Barns lärande och växande

Barns lärande och växande

Lärarhandledning

Tove Phillips

Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Kundservice tfn 040-20 98 10 Kundservice fax 040-12 71 05 e-post info@gleerups.se www.gleerups.se

Barns lärande och växande – Lärarhandledning

© 2012 Tove Phillips och Gleerups Utbildning AB Gleerups grundat 1826

Redaktör Stina Larsson

Bildredaktör och formgivare Tove Phillips Första upplagan, första tryckningen ISBN 978-91-40-67680-1

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden, då ej annat anges i materialet.

De sidor som får kopieras får endast spridas inom skolenheten! På kopierade sidor ska © och upphovsrättinnehavarnas namn anges. Ingen del av materialet får lagras eller spridas i elektronisk (digital) form.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Prepress Namn, ort och årtal. Kvalitet ISO xxxx/Miljö ISO xxxxx

3

Introduktion till läroboken

Barns lärande och växande är ett heltäckande läromedel för gymnasieskolans kurs Barns lärande och växande. Läro- boken är pedagogiskt utformad med tydlig korrelation till kursens centrala innehåll.

• Varje kapitel relaterar till en punkt i det centrala innehållet så att man enkelt kan förvissa sig om att man täcker kursens alla moment.

• Varje kapitel introduceras med en intresseväckande fallbeskrivning och en beskrivning av kapitlets innehåll.

• Texten blandas upp med frågor att diskutera eller fundera på.

• Texten kompletteras med rutor för merkunskap.

• Läroboken har en modern design med relevanta bilder och illustrationer.

• Läroboken har ett tydligt språk med begreppsförklaringar i marginalen.

• Varje kapitel avslutas med en sammanfattning som är kopplad till kapitlets introduktion.

• Efter varje kapitel finns instuderingsfrågor och exempel på uppgifter.

• Till läroboken finns en lärarhandledning, som du nu håller i din hand.

Introduktion till lärarhandledningen

Denna lärarhandledning följer lärobokens kapitel så att du enkelt kan hitta material att komplettera din undervis- ning med. Den innehåller också en bedömningstabell med kunskapskrav för kursen som underlättar vid bedömning av eleven. Bedömningstabellen kan med fördel kopieras upp i ett exemplar för varje elev, i vilken du fyller i elevens nivå för varje punkt under kursens gång. Detta underlättar din betygsättning. Bedömningstabellen kan också använ- das vid handledarsamtal med eleven.

Till varje kapitel finns följande typ av material:

• Frågor på texten: kan kopieras upp och delas ut till elever som studiehjälp eller användas i läxförhör eller prov.

• Facit till frågor på texten.

• Facit till lärobokens instuderingsfrågor.

• Kopieringsunderlag för OH eller utdelning till elever.

• Förslag på uppgifter.

Introduktion till läromedelswebben

Läromedelswebben för Barns lärande och växande som du hittar på www.laromedelswebbar.se, ger ytterligare kom- plettering och material för modern undervisning. Här finns bland annat:

• Lärarhandledningen i nedladdningsbart format.

• Digitala hjälpmedel till varje kapitel: Powerpoint-presentationer och aktuella länksamlingar.

• Nödlektioner.

Vi hoppas att ni och era elever kommer att ha mycket nytta och nöje av läromedlet för kursen Barns lärande och växande.

Tove Phillips och Gleerups Utbildning AB

5

Bedömningstabell

Elevens namn:___________________________________________________________________

Centralt innehållBetyget EBetyget CBetyget A

• Barns lärande, utveckling och socialisation i olika sammanhang och utifrån olika teorier och teoretiska perspektiv.Betyg:__________________________________ Eleven beskriver översiktligt barns lärande, utveckling och socialisation. Eleven ger också exempel på vad som påverkar barns lärande och växande. I beskrivningarna använder eleven med viss säkerhet centrala begrepp och teorier utifrån olika teoretiska perspektiv samt förklarar enkla samband och drar enkla slutsatser.

Eleven söker och bearbetar med viss säkerhet information från olika källor samt värderar den med enkla omdömen.

Eleven diskuterar översiktligt egna och andras attityder, värderingar och handlingar. I diskus-sioner framför eleven enkla argument för sina åsikter samt visar respekt för andras åsikter. Eleven beskriver utförligt barns lärande, utveck-ling och socialisation. Eleven ger också exempel på vad som påverkar barns lärande och växande. I beskrivningarna använder eleven med viss sä-kerhet centrala begrepp och teorier utifrån olika teoretiska perspektiv samt förklarar samband och drar välgrundade slutsatser.

