter vars saminan―

sattning,abundans och utbredning pa alvaret hr variabcl.

Till denna grupp h6r de 13 arter sonl f n bc―

dOms som tillfhlliga.Dc har bara patrttFats i en―

staka exemplar vid ett cller fa till屁 11len. I nigra fall rёr det sig om fyndぬtt nara alvarkanten dar inverkan frin vegctationen utanfё r alvaret spelat in.Detta antyds av arternas miliё krav.Pa mar―

ken i torra mttё er lever 2,pa torrmarksveg,7 samt pa 16vtrid och buskar 4 arter.Dc ar i regel allmanna Och talriktfёrekommande utanfёr alva―

rct och har god spndningsbrm翫 多a.De tt med―

tagna i artbrteckningen(inom parentes)men be―

handlas i ёvrigt● i detおjandc.

Flera artcr har patraffats endast vid alvarkan―

ten och ofta pa vaxter som ci kan raknas till alvarvegetationen. Sidana artcr ar tt medtagna har.Dit hё r ocksa bbande arter dar fynd publi―

cerats frin alvaret: P」力οεοガs αρ′

`″

S(L.)

(Gis16n 1947)samt de av Coulianos(1973)namn―

da lygaciderna Jり ′′ι″οSr′″′″′εα′(Fabricius),

Иcο

ρ″s rι√ρ′S(W01均,Sρ力″ag′sr′αな″′bοο―

s(Fa116n)och C″αρ′ορイ′s″c`ιS(FabH‐

CiuS).

И′ソα′α′′′′″αS g`οgrらρ∫たαιrb″′′″′g

Antalct arter av olika famijcr funna pa Stora alvarct,01and,i Sve五 ge samt dc 61andska alvar―

arter som ar funna pa Gotland framgar av Tab.1.

Permancnt fё rekominande pl alvaret ar 132 ar―

ter,vilket ar 32%av de fran 01and kanda arter_

na.Fё r de famiber Vars medlemmar lever i vat―

ten,pa strander eller pa lnarken ar ca 30L50,み av de 61andska arterna rcpresenteradc pa alvarct medan sidana famiter som dOmineras av trad_, busk― och 6rtlevande arter t cx Miridae,Pcnta―

tomidac,Acanthosomatidac och Aradidac har en lagrc procentuell fёrekomst. Merparten av alvararterna f6rekominer ocksa pa Gotland, minga av dcm aven pa dc gOtlindska alvarmar―

kerna,vilkas fauna dock annu ar fёr diligt kind br att●1lata nttm narmarejambrelser.

(4)

104 Car′C′′″ε Cο

`′

α′οs

Tab l Antal arter av skinnbaggar funna pa Stora alvaret,01and,i SveHge samt ёlandska alvararter funna aven pa Gotland.

Number of species of Hemiptera―Heteroptera recorded frOm the Great Aivar,01and,sweden and alva卜 species also recorded from Gotland.

Familj Family

Stora alvaret/Great alvar permanenta tillfdlliga Oland

Permanent Accidental 6land

Sverige Sweden

Alvararter pa Gotland Alvar species on Gotland Corixidae

Pleidae Notonectidae Aphelocheiridae Naucoridae Nepidae Gerridae Veliidae Hydrometridae Hebridae Mesoveliidae Saldidae Dipsocoridae Miridae Microphysidae Cimicidae Anthocoridae Nabidae Reduviidae Tingidae Piesmatidae Berytinidae Lygaeidae Pyrrhocoridae Rhopalidae Alydidae Coreidae Pentatomidae Scutelleridae Cydnidae Acanthosomatidae Aradidae

13

1

1

3

1

2

1

6

1

39

1

5 6

1

6 2 27

3

1

1

5 2 2

1 1

5

1

1

l

4

1

27

2︲

3︲

8︲

10 20

Summa/Total

Tab 2 Utbredningsgrupper i Sverige fbr de pa Stora alvarct permanent forekOmmande 132 skinnbaggsarterna Types of distribution in S、 veden ofthe 132 species of Hemiptera― Heteroptera、 vith a permanent occurrence on the Great Alvar

Utbredning/Dist五 bution Antal arter

No. ofspp.

