Företagsklimatets betydelse för kommunal utveckling

(1)

Företagsklimatets betydelse

för kommunal utveckling

(2)

Sammanfattning och slutsatser... 2

Inledning... 3

Befolkningsutveckling ... 4

Sammanfattning befolkningsutveckling... 9

Sysselsättning ... 10

Sammanfattning sysselsättningsutveckling... 15

Skatteintäkter... 16

Sammanfattning skatteintäkter ... 22

Appendix 1 Appendix 2

(3)

2

Sammanfattning och slutsatser

I denna rapport analyseras vilken betydelse företagsklimatet har för den kommunala

utvecklingen. Befolknings-, sysselsättnings- och skatteintäktsutvecklingen i kommunerna har jämförts med placeringarna i Svenskt Näringslivs ranking över företagsklimatet. Studerar vi samtliga kommuner är sambandet mycket tydligt. Ju bättre ranking i företagsklimatet desto starkare har befolknings-, sysselsättnings- och skatteintäktstillväxten varit.

Samtidigt ser inte förutsättningarna likadana ut i alla kommuner. Många storstäder och kommunerna runt dem kan exempelvis locka till sig inflyttare av andra skäl än ett gott företagsklimat. Det kan exempelvis röra sig om ett rikare kulturliv eller möjligheten till studier. Dessa inflyttare generar i sin tur ofta också högre sysselsättning och ökade skatteintäkter. För att ta hänsyn till kommunernas skilda förutsättningar har vi delat in samtliga kommuner i sex kommungrupper som i huvudsak följer SKLs kommunindelning.¹

Men även när vi studerar kommungrupperna var för sig är mönstret likartat. Företagsklimatet har stor betydelse för den kommunala utvecklingen. Däremot finns det skillnader mellan olika kommungrupper. Det är framförallt pendlarkommunerna som avviker från mönstret. I denna grupp är det bara befolkningstillväxten som uppvisar ett statistisk signifikant samband med företagsklimatet. I dessa kommuner arbetar en hög andel av befolkningen i andra kommuner, vilket medför att företagsklimatet i närliggande kommuner ofta är lika viktigt som klimatet i den egna kommunen för nattbefolkningens jobbmöjligheter och kommunens skatteintäkter. I övrigt är nästan alla samband signifikanta på 95-procentsnivån. Undantagen är skattningarna av sysselsättningstillväxten i övriga kommuner över 25 000 invånare, skatteintäktsökningarna i stora städer och sysselsättningsökningen i glesbygdskommuner. Men de två förstnämnda regressionerna är signifikanta på 90-procentsnivån. Genomgående verkar företagsklimatet ha allra störst betydelse för utvecklingen i gruppen övriga kommuner med färre än 25 000 invånare.

Slutsatsen av analysen är att det lokala företagsklimatet inte bara är viktigt för de företagare som är verksamma i kommunen, utan påverkar också avgörande framtidsfaktorer som jobb, befolkning och den kommunala ekonomin.

1 SKL har nio kommungrupper. Vi lagt ihop några av grupperna för att bilda sex stycken.

(4)

Inledning

Svenskt Näringsliv rankar företagsklimatet i Sveriges samtliga kommuner. Mätningen bygger på ett index som skapas av att kommunerna rankas efter 13 olika faktorer. Dessa är bland andra de lokala företagens betyg på den kommunala servicen, kommunalskatt och hur stor andel av den kommunala verksamheten som är utlagd på entreprenad.

Ett gott företagsklimat bidrar till tillväxt och utveckling i de lokala företagen. Det finns knappast någon kommun som har något emot ett blomstrande näringsliv, men samtidigt står de flesta kommuner inför andra utmaningar som ofta prioriteras högre än servicen till de lokala företagen. Många kommuner brottas med sjunkande invånarantal, minskade skatteintäkter och stort utanförskap på arbetsmarknaden.

Det är inte säkert att ett gott företagsklimat är en garant för en positiv utveckling av

skatteintäkter, befolkning och sysselsättning. Befolkningen kanske påverkas mer av satsningar på skola och barnomsorg. Sysselsättningen kan lyftas av den offentliga sektorn och även av att människor arbetar i andra kommuner. Detta gäller även skatteintäkterna.

Svenskt Näringsliv har därför gett Kreicbergs – Utredning & Opinion AB i uppdrag att utreda sambandet mellan det lokala företagsklimatet och tillväxten i befolkning, skatteintäkter och jobb.

Förutsättningarna för olika kommuner att utvecklas skiljer sig väsentligt. Vi har därför delat in Sveriges kommuner i sex olika grupper. Som utgångspunkt har vi använt oss av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kommungruppsindelning. Men istället för SKLs indelning i nio grupper har vi slagit ihop några grupper och skapat sex olika grupper. I appendix 1 finns en uppräkning av vilka kommuner som tillhör vilken grupp.

1. Stora städer (sammanslagning av SKLs Storstäder och Större städer).

2. Pendlarkommuner (sammanslagning av SKLs Förortskommuner och Pendlingskommuner)

3. Glesbygdskommuner (samma som SKL).

4. Varuproducerande kommuner (samma som SKL).

5. Övriga kommuner, över 25 000 invånare (samma som SKL).

