• No results found

bakgrund,milsattning och uppliggning EDVARD SYLVEN

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "bakgrund,milsattning och uppliggning EDVARD SYLVEN"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Studier ё ver insekts‐ och spindelfaunan p1 01ands Stora alvar―

bakgrund,milsattning och uppliggning

EDVARD SYLVEN

Sedan linge har i Sverige alvarformationen om‐

fattats med stort intresse av botanister,zoologer och naturvanner.Detta ar Ocksa funt fё rklarligt,

eftersom denna i vissa avseenden sぬ ppliknande naturtyp geologiskt och klimatologiskt ar starkt sarpraglad, vilket aterverkar pa sanllnansatt_

ningen av dess flora och fauna. Berggrunden av ordovicisk kalksten,IIackvis utan och ёver stora ytor med ett tunt jordlager,brsvarar i brening med topograrlskt betingadc hinder dranering Och avrinning. Riklig fё rekomst av vattensamlingar under sarskilt senvintern och tidiga varen ar dar_

fOr ett karaktaristiskt drag.Men som ett resultat av den starka vindexponeringen och betydande solinstrainingen ar alvaret till st6rre delen tor―

lagt under sonllnarcn. Av vikt f6r differentic―

ringen av■ oran och faunan ar ocksa den betes‐

drift, sonl linge uppratthanits pa stora ytor av alvaret. Betesdriften har hammat fё rbuskningen

織 n品 」酬 常 ふ馨 iば ヽ ld曽 。濶 濯 :盤 1■ :l劇

:「

賞 ul野 誌 じ 」 贅 :器 咄 the isiand of Oland,Southern Sweden― background,80al and arrangement.]― Ent.Tidskr.

104:90-95 Uppsala,Sweden 1983.ISSN 0013‐ 886x.

8話 rtttttVXtttT路

llTЪ l::出 盪 霞λ rlf撚 、 』計 1留 雲 :溜 :語

arthropod fauna of this stHking area has received much interest by many zoologists but is stili far from fu■ y explored.In view ofthis and the need for extended knowledge as a base for conservation measures,comprehensive studies on the insect and spider fauna of the Great Alvar were conducted dunng 1977-1979.The studies were rest● cted to spiders and the following insect groups: Psocoptera, Henliptera‐ Heteroptera, Coleoptera, Lepido―

常 為 2警I:uttF留 蹴 認 ∬誂 素 露 ThttI闘 躙 路 釧 謝 器 』:魚黒 not found eisewhere in North Europe,and the fauna of certain insect groups was given special attention The distHbution of species of the same insect groups alnong the main environmental types ofthe Alvar,the latter descHbed in the present introduction,was also investigated.Several experts,Inostly staff members ofthe Section of Entomology,Swedish Mus. Nat. Hist,cooperated in the studies,cach of them concentrating on his own taxo―

nomic speciality. For results of the studics sec the individual contHbutions published in Entomologisk Tidskrift 1983.

E.S_l・

,ど

″ ,S′ ε′ ′ ο″

q′

E″ ο″ο′ ο

gッ

,S″ ′グ

isカ

ル脅 rs.Nα r 〃お′ ,β οχ 5鰤 7,S― ′ θイθ5S′ ο

cた

― 力ο′ ″,S″ ′′′″

Och darigenom bidragit till att halla landskapet ё ppet.

Alvarformationen ar i vart land begransad till delar av 01and och Gotland samt tilllnindre om‐

薇 den i Vasterg6tland(bl a Osterplana hed).Det i Nordeuropa i sarklass st6rsta sanllnanhangande alvaromridet ar StOra alvaret pa 01and,belaget pa bns sё dra del och med en utstrackning av ca 45 km i norr―

der och ca 10 km i vister-6ster.

Utanfё r Sve五 ge inns alvaromradcn pa osel och estlandska fastlandet.