Hela landet (inkl. Lappmarkerna)/

The whole of Sweden (incl. Lapland)

Till mell. Norrlands inland och Norrbottens kustland/

To interior Norrland and coastal Norrbotten Till Uppland - s<idra Dalarna

Hela Gritaland (SK-BO) Ostra Gdtaland (SK-GO) Oland och Gotland Oland

39 40 39

29,5 30,3

29,5 5,3 2,3 0,8 2,3

Summa/Total 100,0

409

%

(5)

Sたκ″baggar′0′α″グs Srοααム 105 Tab 3 De pcrmanenta alvararternas fordeining pa mi16typer.

Habitat―typcs of spccies of He■ liptera―Heteroptera with a permanent occurence on the Great Alvar

MibOtyp′ Habitat Antal arter

No. ofspp

%

Akvatiska/Aquatic Strdnder/Shores

Strandvegetation/Shore-vegetation Torr mark/Dry ground

Torrmarksveg./Dry-ground vegetation Barrtrdd/Conifers

Lijvtr6d, buskar/Decidious trees and shrubs

16,6 5,3 7;6 34,9 27,3 5,3 3,0

Summa/Total lCXl,0

De permancnta arterna har i Tab. 2 fё rdelats pa。 lika utbredningsgrtlppcr inom Sverige.Har_

av framgar att 60%ar funna i hela landct eller upp tin Norrbottcns kustland, 29% ar funna

norrut till l」 ppland cncr sё dra Dalarna och 8%

ar begransadc till Gё taland.AnmarkningSvard ar den ringa andelen artcr(59')inCd enbart sydёst―

lig utbredning i Sverige. Begransade til1 01and och Gotland ar 4 arter av vilka 3 endast ar funna pa oland.Alvarets skinnbaggsfauna domineras antsa av arter ined vidstrackt utbredning ilandet och de flesta ar allmanna pa fastlandet.

En ёvcrsikt av arternas varldsutbredning gcr f6tande f6rdclning:holarktiska 25 arter(199ら ),

palcarktiska 53(41%),curOsibiriska 16(12%), curopeiska―vastpdearktiska 31 (24%), eurO―

meditcrrana 4(3影る)samt Starkt dittunkt utbred―

da 3(2%).Jamfёrt rncd dct svenska fastlandct ar proportioncn curosibiriska arter mycket lagre, medan proportionen europeiska och curomedi‐

terrana ar stёrre.

Biogeograflskt intressanta ar fёande tre arter med dittunkt utbredning som i Nordeuropa en‐

dast ar funna pa 01and eller Oland_Gotland.F6r en narmarc diskussion onl deras biogeografl samt utbrcdningskartor se Coulianos &Sylv`n (1983) χッ′ο(lοs r/1οsο′′ ar cn cur。_asiatisk stappart(Pericart 1973)som narmast ar funncn i 6stra Rumanien och pa manga platser i euro‐

peiska Sovjet, Kazakhstan och ёstra SibiHen (Jakutien).Den ar ocksa funncn pl alvannark pa Gotland (Coulianos 1976). P′ ο″οSο2″S r″c力ο―

′′′″77S ar endast kind fran alvarmark p1 01and samt frin Jakuticn Gfr arttSrtcckningcn)dar den lcvcr pa stappmark (VinOkurOv 1982) Bada

dessa arter fёrekominer pa alvaret huvudsakli―

gen pa scdum― Tortclla^alvar och ar att bctrakta

som stapprclikter sannollkt av scnglacialt ur―

sprung.Иαarrsル ′g′グ″s ar utanfёr 01and kand fran 6stra Sibirien samt franぉ ande Sydeuro―

peiska bergstraktcr dar den levcr inonl hё g―eller

subalpina omraden: Balkan (Albanien, Bulga―

rien),Appenierna,Alpcrna(Norditalien,Ostcr―

rike) OCh Kantabriska bcrgcn (Nordspanien) Dcn tillhёr en fauna bunden till en vcgctations―

typ som i senglacial tid hade en mer vidstrackt utbrcdning inen som i Vastpalearktis numcra cn―

dast existerar ovan tradgransen i bergsomraden och utanfёr dessa endast som fragment t cx pa 01ands och Gotlands dvarmarker Gfr B五 nck

