God folkhälsa ses ofta som avgörande för en hållbar utveckling i städer, kommuner och regioner

God folkhälsa ses ofta som avgörande för en hållbar utveckling i städer, kommuner och regioner

Ofta uppsatta mål om att:

- Förbättra folkhälsan

- Göra hälsan mer jämnt fördelad (minska den socioekonomisk gradienten) - Påverka grundorsakerna till ohälsa

Min ansats:

Belysa betydelsen av ekonomiska faktorer för bättre och jämnare folkhälsa nu och i framtiden

- Ekonomisk utveckling

- Jämn ekonomisk utveckling

Absolut levnadsstandard & hälsa på (väldigt) lång sikt

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000

1000 1500 1700 1870 1950 1998

20 30 40 50 60 70 BNP/capita

Förväntad livslängd (år) vid födsel

Källa: Maddison 2002

Absolut levnadsstandard och hälsa

Tänkbara mekanismer

- Konsumtion av varor betydelsefulla för hälsan

- Konsumtion av hälsorelaterade tjänster (förebyggande) - Kvalitetsskillnader i den medicinska behandlingen

- Utbildning

- Skillnader i hälsorelaterat beteende

Preston kurvan (Millennium)

Objektiva vs subjektiva hälsomått

Inkomstojämlikhet och folkhälsa

Källa: Wilkinson RG (1996). Unhealthy Societies: The Afflictions of Inequality

Jämlikhetsanden (Wilkinson och Pickett, 2010)

Wilkinson först med att hävda att det finns ett orsakssamband (1986)

Flera böcker (1992,1998, 2010) med fokus på inkomstojämlikhetshypotesen

Viktiga konsekvenser för ekonomisk politik (omfördelning, åtgärder relaterade sektorer)

Ojämlikhet och folkhälsa - forskningsresultat

• Hundratals publicerade artiklar

• Mängd olika folkhälsomått

- Barnadödlighet

- Dödlighet bland män och kvinnor - Fetma och övervikt

• Aggregatdata (genomsnitt)

Förtjusta och övertygade kulturskribenter:

• ”Ett av de mest övertygande och välargumenterade förslagen till social förbättring som jag läst på tio år”

(Ulrika Kärnborg, DN)

• ”Akademisk nit och redbarhet” eftersom de presenterat

”studie efter studie som verifierar bokens tes”

(Ann Heberlein, Sydsvenskan)

• ”en ren guldgruva av forskningsunderbyggda argument.”

(Eva-Lotta Hultén, GP)

…och politiker:

• ”There is no doubt that the published statistics show a link between income inequality and health".

(Tony Blair)

• ”Ska man bara läsa en bok så är det Jämlikhetsanden”

(Lars Ohly)

Bergh, Nilsson, Waldenström (2012): "Blir vi sjuka av inkomstskillnader?", Studentlitteratur

Hur kan ojämlikhet påverka hälsa?

Hur kan ojämlikhet påverka hälsa?

Sociala jämförelser →

 psykisk stress

 ohälsa

Andra mekanismer:

• Tillit/socialt kapital

• Kriminalitet

• Politiska faktorer

Hur mäter vi hälsa och ojämlikhet?

• Mått på hälsa:

– Objektiva hälsomått – Subjektiva hälsomått

• Mått på ojämlikhet

– Vilket mått på inkomst är mest lämpligt?

– Hur ska vi mäta inkomstspridning? (Ginikoefficienter) – Är inkomst det enda/bästa måttet på välfärd?

Bergh, Nilsson, Waldenström (2012): "Blir vi sjuka av inkomstskillnader?", Studentlitteratur

Tre olika bilder av inkomstojämlikheten i Sverige

Bergh, Nilsson, Waldenström (2012): "Blir vi sjuka av inkomstskillnader?", Studentlitteratur

Gini för Svenska kommuner

0,000 0,100 0,200 0,300 0,400 0,500 0,600

Danderyd

Lund

Norsjö Dorotea Överkalix

Lidingö

Är existerande vetenskapliga evidens så entydiga som debatten gjort gällande?