Eleven söker och bearbetar med viss säkerhet information från olika källor samt värderar den med nyanserade omdömen.

Eleven diskuterar utförligt egna och andras atti-tyder, värderingar och handlingar. I diskussioner framför eleven välgrundade argument för sina åsikter samt visar respekt för andras åsikter. Eleven beskriver utförligt och nyanserat barns lärande, utveckling och socialisation. Eleven ger också exempel på vad som påverkar barns lärande och växande. I beskrivningarna använder eleven med säkerhet centrala begrepp och teorier utifrån olika teoretiska perspektiv samt förklarar komplexa samband och drar väl-grundade och nyanserade slutsatser. Dessutom värderar eleven teorierna med nyanserade omdömen och argumenterar för deras styrkor och svagheter.

Eleven söker och bearbetar med säkerhet infor-mation från olika källor samt värderar den med nyanserade omdömen.

Eleven diskuterar utförligt och nyanserat egna och andras attityder, värderingar och handlingar. I diskussioner framför eleven välgrundade och nyanserade argument för sina åsikter samt visar respekt för andras åsikter. • Hur synen på barn, barndom och fostran har förändrats.Betyg:__________________________________• Barns olika uppväxtmiljöer och levnadsvillkor och hur samhällsförändringar har påverkat detta.Betyg:__________________________________• Innebörden och betydelsen av barns inter-aktion i kamratgrupper samt skapandet av kamratkulturer.Betyg:__________________________________• Vuxnas betydelse för barns lärande och växande.Betyg:__________________________________

• Hur olika mediekulturer påverkar barns lärande och växande.Betyg:__________________________________

• Hur till exempel genus, klass, etnicitet, funk-tionsnedsättningar och fritid påverkar barns levnadsvillkor.Betyg:_________________________________

• Kritisk bearbetning av information från olika källor.Betyg:__________________________________

Innehåll

Kapitel 1: Barns lärande och utveckling...7

Kapitel 2: Synen på barn...20

Kapitel 3: Barns livsvillkor...30

Kapitel 4: Barnet i gruppen...40

Kapitel 5: Vuxnas betydelse...50

Kapitel 6: Media och barns utveckling...60

Kapitel 7: Faktorer som påverkar...69

Bildförteckning...78

7

Kapitel 1: Barns lärande och utveckling

Det här kapitlet behandlar den första punkten i kursens centrala innehåll: ”Barns lärande, utveckling och socialisation i olika sammanhang och utifrån olika teorier och teoretiska per- spektiv”. Läroboken ger eleverna en introduktion till de olika delarna av barns utveckling och socialisation.

Kapitlet behandlar följande områden:

• Arv och miljö

• Fysisk och motorisk utveckling

• Intellektuell utveckling och lärande

• Språkutveckling

• Emotionell och social utveckling

• Den moderna utvecklingspsykologin

• Socialisation

Genom att komplettera boken med de övningar och aktiviteter som lärarhandledningen ger förslag på, kan du erbjuda eleverna en varierad undervisning som passar alla lärstilar.

På läromedelswebben www.laromedelswebbar.se hittar du ännu mer kompletteringsma- terial, t.ex. powerpointpresentationer, fördjupningsmaterial, länkar, film- och litteraturtips.