1966).Arten ar。 ligofag pa〃

`″θ′rヵ′″″21-arter och det ar av stOrt intrcssc att den pa alvarct konstaterats lcva endast pa artcr av ovannamnd utbredningstyp αり. ο′′α′′′ε7r″ och〃. εα/1″772)

inte pa〃. 77′7″α″ιr777 SOm tillhёr en annan

art‐ och utbredningsgrupp. Detta fё rhanande samt dess nuvarandc utbredning g6r att den kan anses som en senglacial relikt pa alvarct.

Dessa tre arter 15rJanar att cftersё kas pa de gotlandska alvarmarkerna Dctsanllna ganer

D′′′/111s,α εris′θ′θ sOm hOS oss endast ar kand fran stora alvaret inen som har cn tinlligen vid―

strackt utbredning i meⅡersta och 6stra Europa.

D′ο′々′α′1'αryρ′″″αS力

`′

″α

Tab 3 visar artcrnas fёrdelning pa nagra gcnerel―

la mijёtyper.Det framgar att alvaJaunan domi―

neras av arter bundna till torra lniuё er.Till den―

na grupp hёr 82 arter(62%)och aV dCm bre―

kommer 34 utanfё r alvaret och pa fastlandct cn―

dast pa torr, sandig mark Gfr Wahlgren 1917).

Endast ll arter(8%多 )leVer pa trad och buskar.

Av de 7 barrtradsarterna ar 4 endast funna vid

(6)

106 εα″C′′″Cο″′α″οs

革L「

事蠣■1■ t

Fig I Fttn Stora alvaret vid Kalkstad.I f6rgrtlnden Sedum album― Tortella―alvar,mibё fOr bl a χv′ο(οIs

力ο″sο″′och P′ ο″οsο77t″S rrた力ο′′′″′rs l bakgrundcn Festuca― alvar ined F οl・″α Fotoi Carl―Cedric Coulianos (Sept 1977).

Fronl the Great Alvar at Kalkstad ln the foreground Sedum album― Tortena_alvar, habitat for χッ′ο(οis r力ο″sο″′and P′ ο″οsο,″S′″た./2)ゃ′′ιS.In the background Festuca― alvar,donlinated by F οl.′″″

Gё sslunda i en lnindre talldungc.Pa alvarets cn―

staka, fritt stacndc tanar har endast patraffats И(Or7,ρO(0″FS ρyg″ α′

`′

s sonl ar predator pa barr_

16ss. Pa de enstaka granarna har inga skinnbag―

gar patraffats. Bundna till enbuskar incd bar ar

P′′″′

ブ″″

″α OCh εγ

'力

θSrピ力′rs r′・′sr′・′αr′s mcn dcras fёrekomst pl alvarct ar mycket lokal och dc ar vanligare utanfё r alvarct,sarskilt dcn sistnamnda.

vtradsartcrna ar cndast funna pa Sα ir_bus―

kar i alvarttёarna Mё Ckelmosscn och Dr6s―

torpsmossen. AnmarkningSvart ar att inga skinnbaggar patraffadcs pa lёvtrad Och buskar pa karstalvaren Gfr dOCk Pノ :ッrο

`ο

お ″′″′(L.))Pa de ibland ratt stOra hasselbcstand som inns t ex pa Dr6storpskarstcn ar salunda inga arter funna trots att flera artcr bundna till hasscl ar alimanna och vitt spridda utanfё r alvarct l)ar upptrider de dock framstilundbestand av hassel undcr hclt

andra instralnings_,temperatur― och vindfёrhil―

landen an ute pl alvaret vilket kan fOrklara av―

saknaden av denl dar Underlangre torperioder torkar och vissnar alvarets hasselblad,vilket g6r dcm ol,mpliga sonl 16da fёr vaxtsugandc insck―

ter.