Alva」 Πoran har grundligt studerats och ar aven i sina detaber v1l kand.Grundlaggande arbeten har har bl a publicerats av Sterner(1926, 1938,

1948)och Albertson(1950).StOra alvarets histo―

Ha efter istiden ur geologisk Och botanisk syn‐

punkt har utfё rligt behandlats av Kё nigsson (1968).

Faunistiskt har alvaret beめ rts i ett stort antal

(2)

Strtdier 6t'er insekts- och spindelfaunan pd Olands Stora alT ar 9l

1・ 11 ′

:蒻

1,

l. Parti av Stora alvaret vid Driistorp. Observera mosaiken av olika alvartyper. Foto: Birgitta Gustafsson 1983).

Part of the Great Alvar at Drtistorp. Note the mosaic of different environmental types.

︼ 一

︲g ul F υ´

uppsatser,men i manga av dessa anmals endast

strё

fynd.Ett st6rre arbete,som ger en ё versikt av saval evertebrater som vertebrater pa olands alvarmarker,har dock presenterats av Wahigren (1915, 1917).0耐 attande ar ocksa en avhandling av Bruce(1964), som behandlar vatarnas skal‐

baggsfauna pa C)lands stora alvar. Bland andra arbeten som ger inera vascnthga bidrag till kan―

nedomen om alvarfaunan kan namnas sanlinan―

sth‖ ningar 6ver vissa insektgrupper, nanlligen ratvingar(Ander 1931), skinnbaggar(COulianos

1973)och flugor(Ringdahl 1947).Spindelfaunan pa alvaret har bl a studerats av Kauri(Se Gis16n

1955).

Trots det stora intresse, som agnats alvaret inte nlinst ur entomologisk synpunkt, ar dess fauna a‖ tiamt fragmenta」 skt kand.visserligen ar wahigrens undcrsё kning i och fё r sig impone‐

rande, men i fraga om evertebraterna anmalde

han endast en brakdel av totala antalet pa alvaret existerande arter.Manga z。 。 logiska exkursioner har haft alvaret som mal,men de har spant ё ver korta perioder och darvid giOrda fynd harinte till mera vasentlig del fyHt utluckorna i virt vetande onl alvarfaunan.

Med hansyn till den unika landskapstyp,sOm alvaret representerar, och bchovet av vidgad kunskap som bas fё

r rniliё

vardsatgardcr befanns det inom Riksmusects sektion fё r entomologi vara angelaget etablera en proiektgrupp med faunistiska studier ё ver insekts‐ och spindelfau―

nan pa stora alvaret sonl arbetsuppgift.En grupp med sadan malsattning pabё riade undersё kning‐

ar 1977,ぬ ltarbetet fortsatte 1978 och avslutades 1979.

Ansvaret fOr organisation och samordning har avilat E.Sylv6n.Aspekter ined anknytning bl a

till miuё skydd har beaktats enHgt五 kthnier fram‐

(3)

92 Edl'α ″ グ Syム

'`″

lagda av Coulianos(1979).Fё r att arbetet skulle fa rilnliga dilnensioner begransades studierna i huvudsak till resp. pracktdeltagares taxono‐

■ liska specialiteter.

PrOiektgruppens sammansattning Och delta‐

garnas studieottekt Var bjande:

C.‐

C.Coulianos,Zool.inst.,Stockholms univ.:

skinnbaggar (HcterOptera)一 B Gustafsson, Riksmuscet:巧 arilar(Lepidoptera)一 K.‐ J.Hed‐

q宙 st,Riksmuseet:malmsteklar(Hymenoptera:

Chalcidoidea)一 L.― Å .JanzOn, Riksmuseet:

gaddsteklar (HymenOptera: Aculeata) ― T.

Kronestedt,Riksmuseet:spindlar(Araneac)― P.

I.Persson,Riksmuseeti nugor(I)iptera:Brachy―

cera)― E.Syiv6n,Riksmuseeti gallmyggor(Di―

ptera:Cecidomy‖ dac).

Topograrlskt och edanskt kan pa Stora alvaret flera naturtyper urskijas, som bl a karaktarisc_

ras av mer eller inindre distinkta vaxtsamhallen.