6. Övriga kommuner, under 25 000 invånare (sammanslagning av SKLs övriga kommuner, 12 500-25 000 invånare och övriga kommuner under 12 500 invånare)

Enskilda år kan befolkningsutveckling och sysselsättning påverkas av slumpmässiga faktorer.

Vi har därför valt att studera utvecklingen under en följd av år. Till att börja med har vi därför räknat ut den genomsnittliga placeringen i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet under åren 2004 till 2008. Sedan har kommunerna rankats om inom respektive kommungrupp i enlighet med denna genomsnittsranking. Det är denna nya ranking som sedan jämförts med tillväxten i befolkning, sysselsättning och skattintäkter. Vi har genomfört regressionsanalyser för respektive kommungrupp inom samtliga tre områden för att se om det finns ett signifikant statistiskt² samband mellan exempelvis företagsklimatet och befolkningsutvecklingen.

(5)

4 När det gäller skatte- och befolkningstillväxten har vi studerat utvecklingen mellan 2003 och 2007. Det är den tidsperiod som stämmer bäst överens med företagsklimatsrankingen mellan 2004 och 2008, eftersom rankingen till största delen baserar sig på uppgifter från föregående år. När det gäller sysselsättningen på kommunal nivå finns det bara uppgifter fram till 2006.³ Därför är det jobbutvecklingen mellan 2003 och 2006 som har använts i beräkningarna.

Befolkningsutveckling

Mellan 2003 och 2007 har den svenska befolkningen vuxit med i genomsnitt 0,6 procent per år. Störst var ökningen i Värmdö där invånarantalet ökade med 2,7 procent per år under den aktuella perioden. I Pajala däremot minskade befolkningen med 1,9 procent årligen.

Stora städer

Det finns ett statistiskt säkerställt samband mellan genomsnittsplaceringen i undersökningen av företagsklimatet och befolkningsutvecklingen.⁴ Givetvis finns det undantag. Södertälje har ökat sin befolkning med cirka 1,1 procent per år, trots att företagsklimatet i kommunen rankas lågt. En av orsakerna är en relativt hög invandring till kommunen. Men ser vi till

befolkningsökningen bland toppkommunerna i rankingen mellan 2004 och 2008 så har den varit betydligt högre än för bottenkommunerna. De 8 kommuner som placerat sig bäst i rankingen har ökat sin befolkning med i genomsnitt 0,9 procent per år. För

bottenkommunerna har motsvarande ökning varit 0,5 procent.

Befolkningsmängd

Stora Städer 2003 2007 Ökning

Årsvis ökning Jönköping 119 340 123 709 3,7% 0,9%

Helsingborg 120 154 124 986 4,0% 1,0%

Växjö 75 848 79 562 4,9% 1,2%

Karlstad 81 343 83 641 2,8% 0,7%

Västerås 129 987 133 728 2,9% 0,7%

Linköping 136 231 140 367 3,0% 0,8%

Varberg 53 892 56 114 4,1% 1,0%

Toppkommuner enligt SN ranking

Borås 98 505 100 985 2,5% 0,6%

Medel för toppkommuner 3,5% 0,9%

Falun 55 010 55 220 0,4% 0,1%

Luleå 72 237 73 146 1,3% 0,3%

Sundsvall 93 307 94 575 1,4% 0,3%

Kalmar 60 415 61 533 1,9% 0,5%

Södertälje 80 049 83 642 4,5% 1,1%

Uppsala 180 669 187 541 3,8% 0,9%

Karlskrona 60 857 62 338 2,4% 0,6%

Bottenkommuner enligt SN ranking

Gävle 91 701 92 681 1,1% 0,3%

Medel för

bottenkommuner 2,1% 0,5%

Skillnad 1,41% 0,35%

3 Den kommunala sysselsättningsstatistiken bygger på registeruppgifter som publiceras med lång eftersläpning.

4 Se appendix 2

(6)

För en större stad med 100 000 invånare skulle därmed en topplacering kunna ge 1 800 invånare extra på fyra år jämfört med om kommunen haft en bottenplacering.

Pendlarkommuner

Även bland pendlarkommunerna framkommer samma mönster. Kommuner med ett starkt företagsklimat har haft en bättre befolkningsutveckling. Medan befolkningen i de

bottenkommunerna minskat under den aktuella perioden har den ökat med i genomsnitt 1,3 procent per år i de pendlarkommuner som placerat sig bäst i företagsklimatsrankingen. En toppkommun med 25 000 invånare skulle alltså i genomsnitt öka antalet invånare 1400 personer på fyra år. En bottenkommun i samma storlek kan däremot förväntas minska med 800 personer.

Pendlarkommuner 2003 2007 Ökning

Årsvis ökning Vellinge 31 300 32 565 4,0% 1,0%

Solna 57 994 63 318 9,2% 2,2%

Danderyd 29 884 30 789 3,0% 0,7%

Sollentuna 58 884 61 387 4,3% 1,0%

Nacka 77 470 84 303 8,8% 2,1%

Habo 9 568 10 375 8,4% 2,0%

Täby 60 168 61 633 2,4% 0,6%

Mölndal 57 523 59 430 3,3% 0,8%

Grästorp 5 835 5 831 -0,1% 0,0%

Tjörn 14 891 14 944 0,4% 0,1%

Orust 15 160 15 373 1,4% 0,3%

Storfors 4 559 4 495 -1,4% -0,4%

Krokom 14 088 14 304 1,5% 0,4%

Vänersborg 37 101 36 939 -0,4% -0,1%

Lilla Edet 12 983 12 835 -1,1% -0,3%

Norberg 5 930 5 788 -2,4% -0,6%

Medel för bottenkommuner -0,3% -0,1%

Skillnad 5,71% 1,40%

(7)

6 Glesbygd

De flesta glesbygdskommuner har haft en negativ befolkningstillväxt under de senaste åren.