Med undantag av de ll tradlevandc arterna saknas specinka skOgSarter pl alvaret.Dct gancr aven arter som lever i lёv― ener barskogsf6rna, vilkct f6r fam. Lygaeidae har papckats av Cou―

lianos (1973). Ett undantag utg6r L′ g),″ο(οFS syム'′sr″Fs en barskogsart som dock i sina senare utvccklingsstadicr sёker fёda uppc i vcgctatio―

nCn(Se artbrteckningen).Antalet mark― resp.

vegetationslevandc arter ar ungeぬ r samma(53

rcsp. 57 artcr). I vatar,alvarsiёar oCh pa deras strandcr Och strandvegetation lever 39 arter (30%).

Nedan ges en kort ёversikt av faunan pa dc

(7)

olika alvartypcrna enligtindelningen ovan Arter sonl endast patraffats pa rcsp.alvartyp har inar―

kerats mcd* Betrarandc uppgifter om biologi och utbrcdning sc artfbrtcckningen.

1. Lavalvar― Pa hallmarkcr(avcn karst)och vittringsgrus lned lavar och enstaka mossor som cnda vegetation har 6 arter patrattats. Karak―

taristiska ar*Cα″′ッ′s′′′αl'′″α (mOSSatare),

*Sα2r′αοrr/1οc/1〃αッ′οcοsr/1οsο″′(ibland funnen undcr skorplavar rnen alltid pa hallar kan―

tadc mcd Scd―Tort―vegetation),P″ ″′/1Fs″s ριrS′

rS(polyねg frёsugare).

2. Sedunl― Tortena_alvar(Fig. 1)-17 arter patraffadc. Karaktaristiska ar *c/1′ α″ッグα′rs

′ヽα″′SC`4S(01igOfag pa S′ グ″″,bredrar S.α ′ わ″771),ス争′ο(:οFs r/1ο 771S071′ (biOgeOgrarlskt intres―

sant art― sc ovan― som framst iё rckOmmer pl dcnna alvartyp,predator),*P′ ο″οsο772ιS rr′ε/1ο ρr′s(biogCOgranskt intressant art,polyfag frё

sugare)Alvartypen ar gynnsam ml16 br nera

frёsugandc,polyfaga lygacidcr genom att k面 ng―

blisande frё n l,tt anrikas i vegetationskanterna kring dcn kala halimarkcn

3. Festuca― alvar― De donlincrande grisen ar

F′sr″

οl,F/7α OCh F.″b′α. 27 arter patr五ade.

Karaktiristiska ar rI・ g。″。ry′″∫ ι(β ('οr″ Fs,

ι′

'′9′r′″α、′″,*cο″οsr′r/1″s rοs′″s oCh И′/7α α(′IPIレαra sOm ana lever pa gras samt

,Vys′ιrs r力y777′ (p01yfag fr6sugare avcn pa g長 s).

4. Helianthemum― alvar-35 artcr patra“adc.

Karaktaristiska ar*sr″ οllgll′ο(οFs sr′′ο′グ′s,

〃α′

`)グα′″s ″ι(′S(′rts, *Sysr′ο77ο r″s rrFg″α―

r′s,cο ′α″″ss″わαρ′′″rs(frimst bland kraftigare lavvegetation), C′ο(οFs gry〃ο′′′S, Ma(ァ)P′αχ

′″ySS′′″(oHgofag pa 〃′′α′′力′r21″771-arter), Cて,″α″ο′ιrs 771α4g′″′′′′σ′α′ιrs(under r/1ッ771″S)

samt*И ″αグ″s/ンな′″″s(biOgCOgraiskt intressant, exklusiv alvarart,se ovan).