Kapitel 1

Frågor på texten

1. Ge exempel på hur debatten om arv och miljö kan ha politiska syften.

2. Vad betyder kontroversiell?

3. Hur kan man veta att vissa egenskaper som har att göra med temperamentet är medfödda?

4. Varför gör man regelbundna mätningar av barns längd och vikt under uppväxten?

5. Vad är koordination?

6. Hur kan hörselskador påverka balanssinnet?

7. Vid vilken ålder lär sig barn att gå?

8. Vad är kognition?

9. Förklara begreppen konkret och abstrakt.

10. Vad är IQ? Förklara och ge exempel.

11. Vilka är våra fem sinnen och vilket av dem utvecklas först?

12. Vad betyder elaborera?

13. Vad händer med den intellektuella utvecklingen under de tidiga tonåren?

14. Vad menade Vygotskij med att vi har ett inre och ett yttre språk?

15. Förklara Vygotskijs tankar om stabila och kritiska perioder.

16. Vad är objektpermanens och objektkonstans?

17. Förklara begreppen animism och magiskt tänkande.

18. Vad är könssocialisation?

19. Vilka är stadierna i Kohlbergs modell över moralutvecklingen?

20. Förklara detet, jaget och överjaget.

21. Vad betyder existentiell?

22. Vad betyder autonomi?

23. Vad ansåg Arnold Gesell om barns utveckling?

24. Vad handlar evolutionsteorier om?

Kapitel 1

9

Kapitel 1

Uppgifter

Sju intelligenser

Arbeta i helklass. Låt först eleverna ta reda på vilka sju intelligenser som finns enligt psykologen Howard Gardner.

Skriv tillsammans en lista på tavlan med de olika intelligenserna och gå igenom vad de innebär. Gör sedan en enkät som syftar till att ta reda på vilka intelligenser som är mest framträdande på olika gymnasieprogram. Detta kan ex- empelvis göras genom att man på enkäten skriver ner sju egenskaper som de svarande får rangordna, t.ex:

- Jag är bra på att läsa, skriva och lära mig språk (lingvistisk intelligens).

- Jag är bra på matematik och logiskt tänkande (logisk-matematisk intelligens) - Jag är musikalisk (musikalisk intelligens)

- Jag är bra på bild och form (visuell/spatial intelligens)

- Jag är bra på att använda kroppen, exempelvis i dans eller idrott (kinestetisk intelligens) - Jag är bra på människor och relationer (interpersonell intelligens)

- Jag har bra självkännedom och självinsikt (intrapersonell intelligens)

Dela ut enkäten i så många klasser som möjligt, åtminstone i en klass på varje program. Räkna sedan ut vilka intel- ligenser som är vanligast på de olika programmen. Samarbeta gärna med matematikämnet för att ställa samman resultatet och göra tabeller. Redovisa i form av en utställning i skolans lokaler.

Ett barns utveckling

Intervjua en förälder om ett av deras barns motoriska, intellektuella och psykosociala utveckling. Använd dig av läroboken för att formulera frågor. Ta t.ex. reda på när och i vilken ordning barnet lärde sig krypa, stå och gå. Fråga också om den språkliga utvecklingen och den psykosociala utvecklingen. Gör sedan en skriftlig berättelse om bar- nets utveckling och lämna in. Man får gärna intervjua sina egna föräldrar om den egna utvecklingen.

Kapitel 1

Uppgifter

Testa objektkonstans

Den här uppgiften lämpar sig för APL eller aktivitetsdagar. Gör ett par experiment som visar om barnen har förstå- else för objektkonstans. Testa gärna med barn i olika åldrar, t.ex. 4-åringar och 7-åringar.

Häll upp lika mycket vatten i två lika stora glas när barnen ser på och fråga om det är lika mycket vatten i glasen.

Häll sedan över vattnet i det ena glaset i ett glas som är smalare. Fråga nu barnen om det fortfarande är lika mycket vatten i glasen.

Testa moral

Den här uppgiften lämpar sig för APL eller aktivitetsdagar. Testa barns moraliska tänkande genom att berätta om följande två situationer för en mindre grupp barn:

- En flicka tyckte inte om sin middag och kastade tallriken på golvet så att den gick sönder.

- En flicka hjälpte sin pappa att diska och råkade välta diskstället så att tio tallrikar gick sönder.

Fråga sedan barnen vilken av flickorna som var busigast. Låt dem sedan berätta varför. Gör gärna det här experimen- tet med barn i olika åldrar för att se hur deras resonemang utvecklas.

11

Kapitel 1

Uppgifter

Rollspel – det curlade barnet

Dela in klassen i grupper om tre. Varje grupp ska komma på en rollspelssituation som handlar om en barn-föräldra- konflikt som har tre deltagare. De ska skriva tre lappar med instruktioner till var och en av deltagarna, t.ex.:

”Du är en arg och ledsen femåring som får ett raseriutbrott för att din legobil hela tiden går sönder”

”Du är en principfast mamma som avskyr bortskämda barn och som dessutom har huvudvärk”

”Du är en curlande pappa som gör allt för att undvika konflikt”

Låt sedan grupperna byta lappar med varandra.

