Introduktion i förskolan ur ett föräldrarperspektiv

Självständigt arbete i förskollärarutbildningen

Introduktion i förskolan ur ett föräldrarperspektiv

- Vikten av trygghet för föräldrar

Författare: Anna Woxblom &

Jennie Rudolfsson

Handledare: Mattias Lundin Examinator: Ann-Katrin Perselli

Abstrakt

Title: Introduction in a parents perspective, The importance of secure for parents.

Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka hur föräldrar upplever en introduktion av sitt barn på förskolan. Studien vill också visa hur föräldrar upplever sin egen roll under introduktionen av sitt barn i förskolan. Studien är en kvalitativ fenomenografisk ansats där vi utgår från föräldrars upplevelser under introduktionen i förskolan. Studiens metod utgår från intervjuer som gjorts med åtta informanter som bor runt om i södra Sverige. Studien utgår även från föräldrarnas upplevelser av sin egen roll under introduktionen. I syftet lyfts att den föreliggande studien görs för att undersöka och belysa föräldrars olika upplevelser av en introduktion i förskolan.

I analysen framträder fem olika kategorier av föräldrars upplevelser och uppfattningar av en introduktion, av sitt barn, i förskolan. De kategorier som blir framträdande är upplevelser av trygghet, upplevelser av första mötet och upplevelser av en trygg anknytning. Vidare framkommer även uppfattningar av den trygga basen samt uppfattningar av pedagogansvar. Resultatet visar att tryggheten är den faktor som föräldrarna anser vara mest betydelsefull vid anknytning i samband med en introduktion i förskolan. Anknytning är något som inte kan förbises i förskolan då den utgör en stor del av introduktionen.

Sammanfattningsvis kan konstateras att pedagogernas tydlighet i att visa hur en introduktion i förskolan kan gå till är betydelsefull för föräldrarnas upplevelser.

Föräldrarna vill också bli en del av introduktionen genom att de får veta hur de som föräldrar ska agera under tiden de är med sitt barn på förskolan. Det är av vikt att pedagoger som jobbar i förskolans verksamhet förstår innebörden i begreppen anknytning, trygghet och relationsskapande.

Nyckelord

Introduktion, anknytning, trygg bas, föräldrarperspektiv, hälsa-på-besök, anknytningsteori, första mötet.

Tack

Vi vill tacka varandra för ett bra samarbete och en väldigt stark vilja att ro detta i hamn.

Vi vill även tacka våra nära och kära för all hjälp och stöttning och för all er förståelse för vår uppsats. Vi har lagt mycket tid och arbete på examensarbetet men ni har alltid funnit där för oss när vi behövt er! Vi vill också passa på att rikta ett stort tack till de föräldrar som valt att delta i vår undersökning, vars svar ligger till grund för det som presenteras i vår uppsats.

Slutligen vill vi även tacka vår handledare Mattias Lundin för det stöd och de positiva ord vi fått höra längs vägen.

Tack till er alla!

Anna och Jennie

Innehåll

1. Inledning ___________________________________________________________ 1

2. Syfte och frågeställningar ____________________________________________ 2 2.1 Forskningsfrågor __________________________________________________ 2

3. Tidigare forskning och teorianknytning_________________________________ 3 3.1 Introduktion förr och nu ____________________________________________ 3 3.2 Bowlbys anknytningsteori __________________________________________ 3 3.3 Anknytningspedagog ______________________________________________ 4 3.4 Relationsskapande ________________________________________________ 5 3.5 Den trygga basen _________________________________________________ 5 3.6 Hälsa-på-besök ___________________________________________________ 6 3.7 Föräldras delaktighet ______________________________________________ 7 3.8 Föräldrar i verksamheten ___________________________________________ 7

4. Metod ____________________________________________________________ 10 4.1 Fenomenografisk studie ___________________________________________ 10 4.2 Val av informanter _______________________________________________ 11 4.3 Intervju som metod ______________________________________________ 12 4.4 Datainsamling ___________________________________________________ 13 4.5 Bearbetning av data ______________________________________________ 13 4.6 Analys _________________________________________________________ 14 4.7 Etiska forskningsprinciper _________________________________________ 15

5. Resultat och analys _________________________________________________ 16 5.1 Föräldrarnas upplevelse av introduktionen av sitt barn i förskolan __________ 16 5.1.1 Upplevelser av trygghet ______________________________________ 16 5.1.2 Upplevelser av första mötet ___________________________________ 17 5.1.3 Upplevelser av en trygg anknytning _____________________________ 18 5.2 Föräldrarnas uppfattningar av sin egen roll under introduktionen ___________ 19 5.2.1 Uppfattningar av den trygga basen _____________________________ 19 5.2.2 Uppfattningar av pedagogansvar _______________________________ 19

