Implementering av utländsk
arbetsmiljöstandard i svensk produktion
En fallstudie av BDX företagen AB
Magdalena Thurfjell
Bygg och anläggning, högskoleexamen 2021
Luleå tekniska universitet
FÖRORD
Detta examensarbete har upprättats under höstterminen år 2020 åt BDX företagen AB. Bakgrunden till arbetet vars rubrik lyder ”Implementering av utländsk arbetsmiljöstandard i svensk produktion” var att utreda effekten av just detta på ett specifikt projekt, nämligen LLA3 i Luleå, där man bygger en tredje serverhall med Facebook som beställare. Jag vill tacka Mats Nordgren på BDX som gjort denna rapport möjlig. Jag vill även rikta ett tack till Erik Segerlund som tagit på sig rollen som handledare och stöttat under arbetets gång. Till sist vill jag tacka medarbetare och maskinförare på BDX som medverkat på intervjuer och delat med sig av sina kunskaper under hösten.
December 2020, Luleå
Magdalena Thurfjell
SAMMANFATTNING
Arbetsmiljö har en central roll i dagens byggsamhälle. Ingen vill att någon skall må psykiskt dåligt, att ett tillbud skall uppstå eller att en olycka inträffar på jobbet. Arbetet för att
förhindra detta ser olika ut beroende på vart i världen vi befinner oss. På projektet LLA3 i Luleå byggs en tredje serverhall med Facebook som beställare. Här verkar
projektledningsföretag SISK, som är en irländsk entreprenör. Tillsammans med SISK arbetar en rad underentreprenörer från olika nationaliteter, som tillsammans skall få projektet i hamn. Ett av dessa företag är BDX som står för markarbeten under och runtomkring tilltänkt
byggnad. BDX får precis som andra underentreprenörer ta till sig och utföra det systematiska arbetsmiljöarbete som utförs kontinuerligt. Det systematiska arbetsmiljöarbetet på LLA 3 innebär många olika rutiner och är betydligt mer repetitivt och kontrollerat än det vi normalt utför i svensk produktion.
Implementering av utländska arbetsmiljöstandarder, specifikt irländska, påverkar svensk produktion både vad gäller tid och säkerhet. Produktionen tar längre tid då arbetsutförandena är mer kontrollerade. De flesta arbetsuppgifter kräver skriftlig dokumentation och ett
godkännande innan arbete får påbörjas, vilket leder till fler stillestånd. Kvaliteten på
utförandet kan dock bli bättre då risken att göra tekniska fel utifrån handlingar kan minimeras då många arbeten skall godkännas innan arbetet får påbörjas.
Hur säkerheten påverkas är en definitionsfråga. Ledarskapet på LLA 3 är betydligt mer hierarkiskt än vad vi är van vid i Sverige och arbeten som vanligtvis utförs per automatik måste här kontrolleras av personer i olika led. I Sverige är vi vana vid att direkt lösa ett problem som uppstår och man litar på den enskilda individen. Då ett kontrollarbete implementeras på de flesta arbetsutföranden tenderar vi att bli lite hämmade. Människan måste få tänka själv och det går inte att förlita sig på korrekt dokumentation då arbete utförs i praktiken.
Ett aktivt arbete vad gäller säkerhet och arbetsmiljö kan däremot aldrig vara fel. Många andra länder ligger i framkant, det finns många praktiska rutiner som vi i Sverige skulle kunna ta till oss och förverkliga i vår produktion. Viktigast är dock förvaltningen. Något oförutsägbart kan alltid hända som ingen annan kunnat förutspå, och där kommer den mänskliga faktorn in i bilden. En jämn avvägning av kontroll, rutiner och tillit torde därför vara ultimat.
ABSTRACT
Work environment has a central role in todays building construction society. Nobody want´s anyone to feel mentally bad at work, that an incident will occur or that an accident will happen. The work to prevent this looks different depending on where in the world we are. In Luleå, a third server hall is being built with Facebook as a customer. The project management on this project is the company SISK, which is an Irish contractor. Together with SISK, a number of several subcontractors from different nationalities work together to complete the project, one of these companies is BDX, which is responsible for the earthworks under and surround the proposed building. Like other subcontractors, BDX must also implement the systematic work with work environment that is carried out on the LLA3 project. The systematic work involves many different routines and is more repetitive and controlled than we normally perform in Swedish production.