Många av sambanden i Jämlikhetsanden är känsliga för valet av datakälla och länder

Punktsamband visar inte orsakssamband

Regional ojämlikhet och cancer

Källa: egna beräkningar - SCB data

Stockholm

Uppsala Södermanland

Östergötland Jönköping

Kronoberg

Kalmar

Gotland Blekinge

Skåne Halland

Västra Götaland

Värmland Örebro

Västmanland Dalarna

Gävleborg Västernorrland Jämtland

Västerbotten Norrbotten

6007008009001000

Antal nya cancerfall per 100 000 invånare (2008)

.28 .3 .32 .34 .36 .38

Gini (2003)

Regional ojämlikhet och livslängd

Stockholm Uppsala

Södermanland

Östergötland Jönköping

Kronoberg

Kalmar Gotland Blekinge

Skåne Halland

Västra Götaland

Värmland Örebro

Västmanland Dalarna

Gävleborg

Västernorrland Jämtland

Västerbotten

Norrbotten

7878.5 7979.5 8080.5

Förväntad livslängd vid födsel (2006-2010)

.28 .3 .32 .34 .36 .38

Gini ( 2003 )

Källa: egna beräkningar - SCB data

Är existerande vetenskapliga evidens så entydiga som debatten gjort gällande?

Många av sambanden i Jämlikhetsanden är känsliga för valet av datakälla och länder

Punktsamband visar inte orsakssamband

Vi behöver detaljerad data på

individnivå för att testa om ojämlikhet har en effekt på hälsa

Varför behövs individdata när man vill studera ojämlikhetens effekter?

• Svar: "Det ekologiska felslutet" (eller aggregeringsproblemet)

Anna --- Bengt --- Cecilia (20) (40) (60)

Anna --- Bengt --- Cecilia

(10) (40) (70)

Ekonomisk ojämlikhet och individhälsa

• Skillnad i resultat om vi tittar på USA eller Europeiska länder

• Skillnad i resultat beroende på subjektiva eller objektiva hälsomått

• Ingen evidens för samband mellan ojämlikhet och

dödlighet, men i vissa fall självrapporterad hälsa (jmf

resultat aggregatstudier)

Vad säger forskningen mer om ojämlikhetens hälsoeffekter?

• Ojämlikhet mellan vilka?

• Individer i flera länder

• Metodens betydelse

Bergh, Nilsson, Waldenström (2012): "Blir vi sjuka av inkomstskillnader?", Studentlitteratur

Blir vi sjuka av inkomstskillnader?

• Forskningen ger inget rakt, entydigt svar.

– Många studier (på individdata) finner ingen koppling mellan ojämlikhet och hälsa. Det finns dock flera undantag.

– En effekt kan därför inte uteslutas, men den verkar vara liten.

• Däremot tydligt samband mellan inkomstnivå och hälsa.

• Folkhälsan kan befrämjas genom att höja inkomstnivån för låginkomsttagare (vilket dessutom minskar

inkomstskillnaderna).

Hur förbättra för de sämst ställda?

• Höjt försörjningsstöd?

• Sänkt inkomstskatt?

• Höjt barnbidrag?

• Höjt flerbarnstillägg?

• Stärkt grundskola?

• Friare arbetsmarknad?

Bergh, Nilsson, Waldenström (2012): "Blir vi sjuka av inkomstskillnader?", Studentlitteratur

Med våra kommuner/län som utgångspunkt

• Vad tyder på att den relativa levnadsstandarden i våra respektive kommuner/län spelar roll för folkhälsan?

• Finns det vissa mekanismer i sambandet mellan ekonomisk ojämlikhet och folkhälsa som kan tänkas vara av speciell betydelse på en lokal nivå – eller enbart existera här?

• Relaterat till socioekonomisk ojämlikhet i folkhälsa: Påverkar de nämnda mekanismerna (i sin tur bestämningsfaktorer till folkhälsan) sannolikt vissa grupper mer än andra?

• I vilken utsträckning och hur hanteras dessa

mekanismer/bestämningsfaktorer i våra respektive lokala prioriteringar (kommun/länshälsoprofiler)?

Bergh, Nilsson, Waldenström (2012): "Blir vi sjuka av inkomstskillnader?", Studentlitteratur

Övriga hälsodeterminanter

• Hur påverkar vi människors hälsobeteende? (fysisk aktivitet, alkohol/rökning mm)

• Forskning kring hälsokommunikation visar att välutbildade

människor - redan informerade grupper – är de som tar till sig av hälsoinformation (Markham & Bridle, 2009)

• Målgruppsanpassning av åtgärder