Vid undersёkningarna tillampades i fё renklad fornl en av Albertson(1950)pa grundvalav vege―

tationens saminansattning f6reslagen indeining.

Karaktaristik med angivande av vissa tongivan―

de eneri annat avseende anmarkningsvarda vttx_

ter se nedan:

Lavalvar. Hallar utan ener med vittringsgrus.

Lavar,inga fanerogamer.

Sedum album― Tortella‐ alvaro Lagvuxen vege―

tation i anslutning till hallar. MOssor och lavar, S′ ′″

rpl

α′ b″ ″ ,nerstades iven t ex S.α こ″ ,И ′ ―

′ ル′ 121s(■ ο′″

(,ρ

ras″ ″ ′′″ α′ ″

r′

″ ″ ″′′ α ,POα α′ ρ′ ″α ,〃 ο″ ″′

`″

g′

αρど

r′

′′α

Festuca‐ alvaro Lagre, under vintcrhalvaret ofta genomdrankt mark.Omfattar bl a vidstrackt tu_

vig siattmark i alvarets 6stra del. Ett aven inom flera andra alvartyper allmant gras, F′

sr″(,α

ο

l'′

″α ,starkt donlinerande Bland andra i denna mijё vanlga vaxtcr kan namnas F″ ′ め″ α ,Pο ′ α″′ ″α ,И 〃′

``″

s(ヽ

0′

″ Oρ ″ α

s″

721,C′ ″

asrf′

′ ″

771′

′ ′ ′ ′ η ,〃 ο′ ″′

`″

g′

αρ′

r″

α′α

,

〃′″α″

r/1′

7′

′ /p10′ ′ α″‐

グたヽ ′ ′

IP7,

И′′ ′

IPlな

′ α ″ ″ρ′

sr″

Fs, L′ ο

7trο

′ο 77α ′ ′

r″

″―

″α″ s.

Sedum renexum_alvar. Ansluter botaniskt nara tin Festuca― alvaret.Riklig fё rekomst av S′ ′″

/Pl

″ イ

7′

χι

`/11 0Ch flera gras,bl aF′

sr″(ヽ

α ο

l,レ

α .And―

ra vixter t ex /′ s(a″ ′ ′ α

lpirtα

, DFα ″′

/1″

s ″′′ ―

rο

′ ど′

s.

Helianthemunl‐ alvar.Torrmark, sinan ener ald_

rig ё versvammad.Ymnig brckomst av〃 ′―

″α″

r力

771″

7210′ ′ α″´

(.″

″ eller(sё derut)〃 .(α ―

″′

`″ .(Dcssa bada formcr pl alvaret ev.en och

samma art;se Wid6n(1980).)Allmanna aven t ex Gッpsο ρ力′ ″ 」 麟

s′

な′ α′ α OCh C′ ο

b`′

″″ ′ α

lマ

rgα ris.