Implementation of foreign work environment standards, specifically Irish, affects Swedish production both in terms of time and safety. Production takes longer when the work are more controlled. Most tasks requires documentation and approval before work can begin, which leads to more downtime. However, the quality of the workmanship can be better when the risk of making technical faults based on documents can be minimized as many works must be approved before the work can begin.
How safety is affected is a matter of definition. The leadership at LLA 3 is significantly more hierarchical than we are used to in Sweden, and the work that is usually performed
automatically must be controlled by people at different levels. In Sweden, we are used to directly solve a problem that comes up and we trust the individual. When systematically control work is implemented on most work tasks, we become inhibited. People must be allowed to think by themselves and it is not possible to only trust documentation when work is performed in practice.
Active work in terms of safety and working environment, can though never be wrong. Many other countries are ahead, there are many practical routines that we in Sweden could adopt in our production. What is important is how we use to manage it. Something unpredictable can always happen that no one else has been able to predict, and here comes the human factor into the picture. An even balance of control, routines and trust should therefore be ultimate.
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte och problemformulering ... 1
1.3 Avgränsningar ... 1
2 METOD ... 2
2.1 Frågeställningar ... 2
3 RESULTAT ... 3
3.1 Arbetsmiljörutiner på LLA3 ... 3
3.2 Systematiskt arbetsmiljöarbete ur ett svenskt perspektiv ... 7
3.2.1 BDX och arbetsmiljö ... 7
3.3 Intervjuer med medarbetare genomförda utifrån frågeställningar... 8
3.3.1 Medarbetarnas gemensamma syn ... 9
1
1 INLEDNING
Syftet med denna rapport är att studera och undersöka hur utländskt arbetsmiljöarbete
påverkar svensk produktion, i detta fall anläggningsarbete. Utländska arbetsmiljörutiner med fokus på säkerhet kommer att presenteras. Dessa är härledda från Irland då studien är
projektspecifik med ett irländskt företag som styr projektet. Intervjuer kommer att presenteras under en egen rubrik. Dessa är genomförda med medarbetare på BDX för att få en så rättvis bild som möjligt på hur detta påverkar produktionen. Som en inledning och i följande
underrubriker kommer en bakgrund, syfte samt en problemformulering att presenteras. Metod och tillvägagångssätt för att möjliggöra denna studie kommer även att beskrivas samt en avgränsning för arbetet.
1.1 Bakgrund
Nationaliteter världen över skiljer sig mellan varandra. Olika värderingar, normer och tillvägagångssätt kan se olika ut, även fast man i slutändan vill uppnå samma mål eller resultat. På projektet LLA3 i Luleå verkar många olika entreprenörer från världen över som skall samarbeta. Facebook är beställare och målet är detsamma för samtliga, en tredje
serverhall skall tas i bruk. Styrningen på LLA3 drivs av en irländsk entreprenör, John Sisk & Son (SISK). Arbetet härleds och utförs därför i stor utsträckning enligt irländskt
tillvägagångssätt. Arbetsmiljö är ett av dessa arbeten. Frågan är på vilket sätt detta arbete skiljer sig från vårt normala tillvägagångssätt i Sverige, hur det upplevs av medarbetare i produktionen och vad effekten blir i slutändan.
1.2 Syfte och problemformulering
Syftet med denna rapport är att utreda effekten i svensk anläggningsproduktion då utländskt arbetsmiljöarbete implementeras. Hur skiljer sig detta arbete med det vi normalt utför och anammar i svensk produktion? Vad blir effekten av detta och hur påverkas produktionen vad gäller tid och säkerhet?
1.3 Avgränsningar
2
2 METOD
Metoden som har använts i denna rapport är till stor del erhållen kunskap utifrån praktisk tillämpning som givits under tidigare kurs, verksamhetsförlagd utbildning. Hit hör en sammanställning av de rutiner som berör arbetsmiljö, och som utförs av BDX som
entreprenör på LLA3. För att få en förståelse vilka kontinuerliga rutiner som BDX utför vad gäller arbetsmiljöarbete har en intervju med Maria Hansson genomförts som arbetar med frågor som berör HSE (Health Safety and Environment). Maria har tidigare varit aktiv och arbetat med arbetsmiljö på projektet LLA3. Intervjuer med medarbetare och maskinister på BDX har utförts för att få en så korrekt och ärlig bild på hur arbetsmiljön med fokus på säkerhet upplevs. Frågorna som ligger till grund för intervjuer kommer att presenteras under nedanstående rubrik. Som komplement till övriga frågor har informationssökning via nätet genomförts.