Men toppkommunerna har ändå haft en bättre utveckling än bottenkommunerna. Inte någon av de kommunerna med lägst ranking av företagsklimatet har ökat sin befolkning. Däremot har tre av toppkommunerna vuxit i invånaravtal. I genomsnitt minskade befolkningen med 0,3 procent per år i toppkommunerna och med 1 procent per år i bottenkommunerna. För en genomsnittlig glesbygdskommun med 8 000 invånare innebär skillnaden mellan en topp- respektive bottenplacering att befolkningsminskningen stannar mellan 2003 och 2007 vid 100 personer istället för 300.

Glesbygdskommuner 2003 2007 Ökning

Årsvis ökning Bjurholm 2 575 2 549 -1,0% -0,3%

Årjäng 9 737 9 877 1,4% 0,4%

Dals-Ed 5 014 4 835 -3,6% -0,9%

Dorotea 3 226 2 993 -7,2% -1,9%

Ydre 3 943 3 760 -4,6% -1,2%

Orsa 7 053 7 091 0,5% 0,1%

Åre 9 692 10 127 4,5% 1,1%

Ockelbo 5 991 5 985 -0,1% 0,0%

Medel för toppkommuner -1,3% -0,3%

Nordmaling 7 616 7 390 -3,0% -0,8%

Vansbro 7 164 6 959 -2,9% -0,7%

Åsele 3 410 3 265 -4,3% -1,1%

Vilhelmina 7 588 7 220 -4,8% -1,2%

Övertorneå 5 331 5 092 -4,5% -1,1%

Sorsele 2 981 2 811 -5,7% -1,5%

Storuman 6 595 6 383 -3,2% -0,8%

Ragunda 5 948 5 747 -3,4% -0,9%

Skillnad 2,70% 0,68%

(8)

Varuproducerande kommuner

Även bland de varuproducerande kommunerna har företagsklimatet en statistisk säkerställd påverkan på befolkningsutvecklingen.⁵ I de åtta toppkommunerna har befolkningen ökat med 0,2 procent per år. I bottenkommunerna har däremot antalet invånare sjunkit med 0,5 procent per år. I genomsnitt hade de varuproducerande kommunerna 15000 invånare 2003. Skillnaden i utvecklingstakt mellan topp- och bottenkommunerna innebär en nettoskillnad på cirka 400 personer för en kommun i den storleksklassen under fyraårsperioden.

Varuproducerande

kommuner 2003 2007 Ökning

Årsvis ökning Vårgårda 10 692 10 988 2,8% 0,7%

Värnamo 32 350 32 930 1,8% 0,4%

Markaryd 9 594 9 641 0,5% 0,1%

Mönsterås 13 256 13 114 -1,1% -0,3%

Vaggeryd 12 656 12 939 2,2% 0,6%

Gnosjö 9 926 9 657 -2,7% -0,7%

Tranås 17 709 17 920 1,2% 0,3%

Nässjö 29 337 29 461 0,4% 0,1%

Laxå 6 366 5 922 -7,0% -1,8%

Oxelösund 11 299 11 148 -1,3% -0,3%

Hofors 10 338 10 039 -2,9% -0,7%

Hylte 10 377 10 257 -1,2% -0,3%

Sotenäs 9 359 9 280 -0,8% -0,2%

Östra Göinge 14 047 13 828 -1,6% -0,4%

Surahammar 10 200 10 122 -0,8% -0,2%

Oskarshamn 26 253 26 294 0,2% 0,0%

Skillnad 2,56% 0,65%

(9)

8 Övriga kommuner med fler än 25 000 invånare

I gruppen övriga kommuner med fler än 25 000 invånare har företagsklimatet också stor betydelse för befolkningsutvecklingen. Medan toppkommunerna ökat sin befolkning med 0,6 procent per år har det skett en minskning med 0,1 procent årligen i bottenkommunerna. För en genomsnittlig kommun i denna grupp (36 500) innebär denna skillnad i befolkningstillväxt cirka 1100 invånare på fyra år.

Övriga kommuner, mer än 25 000

inv. 2003 2007 Ökning

Årsvis ökning Ängelholm 37 859 38 749 2,4% 0,6%

Alingsås 35 530 36 739 3,4% 0,8%

Skövde 49 741 50 197 0,9% 0,2%

Enköping 38 005 38 768 2,0% 0,5%

Falkenberg 39 145 40 164 2,6% 0,6%

Borlänge 46 919 47 756 1,8% 0,4%

Lidköping 37 125 37 773 1,7% 0,4%

Ystad 26 655 27 719 4,0% 1,0%

Gotland 57 535 57 122 -0,7% -0,2%

Sandviken 36 817 36 804 0,0% 0,0%

Hudiksvall 37 057 36 927 -0,4% -0,1%

Ludvika 26 011 25 425 -2,3% -0,6%

Ronneby 28 287 28 491 0,7% 0,2%

Katrineholm 32 418 32 162 -0,8% -0,2%

Motala 42 015 42 060 0,1% 0,0%

Härnösand 25 272 24 922 -1,4% -0,3%

Skillnad 2,94% 0,73%

(10)

Övriga kommuner med färre än 25 000 invånare

De minsta kommunerna har haft en negativ befolkningsutveckling mellan 2003 och 2007.