6. Diskussion ________________________________________________________ 20 6.1 Metoddiskussion _________________________________________________ 20 6.2 Resultatdiskussion _______________________________________________ 21 6.2.1 Vikten av en bra relation _____________________________________ 21 6.2.2 Professionalitet i förskolan ____________________________________ 21 6.2.3 Relationsskapande __________________________________________ 22 6.2.4 Allföräldraskap _____________________________________________ 22 6.2.5 Skilda upplevelser ___________________________________________ 23 6.2.6 Pedagogiska implikationer ____________________________________ 23 6.2.7 Vidare studier ______________________________________________ 24 Referenser ____________________________________________________________ I

Bilagor _____________________________________________________________ III Bilaga A Intervjufrågor till föräldrar ____________________________________ III Bilaga B Brev till intervjupersoner _____________________________________ IV

1. Inledning

Många barn tillbringar allt längre dagar på förskolan. Därför är det är av vikt att barnen får en trygg och bra introduktion i förskolan. I studien kommer begreppet introduktion att användas vid ett flertal tillfällen. Med introduktion menas det som tidigare benämndes som inskolning i förskolan. En introduktion i förskolan innebär den tid då föräldrarna är med sitt barn på förskolan, innan föräldern börjar arbeta, studera eller söka arbete igen efter sin föräldraledighet. En introduktion kan se olika ut från förskola till förskola och även från en avdelning till en annan på samma förskola. Kihlbom, Lidholt och Niss (2009) menar att det är en självklarhet att barnens introduktion i förskolan ska ske gradvis och det är betydelssefullt för alla som introduceras i förskolan, inte minst för de yngsta barnen. Vidare skriver författarna att det krävs ett lyhört samarbete mellan föräldrar och personal för att introduktionen ska passa varje enskild individ, så väl föräldrar som barn, men också för verksamheten, pedagogerna och övriga barn i barngruppen. Kihlbom, Lidholt och Niss (2009) studie visar att när pedagogerna lyckas få föräldrarnas förtroende påverkas introduktionen i hög grad positivt för barnet. Trygga föräldrar ger trygga barn och det betyder att även alla vårdnadshavare ska få en trygg och stabil introduktion i förskolan, tillsammans med sina barn, menar Niss och Söderström (2015). Med föräldrar avses vårdnadshavare, alltså de som har ansvaret för barnet.

Det kan finnas flera sätt att tänka och känna om en introduktion. Sett ur ett föräldrarperspektiv kan olika upplevelser ses vare sig föräldrar och barn befinner sig mitt i introduktionen, snart kommer att stå inför den eller om man varit en del av en introduktion för länge sedan (Niss och Söderström, 2015). Med denna bakgrund framhålls att pedagoger som arbetar i förskolan behöver vara trygga i sin yrkesroll så att föräldrarna känner sig trygga i verksamheten, men också tillsammans med pedagogerna.

Det är en stor händelse för de flesta små barn och föräldrar att börja i förskolan och livet kan förändras på många plan (Niss & Söderström, 2015). Tidigare nämndes pedagoger och med pedagoger menas de som arbetar i barngrupperna i förskolan, alltså både förskollärare och barnskötare.

Studien önskar undersöka hur föräldrar upplever introduktionen i förskolan. Då det finns lite forskning som framhåller föräldrars syn på en introduktion i förskolan vill studien belysa vikten av den faktiska betydelsen av föräldrars delaktighet i en introduktionssituation. Studien önskar också tydliggöra föräldrars upplevelser av sin medverkan i en introduktion av sina barn i förskolan. Föräldrarna är en resurs i verksamheten, till skillnad från vad föräldrar i allmänhet verkar tänka, menar Åberg och Lenz Taguchi (2005). Vidare fortsätter Åberg och Lenz Taguchi (2005) att flera föräldrar i deras studie tänker att de är i vägen när de kommer till förskolan och att de därför inte vill lägga sig i. En god introduktion i förskolan är av betydelse för att föräldrarna ska kunna känna sig trygga tillsammans med de pedagoger som arbetar i barngruppen under deras barns vistelse i förskolan. Enligt Läroplan för förskolan har förskollärare ansvar för att varje barn tillsammans med sina föräldrar ska få en god introduktion i förskolan (Skolverket, 2016). Introduktion handlar om ett anknytningsarbete till nya människor och ett separationsarbete från föräldrarna (Niss och Söderström, 2015).