2.1 Frågeställningar
För att kunna utvärdera den information som delges i denna rapport, och för att få en så rättvis bild som möjligt av studien har intervjuer genomförts med medarbetare på BDX. Målet med dessa var att ta reda på hur utländsk implementering av arbetsmiljöarbete påverkar driften både vad gäller tid och säkerhet.
Frågor som intervjuerna utgår ifrån kan utläsas nedan: • Hur upplevs arbetsmiljön på LLA3 i sin helhet?
• Vilka rutiner som berör arbetsmiljö utförs normalt på ett projekt som BDX driver eller medverkar på?
• Hur upplevs skillnaden vad gäller arbetsmiljö på LLA3 jämfört med andra projekt som du tagit del av?
• I det stora hela, bra saker och mindre bra saker med arbetsmiljöarbetet på LLA3? • Är det något som SISK anammar i sitt arbetsmiljöarbete som skulle kunna tas med i
3
3 RESULTAT
I rapporten benämns och återkommer tre olika företag, dessa finns listade nedan.
Facebook – Beställare av projektet
SISK - John Sisk and Son, projektledande företag
BDX Företagen AB – BDX, underentreprenör inom anläggning
3.1 Arbetsmiljörutiner på LLA3
Nedan listas olika rutiner som berör arbetsmiljö och som måste genomföras av BDX som anläggningsentreprenör på LLA3. Dessa rutiner är framtagna av projektledningsföretaget SISK, och måste genomföras av samtliga underentreprenörer på projektet. Rutinerna är kopplade till den viktigaste lagstiftningen som är relevant för irländskt arbetsmiljöarbete vad gäller konstruktion ”Safety, Health & Welfare at Work Act 2005”. Denna lag gäller både inom bygg och anläggningsarbete. (Health and Safety Authority, 2020)
För att få en förståelse nedan vad olika och ord och benämningar innebär då de står på engelska, finns en förklaring bakom varje rubrik.
Site Induction – (Arbetsplatsintroduktion). I ett första skede innan inpassering på LLA3 sker
måste samtliga genomgå en så kallad ”Site Induction”. Detta innebär att samtliga som kommer att genomföra någon form av arbete inne på projektområdet måste ha genomfört en introduktionsutbildning om arbetsplatsen. Denna utbildning är webbaserad på engelska med information, kontinuerliga frågeställningar under kursens gång samt ett kunskapsprov i slutet. Kursen innehåller mycket information om säkerhet och vilket ansvar man har inne på området samt praktisk information gällande projektet specifikt.
Take Time – (Ta tid och tänkt till). En gång per dag skall samtliga medarbetare som arbetar
4
• Har du tagit del av arbetsförberedelser? • Finns aktuell riskanalys?
• Pågår arbete ovanför dig?
• Har du signerat och tagit del av aktuell SPA/ RAMS för din arbetsuppgift? (beskrivning av SPA respektive RAMS förklaras under kommande rubriker).
Toolbox – (Genomgång av nödvändig information). Vid ett tillfälle varje vecka skall person
med en ledande roll utföra en ”toolbox” med alla medarbetare. För BDX räkning ingår samtliga maskinister och yrkesarbetare till dem som måste delta. Vid detta tillfälle håller en arbetsledare eller annan ledare på projektet en säkerhetsgenomgång där risker tas upp och hur dem skall minimeras. Samtalsämnet är nytt för varje vecka och är projektspecifikt, risker som finns på projektet skall tas upp. Hit hör exempelvis att uppmana om hastighetsbegränsningar inne på området eller att skyddsutrustning alltid skall bäras. (Tool Box Talks, Health and Safety Authority, 2004)
GA2, General Application – (Allmän Tillämpning). GA2 är en allmän tillämpning för de
som framför en maskin inne på projektområdet. Detta berör bland annat grävmaskinister och hjullastarförare. Detta är en fordonsinspektion som skall genomföras en gång varje dag. Frågorna är desamma och tanken är att kontrollera att maskinens egenskaper fungerar som dem skall.