Men även i denna grupp finns det ett statistiskt signifikant samband mellan företagsklimatet och befolkningsutvecklingen. I de åtta kommuner med bäst företagsklimat har

befolkningsminskningen stannat vid 0,1 procent per år. I bottenkommunerna har minskningen varit mångdubbelt större. En genomsnittskommun i denna grupp har 13 500 invånare.

Skillnaden mellan botten- och toppskiktet motsvarar 300 invånare för en kommun med den storleken.

Övriga kommuner, mindre än 25 000

inv. 2003 2007 Ökning

Årsvis ökning

Sunne 13 586 13 566 -0,1% 0,0%

Laholm 22 883 23 189 1,3% 0,3%

Leksand 15 419 15 338 -0,5% -0,1%

Kristinehamn 23 946 23 906 -0,2% 0,0%

Aneby 6 666 6 506 -2,4% -0,6%

Vimmerby 15 621 15 608 -0,1% 0,0%

Töreboda 9 412 9 376 -0,4% -0,1%

Borgholm 11 147 10 933 -1,9% -0,5%

Medel för toppkommuner -0,5% -0,1%

Bengtsfors 10 436 9 957 -4,6% -1,2%

Lysekil 14 798 14 633 -1,1% -0,3%

Skinnskatteberg 4 857 4 686 -3,5% -0,9%

Kiruna 23 407 23 122 -1,2% -0,3%

Sollefteå 21 317 20 679 -3,0% -0,8%

Filipstad 11 121 10 782 -3,0% -0,8%

Eda 8 662 8 649 -0,2% 0,0%

Hällefors 7 712 7 475 -3,1% -0,8%

Skillnad 1,93% 0,49%

Sammanfattning befolkningsutveckling

Det finns stora skillnader i hur befolkningen utvecklats i de olika kommungrupperna. Men inom samtliga grupper har företagsklimatet en statistiskt säkerställd påverkan på

befolkningsutvecklingen. Ju bättre företagsklimat desto bättre har antalet invånare utvecklats.

Studerar vi regressionsresultaten verkar effekterna av företagsklimatet vara likartad mellan de olika kommungrupperna. Men betydelsen av företagsklimatet verkar ändå vara störst i

gruppen övriga kommuner med färre än 25 000 invånare.

(11)

10

Sysselsättning

På kommunnivå mäter SCB sysselsättningen för både natt- och dagbefolkningen⁶. I vår undersökning har vi jämfört företagsklimatet med jobbutvecklingen för nattbefolkningen. För den kommunala ekonomin är detta det viktigaste måttet. Orsaken är att

kommunalskatteintäkterna påverkas av de bosatta i kommunen och inte av inpendlare.

Dessutom är kommunerna skyldiga att betala ut socialbidrag till de bosatta i kommunen som inte kan försörja sig själva.

Vi har som tidigare nämnts endast tillgång till sysselsättningsuppgifter mellan 2003 och 2006.

Under denna period ökade sysselsättningen i samtliga kommuner med i genomsnitt 1,0 procent per år. Störst var ökningen i Åre med en årlig ökning på 4,0 procent.

Stora städer

Ju bättre företagsklimat de stora städerna har desto större har sysselsättningsökningarna varit under den aktuella perioden. Sambandet är statistiskt signifikant. Studerar vi de åtta

toppkommunerna har antalet sysselsatta ökat med i genomsnitt 1,5 procent per år. I bottenkommunerna har sysselsättningsökningen uppgått till 0,8 procent årligen. Antalet sysselsatta i stora städer var i genomsnitt 60 000 personer 2003. Att tillhöra toppkommunerna skulle för en stad i den storleksklassen skapa cirka 1 200 fler arbetstillfällen än om kommunen tillhörde bottenskiktet.

Sysselsättning

Stora Städer 2003 2006 Ökning

Årsvis ökning Jönköping 57 153 59 707 4,5% 1,5%

Helsingborg 52 689 55 757 5,8% 1,9%

Växjö 37 118 39 196 5,6% 1,8%

Karlstad 37 441 39 511 5,5% 1,8%

Västerås 59 100 60 990 3,2% 1,1%

Linköping 62 385 63 606 2,0% 0,6%

Varberg 25 779 27 257 5,7% 1,9%

Borås 45 564 47 083 3,3% 1,1%

Falun 25 755 26 461 2,7% 0,9%

Luleå 33 485 34 672 3,5% 1,2%

Sundsvall 44 878 45 414 1,2% 0,4%

Kalmar 28 040 29 083 3,7% 1,2%

Södertälje 37 180 37 114 -0,2% -0,1%

Uppsala 87 200 89 712 2,9% 1,0%

Karlskrona 27 952 28 867 3,3% 1,1%

Gävle 42 198 43 150 2,3% 0,7%

Medel för

bottenkommuner 2,4% 0,8%

Skillnad 2,03% 0,66%

6 Nattbefolkningen är de som bor i kommunen och dagbefolkningen är de som arbetar i kommunen. Skillnaden i sysselsättning mellan de olika befolkningsmåtten kan vara stor i kommuner med stor ut- eller inpendling.