Nu ska varje grupp spela upp det rollspel de blivit tilldelade inför resten av klassen eller i halvklass eller inför en annan grupp. Avsluta med att diskutera hur det kändes att spela rollspelet och vad man har för synpunkter på hela situationen.

Hjärnforskning

Arbeta i par. Leta reda på aktuell hjärnforskning, skriv ut artiklar, läs igenom och återberätta i större grupper. An- vänd exempelvis www.forskning.se eller tidningen Forskning och framsteg.

Kapitel 1

Eriksons utvecklingsstadier

Spädbarnsperioden (0-1 år) Tillit – Misstro

Småbarnsperioden (2-3 år) Autonomi – Skam och tvivel Förskoleåldern (4-5 år) Initiativ – Skuld

Skolåldern (6-12 år)

Produktivitet – Mindervärde Tonåren (13-18 år)

Identitet – Identitetsförvirring Tidig vuxenålder (20-40 år) Närhet – Isolering

Medelålder (40-60 år)

Generativitet – Stagnation

Ålderdom (60 år och uppåt)

Integritet – Förtvivlan

13

Kapitel 1

Vad betyder det?

kognition

proximal utvecklingszon egocentrism

assimilation och ackommodation objektspermanens

objektskonstans animism

magiskt tänkande

detet, jaget och överjaget existentiell kris

behaviorism

socialisation

Kapitel 1

Överjaget – Jaget – Detet

15

Kapitel 1

Facit till frågor på texten

1. Om ett tillstånd, en egenskap eller ett beteende har ärftliga/biologiska orsaker så är det svårare att göra något åt det genom att förändra miljön. Det kan t.ex. spara pengar.

2. Omtvistad, som människor har olika åsikter om.

3. Man har studerat spädbarn och hur deras temperamenten skiljer sig åt.

4. För att tidigt kunna lägga märke till avvikelser som t.ex. kan bero på sjukdomar.

5. Förmågan att kunna samordna flera olika rörelser eller funktioner.

6. För att balansorganet sitter i innerörat, som hos en hörselskadad person kan vara skadat.

7. De flesta lär sig gå kring ettårsåldern. Vissa barn börjar gå så tidigt som vid åtta månader, andra hinner bli ett och ett halvt år innan de börjar gå.

8. De tankeförmågor som vi hanterar kunskap och information med.

9. Något som är konkret är något som man kan se eller ta på – fysiska ting eller faktiska händelser.

Något som är abstrakt är något som man inte kan ta på, en idé eller en tanke.

10. Intelligenskvot – ett sätt att mäta intelligens. IQ hos en normalbegåvad person ligger på 100. Personer med lindrig utvecklingsstörning har IQ mellan 50 och 70.

11. Hörseln, synen, känseln, smaken, lukten. Hörseln utvecklas först.

12. Att utarbeta något noggrant.

13. Man kan tänka mer som en vuxen, förstå tvetydiga skämt, ironi och satir, ifrågasätta omvärlden och argumen- tera för sina åsikter, överföra generella tankar och teorier till det verkliga livet och föreställa sig sådant som skulle kunna hända utan verkliga exempel.

14. Det inre språket är ett stöd för tänkandet, det yttre språket är till för kommunikation med omvärlden.

15. Utvecklingen sker i olika perioder. Under stabila perioder händer inte särskilt mycket medan de kritiska perio- derna är omvälvande med mycket utveckling.

16. Objektpermanens är förmågan att förstå att någonting existerar även när barnet inte ser det. Objektkonstans är förmågan att förstå att ett föremål är detsamma även om det byter egenskaper.

17. Animism är när man betraktar döda ting som levande, något som är vanligt bland små barn. Magiskt tänkande är en förenklad och felaktig bild av orsak och verkan, t.ex. att man får otur om man går på A-brunnar.

18. Den process som gör att barn fostras in i sina könsroller.

19. Förmoralisk nivå, konventionell nivå och postkonventionell nivå.

20. Detet är den del av psyket som innehåller alla våra drifter och önskningar. Jaget kan jämföras med den med- vetna delen av psyket. Jaget har lärt sig kompromissa med sina önskningar och vet hur man uppför sig. Överja- get är det inlärda samvetet. Där finns allt vi lärt oss om vilka regler som gäller och vad man inte får göra.