RAMS, Risk Assessment Method Statement – (Dokumentation med arbetsuppgifter,
riskbedömningar samt åtgärder). RAMS dokumentation skall finnas till all form av arbete som genomförs ute på projektet. Alla entreprenörer upprättar sin egen RAMS utifrån de arbete man utför. RAMS är ett slags förhållningssätt för entreprenörerna. Det man själv valt att ta med i dokumentationen är vad man förväntas utföra. RAMS dokumenten skall dock följa strukturen som SISK använder sig av och innan arbetet får påbörjas måste RAMS dokumentet vara godkänt och granskat av SISK. När RAMS dokumentationen är godkänd måste samtliga inblandade personer som kommer att delta vid arbetsutförandet signera att man tagit del av dokumentet och den information som finns. I dokumentationen skall det finnas listat steg för steg hur de olika arbetsmomenten kommer att utföras, vilka material som kommer att
användas, maskiner, potentiella risker samt säkerhetsåtgärder. För BDX räkning finns totalt närmare 10 olika RAMS framtaget. Schakt och fyll är ett exempel där en RAMS måste finnas. Här listas steg för steg hur schakt respektive återfyllning skall genomföras, vilken släntlutning man måste ha samt på vilket avstånd från schakten ett staket skall ställas upp. Djupet på schakten avgör släntlutningen, en djupare schakt innebär en bredare släntlutning. Andra exempel på RAMS för BDX räkning är installation av vattenledning, trycktestning av rör, installation av avloppsrör, spillvatten och fiberrör.
5
arbetet kan behöva utföras på annat sätt. Logistiken på arbetsplatsen kan se annorlunda ut samt nya rutiner kan ha tagits fram.
RA, Risk Assessment – (Riskbedömning). I slutet av varje RAMS skall en specifik
riskbedömning finnas framtagen. Här skall alla kritiska moment som kan tänkas uppstå under arbetets gång finnas med. Definition av risken skall förklaras och vad som kan tänkas orsaka den. En riskbedömningsmatrix finns framtagen för denna där man skall utvärdera risken från en skala mellan 1-5. Beroende på vart man hamnar kan man utläsa allvarlighetsgraden av risken. Slutligen skall riskåtgärder spaltas upp med vad man kan tänkas göra för att minimera att risken uppstår.
SPA, Safe Plan of Action – (Riskbedömning och åtgärdsplan). I tidigare kurs VFU,
verksamhetsförlagd utbildning upprättades en rapport om SPA- Safe Plan of Action. Nedan finns ett utdrag från denna som jag valt att ta med och som förklarar vad SPA är:
SPA, Safe Plan of Action är ett dokument som skall granskas och signeras på projektet LLA 3 varje vecka vid uppstart eller om en ny arbetsuppgift för veckan skall utföras. SPA innebär att förväntat arbete dokumenteras och i denna dokumentation skall risker finnas med och vad man kan göra för att minimera dessa. SPA är något som anammas vid ett nytt arbetsutförande men även vid återkommande arbeten, man kan säga att det fungerar som ett kvitto på att berörda parter innan arbetsutförandet har tagit del av risker och vad man kan göra för att undvika dem. Syftet med dokumentet är att redovisa vad för arbete som skall genomföras, vilka potentiella risker man kan komma att stöta på samt vilka åtaganden man kan göra för att förhindra att något oförutsägbart händer. SPA är ett A3 papper och skall egentligen innehålla det viktigaste och mest konkreta man bör tänka på vid arbetsutförandet. SPA dokumentet skall sedan hänvisas till olika RAMS, Risk Assessment Method Statement som är längre skrivelser framtagna för projektet och det olika arbetsuppgifterna. RAMS dokumenten innehåller en utförlig beskrivning för olika arbetsmoment som kommer att genomföras. BDX berörs av närmare tio olika RAMS som är framtagna för de olika momenten. Exempelvis finns olika RAMS framtagna för arbeten som berör vattenledningar, avloppsledningar respektive el ledningar. Vid förberedelse av SPA är det därför viktigt att veta vilken RAMS man skall hänvisa till och se till att alla som kommer att medverka under arbetet har tagit del av just det RAMS dokumentet samt signerat.” (Systematiskt Arbetsmiljöarbete, SPA
Magdalena Thurfjell 2020)
Bland rubriken bilagor finns en mall på hur ett SPA dokument kan se ut.