(12)

Pendlarkommuner

I pendlarkommunerna har toppkommunerna ökat sin sysselsättning med 1,3 procent och med 0,5 procent i bottenkommunerna. Men studerar vi regressionen för samtliga

pendlarkommuner kan vi konstatera att sambandet inte är statistiskt säkerställt. Teoretiskt sett är det heller inte säkert att det ska finnas ett samband. I dessa kommuner arbetar en hög andel av befolkningen i andra kommuner, vilket medför att företagsklimatet i närliggande

kommuner ofta är lika viktigt som klimatet i den egna kommunen för nattbefolkningens jobbmöjligheter.

Sysselsättning

Pendlarkommuner 2003 2006 Ökning

Årsvis ökning Vellinge 15 085 15 374 1,9% 0,6%

Solna 29 499 32 045 8,6% 2,8%

Danderyd 13 257 13 656 3,0% 1,0%

Sollentuna 29 157 29 459 1,0% 0,3%

Nacka 38 442 41 061 6,8% 2,2%

Habo 4 935 5 299 7,4% 2,4%

Täby 30 118 30 122 0,0% 0,0%

Mölndal 28 669 29 655 3,4% 1,1%

Grästorp 2 810 2 822 0,4% 0,1%

Tjörn 7 173 7 360 2,6% 0,9%

Orust 7 025 7 368 4,9% 1,6%

Storfors 1 943 1 961 0,9% 0,3%

Krokom 6 574 6 854 4,3% 1,4%

Vänersborg 17 478 17 477 0,0% 0,0%

Lilla Edet 5 967 5 983 0,3% 0,1%

Norberg 2 586 2 557 -1,1% -0,4%

Medel för bottenkommuner 1,5% 0,5%

Skillnad 2,50% 0,81%

(13)

12 Glesbygd

Något förvånande finns det inte heller något signifikant samband mellan sysselsättningen och företagsklimatet i glesbygdskommunerna. Visserligen har toppkommunerna haft en högre sysselsättningsökning än bottenkommunerna. Men även bland kommunerna med en låg ranking i företagsklimatsundersökningen finns det kommuner som haft en stark

sysselsättningsutveckling. I Övertorneå har exempelvis antalet förvärvsarbetande ökat med i genomsnitt 2,0 procent per år.

Sysselsättning

Glesbygdskommuner 2003 2006 Ökning

Årsvis ökning Bjurholm 1 064 1 022 -3,9% -1,3%

Årjäng 4 064 4 202 3,4% 1,1%

Dals-Ed 2 267 2 142 -5,5% -1,9%

Dorotea 1 285 1 250 -2,7% -0,9%

Ydre 1 838 1 834 -0,2% -0,1%

Orsa 2 976 3 028 1,7% 0,6%

Åre 4 464 5 019 12,4% 4,0%

Ockelbo 2 666 2 870 7,7% 2,5%

Nordmaling 3 361 3 291 -2,1% -0,7%

Vansbro 3 170 3 126 -1,4% -0,5%

Åsele 1 360 1 300 -4,4% -1,5%

Vilhelmina 3 065 3 080 0,5% 0,2%

Övertorneå 1 910 2 029 6,2% 2,0%

Sorsele 1 225 1 248 1,9% 0,6%

Storuman 2 695 2 746 1,9% 0,6%

Ragunda 2 526 2 491 -1,4% -0,5%

Skillnad 1,45% 0,46%

(14)

Varuproducerande kommuner

Bland de varuproducerande kommunerna har däremot företagsklimaten stor betydelse för sysselsättningsutvecklingen. Det framkommer också när vi jämför de åtta toppkommunerna i företagsklimatsrankingen med bottenkommunerna. I den första gruppen har jobbtillväxten varit 0,4 procent årligen medan den minskat med 0,3 i bottenkommunerna. Skillnaden mellan topp- och bottenkommuner motsvarar 160 jobb under treårsperioden.⁷

Sysselsättning

kommuner 2003 2006 Ökning

Årsvis ökning Vårgårda 5 334 5 469 2,5% 0,8%

Värnamo 16 474 16 804 2,0% 0,7%

Markaryd 4 384 4 485 2,3% 0,8%

Mönsterås 6 094 5 962 -2,2% -0,7%

Vaggeryd 6 221 6 518 4,8% 1,6%

Gnosjö 5 220 5 085 -2,6% -0,9%

Tranås 8 054 8 057 0,0% 0,0%

Nässjö 13 584 13 994 3,0% 1,0%

Laxå 2 732 2 619 -4,1% -1,4%

Oxelösund 5 287 5 145 -2,7% -0,9%

Hofors 4 537 4 461 -1,7% -0,6%

Hylte 4 897 4 919 0,4% 0,1%

Sotenäs 4 141 4 232 2,2% 0,7%

Östra Göinge 6 290 6 311 0,3% 0,1%

Surahammar 4 705 4 628 -1,6% -0,5%

Oskarshamn 12 720 12 606 -0,9% -0,3%

Skillnad 2,25% 0,75%

7 Beräkningen baseras på att den genomsnittliga varuproducerande kommunen hade cirka 6800 sysselsatta år 2003.

(15)