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att studera hur olika föräldrar upplever introduktionen i förskolan. Uppsatsen syftar även till att belysa de uppfattningar som föräldrar har av sin egen roll under introduktionen.

2.1 Forskningsfrågor

 Hur upplever föräldrar introduktionen av sitt barn i förskolan?

 Vilka uppfattningar har föräldrarna av sin egen roll under introduktionen?

3. Tidigare forskning och teorianknytning

I detta kapitel presenteras tidigare forskning och litteratur som är relevant för syftet och för frågeställningarna. Bland annat kommer Bowlbys anknytningsteori förklaras, liksom betydelsen av en anknytningspedagog, relationers betydelse samt föräldrars delaktighet i förskolan.

3.1 Introduktion förr och nu

Under 1900-talets senare hälft fick förskolan ett allt större ansvar för barnens omsorg, fostran och utbildning, skriver Tallberg Broman (2013). Vidare förklarar författaren att fokus tidigare främst har legat på barnen och den pedagogiska verksamheten, men att föräldrarna numera inkluderas i allt större utsträckning. Föräldrarna ses som betydelsefulla personer som man vill arbeta tillsammans med i förskolan och då främst för att målsättningarna för utveckling, lärande, hälsa och välbefinnande ska kunna uppnås.

”Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande”

(Skolverket, 2016 s. 13).

Vår tolkning av citatet är att föräldrarnas delaktighet är en förutsättning för förskolans verksamhet. Detta visar även Tallberg Broman (2013) i sin forskning, där hon skriver; I flera av styrdokumenten och i de politiska målsättningarna syns tydligt att kraven på föräldradeltagande har ökat markant idag, i jämförelse med tidigare målsättningar.

3.2 Bowlbys anknytningsteori

John Bowlby (1907-1990) var en barnpsykiater och psykoanalytiker och hans teorier bottnar bland annat i systemteori och biologi, menar Hwang och Nilsson (2011).

Författarna menar vidare att Bowlby ansåg att barn som befinner sig på olika typer av institutioner uppvisar emotionella problem och det väckte tidigt hans intresse för barn och relationsskapande. Bowlby menade att de små barnens störningar och emotionella problem berodde på att barnen aldrig fått tillfälle att knyta an till en vuxen person.

Barnen fick aldrig någon chans att skapa en anknytning (Hwang och Nilsson, 2011).

När Bowlby efter andra världskriget arbetade på en klinik i London fick han erfara hur små barn upplevde förluster och separationer, skriver Hwang och Nilsson (2011). När han såg detta ansåg han att det psykoanalytiska synsättet borde kompletteras med hjälp av observationer av hur dessa barn beter sig i vanliga situationer. Bowlbys idéer utgick från att biologiskt orsakade beteenden alltjämt innebär ett överlevnadssyfte hos människor. Dessa har under tid stannat kvar och formats på grund av att de har haft betydelse för människan och dess överlevnad. Hwang och Nilsson (2011) betonar att spädbarnet enligt Bowlby har ett medfött behov av att ta kontakt och ha närhet med andra människor. Konsekvensen av detta blir således att barnet inte kan låta bli att knyta an till en vuxen person.

För att närma oss en förståelse av det här måste vi betrakta både den vuxne och barnet i relation till den miljö där hela vårt arv har utvecklats. Detta är en miljö där barnets egentliga överlevnad beror på dess fallenhet att befinna sig i närheten av en vuxen person som beskyddar barnet. Eftersom människobarnet till skillnad från flertalet andra arter inte kan förflytta sig självt, måste det använda sig av mycket effektiva signaler.

Dessa signaler används för att locka den vuxne till sig. Den vuxne i sin tur måste finnas i beredskap att reagera på dessa signaler, menar Hwang och Nilsson (2011). Signaler såsom gråt, skratt, leende och separationsrädslan syftar med andra ord ytterst till att skydda barnet och därigenom också öka barnets chanser att överleva.

Hwang och Nilsson (2011) skriver att Bowlby i sin tur menar att den sociala utvecklingen under barnets första levnadsår tar sig uttryck i fyra grundläggande stadier.

Dessa stadier är i korthet;

 Barnet relaterar till andra

 Barnet etablerar relationer

 Barnet uppvisar aktivt kontaktbeteende och

 Barnet skapar målinriktade relationer.