Dct radcr stora sklllnader i artrikedom mcnan Helianthemum―alvaren pa norra delen av alvaret

mcd〃.″ι777″たガ′och〃 ο′ノα″グた7′771 dar 35 artcr patraffats och de kargarcノ 7.(ヽα′″″―alVaren

pa sёdra alvaret mcd 19 funna artcr Gfr cOulia―

nos 1983)

5. Arrhcnatherunn pratensc― alvar - 53 arter patriffadc,flera av dem dock sansynta pl alva―

ret Karakth面stiska ir rl・gο770ry′s ′(′0′ 71FS,

ι′ガορ′′″/7αル″garr7,*0″力οc′ρ力αル′s sa′οr,

*〃

`,″

θ721ac力″s ′/1″″わ′疑″ (dC bada sistnamnda

pa〃で″α(′/22ρ〃οs′〃α), *Nα bFSア´′S, 'Vab′s

g`,s″ s,ノVvsルsrノly771′ ,ソ′′ο770r″α′r′χ

r″s,ハy″727″S722′4/わ″′S,Cノ7οrοsοrPIα s(・/7′gノ,

Sた71″baggθ″ρtt σ′α″グss′ο″αα′ソα′ 107 И′′α αα′

ltαα (dC trC SiStnamnda lever pa gras)Och L′g″ο′

`′

s′Fc"′s(under Cα

1'′

r`7/Pl). I ёVrigt varierar artsamrnansattningcn tamligen mycket mcllan de ollka lokala bcstin―

dcn av denna alvartyp frimst beroende pa vcgC―

tationens sanlinansattning.

6. SesleHa一 Molinia―alvar-20 arter patra■

fadc. 1くaraktaristiska ar Iレ gο′ο′77ィs cοJ′sr′α―

/Pl,*PοJl・″′

``sれな″rs(pa Ca′

``″

αρα″″′), ιおノαソο/22α昭′″α′

`rs, *Lブ gy″ο

`ヽ

ο″S Sy′νsr″s (pa och under Pο 71r′αル″rFCο).

7. Karstsprickornas vcgctation- 18 artcr pa traffadc nastan ana i mark_ ch eiltskiktct. Jfr

vad som ovan sagts om dcn anmarkningsvarda bristen pl arter pa busk_。ch 16vtradsvegetatio―

nen. Karaktaristiska arter ar Lygα ′″s θ9:イSrr′s

(pa/′c′。χ′c′),samt de graslcvandc C力 ο′ο―

S0771α SC/1′″″g′ och И

`′

α θ

`ι `771′

77αα (blda bl a pa■ ィ′′

εF′ara).

8. Alvarttёar oCh Vatar_39 arter patraffade inkluderande savttl akvatiska som strandlcvande arter Gfr Tab. 3). Av de vattenicvande ar inga exklusiva fёr alvaret och de flesta ar allmanna och talrika utanfё r alvarct t cx i Mittlandssko―

gens kttrr och mossar.Karaktaristiska ar sigα α s(οrr′, S.s′

Isrr′α′α, S.srr′αra och N′ ρα(′″′―

″′α. En mer omfattande undcrsё kning av faunan i alvarets vattensanllingar vore 6nskvard. Pi stranderna har pitraffats 7 marklevandc artcr friimst av fam. Saldidac av vilka S`7′

`ノ

αορα―

(′α, S. ρα′,′S OCh S. sarrar`,″ ar alimanna och talrikt upptradande.