21. Något som har att göra med individens existens, liv och betydelse.

22. Självständighet, självgående.

23. Han ansåg att barns utveckling följer ett visst förutbestämt mönster och att deras mognad avgör vilka steg barnen tar i utvecklingen.

24. Att människan utvecklas genom naturligt urval och att flera av våra beteenden kan förklaras genom överlev- nadsstrategier.

17

Kapitel 1

Facit till instuderingsfrågor i boken

1. Den handlar om huruvida mänskliga egenskaper och beteenden är ärftliga (biologiska) eller om de är orsakade av faktorer i miljön.

2. Längd, hårfärg, utseende, vissa sjukdomar, vissa egenskaper som har att göra med temperamentet.

3. Att föräldrarna sopar bort hinder och motgångar så att barnens liv blir så enkelt som möjligt.

4. Grovmotorik: stora rörelser med stora kroppsdelar, t.ex. att hoppa, gå och kasta en boll.

Finmotorik: små rörelser med små kroppsdelar, t.ex. att tugga, rita och trä pärlor på ett snöre.

5. Uppifrån och ner, inifrån och ut, från enkel till komplex.

6. Utvecklingen av tänkande, minne och sortering av kunskap.

7. Det är de tankeförmågor som vi hanterar kunskap och information med.

8. Varseblivning, insamling av information genom sinnen, t.ex. syn- och hörselintryck.

9. Koncentrationsförmågan kan t.ex. påverkas av sjukdomar, trötthet, hunger och motivation.

10. Upprepning och repetition: Man nöter in informationen i minnet geneom repetition.

Gruppering och kategorisering: Man delar upp informationen i olika kategorier.

Elaborering: Man bygger på med information för att skapa ett sammanhang.

11. Att man har förmåga att tänka och resonera kring saker som inte finns i den fysiska verkligheten.

12. Det är området strax över den kunskapsnivå där barnet befinner sig. Genom att lägga kunskapskravet här skapas optimala förutsättningar för inlärning.

13. Assimilation innebär att barnet tolkar ny information utifrån tidigare erfarenheter. Det använder sig av sådant det redan kan för att hantera situationen.

Ackommodation innebär att barnet blir tvunget att omforma och utveckla sina tidigare erfarenheter för att kunna använda eller ta till sig den nya informationen.

14. När man bara kan se världen ur sitt eget perspektiv.

15. Förmåga att reflektera kring språket och upptäcka dess olika beståndsdelar.

16. Identitet: en individs innersta kärna och unika egenskaper.

Självbild: individens bild av sig själv och sin identitet.

17. Med bra självkänsla vågar man mer och har därför fler chanser och tillfällen att lyckas. Med dålig självkänsla vågar man mindre och har färre möjligheter att lyckas. Likadant med självförtroendet.

18. Barns moral bygger på tanken att de vill undvika bestraffning och därför handlar rätt. I takt med att man mog- nar får man en egen känsla för vad som är rätt och fel.

19. I den medvetna delen finns alla tankar och känslor som vi är medvetna om. I den omedvetna delen finns så- dant vi förträngt och som ibland kommer upp i drömmar och handlande.

Kapitel 1

20. En existentiell kris är ingen kris, utan en kritisk period i utvecklingen. Varje ålder har sin kris som individen ska ta sig igenom.

21. Att människor formas av den omgivande miljön, t.ex. genom positiv och negativ förstärkning.

22. Primär socialisation sker genom föräldrar och andra som står barnet väldigt nära. Sekundär socialisation kom- mer senare, genom t.ex. skola och vänner.

23. Bronfenbrenner ser människans utveckling som ett samspel mellan medfödda egenskaper och de miljöer som människan lever i. Det är just samspelet som driver utvecklingen framåt.

19

Kapitel 1

Filmtips

Döda poeters sällskap: Om förtryckt ungdom och engagerad lärare i amerikansk privatskola.

Tsotsi: Om en gängledare i Johannesburgs slum som tar hand om en bebis.

Boy A: Om en 24-årig man som efter 14 år på ungdomsanstalt släpps ut i samhället.

A Clockwork Orange: Kultfilm om hur en brottslig ungdom ska botas med behavioristiska metoder.

Greystoke: The Legend of Tarzan: Om den amerikanske pojken som uppfostras av apor på en öde ö.

Tvillingsystrar: Holländsk film om tvillingar som separeras som barn före andra världskriget. Arv och miljö.