Flerstides И′

r/1ι ric′

′ ″ ″ α″ο

SI′

″ ,И ″ε′

rο

χノ

c′

/7′

`′

″′′ ″α″ ′ α . Lokalt ″

`″

ε′ ″α ra, Fレ ′ ″α″α

′″ οε″″

b′

S・

Arrhenatherum pratense‐ aivaro Sarskllt i httdla_

gen med mer eller mindre makdgtjordlager.Ef‐

fektivt skyddat mot ё versvamning. Vaxter ka_

raktaristiska br denna miuё brutOm И

rr/2′

″α―

r/7`″

``′

" ′″ α′ ″∫ tex O′

cカ

arter, И″′ ο″′

′′ α′ ′ ″ SFs,Fi′ ″′ ″ ar′ α

17′

なα″ ′ S,И ″ルッ″

Fs l,′

′ ′ ″ι ‐

′ α″ ′ α,Oxソ″ορお でα″′

`sr″

お,〃 ′′ ′ α″

r力

′″′ ′ ″ ο′―

′ α″′α

`″ , C′ ο

′ ′ α

riα l,ι

rgα

″ ′ s och f″

`″ ∫α″―

cれ α.Lokalt Rα ″

``″

α

`′`′

s ′ ′ ″ riα ′ S, P′

`′

″′ 〃α

grα ″″′ο′α, И

S′

′″ ′ レο

sッ

″ Fs, И′

r′

″′ stt ο′′ α″―

Fcα

. Bland mera h6gvuxna buskar kan namnas

JI′

″″′″ ′

`S, P′ ″″″ s sρ レο

, Rο

.Flerstades ocksa P。 ′ ′ ″′ ′ ′ ′ α frrrrた ο∫ α

.

Sesleria― R4olinia‐ alvar. Relativt torr― relativt fuktig mijё .Mer eller mindre utsattお r ё ver―

svamning under vinterhalvaret. Fё rutom S′

s′

′ ‐

′ ′ α cο ′ ″ ′ ′ ′

och νο′ ′ ″′ α εο′ ′

`′

′ ′ α upptrader an_

mant t ex vissa Cα ″ ′ χ― och O″

C力Fs‐

arter,Pο ″―

gα ′ αα″α

〃α ,S″ ε εなαρ″ α′ ′ ″

s′

s,C′ ″′ α″″ ′ α

Ja‐

ε′α . Flerstades /i。 ′ α ρι ′

′ ′ α , ′ ″′ ′ ′ α sa′ ′

cノ 77α

・ Lokalt И

sr′

″′ ′ ″ο

sy′

Fs.Bland buskar marks sα ′ 所

″ ′ρ′″ S,POセ ″′ ′ ′ レ ル′

`rた ο

.

Karstsprickoro Skrevor i karst(= starkt upp―

sprucken, valdranerad hallmark), i manga faH mer in halvmeterttupa ner● ll ett mer eller mind―

re maktigt jordlager. Sarskllt i det inre av alva‐

rets norra halft. Framtradande bland ё rter t ex Pο ″ gο ′α

r′

′ ″ο″ο″ α

r``″

,c`′ α′′ ″″

″ g″ ′ ″′ ″″

,

/1″c′

′ οχ′

c′

′ ″

/1ir′

′ ″グ′ ″α″ ′ α och ′ ″

fr′

α sα ′ たヽ

F″

α

,

bland buskar J′ ′

r2′

ρ

`″

′ rs, P′ ″

77″

S Sρ ′ ″ OSα , COrO‐

″′α

sr′

r, Rο sa, R/2θ ″″″ S Cα ′

/1α

″ ′

Ic″

s, har och var R.ル α″ g″ ′ α,10kalt Cο ″ッ′ ′ rs,Cο ″ ο″′ ′ ′ α . Pa sina han fOrekomst av ett fOr alvaret karaktaris_

tiskt gras,ハ イ′′ ′

`ヽ

αε′ ′ ′ α′ α

.

vatar.Tempoぬ rt vattenfyllda sankor.Normalt torrlagda sommartid. ′ο′ α″ο

g′

rO″ ‐, S(・′ ″ ―

′″ S-OCh Car′ χ― arter, bland andra vaxter t ex И′ ο′′ cfrr`rs g′ ″′ α

`′

α′ ″s, И grο srFs srο ′ ο″ Jを ″ θ

,

Pory・

gο ″′ ′ ″ α″ρ力′

b′

`″ , /′ ″ο″たα s(ヽ

`r′

〃α′ α

,

Gα ″″

777

ρα′ ′

rsr″

, ′ ″

`′

′ α ら′ ′ ′ α″″たヽ α . Flerstades Pra″ ′ agο セ″″′ο″α

.

Alvarsi6aro Normalt med fritt vatten under hela aret. Ymnigt upptぬ der tex Car′ χ ′′ α ra, P力 ″ αg“ ′

r′

s cο

″″″お ,ル ′″ッα″

r/1′

Sr″ ル ″α ra.

strandernas vegetation ansluter nara till vatar_

nas. Flerstades tata bestand av t ex ttyr力 ″ ′ ′ ″

′ ′

′′ α ,Sα ′ ′ χ

c′

″′″ ′α

.