Pa strandvcgctationen har 18 arter patraffats av vilka 10 ar bundna till denna nliliё . Det ar pafallande att flcra av dem ar sallsynta eller eJ alls ftlnna p1 01and utanbr alvaret t cxИ グ′

"力 ο―

(`,′s

`ヽ

レ′″sfs, POr1 771′S ρα′

`ィ

sr″Fs, 7′ rarο

(.οFs ρα′″グιIPl, Cッ″θ″力′′″s (α″た.Fs, Tl・″力″s g′77711t″S och Dο(ノ,ο PIαわノS ″″′α

`s Anmark―

ningsvard ir avsaknaden av den i 6vrigt vitt ut―

brcdda Dοc力ο″αわIs′777わα

```s(Dahibom).Av in―

tresse ar″ ndcn av И′′Jrp力ο(οガsrた ′′′″sFs Gfr artfёrteckningen). Dcn har troligen etablcrat sig pl alvaret ratt nyligen och patraffadcs dar fё rst

1978 trots att jag sialv tidigarc sanllat ratt flitigt pa dcss nuvarande lokalcr Dcn ar hOs Oss endaSt funnen pa ιッ′/1″″″ca″α och fёrlanar att

cftersёkas pa limpliga lokalcr i sё dra SveHge.

Som ovan namnts ar de arter sonl lcvcr pa

vtrad och buskar funna pa alvarsiё arnas

″―bestind namligcn Orr力 οry′

`rs ″α慇レα′Fs,

Ps′〃′s力 α′771arO″′s,И ′rノ:ο(ヽο″Fs″7770″α′(ett

(8)

108 Carl-Cedric Coulianos

Fig. 2 Vat invid M6ckclinossen. I vatar Och pa deras strander har 39 arter skinnbaggar patra“ ats Foto:

Carl―Cedric Coulianos Guli 1977).

Temporary pool at Mёckelinossen ln the pools and on their shores 39 species of Hcteroptera have been found.

fynd iven pa karstalvar)och И.″′″ο′

``″.De ar allmanna och talrika utanfё r alvaret och pa fast_

landct

Fa`rr7αll ρ′1,′ssα rtraた′″rs″sたαα′1,α1,夕χ′′′

Vid undcrsё kningarna 1977-79 agnades sarskild uppmarksamhet pa faunan pa vissa fё r alvaret unika cller karaktaristiska vaxtarter Harvid har

ttS den fёrteckning och vaxtgeOgraflska grup‐

peHng som presenterats av Sterner(1948)Gfr Kё nigsson 1968). Samtliga dessa vttxter har un―

dersёkts och nera artcr patriffades pa dem Bc_

traffande sambanden vaxter_insektcr anvinds har btande beteckningar:fyndvaxt=荀 urcn funna pa vaxten men har a sctts suga pa den, naringSVaxt=adulter och ev.enstaka,五 ldre lar―

ver har setts suga pa vaxtcn, vardvttxt = alla utvccklingsstadicr har sctts suga pa vttxten,ev har agglaggning iakttagits.

I de nesta obscrverade fallen rёrdc det sig om str6fynd av polyfaga cllcr brctt oligofaga arter dar vttxtcrna var ttt beteckna som fynd― eller

naringSVaxter. Det har ansetts av fёga intresse att notera dessa observationer i detta saminan‐

hang. Av intresse ar har framst dc iakttagelser som visar vilka vaxtcr som ar vardvaxter fOr arten i fraga.Dessa kan sammanfattas enligtibl―

jande med vaxtcrnas biogeogranska gruppering och artantal cnligt Stcrner(1948).

1. Sibiriska gruppcn (5 artcr)一 Pοr′″′〃α

/レr′εο∫αf ι′gy″οεο′′s syム'′sr″s P01yfag frё su―

gare men endast dcnna vaxt obscrvcrad som vardvttxt pa alvaret H。larktisk―borcal art. y′ο′Is `α777ρSr″sr cοο″′″s″′″rた.′ar″ s