Permits – (Tillstånd). Olika permits för olika arbetsutföranden krävs på LLA3. Med permit
menas tillstånd. Nedan finns permits beskrivna som BDX i huvudsak berörs av i det dagliga arbetet som anläggningsentreprenör på LLA3. (Work Permits, Health and Safety Authority, 2020)
6
varje vecka krävs en dokumentation som kallas ”Permit to break ground”, tillåtelse att schakta. En dokumentation finns framtagen för varje område där förhållanden beskrivs. Det kan vara befintliga kablar som ligger i marken som man bör ta i beaktning. Dokumentet skall signeras av behörig person från SISK, arbetsledare från BDX samt samtliga maskinister och medarbetare som kommer att vara med på schaktarbetet.
”Permit to pump”, tillåtelse att pumpa krävs för att starta igång en pump som skall avlägsna vatten ur en schaktgrop. I detta dokument beskrivs i vilket område man skall avlägsna vatten från, vart man tänkt pumpa vattnet, vilken mängd samt vilken typ av pump som skall
användas. Detta dokument måste signeras och godkännas av behörig person från SISK samt arbetsledning från BDX innan pumpning får påbörjas.
Life Rescue Plan – (Livräddningsplan). På LLA3 är stege på arbetsplatsen förbjuden. Arbete
på hög höjd kan därför bli en utmaning. För att kunna genomföra ett sådant arbete krävs en Life Rescue Plan. BDX berörs av detta då provtryckning av fiber skall genomföras.
Medarbetare måste då ta sig ned i en betongkammare där rörändarna är indragna. Rutinerna som ingår i räddningsplanen måste därmed följas innan arbetet kan påbörjas. Det första kravet i rutinen innebär att en toolbox skall hållas med berörda medarbetare där man går igenom arbetsförfarandet samt vilka potentiella risker som finns och vad man kan göra för att undvika dessa. Innan arbetet påbörjas måste en ställning vara monterad av behörig ställningsbyggare. Arbetet kräver att man alltid är minst två personer och en säkerhetssele måste sitta på den personen som skall gå ned. Förutom dessa steg ovan som troligtvis hade vart relevanta på ett typiskt svenskt projekt krävs nu ytterligare två saker. En hjullastare måste ha framkomlighet om personen nere i kammaren skulle kollapsa samt ställningsbyggaren måste ha ”jour”, de måste vara underrättade att ställning skall användas och vart arbete pågår.
En Life Rescue Plan måste fyllas i av arbetsledning från BDX och sedan signeras av SISK och de medarbetare som skall medverka innan arbete påbörjas.
Lift Assessment Pack – (Lyftplan). Samtliga grävmaskiner som arbetar på LLA3 måste ha en
ifylld Lift Assessment Pack inne i hytten. Det är ett dokument som beskriver hur ett säkert lyft går till. Ett exempel på detta är att en som kontrollerar stropp vid lyft alltid måste medverka och vara med under lyftet. Detta dokument sträcker sig i sju dagar innan ett nytt dokument måste upprättas. Precis som många andra dokument skall detta dokument signeras av arbetsledare, behörig person på SISK samt maskinförare och medarbetare som kommer att medverka under lyftet. I dokumentet skall man även beskriva vad som skall lyftas, vad det har för dimension (längd och bredd), samt vikt.
Spotter – (Övervakare runt maskin i arbete). Vissa arbetsmoment på LLA3 kräver en spotter.
7
3.2 Systematiskt arbetsmiljöarbete ur ett svenskt perspektiv
Som entreprenör och arbetsgivare i Sverige skall föreskrifter gällande systematiskt arbetsmiljöarbete följas. Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man skall undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att förebygga olyckor och ohälsa. (AFS 2001:1, arbetsmiljöverkets hemsida, 2020).
Svenska entreprenörer måste upprätta skriftlig dokumentation vad gäller arbetsmiljö och säkerhet. Hit hör riskbedömningar, sammanställning av skador och tillbud samt
handlingsplaner skall alltid vara skriftliga. (AFS 2001:1 5§)
Det räcker inte att upprätta dokument för att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Avgörande är vad som åstadkoms i praktiken för att förbättra arbetsmiljön. Det finns inte heller krav på någon särskild pärm eller handbok. (AFS 2001:1 5§)
3.2.1 BDX och arbetsmiljö
För att få fram konkret information vilka skillnaderna är på de systematiska arbetsmiljörutiner som bedrivs ute på LLA3 under ledning av SISK, jämfört med de rutiner som normalt utförs av BDX har en intervju med Maria Hansson genomförts. Hon arbetar med arbetsmiljöfrågor på BDX och har även tidigare arbetat på LLA3. Frågor som ställdes var om det finns några likheter i BDX arbetssätt jämfört med SISK, samt vad hon har för tankar och reflektioner.