Vidare menar Bowlby (refererat i Hwang & Nilsson, 2011) att alla barn måste gå igenom alla fyra stadierna i rätt ordning för att kunna uppvisa ett moget och socialt beteende. När man går in i nästa stadie är mindre viktigt, skriver Hwang och Nilsson (2011). Värdet av det synsätt som Bowlby besitter ligger främst på barnets aktiva roll i samspelet tillsammans med andra personer, men också på att anknytningen är ömsesidig. Hwang och Nilsson skriver vidare att Bowlby senare har fått kritik för att han allt för starkt belyser anknytningens betydelse för små barn.

3.3 Anknytningspedagog

Bowlby (2010) vill med sin anknytningsteori belysa att människan i alla tider har visat på att barn i olika åldrar samt i olika samhällen har erfarenhet av flera olika vårdare.

Vidare menar Bowlby att barn från två års ålder har utvecklat relationer till flera anknytningspersoner, minst en, men som mest fem olika personer. Där är syskon dock inte inräknade. Under barnets två första levnadsår utvecklar de inte endast sina relationer till pappa och mamma utan de utvecklar också relationer till bland annat pedagoger på förskolan. Denna anknytning kallar Bowlby för ”allföräldraskap” vilket innebär att föräldraskapet utvidgas för barnet i fråga. Dessa anknytningsrelationer utvecklas och organiseras för att gynna barnet på bästa möjliga sätt. I det svenska samhället fungerar förskolan idag som denna ”allförälder” och förskolan är således en viktig del av föräldraskapet, menar Broberg, Hagström och Broberg (2012).

Broberg, Hagström och Broberg (2012) beskriver vikten av att pedagogerna på förskolan känner att de har tillräcklig lärdom om anknytningsteorier så väl som utvecklingsteorier. Det är betydelsefullt då läraren utan den kunskapen inte kan bli den viktiga anknytningspedagog som barnet kan knyta an till. Niss och Söderström (2015) menar att för att barnen ska få möjlighet till en trygg och bra start i förskolan så behöver pedagogerna hinna bli en trygg anknytningsperson som barnen kan ty sig till redan under introduktionen. Detta skall kunna ske för varje individ för att förutsättningarna ska bli de bästa möjliga för barnen men också för att föräldern ska kunna känna sig trygg med att lämna sitt barn. Situationen på förskolorna ser inte ut så här idag, då

pedagogerna på förskolorna har fått fler arbetsuppgifter, barngrupperna blir allt större samtidigt som personalstyrkan minskar, menar Niss och Söderström (2015).

3.4 Relationsskapande

Jonsdottir och Nyberg (2013) skriver att sett ur ett föräldrarperspektiv behöver ett gott samarbete skapas redan under introduktionen för att senare bidra till en bra relation med bra kommunikation mellan föräldrar och pedagoger.

”För att ge trygghet åt små barn krävs att personal och föräldrar samarbetar med varandra där de inte ifrågasätter varandra utan kan ha en öppen och respektfull dialog. Även små barn känner och förstår när föräldrar och personal har förtroende för varandra.” (Niss, 2009 s. 23).

Citatet ovan tolkas som att kontakten som skapas mellan föräldrar och pedagoger ofta ses som en grund för tillit och trygghet hos barnen och deras föräldrar. Monrad (2015) har gjort en studie som liknar denna studien. Hennes studie visar tydligt att föräldrar som hon intervjuat anser att en introduktion i förskolan ger barnet en chans att lära känna nya personer och en ny plats tillsammans med en förälder. Detta gör upplevelsen tryggare och med föräldrarnas hjälp blir introduktionen en mjukare övergång mellan förskoleverksamhet och det trygga hemmet. En förälder i Monrads (2015) studie säger att man behöver känna sig trygg som förälder för att för att det ska kännas tryggt att det ska kännas bra att lämna sitt barn på förskolan och samma förälder säger att man blir trygg när man ser att barnet blir väl omhändertaget på förskolan och att barnet känner sig tryggt.

I Små barns läroplan (2012) står det att det är förskolläraren som har ansvaret för att både barn och föräldrar tillsammans ska få en god och trygg start i förskolans verksamhet. Detta sker i nära förbindelse med hemmet. Vuorinen, Sandberg, Sheridan och Williams (2014) menar att det finns ett flertal egenskaper hos förskollärare som inverkar på om föräldrar känner sig trygga med att lämna sitt barn på förskolan.