Billy Elliot: Om en arbetarklasspojke i England som vill dansa balett.

Half Nelson: Om en duktig lärare som missbrukar droger.

Boktips

Pippin, Lisbeth: Kärlek och stålull. Om att växa upp med en utvecklingsstörd mamma.

Shriver, Lionel: Vi måste prata om Kevin. Om en pojke som genomför en skolmassaker. Skriven ur mammans perspektiv.

Jersild, P C: Barnens ö. Om en pojke som blir stor under ett sommarlov ensam i Stockholm.

James, P D: Oskyldigt blod. Om en ung adopterad kvinna vars biologiska föräldrar var mördare. Arv och miljö.

Länktips

Growing people: Webbsida med mängder av information om barns utveckling: www.growingpeople.se Familjeliv: Största internetforumet för föräldrar om barn och familj: www.familjeliv.se

Vi föräldrar: Föräldratidning som också har många artiklar på hemsidan: www.viforaldrar.se

Kapitel 2: Synen på barn

Det här kapitlet behandlar den andra punkten i kursens centrala innehåll: ”Hur synen på barn, barndom och fostran har förändrats”. Läroboken beskriver synen på barn och barndom vid olika tider i historien. Kapitlet behandlar följande områden:

• Barnen i jordbrukssamhället

• Barnen i industrisamhället

• Barnens århundrade

• Dagens barn

Genom att komplettera boken med de övningar och aktiviteter som lärarhandledningen ger förslag på, kan du erbjuda eleverna en varierad undervisning som passar alla lärstilar.

På läromedelswebben www.laromedelswebbar.se hittar du ännu mer kompletteringsma- terial, t.ex. powerpointpresentationer, fördjupningsmaterial, länkar, film- och litteraturtips.

Kapitel 2

21

Frågor på texten

1. Vilken syn hade man på barnen i det svenska jordbrukssamhället?

2. Vad är en klockare?

3. Vilket ansvar hade föräldrarna för sina barns utbildning enligt ett regeringsbeslut från 1723?

4. När blev Sverige ett industrisamhälle?

5. Varför spreds sjukdomar snabbt i det tidiga industrisamhället?

6. Hur förändrades familjen under industrisamhället?

7. Vad är kolera?

8. Vad var den svenska folkskolan och när infördes den?

9. Vad betyder socken?

10. Vad var Barnens århundrade?

11. Vilken politisk ideologi var Alva och Gunnar Myrdal anhängare av?

12. Vad är en reform?

13. Vad betyder promiskuös?

14. Vilka är de fyra grundprinciperna i FN:s barnkonvention och vad säger de?

15. På vilka sätt har gränserna mellan generationerna blivit otydligare?

Kapitel 2

Uppgifter

Ung förälder

Låt eleverna arbeta enskilt eller i par. De ska intervjua en ung förälder om hans eller hennes syn på barn, barndom och barnuppfostran.

Börja med att i helklass komma på ett antal frågor som ska ingå i intervjun. Skriv på tavlan, diskutera och låt alla skriva av frågorna.

Avsluta med att eleverna får berätta om sina intervjuer i smågrupper och diskutera resultaten.

Framtidens barn

Dela in eleverna i grupper om fyra eller fem. Först av allt ska grupperna diskutera hur de tror att synen på barn och barndom kommer att se ut om hundra år. Skriv upp följande stödfrågor på tavlan:

• Hur kommer den moderna familjen se ut om hundra år?

• Vilka saker kommer barn att få vara med och bestämma i familjen?

• Hur kommer barnomsorg och skola att vara utformad?

• Vilket inflytande kommer barn och ungdomar att ha över sin skolgång?

• Hur kommer barn och ungdomar bemötas i samhället?

• Vilken frihet och vilket ansvar kommer barn och unga att ha?

När eleverna diskuterat färdigt ska de skriva en pjäs om framtidens barn. Pjäsen kan exempelvis utspela sig i hem- met, i skolan eller i kompisgänget. Den ska vara mellan 10 och 15 minuter lång och man får gärna vara kreativ med klädsel och rekvisita. Varje pjäs ska följas av en helklassdiskussion med utgångspunkt i ett antal diskussionsfrågor som gruppen förberett.