”Absolut finns det likheter. Precis som SISK så utför vi riskbedömningar både innan ett projekt drar igång men även under arbetets gång då nya potentiella risker kan identifieras. Vi genomför arbetsberedningar innan ett nytt arbetsutförande skall göras som inte gjorts tidigare. Skillnaden här är att på en lång vägsträcka som skall byggas kan det räcka med en enda arbetsberedning, men på SISK kan sådana typer av arbete återkomma även fast samma arbete utförs. Vad gäller schakttillstånd kan detta krävas från kommunen i vissa fall, det är dock inget nytt som krävs varje vecka om man ska jämföra med SISK och Permit to Break Ground. I det stora hela tror jag att vi har mycket att lära av utländskt arbetsmiljöarbete. Många
likheter finns men dem ligger steget före oss.”
Maria Hansson, arbetsmiljö BDX
Under rubriken bilagor finns presenterat två mallar, en riskbedömningsmatrix och en
8
3.3 Intervjuer med medarbetare genomförda utifrån frågeställningar
Nedan finns sammanställda intervjuer genomförda med medarbetare på BDX som arbetar aktivt på LLA3. Frågeställningar utgår från rubrik 2.1.
”Över lag upplever jag denna arbetsplats som säkrare jämfört med andra projekt som jag tidigare arbetat på. Orsaken till detta är all riskbedömning som genomförs, man får tänka efter oftare då man kontinuerligt får ta del av papper som SPA och dessutom när man alltid skall signera. Detta gör att arbetet tar längre tid, man kan inte påbörja ett nytt moment lika fort då man vet att en riskanalys måste genomföras även fast det är ett arbete man tidigare utfört. Det är liksom ingen idé att gena utan man får stanna till och tänka till innan man börjar med något nytt. Samma gäller för alla och man vet vad som gäller.
Rutinerna vad gäller arbetsmiljö är fler här på LLA3 än vad jag är van vid. Ett exempel på det är stroppar som vi använder då vi lyfter ned rör i schakten med grävmaskin. Stroppar måste kvitteras ut och skall alltid lämnas tillbaka i samma container som man tagit den ifrån. Detta gör att man alltid vet att man har en tinad och kontrollerad stropp.
Logistiken är välplanerad och gångvägarna som finns runt hela arbetsområdet är riktigt bra, bättre standard på dem än vad jag är van vid. Det finns i regel alltid gångväg fram till det arbetsområde man befinner sig på, då slipper man promenera bland traktorer och lastbilar etcetera. Barriärer och staket har man också märkt är väldigt viktigt för SISK. Det tycker jag är viktigt så att man känner sig trygg där man är och jobbar.”
Christoffer Marjeta, Yrkesarbetare BDX
”Jag har arbetat som yrkesarbetare både inom bygg och anläggning i större delen av mitt liv. På generella projekt som jag är van vid här i Sverige har man fått ta del av arbetsberedningar och riskanalyser. Här görs också riskanalyser och arbetsberedningar men jag upplever det mer som en väldigt återkommande dokumentation där man är väldigt mån om att alla skall
signera. Kanske är det för att föra vidare ansvaret från sig själv.
Grundtanken och de rutiner som finns på det här projektet är bra men styrningen blir alldeles får hård. Alla rutiner och pappersarbete som finns leder till att allting måste kontrolleras och ute i fält är man lite rädd att göra fel. Arbetsmoment som går per automatik på andra projekt rullar inte framåt på samma sätt här. Det krävs tillstånd och papper till det mesta innan man får starta. Jag tror att människan jobbar på bäst när man får göra på det sättet man är van vid och då allt kräver kontroll blir vi lite hämmade. Det är viktigt att man får tänka själv och det går inte att förlita sig på papper när det är arbete som utförs ute och i praktiken.”