Exempel på sådana egenskaper kan, enligt författarna, vara förskollärarens vilja att möta föräldrarna och samtala med dem och bemöta eventuellt uppkomna frågor. Vuorinen, Sandberg, Sheridan och Williams (2014) betonar också att det är viktigt att pedagogerna kan se att föräldrarna är egna individer som befinner sig i olika livssituationer och agera därefter.

Kocyigit (2014) och Vourinen, Sandberg, Sheridan och Williams (2014) menar på liknande sätt att det största ansvaret för att en effektiv kommunikation och att ett tryggt relationsskapande ska komma till stånd ligger på förskolläraren. Vidare menar professor Kocyigit att det verkar ligga ett problem i den formuleringen, då förskollärare å ena sidan påstår sig inte veta hur man ska jobba för att skapa dessa relationer till föräldrarna och hemmet. Föräldrarna å andra sidan säger sig vilja veta hur de kan göra för att på bästa sätt hjälpa sina barn i deras utveckling genom att dessa relationer till förskolläraren skapas och bibehålls, menar Kocyigit (2014).

3.5 Den trygga basen

Carlberg, Granberg och Lindfors (2012) menar att förskolan ska sträva efter att varje litet barn ska kunna få en väl genomtänkt och utförlig introduktion i förskolan tillsammans med sina föräldrar. Vidare skriver författarna att ett avgörande för en god

introduktion kännetecknas av en noggrann planering och att föräldrarna i god tid blir informerade om hur introduktionen kommer att gå till. Därför bör det finnas en tydlig fördelning mellan förälderns roll och pedagogens roll. Förälderns roll skulle kunna vara att finnas på en fast plats som en trygg bas, så att barnet hela tiden vet var den trygga basen finns någonstans. En trygg bas är en plats där anknytningspersonen finns och därför en plats som barnet kan gå till för att tanka trygghet och kärlek (Broberg, Hagström och Broberg (2012). I och med detta får föräldern både se vad barnet gör men också se hur verksamheten fungerar. Här ska pedagogen på ett tydligt sätt visa att han eller hon finns där för barnet och föräldern. Monrad (2015) förklarar att en förälder i hennes studie sagt att man som förälder behöver får ett förtroende för förskolan och dess personal, annars blir situationen på förskolan ohållbar för föräldrar, barn och pedagoger.

Under introduktionen, menar Arnesson Eriksson (2010) likt Carlberg, Granberg och Lindfors (2012) att det ur ett pedagogperspektiv är bra att ha föräldrarna placerade på en central plats på avdelningen. Föräldrarna bör placeras så för att de ska kunna vara delaktiga och ser vad som händer, men också för att barnen alltid ska veta var de är, menar Arnesson Eriksson (2010). Den centrala platsen kan till exempel vara på golvet eller i en soffa, skriver Carlberg, Granberg och Lindfors (2012). Författarna anser att det är betydelsefullt om det är lugn och ro på avdelningen och som ett exempel kan en del barn vara ute under introduktionstimmarna för att det inte ska bli för många intryck för det nya barnet. Carlberg, Granberg och Lindfors (2012) skriver ocskå att pedagogerna kan göra den pedagogiska miljön lekfull så att den kan locka till lek. Pedagogerna har leksaker framme som de vet att barnen tycker om och därför är det av vikt att man som pedagog får reda på vad barnen har för intressen redan innan introduktionen, menar Carlberg, Granberg och Lindfors (2012).

Hedin (1987) pekar på att det i den första kontakten mellan förskolan och hemmet är betydelsefullt att fokusera extra mycket på föräldrarna av den anledning att deras känslor ”smittar av sig” på barnet. Om föräldrarna är positiva och förväntansfulla så förmedlar de det budskapet till barnet, som då också blir positivt och förväntansfullt på att få börja förskolan. Introduktionen är en bra utgångspunkt för att föräldrarna ska få en förståelse för samt en inblick i förskolans verksamhet. Den borde också gör att föräldrarna får en förståelse för hur viktiga de är i och utanför förskolan. Introduktionen är också en bra utgångspunkt för pedagogerna att försöka förstå den nya familjens situation i och utanför förskolans verksamhet.

3.6 Hälsa-på-besök

Arnesson Eriksson (2010) skriver att många förskolor väljer att börja introduktionen med ett hälsa-på-besök som förr kallades hembesök. Dessa besök stärker enligt författaren ytterligare en god introduktion och hon menar att det är väl investerad tid som hjälper både familjen och pedagogerna med att få en bra start på introduktionen.