(4)

Fig. 2. Insamlingslokaler p[ Stora alvalet. Km-rutor enl. Rikets nit. Kartan utaibetad av L.-A. Janzon.

Collecting localities on the Great Alvar. Km squares according to Swedish National Grid. Map prepared by L.-A. Janzon.

Strtdier 6t'er insekts- och spindelfaunan pd C)lands Stora alt'ar 93

Visteralver Langalver Enerums alvar Byrums alvar Gillberga alvar

Persnis alvar

Alb6ke alvar

Borgholms alvar creby alvar Karums alvar

Stora alvaret

Fig.3.Alvarmarker pa 01and.Efter Hanson(1977),

nagot rnodiflerad.

Alvar areas on 01and.After Hanson(1977),someWhat modined

l Eriksbre, 2 EHks6re, 3 EriksOre, 4 Kalkstad, 5 Lenstad,6 Gardby,7 Gardby,8 Drё storp,9Dめ

s―

torp,10 Torn責 5r,1l Vickleby,12 Vickleby,13 Vick―

leby altarsten, 14 Vickleby storkarst, 15 Vickleby storkarst, 16 THndbrr, 17 Resmo, 18 Resmo, 19 Resmo, 20 Resmo, 21 Resmo, 22 Resmo, 23 Mё ckelmossen, 24 MOckellnossen, 25 MOckel―

mossen, 26 Fめ ssiunda, 27 Stenasa, 28 Mbrbylanga, 29 G6sslunda, 30 Kast16sa, 31 Lunda, 32 Stora Starkarr,33 Smedby,34 Segerstad,35 S.MOckleby, 36 M6rbylina

20 km

(5)

94 Eグ

1,α

″ グ Sy′ ,`″

Om t ex i en artfё rteckning anges karst som fyndplats bё r ihttkommas att i denna forlna● on ingir nera alvartyper, framst lavalvar, Sedum album― Tortena― alvar samt vegetationen i hall‐

markssprickoma.Vid t ex havning kan det vara Om● ligt avgё ra,宙 lka delar av angstcn som ar att hanぉ ra till hanen rcsp.Skrevan.

Overhuvud ar naturtyperna pl alvaret till stor del mosaikartat fOrdelade, och ё vergangar meト lan vissa av dem i vegetationens saminansattning

ar legi。 .Det kan t ex vara svart faststalla onl viss areal ined fё rekomst av iげ

`″

α″′

/1′

rr″

οι′ α″″′ ―

677″

η ar att rubricera som Helianthemum― eller

Arrhenatherum pratensc‐ alvar Viss suttekd宙 ‐

teti bedё mningen ar ofrankomlig.

Kopplingen■ ora― fauna har vid undersё kning―

arna agnats stor uppmarksamhet. Speciellt stu‐

derades faunan pa de for alvaret specinka vttxt_

arterna,t ex ё landstok『 ο

r`″

′ ′ ′ ′ αメ

r″

cο

Sa)OCh 61andssolvanda"′ ′ ′ α″

J力

“ ″″ ο′′ α″″ε″

).

Belagenheten av insanllingslokaler pa Stora alvaret utnytttade 1977-79 ochノ eller tidigare framgar av kartan,Fig.2.Undantagna ar endast 宙 ssa aldre fynd,som inte kunnat hinbras tin bestamd km_ruta. Undersё kningarna har som

ovan namntsinHktats pa stora alvaret men iflera fall har aven fynd,t ex enligt litteraturuppgifter, pa ё landska alvarlokaler norr om Stora alvaret angivits i artlistorna.Alla sadana lokaler ar inar_

kerade pl kartan,Fig.3.