9
”Jag upplever att arbetsmiljön på det här projektet är säkrare vilket är tydligt. Däremot kan man tycka att mycket tenderar på att bli lite överkurs. Arbeten som skall utföras blir lite svårare än vad dem behöver vara. Jag som lägger mycket fiber behöver även provtrycka dessa rör och se så att det är helt tätt. För att göra detta behöver jag gå ned i en kammare där
ändarna på rören går in, men det är inte det lättaste. Stegförbud råder på projektet så för att jag skall kunna genomföra detta krävs en Life Rescue Plan. (Life Rescue Plan beskrivs under rubrik 3.1). Grundtanken är dock bra och det går absolut inte att göra något förhastat.”
Jonas Carlsson, Yrkesarbetare BDX
”Det första jag kommer att tänka på som hjullastarförare är användningen av spotters här
inne. Här får jag inte välja själv då jag vill ha en spotter då jag själv tycker att det behövs. Vanligtvis kan man ta en person till hjälp om man behöver någon som hjälper en med en stropp då man skall lyfta något eller om man bär något och ser lite sämre. Här måste jag ha en spotter, även fast jag inte själv känner att jag behöver. Det blir lite tokigt då jag själv har kameror inne i hytten och ser bättre än vad det ser ut som att man gör utifrån. En spotter i vissa lägen här inne gör att det blir ännu mer att hålla koll på.
I övrigt tycker jag att den största skillnaden mellan detta projekt och andra jag varit på är alla papper. Det finns så mycket restriktioner och tillstånd som krävs för olika arbetsuppgifter. Många arbeten som vanligtvis utförs per automatik här i Sverige kräver på det här projektet ett tillstånd innan man får börja. Detta kan leda till att folk ibland genar och utför uppgiften under stress istället vilket kan leda till att det blir ännu farligare. Många saker är däremot bra som gångvägar och skyddsutrustningskrav.”
Joas Ylipää, Hjullastarförare BDX
”Under alla mina år i branschen har jag aldrig varit med på en arbetsplats där en allvarlig olycka inträffat. Här tenderar säkerheten på att bli för hårt styrd. Jag är övertygad om att man jobbar som bäst när man får göra det på sitt sätt som man är bekväm vid. För mycket regler och papper som skall godkännas till det mesta gör att folk kan börja gena istället, då skall det gå fort och då blir det farligare. Självklart så skall ju arbetet planeras och utföras på ett så säkert sätt som möjligt men den här kontrollen och pappersdokumentationen kan inte ta över. Arbetet sker i praktiken och då hjälper inte enbart alla papper.
Rolf Mäki, Platschef BDX
3.3.1 Medarbetarnas gemensamma syn
Medarbetarnas syn på arbetsmiljön och de rutiner som utförs på LLA3 ser olika ut.
10
misstag. Vissa konkreta rutiner anses dock vara positiva, som stropphantering och logistik med genomtänkta gångvägar till arbetsområdet.
4 DISKUSSION
På projektet LLA3 under ledning av entreprenören SISK är arbetsmiljöarbetet intensivt, framförallt vad gäller riskbedömning och vad man kan göra för att undvika risker. Rutinerna som genomförs är fler än de vi vanligtvis genomför i Sverige. Många arbetsmetoder liknar varandra och man vill i slutändan samma sak, men vägen dit ser olika ut. Irländskt
arbetsmiljöarbete är betydligt mer repetitivt än det vi vanligtvis utför i Sverige. En
arbetsberedning på BDX kan utföras vid ett tillfälle då ett nytt arbete skall utföras. SPA ”Safe Plan of Action” som är den irländska motsatsen till Sveriges arbetsberedning i mångt och mycket skall genomföras vid ett nytt arbetsutförande och även en gång varje vecka. RAMS ”Risk Assessment Method Statement” påminner lite om det riskbedömningsarbete som BDX genomför. Återkommande är att RAMS skall uppdateras var tredje månad med en ny RA ”Risk Assessment”. På BDX kan riskbedömningar tas fram innan uppstart av ett nytt projekt eller vid ett nytt arbetsutförande, men det räcker vid ett tillfälle.
Rutinerna enligt irländsk standard är fler och ett metodiskt kontrollarbete sker i en större utsträckning. Papper och dokumentation finns framtaget till det mesta och kräver att alla inblandade signerar och ger ett godkännande. Under rubriken 3.2 beskrivs vad som krävs i Sverige gällande dokumentation:
” Det räcker inte att upprätta dokument för att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Avgörande är vad som åstadkoms i praktiken för att förbättra arbetsmiljön. Det finns inte heller krav på någon särskild pärm eller handbok. (AFS 2001:1 5§)”
Här kan man jämföra en tydlig skillnad mellan nationaliteterna. Precis som några av medarbetarna beskrev i sina intervjuer tror de på att människan fungerar bäst när man får jobba på ett sätt som man är van vid.