Besöket ska inte vara så länge utan det ska handla om att lära känna varandra i den miljön som barnet och föräldrarna känner sig trygga i. Det kan vara lättare för föräldrarna att ställa frågor när det inte är så mycket folk runt om och pedagogen kan lättare se vad barnet har för intressen och leksaker som de kan samtala om sedan på förskolan. Med detta menar författaren att en samhörighet skapas. En samhörighet som är betydelsefull och lägger en god grund för en positiv introduktion. Även Carlberg, Granberg och Lindfors (2012) skriver om att man inleder introduktionen med ett hälsa- på-besök där barnet och föräldern får chans att i hemmet eller annan välkänd miljö

träffa den pedagog som ansvarar för barnets introduktion. De menar att det är avgörande för en god introduktion.

3.7 Föräldrars delaktighet

Tallberg Broman (2013) skriver att vi i olika styrdokument för förskola och skola kan läsa om vikten av föräldrars delaktighet i verksamheten. Vidare skriver författaren att det är av betydelse att föräldrar också utövar sin rätt till inflytande i förskolans verksamhet. Hon framhåller också att delaktigheten är en förutsättning för föräldrarnas rättigheter och demokrati, men att det också är ett stöd för barnens utveckling och lärande. Vad gäller föräldrars delaktighet i processen kring introduktionen menar Broberg, Hagström och Broberg (2012) att föräldrar kan komma med önskningar gällande både utformningen på introduktionen, men också på hur lång tid den ska hålla på. Detta är något som pedagogen tillsammans med föräldrarna skulle kunna samverka kring. Fungerar det så i verksamheten? Åberg och Lenz Taguchi (2005) menar att det är av lika stor betydelse att skapa en lyssnande relation till föräldrarna som det är att skapa den till barn.

Föräldrarna är de viktigaste människorna i ett barns liv och för förskolan är föräldrarna de allra viktigaste samarbetspersonerna, menar Niss och Söderström (2015). Det är nämligen föräldrarna som vet allt om det enskilda barnet, ingen annan vet så mycket om barnet i fråga som de gör. Det är därför svårt att få till en bra verksamhet och ett bra jobb med barnet om förskolepedagogerna inte har en fungerande kontakt med föräldrarna i förskolan. Ett barn känner av stämningen som råder mellan pedagoger och föräldrar och därför borde kontakten dem emellan fungera och stämningen vara bra, inte minst för att barnet ska kunna känna tillit till den nya anknytningspersonen. I Läroplan för förskolan (Skolverket, 2016) kan vi läsa att föräldrar ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet, men för att detta ska kunna ske så behöver varje förälder få möta pedagoger och förskolechefer som kan berätta om förskolans uppdrag, skriver Niss och Söderström (2015). Föräldrarna behöver också möta förskolechefer och förskolepedagoger som frågar efter, men också tar tillvara föräldrarnas unika kännedom om sina egna barn.

”Om förskolan ska vara ett stöd för familjer i deras ansvar för barnen, krävs ett nära och förtroendefullt samarbete med föräldrar – ett ansvar som vilar på förskolans pedagoger.”

(Niss och Söderström, 2015, s.17).

Citatet ovan visar på förskolans viktiga uppdrag, inte bara tillsammans med barnen utan tillsammans med barnen och deras föräldrar. Föräldrarna är en stor och viktig del i verksamheten och det är pedagogerna som ska se till att föräldrarna vet hur viktiga de är för pedagogerna, för barnen och för verksamheten.

3.8 Föräldrar i verksamheten

Arnesson Eriksson (2010) påtalar att eftersom det ofta pågår flera introduktioner samtidigt på förskolorna så ställer det höga krav på pedagogerna, då det kan finnas flera önskningar som de måste ta hänsyn till. Det är därför ur ett pedagogperspektiv betydelsefullt att pedagoger och föräldrar samverkar under hela introduktionsprocessen, just för att dessa önskemål ska kunna tas i akt och kunna sammanfogas med förskolans rutiner. Ur ett föräldraperspektiv är det lika betydelsefullt för att föräldrarna ska kunna känna en trygghet i att lämna sitt barn på förskolan. Föräldrar känner då också en

trygghet i att de blir lyssnade på och att deras röster hörs. Då man som förälder blir bemött med lyhördhet känner man lättare trygghet.