Materialet fran fallttillor har uppdelats pa hё

g‐

re taxonomiska kategorier av service― centralen

r zoologisk taxononli vid riksmuscet. Utё ver pr● ektdeltagarna har fё ttande specialister bena‐

get medverkat i identirlenngsarbetet: R. Engel‐

mark,Umea,T._B.Engelmark,Stockholm och

F. Flor6n, Stockholln (visSa nugfamiber); s.

Lundberg,Lulea(skalbaggar);B.Go Svensson, Uppsala(viSSa gaddsteklar).

MateHalet har redovisats av prdektdeltagarna i form av separata uppsatser,vilka ingar i Ento―

mologisk Tidskrift 1983. I dessa lamnas aven uppgifter om tillimpad insamlingsteknik,fynd‐

tillfhllen in m.Dessutom har pa sarskild begaran aV pr● ektgruppen S.Lundberg skrivit en upp―

sats om skalbaggar insamlade vid 1977-79 ars undersё kningar samt T.Nyholln en uppsats om de hittills pa Olands alvarmarker patぬ ffade

stё

vslandorna (PSOCOptera). Aven dessa bada bidrag ingar i sviten av uppsatscr(Ent.Tidskr.

1983).

En ё versikt baserad pa unders6kningsresulta―

ten och tidigare publicerade uppgifter har utarbe―

tats av Coulianos&Sylv6n(1983).Med under‐

kningsresultatcn som viktig bakgrund har aven en uppsats om nlibё Vardande aspekter fOrfattats av Coulianos(1983).

Studierna under 1977 bedrcvs i sin helhet, aven ckonOnliskt,i regi av sektioncn fOr entomo―

logi, NaturhistoHska Riksmuseet. F'ltunder‐

kningarna under 1978 och 1979 utfё rdes med ekononliskt stё d fran Statens Naturvardsverk.

Tryckningen har bekostats med medel, som

stallts tillお rfogande av Entomologiska bren‐

ingcn i Stockholln, Naturvetenskapliga forsk―

ningsradet,Statens Naturvardsverk samt Stiftel―

scn Lars Hiertas Minne. Till bidragsgivarna far prOiektgruppen framお ra ctt varmt tack.

Summary concerning environment types The following classiflcation of alvar environment types has been used throughOut this study.For character plants sec also the Swedish text.

Lichen alvar. Bedrocks with or without weath‐

ered deposits.Lichens,no phanerogams.

Sedum album― Tortena‐ alvar. Short vegetation connected with bedrocks. Mosses and lichens.

S′ ″

`′

″ αルι

`″

.

Festuca‐ alvar. 】 Low situated ground exposed to flooding du五 ng the、 vinter.Fesr77ε α οソ

F″

α

.

Sedum rerlexum_alvaro Related to the Festuca―

alvar from a botanical point of view.S′ グι ′ ″夕′′―

′′χ′ イ ″

Helianthemum‐ alvar. Dry, seldom or never

■ ooded.〃 ′′ ′ α

77′/7`″7`′

0′

′ α″グ′ ει ′ ″ 9 compleX.

Arrhenatherum pratense‐ alvar. Particularly in higher sites with a more or less thick soil layer.

Efrlciently protected against flooding. И′ ″ 力

″α′

/7′

`‐

`r″

ρ rar′

s′.

Sesleria― Plolina‐ alvar.Fairly dry― fairly moist.

More or less exposed to flooding during the winter and spring. S′

s′

′″ ′ α εο′′

``′

′α , ″ ο′ ′ ′′ θ ε

O′

″ ″′ ια

.

Karst joints.Crevices in the karst landscape(=

strongly splitted well― drained bedrock areas),in many cases with a depth exceeding half a inetre down to a morc or less thick soil layer. Rich occurrence of varlous herbs and shrubs.

Temporary pools.Normally dry during the sum―

mer.Abundance of various plants depending on moist conditions

Alvar lakeso Nomally open water during the en―

tire year. Cα ′′χ ′′ α

, P/1″ ag“ ノ ′ ′ s cο ″

7777″

Fs.