14 Övriga kommuner med fler än 25 000 invånare

I gruppen övriga kommuner med fler än 25 000 invånare är inte sambandet mellan

företagsklimatet och sysselsättningstillväxten statistiskt säkerställt på 95-procentsnivån, men det är signifikant på 90-procentsnivån. Toppkommunerna i gruppen har ökat sysselsättningen ökat med i genomsnitt 1,1 procent årligen. Motsvarande ökning i bottenkommunerna var 0,2 procent. I denna kommungrupp innebär skillnaden 430 nya jobb på tre år.⁸

Sysselsättning

Övriga kommuner, mer än 25 000

inv. 2003 2006 Ökning

Årsvis ökning Ängelholm 17 663 18 306 3,6% 1,2%

Alingsås 17 091 17 692 3,5% 1,2%

Skövde 23 648 24 424 3,3% 1,1%

Enköping 17 983 18 370 2,2% 0,7%

Falkenberg 17 984 18 890 5,0% 1,7%

Borlänge 21 575 22 028 2,1% 0,7%

Lidköping 17 958 18 387 2,4% 0,8%

Ystad 12 158 12 673 4,2% 1,4%

Gotland 26 383 26 684 1,1% 0,4%

Sandviken 16 883 17 050 1,0% 0,3%

Hudiksvall 16 401 16 656 1,6% 0,5%

Ludvika 11 284 11 274 -0,1% 0,0%

Ronneby 12 644 12 842 1,6% 0,5%

Katrineholm 13 859 13 988 0,9% 0,3%

Motala 18 815 18 639 -0,9% -0,3%

Härnösand 11 187 11 246 0,5% 0,2%

Skillnad 2,58% 0,85%

8 I genomsnitt var antalet sysselsatt i kommunerna i denna grupp 16 270 år 2003.

(16)

Övriga kommuner med färre än 25 000 invånare

Även i de minsta kommunerna har företagsklimatet stor betydelse för

sysselsättningsutvecklingen.⁹ I toppkommunerna har den genomsnittliga årliga jobbtillväxten varit 0,4 procent, vilket ska jämföras med -0,4 procent i bottenkommunerna. För en

genomsnittlig kommun i denna grupp motsvarar skillnaden drygt 140 arbetstillfällen på tre år.

Sysselsättning

Övriga kommuner, färre än 25 000 inv. 2003 2006 Ökning

Årsvis ökning

Sunne 5 933 6 085 2,6% 0,8%

Laholm 10 671 10 956 2,7% 0,9%

Leksand 6 980 7 154 2,5% 0,8%

Kristinehamn 10 399 10 456 0,5% 0,2%

Aneby 3 098 3 159 2,0% 0,7%

Vimmerby 7 370 7 406 0,5% 0,2%

Töreboda 4 084 4 083 0,0% 0,0%

Borgholm 4 802 4 752 -1,0% -0,3%

Bengtsfors 4 441 4 179 -5,9% -2,0%

Lysekil 6 566 6 610 0,7% 0,2%

Skinnskatteberg 2 160 2 054 -4,9% -1,7%

Kiruna 10 758 11 257 4,6% 1,5%

Sollefteå 9 009 9 116 1,2% 0,4%

Filipstad 4 666 4 503 -3,5% -1,2%

Eda 3 382 3 384 0,1% 0,0%

Hällefors 3 150 3 111 -1,2% -0,4%

Skillnad 2,33% 0,79%

Sammanfattning sysselsättningsutveckling

Sysselsättningen har utvecklats klart starkare i kommuner med ett bra företagsklimat.

Sambandet mellan kommunernas placering i företagsklimatsrankingen är statistiskt signifikant för stora städer, varuproducerande kommuner, övriga kommuner med färre än 25 000 invånare. Regressionerna tyder på att företagsklimatets betydelse är allra störst i de två sistnämnda grupperna.

(17)

16

Skatteintäkter

Vi har även studerat vilken effekt företagsklimatet har på kommunernas skatteintäkter.

Genom det kommunala utjämningssystemet så är inte det egna skatteintäkterna helt avgörande för den kommunala ekonomin, men de har fortfarande stor betydelse.

Skatteintäkterna bör i stort följa samma utveckling som befolkningen och sysselsättningen.

Med större befolkning och fler sysselsatta ska skatteinbetalningarna öka. Men samtidigt kan mönstret skilja sig. Två kommuner med likartad befolknings- och sysselsättningsökning kan uppvisa helt olika skatteintäktsförändringar. Det beror exempelvis på att invånarnas

löneutveckling skiljt sig mellan kommunerna.

Skatteintäkterna kan förändras på grund av justeringar av skattesatserna. När vi studerar företagsklimatets betydelse för skatteintäkterna vill vi därför räkna bort effekter som beror på skattehöjningar eller sänkningar. Vi jämför därför företagsklimat med en skattesatsjusterad intäktsförändring.

Det går till så här. Om kommun x ökade sina skatteintäkter från 500msek till 600msek mellan år 1 och år 2 innebär det en ökning på 20 procent. Men om kommunen under samma år

ändrade skattesatsen från 18 procent¹⁰ till 19 beräknar vi den justerade intäktsförändringen till 13,7 procent. (600/500)/(0,19/0,18)-1 = 0,137.