Lever pa marken undcr vardvaxtcrna som ar olika lagvuxna artvaxtcr.Europcisk art.

2. SE― europeiska gruppen(1l artcr)― /′(`―

rοχ′

`′

771 ,′rtグ″α′ar Lygαピ″s 9″SrrFs. Dcn enda sakra vardvaxtcn f6r arten hos oss men

(9)

fy7nd― och naringsvaxterna ar inanga.Palcarktisk

art.

3. Sydeuropeiska gruppen(21 arter)― J7′α4-

r/1′2″771 εα″ι

I Mac″ορ′αχρ″

`ySS′

r′. C)ligofag

pa 〃ια″r/1`“ι″―artcr.Ovriga vardvaxter i Sverige壼 〃.ο′′α″グ′c″och〃 ″″772″″滋″

.

Europeisk art.И ′グ″sルな′グιrs.01igofag pa〃 ′_

α/1`/1′″″′1-arter. Pa alvaret endast funnen pa

. οι′arlグ

`″

och〃. Cα 4″711. I Italien har Jり. ″″771 01_l・777Pた″″ iakttagits som vardvaxt.

Uppgiftcrna i litteraturen att den dar aven skulle leva pa C′οb″α″

`ο

Jb′α Synes bero pl en missuppfattning Gfr Tamanini 1955).Pa C′ _

α′ανrr′s pl alvarct har den d patraffats.En exklusiv alvarart ofr oVan bctr. artens biogeo―

grarl).

4. SW―curopeiska gruppen (9 arter)OCh 5.

Nordcuropeiska gruppen (2 arter)一 Inga arter iakttagna som vardvaxtcr.

6. Endcnliska gruppcn(8 arter o underartcr)―

〃′′′″r/1′2`rrp1 0′α′グ′ε

`′

″「ν αc″ορ′αχ ′″′yss―

r′ och Иrattrs jルな了

``S・

Se grupp 3 ovan.―

F′sr″ca r`′♭″a ssp.ο′′α″グ′car Cο ″οsr′r/2`ィs rο

s′

`′

s.Artcns vardvttxter● utredda inen pa alva_

rct har jag konstatcrat denna art samt F.ο l'′″α som vardvttxter.Uppges ocksa lcva pa cory″ ′_ ρ/1οs och ar troligen cn polyfag art pa gras pa

sandmark Uppgifter i litteraturen omお rekomst pa diversc fancrogamer ar sakerligen att betrakta som fyndvaxtcr.

Av de fё r alvarct unika cncr karakぬ Hstiska vaxtartcrna har alltsa 6 befunnits vara vardvttx―

tcr f6r 6 skinnbaggsarter av vilka 2 ar polyfaga,1 brctt oligofag och 3 snavt。 ligOfaga.En narmare analys av samtliga alvararters naHngS-Och vard_

vixtsamband liter sig● ras,eftersom minga

artcrs fёdobiologi annu ar hёgst Ofullstandigt kand.

Artfbrteckning

Dc olika lokalernas l犯 c framgar av Fig.l och 2 hos Sylv6n (1983)med k00rdinatbctcckningar enligt Rikcts nit. Fynd som hanf6rs till en be―

stimd lokal ar Jorda inOm resp.km― ruta,i宙 ssa fall angcs rutans numlner inom parcntes efter lokalnamnet.Nytillkomna,可 numrerade lokaler ari vickleby alvar,Tranckarr i rutan omedelbart N om ruta 14 och Karlevi alvar i rutan omcdel―

bart N om ruta ll.Vissa fynduppgifter fran littc―

ratur och muscisamlingar kan d hinbras till bc―

sthmd km―ruta.

Sた″れらaggar′0′α″′s srοl,ar 109

0m● annat anges ar insamlngarna Jorda av brfattaren(CCC).OV五ga,mcr frekvent bre―

kommande insanllare anges inom parcntes med tande namnbrtkortningar: BRK = Per Brinck,DAR=Roy Danielsson,GTZ=C」 B.

resp.D.Gaunitz,HRV=Rut Hobro,JLA=

Lars‐ke Janzon,JNS=Anton Jansson,LBL

=01ov Lundblad,LOH=Hans Lohmandcr, ONN =Frei OsSiannilsson,PIP =Pcr― Inge Persson,TLG=Albert Tullgrcn,WGR=Einar