(6)

Studier iiver insekts- och spindelfaunan pd Olands Stora ah'ar 95

Vegetation of the shores in many respects similar to that of the temporary pools.

Litteratur

Albertson, N. 1950. Das grosse siidliche Alvar der Insel Oland. - Svensk bot. Tidskr. 44: 269-331.

Ander, K. 1931. Mitteilung iiber die Orthopterenfauna von Gotland und Oland. - Ent. Tidskr. 52: 250-257

.

Bruce, N. 1964. Studier <iver coleopterfaunan i vitarna pA Olands Alvar. - Opusc. ent. Suppl. 26: i-99.

Coulianos, C.-C. 1973. Seedbugs (Het', Lygaeidae) from the Great Alvar of Oland, southern Sweden. -

Zoon Suppl. l: ll5-122.

- 1979. Ar insekter intressanta vid naturresursinven- teringar? - Ent. Tidskr. l0[:237-240.

- 1983. Insekter och naturvArd pi Olands Stora alvar.

- Ent. Tidskr. lM:235-241.

- & Sylv€n, E. 1983. Stora alvarets sdrart ur entomo- logisk synpunkt. - Ent. Tidskr. lM: 213-234.

Gisl6n, T. 1955. Olands djurgeografi. -1.: Sterner, R. &

Curry-Lindahl, K. (red.). Natur pi Oland: 104-l 19'

Stockholm (Svensk Natur).

Hanson, S. 1977. Olands'alvar' SNF, Stockholm.

Ktinicsson. L.-K. 1968. The holocene history of the Gieat alvar of Oland. - Acta phytogeogr. Suec. 55:

l-172.

ningaatri, O.

1947

. Fcirteckning <iver fl ugor frAn Olands alvar. - Ent. Tidskr. 68:21-28.

Sterner, R. 1926. Olands vixtvdrld. Siidra Kalmar lbn

lll: l-237.

- 1938. Flora der Insel Oland. - Acta phytogeogr.

Suec.9: l-170.

- 1948. Olands flora. - 1: Palm, L., Landin, L. &

Nordmark, O. (red.)'Oland I: 9l:235. Lund.

Wahlgren, E. 1915, 1917. Det <iliindska alvarets djur- viirld. I (1915), II (19L7). - Ark. Zool. 9 (19): l-135,

ll (l): l-130.

Widen, B. 1980. Flowering strategies in the He-

lianthemum oelandicum (Cistaceae) complex on

Oland, Sweden. - Bot' Notiser 133: 99-115.

References

Related documents

Utskottet anförde hiirvidlag att de bediimningar som legat till grund för avskaffandet av stratfansvaret for fylleri i1r I 1J7(1 alltjiimt iigde sin giltighet. och

Det ar dock pafanande att 21 av de 30 arterna lever pa lё vtrad eller f面 sk,ё rtrik angsmark.F6r de arter som patriffats pa Stora alvaret har dock medtagits fynduppgifter aven

Ytterlgare nttra fytofaga gallmyggor har pa 01ands alvar insamlats pa fancrogamer,som pa fastlandct i Sverige har begransad eller sparsam brekomst Dessa hrお Uande(uppgifterna

Sockel (överkant bottenvånings b jä lk lag) mot allmän platsmark f årutföras högst 0,8 meter över trottoar eller gångbanaf1Bottenvåning ska vara indragen minst 2meter

Ärendet går till din chef för attest och till din personalhandläggare för kännedom.. Registrera friskanmälan

Principes partes dicuntur übe quae aliarü funt principia,five qu&lt;e abfolutead totius individui con-. fervationem funt neceflariae,

ner sig i ett liknande tillstånd. En stor del av Rehn är inte mycket bättre än en kloak. I tidskriften Der Spiegel kunde man för en tid sedan läsa: ”Om alla dessa

— Finns någon Malin Andersson här i -bynj skulle han fråga på bruten svenska. Och byborna skulle boekande peka på hans moders låga stuga. vad skulle han sedan göra? Tja,