Kapitel 2

23

Kapitel 2

Uppgifter

Skolan förr

Den här uppgiften kan genomföras i grupp. Eleverna ska göra ett fördjupningsarbete om skolan förr. De ska välja en viss epok eller ett visst årtionde och använda olika sökverktyg för att hitta information, fotografier, exempel på läro- böcker, scheman, uppgifter och annat som kan ge en bild av hur det var att gå i skolan vid den valda tiden. Ett tips är att be dem fråga bibliotekspersonal om var de kan hitta information och material. Ibland har kommunen historiska arkiv med bilder och dokument från förr.

Resultaten ska sammanställas i en muntlig presentation med bildspel. Det är väldigt positivt om eleverna fått låna gamla läromedel, betygshandlingar och annat som de kan skicka runt i klassen efter presentationen.

Barnens århundrade

Klassen ska göra en utställning med namnet ”Barnens århundrade”. Detta kan vara ett större projekt som kan löpa över flera veckor och eventuellt samordnas med andra ämnen. Ta reda på om bibliotek eller lokala museer är intres- serade av att visa upp utställningen för att öka motivationen hos eleverna. Tipsa gärna lokaltidningen om utställ- ningen när den är på plats.

Börja med en gemensam brainstorm på tavlan om utställningens innehåll:

Vilka olika delar/perspektiv ska den innehålla?

Ska den delas upp i årtionden eller utifrån olika ämnesområden som t.ex. ”skola”, ”familj”, ”fritid” och ”arbete”?

Hur ska den utformas?

Därefter delas klassen upp i grupper som ansvarar för olika delar av utställningen. Hjälp kontinuerligt till med pla- nering, informationssökning och kreativa infallsvinklar.

Kapitel 2

Heta stolen

Syn på barn

Låt eleverna sätta sig på stolar i en ring mitt på golvet. Förklara för eleverna att de ska ta ställning till de påståenden du säger. Detta gör de genom att sitta kvar på sin stol om de inte håller med om påståendet eller om de behöver tid att tänka och genom att resa sig och byta plats med någon om de instämmer i påståendet. Stanna upp efter varje påstående och låt några elever motivera varför de satt kvar eller flyttade på sig.

Exempel på påståenden:

• Det är viktigt att barn får ha roligt i skolan.

• Dagens barn har för mycket att säga till om i skolan.

• Dagens barn har för mycket att säga till om hemma.

• Dagens barn får inte tillräckligt med uppmärksamhet.

• Barn mår bäst av att uppfostras med mycket frihet.

• Dagens föräldrar vågar inte sätta gränser.

• Det är viktigt att barn hjälper till hemma.

• Det ställs för höga krav på barn idag.

• Det är för tidigt att sätta barn i förskolan vid ett års ålder.

• Samhället är farligt, så det är viktigt att skydda barnen.

25

Kapitel 2

Vad säger bilden?

Kapitel 2 Facit till frågor på texten

1. De var viktig arbetskraft och ett naturligt led som förde släkten vidare. De skulle en dag ta över gården och dessutom ta hand om sina åldrande föräldrar.

2. En person som ringde i kyrkklockan och ofta var assistent åt prästen.

3. Att lära sina barn att ”läsa i bok” samt att se till att barnen kunde vissa delar av katekesen.

4. Det började vid början av 1800-talet.

5. Dålig hygien och avfallshantering. Trångt och smutsigt.

6. Föräldrarna förlorade auktoritet när de själva blev anställda på fabriken. Man skaffade färre barn, eftersom barnen inte hade samma funktioner som tidigare.

7. En smittsam tarmsjukdom som ibland blir epidemier, sjukdomen härjade i Sverige vid flera tillfällen under 1800-talet.

8. Obligatorisk skola för alla svenska barn. Infördes 1942.

9. Ett administrativt område, föregångare till kommun.

10. En bok av Ellen Key som kritiserade samhällets syn på barn och gav förslag på hur man skulle kunna göra 1900-talet till barnens århundrade.

11. Socialdemokratin.

12. En samhällelig förändring som planeras och genomförs under lång tid, ofta efter många politiska diskussioner.

13. Sexuellt lösaktig, lössläppt.

14. Artikel 2 säger att alla barn har lika värde och att inga barn får diskrimineras.

Artikel 3 säger att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet.

Artikel 6 säger att alla barn har rätt att överleva, leva och utvecklas.

Artikel 12 säger att barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i frågor som rör dem själva.