Wahigren.

Namnfёrkortningar av alvartypcrna sc undcr Metodik ovan.Artnummcr inom parentcs anger

till屁1lligt upptridande arter Arternas utbrcdning inom Sverigc suminariskt angiven. I― V =larv―

stadium I―V.

Corixidae

Cο″α′″″crarα (L.).ViCkleby alvar,vit A2 ca 500 m SW Vickelby,Resmo alvarca 100 m E om Rcsmo smetta 18.IX.46(Ard6 1948).M● 1.till―

llg.SK―BO,UP,VR.

S′α αr′α′s (Leach). Rcsmo alvar

16.IX.46 1 ex.(BRK).Upptrader framst i myc―

ket grunda vatten f6rorenade av daggtturS-OCh gelspillning samt i brackvattcn.SK―VG.

SFgαα′Fsr′(ヽra(Fiebcr).TranCkarr 5.VIII.76

ld.SK― LU.

Sigarα 77tルα′α(Ficber).Trane卜,rr 5.VIII.76 1♂SK,SM― BO,UP―VS.Ny 15r OL.

SFgαα″′grοレ′α′α (Fiebel) M6ckclmosscn (25)29.IX.739 dd.SK― DR,AN.

S′gara s`.οrrF (Ficber). Stora Starrkarr 3.VIII.61 3 d♂ (se COulianos 1976), NIё Ckel―

mossen(25)27.IX.77699,31.VHI.781♂.Ka―

raktaristisk fёr surare smavatten i skogs― och

Ⅲ 胤 I『古枷 I::l総 :猟R糖 :ぎ GO(Muskmyr)dOCk frin grunda,basiska vatten bland myckct gles vcgctation.SK― NA.

S,gααlISr″α′α (Fieber). Vickleby och Resmo alvar(Se cο所αρι″ε

ra Ovan)(Ardё 1948). Stora alvaret i IX.54 1 ex.(JNS), StOra Starrkarr 3.VHI.61 l d, Tranckarr 5.VⅡl.76 3♂, 299, MёCkelmossen(25)23.VIII.61 399,8.VIII.781♂ 19,31 VIII.781♂ 19.

Talrik pl alvaret.SK―LU

srgara srriαr′ (L.).Resmo alvar 16 1X.46 2 ex (BRK),Vickleby och Resmo alvar(SC nr l ovan) (Ard6 1948),Stora Starrkarr 3.VHI.611 699,

Tranekar 5.VIII.76 1 299, MёCkClinossen

References

Related documents

ovan namntsinHktats pa stora alvaret men iflera fall har aven fynd,t ex enligt litteraturuppgifter, pa ё landska alvarlokaler norr om Stora alvaret angivits i artlistorna.Alla

Av dessa 48 artcr har 20 konstaterats pa Stora alvaret.De allra nesta av dessa 20 arter ar sadana,sonl lё rekominer aven inom andra ёlandska naturtyper och som ar rner eller

Ärendet går till din chef för attest och till din personalhandläggare för kännedom.. Registrera friskanmälan

Förslagsställaren föreslår att man skapar ett nytt museum för att samordna och hantera Limhamns historiska kulturarv och göra det tillgängligt för invånare, turism och

Sockel (överkant bottenvånings b jä lk lag) mot allmän platsmark f årutföras högst 0,8 meter över trottoar eller gångbanaf1Bottenvåning ska vara indragen minst 2meter

Principes partes dicuntur übe quae aliarü funt principia,five qu&lt;e abfolutead totius individui con-. fervationem funt neceflariae,

Genom en öppen dialog med våra samarbetspartners, kunder, allmänhet, leverantörer och miljöorganisationer känner vi av de krav som ställs på oss och pekar på de krav vi

Efter dessa fyra veckor använder man Fungoral schampo en gång i veckan eller vid behov.. Detta för att svampen inte ska kunna växa till sig igen, så