I en intervju som Åberg och Lenz Taguchi (2005) gjort framkommer det att en förälder blir förvånad när hon förstår att hon som förälder är en viktig person i förskolans verksamhet. Mamman som deltagit i intervjun förstod då att hon inte enbart är viktig när hon befinner sig på förskolan, utan också då hon inte befinner sig där. Hon tänkte aldrig att en förälder kunde vara så betydelsefull för förskolan och dess verksamhet och i och med det kan man se en tydlig kunskapslucka. Föräldrar av idag vet inte hur betydelsefulla de är för verksamheten.

Broberg, Hagström och Broberg (2012) menar att introduktionen i förskolan inte alltid blir som pedagogerna från början tänkt sig. Författarna betonar dock vikten av att pedagogerna inte får lägga någon skuld på föräldrarna för detta utan att de som pedagoger istället ska samverka med föräldrarna också i ett sådant läge. Pedagogerna som arbetar på förskolan kan hjälpa till genom att till exempel förlänga introduktionen eller fokusera än mer på att finna tryggheten mellan pedagog och barn, men även mellan pedagog och förälder. Det finns inga lätta svar på frågan om hur föräldrar och pedagoger ska göra för att barnet ska få en så positiv start som möjligt på förskolan, då det är många faktorer som ska stämma överens för att upplevelserna ska bli liknande för alla parter. Pedagogernas möjligheter påverkas av de förutsättningar som finns för att ta emot nya barn och barnens föräldrar (Niss & Söderström, 2015). Faktorer som påverkar kan vara storleken på barngruppen, men också att det finns för lite personal att tillgå.

I och med första forskningsfrågan som lyder ”Hur upplevelser föräldrar introduktionen av sitt barn i förskolan)” syns sannolikt en kunskapslucka då endast en liten del av den litteratur vi tagit del av tar upp föräldrars perspektiv på introduktion. Studien vill belysa det som står skrivet om föräldrars perspektiv på introduktion i förskolan, så att föräldrar som ska skola in sitt första barn på förskolan får ta del av andra föräldrars erfarenheter och upplevelser kring en introduktion.

En av flera utgångspunkter för en trygg introduktion på förskolan är att ens barn hittar en annan vuxen att knyta an till under tiden föräldern inte är där. Detta sett ur ett föräldrarperspektiv. Anknytningen till en annan vuxen person är A och O för att barnet ska kunna känna sig tryggt. Är barnet tryggt på förskolan är föräldern också trygg med att lämna sitt barn där. Trygg-Hansa (21/11-2016) tar upp hur en introduktion kan gå till för att föräldrar ska känna att den ger dem den trygghet som de behöver för att de ska kunna lämna sitt barn till en främmande människa. Ur ett föräldraperspektiv anser Fagerström (2014) att avskedet ska vara så avslappnat som möjligt och den ska avdramatiseras. Eftersom förälderns oro speglar av sig i barnet så är det betydelsefullt att föräldern inte tvekar i dörren, men inte heller bara går därifrån utan ett ordentligt avsked. Visar föräldern oro och ångest så skapas samma känsla även i barnet (Fagerström, 2014).

Det är även tydligt att föräldrar som kommer med sina barn till förskolan ofta har skilda erfarenheter, då många av föräldrarna också gått i förskolan när de själva var små, menar Niss och Söderström (2015). Niss och Söderström (2015) skriver vidare att föräldrarna har olika erfarenheter och upplevelser av sin egen förskoletid och det innebär att barnet känner det som föräldern känner. Är föräldern otrygg och har en olustig känsla till förskolan så känner barnet det och blir självt otryggt i situationen.

Broberg, Hagström och Broberg (2012) beskriver att det är av betydelse att personalen

på förskolan har tillräcklig kunskap om både anknytningsteorier och utvecklingsteorier.

Utan den kunskapen kan pedagogen inte bli den trygga anknytningsperson som barnet behöver, menar författarna.

4. Metod

I detta kapitel presenteras hur undersökningen är genomförd. I studien användes intervjuer som metod men några föräldrar har skrivit ner sina upplevelser. De intervjuer som utgjordes av en fysisk träff gjorde vi tillsammans. Träffarna gjordes på olika platser, så som i skolan, på arbete och i hemmet, men även på förskolan.

Undersökningen är gjord efter en kvalitativ fenomenografisk ansats och med det vill studien synliggöra hur föräldrarna upplever introduktionen i förskolan.

4.1 Fenomenografisk studie

Vi har genomfört en fenomenografisk studie. I detta avsnitt ses den tillägnade empirin genom fenomen som i nästa avsnitt analyseras. Vidare var studien en kvalitativ studie.