I genomsnitt ökade de justerade skatteinbetalningarna med 3,8 procent i Sveriges kommuner.

Störst var ökningen i Varberg med 6,4 procent per år.

10 I dagligt tal brukar det sammanlagda skatteuttaget till kommun och landsting kallas kommunalskatt. Det är denna sammanlagda skattesats som brukar uppgå till 30 procent. Men i dessa beräkningar tar vi endast hänsyn till kommunernas egna skattesatser.

(18)

Stora städer

I de stora städerna har skatteintäkterna ökat mer än i resten av landet. Både bland topp- och bottenkommunerna har ökningstakten legat över riksgenomsnittet. Men det finns ändå ett svagt¹¹ samband mellan placeringen i rankingen över företagsklimatet och intäktsökningarna.

Ju bättre placering desto högre tillväxt av skatteintäkterna. Studerar vi de åtta

toppkommunerna i ranking har deras justerade skatteintäkter ökat med 4,6 procent årligen.

Motsvarande ökningstakt för bottenkommunerna var 3,9 procent. För en genomsnittskommun motsvarar skillnaden cirka 100 miljoner i ökade skatteintäkter 2007.¹²

Faktiska skatteintäkter, tsek* Skattesatser*

Stora Städer 2003 2007 2003 2007

Genomsnitt av samtliga års justerade ökningar

mellan 2003 och 2007 Jönköping 3 452 510 4 131 162 21,1 21,1 4,6%

Helsingborg 3 309 143 4 081 097 19,7 20,2 4,7%

Växjö 2 226 438 2 672 871 21,0 21,0 4,7%

Karlstad 2 517 483 2 967 236 21,8 21,8 4,2%

Västerås 3 921 710 4 594 928 20,5 20,4 4,1%

Linköping 4 072 036 4 679 907 20,4 20,4 3,6%

Varberg 1 373 432 1 758 990 20,5 20,5 6,4%

Borås 2 903 090 3 418 254 21,5 21,5 4,2%

Medel för toppkommuner 4,6%

Falun 1 678 351 2 044 099 21,7 22,4 4,2%

Luleå 2 292 220 2 698 594 21,8 22,3 3,6%

Sundsvall 3 172 577 3 645 052 22,3 22,3 3,5%

Kalmar 1 767 105 2 097 689 21,6 21,6 4,4%

Södertälje 2 240 594 2 642 772 19,5 20,1 3,4%

Uppsala 5 604 557 6 705 265 21,0 21,4 4,1%

Karlskrona 1 774 206 2 097 590 21,2 21,2 4,3%

Gävle 2 849 255 3 302 368 21,6 21,6 3,8%

Medel för

bottenkommuner 3,9%

Skillnad 0,64%

* Endast två år används här som exempelår.

11 Sambandet är signifikant på 90-procentsnivån, men inte på 95-procentsnivån.

(19)

18 Pendlarkommuner

Det finns inget tydligt samband mellan företagsklimatet och utvecklingen av de justerade skatteintäkterna. De åtta toppkommunernas skatteintäkter har vuxit långsammare än

intäkterna i bottenkommunerna mellan 3003 och 2007. Huvudorsaken till det är att Tjörn och Orust som ligger i botten på företagsklimatsrankingen över pendlarkommunerna, har haft snabba ökningar av skatteintäkterna. Å andra sidan visar regressionen¹³ på alla

pendlarkommuner det motsatta sambandet, det vill säga att ett bättre företagsklimat ger en högre tillväxt av skatteintäkter. Men detta samband är inte statistiskt säkerställt.

Pendlarkommuner 2003 2007 2003 2007

Genomsnitt av samtliga

års justerade ökningar mellan 2003 och

2007 Vellinge 1 034 468 1 185 809 19,2 18,5 4,5%

Solna 1 820 318 2 106 280 17,6 17,4 4,0%

Danderyd 1 474 227 1 553 319 17,9 17,5 2,0%

Sollentuna 2 127 226 2 312 503 18,7 18,3 2,6%

Nacka 2 725 950 3 152 668 18,6 18,4 3,9%

Habo 254 550 325 026 20,0 21,2 4,8%

Täby 2 448 078 2 615 611 18,3 18,0 2,1%

Mölndal 1 912 611 2 232 944 21,1 20,9 4,2%

Grästorp 155 847 186 832 21,0 21,8 3,8%

Tjörn 439 829 566 895 20,8 21,6 5,6%

Orust 423 089 541 817 21,4 21,9 5,8%

Storfors 136 283 151 579 22,3 22,3 2,7%

Krokom 388 734 469 249 22,5 22,5 4,8%

Vänersborg 1 145 649 1 358 894 22,1 22,6 3,8%

Lilla Edet 388 451 448 535 22,8 22,8 3,7%

Norberg 177 305 207 327 22,5 22,5 4,0%

Medel för bottenkommuner 4,3%

Skillnad -0,75%

13 Se appendix 2

(20)

Glesbygdskommuner

Bland glesbygdskommunerna finns det däremot ett statistiskt signifikant samband mellan företagsklimatet och skatteintäkterna. Toppkommunernas genomsnittliga årliga tillväxt av de justerade skatteintäkterna uppgick 4,3 procent per år mellan 2003 och 2007. Motsvarande ökningstakt för bottenkommunerna var 3,1 procent. De genomsnittliga skatteintäkterna uppgick till 220 miljoner 2003. Skillnaden mellan att tillhöra topp- och bottenskiktet kan därför betyda 10 miljoner i ökade skatteintäkter 2007.