15. Barndomen har blivit längre, ungdomstiden har blivit längre och vuxna har blivit ungdomligare.

27

Kapitel 2

Facit till instuderingsfrågor i boken

1. Ett samhälle där de flesta livnär sig genom jordbruk.

2. Familjemedlemmarna var beroende av varandra på flera olika sätt, eftersom statens ansvar vid den här tiden var mycket litet och det mesta ansvaret låg hos familjen.

3. Föräldrarna och ortens präst och ibland klockaren.

4. En lärobok för undervisning i kristen tro. Martin Luthers ”lilla katekes” gavs ut 1529 och fanns i nästan alla hem.

5. Fysisk bestraffning i uppfostringssyfte. Förbjöds helt 1979.

6. Flytt från landsbygden till städer.

7. De var billigare än vuxna.

8. Textil-, tobaks- och tändsticksindustrin.

9. De var andra klassens medborgare och fick inte vara med och bestämma. All auktoritet fanns hos de vuxna.

10. Föräldrar, som behövde barnen hemma och kyrkan, som tyckte att de skulle stå för undervisningen.

11. Det var vanligt att båda föräldrarna arbetade och att ingen kunde ta hand om barnen. Samhället såg det därför som sin uppgift att hjälpa till att fostra barnen till goda samhällsmedborgare.

12. Hon var en nytänkande författare och pedagog och hennes bok hette Barnens århundrade.

13. Hon kritiserade bland annat barnarbete, barnaga och den stränga religiositeten.

14. En bok av Alva och Gunnar Myrdal om hur man skulle kunna förändra den svenska familjepolitiken.

15. Att man skulle styra befolkningspolitiken för att få fler barn, att man skulle införa föräldraförsäkring och bygga ut barnomsorgen.

16. En socialdemokratisk idé från första hälften av 1900-talet om ett jämlikt samhälle där alla får samma möjligheter genom att staten ansvarar för stora delar av människors liv.

17. När man försöker omforma ett samhälle och dess invånare genom lagstiftning, reformer och planering.

18. Utbyggd barnomsorg, kostnadsfri skola, föräldraförsäkring, barnavård, fritidsanläggningar m m.

19. De hade mer pengar och mer tid och blev en köpstark och inflytelserik grupp i samhället. De blev en egen genera- tion.

20. Föräldrabalken, Socialtjänstlagen, LVU.

21. En konvention med 56 artiklar om barns rättigheter på olika områden. Konventionen är ingen lag, men utgör ofta grund för annan lagstiftning som gäller barn.

Kapitel 2

22. Förr skulle de arbeta, föra släkten vidare och ta hand om sina föräldrar, men idag är det inte någon som kräver de här praktiska funktionerna. Istället har barnen en mer emotionell funktion – man skaffar barn för att man vill ha barn.

23. Ett litet barn har lite frihet, men också ganska lite ansvar. Ju äldre barnet blir, desto mer frihet och ansvar får det.

Många tonåringar har stor frihet över vad de gör med sin tid, men samtidigt förväntas de ta ansvar över sina liv.

24. Faran med en alltför skyddande omgivning är att barnen själva kan bli oroliga och osjälvständiga. Frigörelsen från föräldrarna blir svår och den långa barndomen blir ännu längre.

29

Filmtips

Oliver Twist: Klassisk berättelse om en föräldralös pojke i 1800-talets London.

Kes - falken: Om en mobbad och retad pojke i norra England som tar hand om en falk.

Hets: Om hets och trakasserier i en svensk skola på 1940-talet.

Ondskan: Om hård kamratuppfostran på en svensk internatskola i 1950-talets Sverige.

Fucking Åmål: Tonårsliv, kärlek och känslor i en svensk småstad.

Fanny och Alexander: Om två syskon och deras släkt under tidigt 1900-tal.

Boktips

Jersild, P.C: Barnens ö. Om en pojke i 1970-talets Stockholm som stannar hemma ensam istället för att åka på kollo.

Dickens, Charles: Lysande utsikter. Om en föräldralös pojke och hans spännande resa genom livet.

Lindgren, Astrid: Madicken. Om att vara barn i Sverige under tidigt 1900-tal.

Länktips

Lärarnas historia. Intressant information om skolhistoria ur ett lärarperspektiv. www.lararnashistoria.se SO-rummet. Elev- och lärarresurs med mängder av information om samhället förr och nu. www.so-rummet.se

Kapitel 2