• No results found

Skalbaggar på Ölands öppna torrmarker

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Skalbaggar på Ölands öppna torrmarker"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

64

Ent. Tidskr. 124 (2003) Recension

Skalbaggar på Ölands öppna torrmarker

kom i sin tur som ett svar på botanisternas starka vilja att få fram en hårdbetad grässvål för att gyn- na floran. Vid närmare eftertanke verkar det ju ganska orimligt att de sista kvarvarande öppna markerna skulle få en skötsel med ”medelhårt kompromissbete” i ett läge då det helt överskug- gande hotet mot många arter är igenväxning.

Denna problematik, om hur man ska hantera konflikten i att bevara betesgynnade och igen- växningsgynnade arter diskuteras ingående och intressant i inventeringen.

Utfallet av en insektsinventering beror till stor del på hur man gjort. En kritisk reflektion mot detta arbete är därför är att metoder och insatsens storlek endast är mycket översiktligt beskrivna. I synnerhet blir det problem om man i framtiden vill göra en återinventering för att se vilken ef- fekt skötseln haft på arternas överlevnad. Detta är ett vanligt problem med insektsinventeringar och beror förstås mycket på att det tar lite mer tid (och därmed pengar) om man noggrannare ska beskriva metodiken. Å andra sidan skulle nog landets länsstyrelser vinna på att satsa dessa extra medel för att kunna göra riktiga uppföljningar.

En annan kritisk anmärkningar är att artlistor- na är ordnade antingen efter hotkategorier eller i bokstavsordning. Jag skulle föredra att det åt- minstone någonstans fanns en lista med systema- tisk ordning, eller åtminstone familjevis gruppe- ring. De flesta som har utbyte av artlistor tycker det är värdefullt att kunna kolla vilka arter inom en grupp som hittats. Hotklassgrupperingen blir dessutom inaktuell då rödlistan reviderats. Det är också synd att det rika bildmaterialet i invente- ringen återgivits så dåligt som det gjorts. Det känns onödigt med tanke på dagens moderna tryckerimöjligheter.

Kritiken överskuggar inte att denna rapport bjuder på mycket trevlig och intressant läsning för alla inom spektrumet från den generellt natur- vårdsintresserade till den extrema skalbaggsfa- natikern. Språkligt sett är det mycket njutbart och personligt skrivet med många roliga kommenta- rer instoppade i en faktamässigt innehållsrik text.

Mats Jonsell

Ljungberg, H. 2002. Bete, störning och biologisk mångfald i odlingslandskapet - Hotade skalbaggar i öländska torrmar- ker. Länsstyrelsen i Kalmar län informe- rar. Medd. 2002: 20. 94 s. ISSN 0348- 8748. Som pdf-fil på: "http://www.h.lst .se/service/publ/publ_nat.htm"

Det finns mycket spännande skalbaggsarter att hitta på Öland - inte minst på de öppna torr- markerna - det känner nog de flesta skalbaggsin- tresserade till. Men hur står det till med den fau- nan idag och behövs det åtgärder för att bevara den? Det var huvudfrågan inför denna invente- ring som gjordes under somrarna 2000 - 2002.

Som inventering betraktat är den mycket om- fattande vad gäller det mesta. Antalet lokaler är 28 stycken spridda över hela ön och dessutom består många av flera dellokaler. Detaljerade uppgifter ges inte bara från själva inventeringsar- betet utan en massa äldre fynd redovisas. En del av dessa har dessutom kontrollbestämts, vilket ledde till att två arter fått strykas från listan över torrmarksfaunan på Öland. Att få ett historiskt perspektiv på fynden är stor hjälp om man vill bedöms trender i arternas populationsstolekar - vilket är av stort intresse för naturvården. Texten är också mycket omfattande och en hel del saker som inte är direkt kopplade till inventeringen, men för den skull definitivt inte ointressanta, dis- kuteras.

Men hur är läget för de arter som inventera- des? Inventeringen pekar på att det är ganska dystert för många av arterna - de har försvunnit från flera lokaler och populationerna har minskat på de kvarvarande platserna. Liksom överallt an- nars i Sverige är igenväxningen av marginella jordbruksmarker problemet. Och Håkan slår ett slag för det hårda betet och andra ännu mer ”bru- tala” sätt att hålla marken öppen - som att t.ex.

skrapa av ytvegetationen på större ytor. ”Skräp-

markerna som resurs” är också ett avsnitt. Detta i

kontrast till de rekommendationer om svagt bete

som snarast blivit det rådande paradigmet just nu

i avsikt att gynna ängslevande insekter som äter

på växterna, f.a. fjärilar. Dessa rekommendation

References

Related documents

Gå eller cykla från Nybro centrum förbi Svartgöl längs- med Bolanders bäck under väg 31 vid Flyebo damm för att komma till södra delen av reservatet.. Sväng höger och

An informational sign is posted by the parking area next to the forest road on the western side of the reserve.. There are no

När alla huvudmäns skolor och alla program räknas med har genomström- ningen inom fyra år ökat med omkring två procentenheter från 69 till 71 procent mellan 2015 och 2017.

Det moderata konservativa klustret hade höga värden på alla fem fundament, och låg mellan de två andra klustren på båda de politiska mätarna.. Detta kluster hade alltså den

2021 undersöker Kommunal lön och anställningsförhållanden för anställda inom privat respektive kommunalt driven äldreomsorg.. Rapporten visar att lönerna generellt är lägre

Ölands Hushållsgille inbjuder till gårdsvisning hos Sofi Larsson, Dalby Ekologiska.. Stan Weyns, Biolectric informerar

The exceedance of different runup levels representing both profile 11 and profile 12 at a 1 m mean sea level rise are represented in Figure 22.For this future scenario

Sedan kan man önska att Asplunds fastigheter hade samma principer som ÖBO, alltså gratis hyra under sommarperioden när man troligtvis kanske är mer hemma eller inte har tillgång