I Sverige har man inte samma kontrollbehov, man litar på den enskilda individen och kräver inte fullständig kontroll hela tiden. Ledarskapet är inte lika hierarkiskt som i många andra kulturer världen över. Kontrollbehoven är där större och ett arbetsutförande kan tyckas skall granskas under hela processen av personer med olika ställningar och i olika led. Svenska medarbetare och främst yrkesarbetare är van vi att lösa ett problem som uppstår utöver det vanliga. På detta projekt kräver ett nytt arbetssätt som utgår ifrån det normala, troligtvis ett tillstånd för att genomföra. Detta gör att det tar längre tid. Precis som Christoffer Marjeta beskrev i intervjun tar det längre tid, om man kan acceptera det. Många är självgående och vill lösa problem som uppstår direkt, ofta på LLA3 krävs en bedömning av SISK och sedan instruktioner innan man kan påbörja ett sådant genomförande. Här krävs en avvägning
11
5 SLUTSATS
Implementering av utländska arbetsmiljöstandarder, specifikt irländska, påverkar svensk produktion både vad gäller tid och säkerhet. Produktionen tar längre tid då arbetsutförandena är mer kontrollerade. De flesta arbetsuppgifter kräver skriftlig dokumentation och ett
godkännande innan det får påbörjas, vilket leder till fler stillestånd.
Produktionen blir kontrollerad på ett annat sätt än vad den vanligtvis blir i Sverige. Risken att göra tekniska fel utifrån handlingar kan minimeras då många arbeten skall godkännas innan man får börja utföra dem.
Hur säkerheten påverkas på arbetsplatsen är en definitionsfråga. Grundtanken med
handlingsplaner och olika rutiner som finns framställda för hur uppgifter skall utföras är bra. På LLA3 är logistikfrågor såsom avsedda gångvägar säkert upplevda då man skall ta sig till arbetsplatsen. Även stropphantering är ett bra exempel då man vet att utrustningen man kommer att använda är hel och intakt.
Svårare att definiera är hur säkerheten påverkar medarbetarna i produktionen. Många medarbetare är van vid säkerhetsgenomgång då ett nytt arbetsutförande skall genomföras, eller vid uppstart av ett projekt. På LLA3 återspeglas dessa säkerhetsgenomgångar i repetitiv dokumentation. För att medarbetarna skall ta in vad som står på dessa papper krävs ett engagemang från arbetsledning som förmedlar denna information. Utifrån intervjuer med medarbetare upplevs styrningen och kontrollarbetet på arbetsplatsen tendera att bli lite för hög. Medarbetarna är mer van att arbeta utifrån svenskt ledarskap där man litar på den enskilda individen och med en hierarki som inte är lika hög.
Då arbeten som utförs per automatik på andra projekt men här kräver kontroll och tillstånd av personer i olika led, finns en risk att man istället tänker att man snabbt utför dem. Detta kan bli farligare då det skall gå fort. En implementation av ett annat arbetssätt än vad vi är van vid kan riskera att bli mindre säkert som Jan Erik Taavola beskrev i sin intervju:
”Jag tror att människan jobbar på bäst när man får göra på det sättet man är van vid och då allt kräver kontroll blir vi lite hämmade. Det är viktigt att man får tänka själv och det går inte att förlita sig på papper när det är arbete som utförs ute och i praktiken.”
12
6 BILAGA 1
Bild på BDX riskbedömningsmatrix.
Sannolikhet: 1 = Extremt liten, 2 = Mycket liten, 3 = Liten, 4 =Viss, 5=Påtaglig Konsekvens: 1 =Mycket liten, 2 =Liten, 3 =Stor, 4 =Mycket stor, 5 =Katastrofal
13
7 BILAGA 2
Bild på SISK riskbedömningsmatrix.
Severity of Consequence – Allvarlighetsgrad av risken
Likelihood – Sannolikhet
Risk Level - Risknivå
14
8 BILAGA 3
Bild på BDX mall arbetsberedning.
15
9 BILAGA 4
Bild på SISK mall SPA – Safe Plan of Action