Glesbygdskommuner 2003 2007 2003 2007 Genomsnitt av samtliga

2007 Bjurholm 70 282 81 241 22,9 22,9 3,7%

Årjäng 238 162 285 096 21,3 22,0 3,8%

Dals-Ed 134 533 162 062 22,8 23,8 3,7%

Dorotea 88 602 102 014 22,9 22,9 3,6%

Ydre 98 036 116 751 20,7 20,9 4,2%

Orsa 174 975 215 843 22,1 22,4 5,0%

Åre 251 109 314 991 22,6 22,6 5,8%

Ockelbo 168 398 199 594 22,1 22,1 4,4%

Nordmaling 211 147 249 562 22,7 22,7 4,3%

Vansbro 190 275 223 827 22,5 22,5 4,1%

Åsele 96 110 104 784 22,9 22,9 2,2%

Vilhelmina 207 416 233 546 22,9 22,9 3,0%

Övertorneå 135 517 153 846 21,5 21,5 3,2%

Sorsele 82 912 93 661 22,9 22,9 3,1%

Storuman 185 855 207 350 22,4 22,4 2,8%

Ragunda 184 323 199 597 23,6 23,6 2,1%

Skillnad 1,16%

(21)

20 Varuproducerande kommuner

Företagsklimatet påverkar även de varuproducerande kommunernas skatteintäkter. Sambandet är statistiskt signifikant. Totalt har toppkommunernas justerade skatteintäkter vuxit snabbare än bottenkommunernas. Den årliga ökningstakten har legat på 3,9 procent respektive 3,4 procent. Denna skillnad motsvarar drygt 7 miljoner kronor i skatteintäkter 2007.¹⁴

kommuner 2003 2007 2003 2007

2007 Vårgårda 292 490 343 357 21,5 21,5 4,1%

Värnamo 958 343 1 127 147 21,1 21,1 4,2%

Markaryd 258 725 299 190 21,0 21,0 3,7%

Mönsterås 373 172 434 421 21,6 21,6 3,9%

Vaggeryd 345 594 407 922 20,3 20,8 3,6%

Gnosjö 311 010 350 316 21,1 21,3 2,8%

Tranås 492 929 581 931 21,6 21,6 4,2%

Nässjö 799 217 956 131 21,2 21,4 4,3%

Laxå 189 605 209 923 21,4 22,1 1,8%

Oxelösund 352 956 417 867 21,1 21,3 4,1%

Hofors 321 382 363 514 21,9 21,9 3,1%

Hylte 273 134 329 694 20,5 21,5 3,7%

Sotenäs 276 586 326 679 21,7 21,7 4,3%

Östra Göinge 366 809 421 624 20,6 20,6 3,6%

Surahammar 323 002 362 534 22,2 22,2 2,9%

Oskarshamn 786 635 945 500 20,9 21,7 3,8%

Skillnad 0,44%

14 Beräkningen baseras på att kommunernas skatteintäkter i genomsnitt uppgick till drygt 400 miljoner kronor 2003.

(22)

Övriga kommuner med fler än 25 000 invånare

Mönstret är likartat i gruppen övriga kommuner med över 25 000 invånare. Regressionen visar tydligt att ett bättre företagsklimat ger en starkare utveckling av skatteintäkterna. Vidare uppvisar de åtta toppkommunerna en årlig tillväxttakt på 4,7 procent medan

bottenkommunernas ökningstakt var 3,6 procent. I denna grupp motsvarar skillnaden cirka 49 miljoner kronor i skatteintäkter 2007.¹⁵

Faktiska skatteintäkter,

tsek* Skattesatser*

Övriga kommuner, fler än 25 000

inv. 2003 2007 2003 2007

2007 Ängelholm 992 883 1 194 838 19,0 19,0 4,7%

Alingsås 1 068 077 1 284 612 21,8 21,8 4,7%

Skövde 1 391 978 1 718 337 20,2 21,1 4,3%

Enköping 1 058 264 1 278 367 21,0 21,0 4,8%

Falkenberg 969 145 1 195 424 20,5 20,5 5,4%

Borlänge 1 450 368 1 701 214 22,7 22,7 4,1%

Lidköping 1 017 334 1 256 008 20,7 21,1 4,9%

Ystad 703 392 864 515 19,9 20,1 5,0%

Gotland 1 456 758 1 748 460 32,8 33,1 4,4%

Sandviken 1 147 039 1 348 400 21,7 21,7 4,1%

Hudiksvall 1 051 256 1 233 853 21,2 21,7 3,5%

Ludvika 807 668 917 176 22,3 22,3 3,2%

Ronneby 791 636 931 640 21,3 21,3 4,2%

Katrineholm 899 457 1 057 872 20,8 22,0 2,7%

Motala 1 175 234 1 366 454 20,9 21,4 3,2%

Härnösand 813 931 917 023 23,0 23,0 3,0%

Skillnad 1,19%