Studien var utformad genom intervjuer med öppna frågor. En intervju kan också spelas in via ljudupptagning och transkriberas för att data lättare ska kunna jämföras (Denscombe, 2014). Denscombe (2014) menade att det både är mödosamt och tidskrävande att transkribera materiel av denna typ, men det fanns också många fördelar. Till exempel kommer forskaren närmare datan och kan då lättare gå tillbaka i sitt materiel.

En fenomenografisk studie syftar också till att beskriva, analysera och förstå olika uppfattningar. Det i sin tur innebär att forskningen är inriktad på att beskriva skillnader i sätt att erfara vår verklighet (Larsson, 2011). Williams (2006) menar att fenomenografins kunskapssyn handlar om att uppfatta, förstå och erfara något på ett nytt och annorlunda sätt än man tidigare gjort. Det innebär att man behöver kunna urskilja aspekter av det nya man lärt sig, men också att man måste vara fokuserad och medveten om dessa nya aspekter. Denna typ av studier inriktar sig på en variation av olika sätt att uppleva saker och ting. Den fenomenografiska forskningsansatsen har en benägenhet att lyfta fram olika uppfattningar av samma fenomen hos individer. Dock är det främsta syftet att urskilja olika aspekter av det valda fenomenet (Larsson, 2011).

Våra forskningsfrågor är;

 Hur upplever föräldrar introduktionen av sitt barn i förskolan? Och till denna forskningsfråga har vi följande intervjufrågor:

- Berätta om era upplevelser kring första mötet med pedagogerna.

- Berätta om era upplevelser av första mötet med övriga förskolan.

- Berätta om introduktionen i helhet.

- Hur tänker du om den pedagogiska miljön runt introduktionen?

 Vår andra forskningsfråga lyder; Vilka uppfattningar har föräldrarna av sin egen roll under introduktionen? Och under den frågan går vår sista intervjufråga in, nämligen:

- Hur upplevde du din roll under introduktionen?

Fenomenet som ligger till grund för studien är introduktion i förskolan och här söks efter föräldrars olika upplevelser av introduktionen. I analysen tolkades de olika svaren som informanterna delgett oss under intervjuerna för att kunna forma kategorier.

4.2 Val av informanter

I studiens första skede gjordes intervjuer där åtta föräldrar från åtta olika förskolor intervjuades. Valet föll på dessa åtta deltagare för att vi var medvetna om att de har varit med om en eller flera introduktionsprocedurer under de senaste två åren. För att kunna delta i studien var det betydelsefullt att föräldrarna relativt nyligen deltagit i en introduktionssituation, för att minnet av en introduktion bleknar efter några år. Larsson (2011) menar att när en kvalitativ studie görs så kan forskaren inte längre förlita sig på slumpen när intervjupersoner ska väljas ut. I ett sådant här fall måste den som väljer informanterna bredda sin vy och söka efter en bredare massa, för att inte bara få likadana svar. Dessa kan då tendera att stå för ”normal”-synen och då kan forskaren inte visa på de olika uppfattningarna som finns. Urvalet för denna studie var strategiskt då informanterna är bosatta i olika delar av södra Sverige och det borde öka chanserna att bredda föräldrarnas upplevelser. Larsson (2011) menar vidare att det därför kan vara bra att söka sig till mer speciella grupper som eventuellt kan tillföra nya uppfattningar kring det fenomen som utforskas. Dessa grupper bör dock vara relevanta till problemställningen. I studien har föräldrar från olika delar av södra Sverige blivit intervjuade. Intervjuerna har skett med både mammor och pappor, där vissa har delat upp introduktionen och i vissa fall har bara den ena föräldern deltagit. Som tidigare nämnts togs föräldrar till hjälp som introducerat sina barn de senaste två åren.

Föräldrarna har introducerat sina barn på kommunala förskolor, men vissa föräldrar har introducerat sina barn i privata förskolor. Introduktionerna skiljde sig åt på så sätt att de varade olika länge och att de var utformade på skilda sätt.

En fenomenografisk studie har som mål att maximera chansen att få syn på så många olika uppfattningar som möjligt. Detta valdes just dessa åtta personer att intervjua på grund av att de alla har gjort sina introduktioner i södra Sverige, i olika kommuner. Med det i åtanke önskade vi få syn på om föräldrars uppfattningar på introduktion skiljde sig mellan de olika kommunerna. Intervjupersonerna fick svara på en mängd frågor som spelades in för att sedan kunna transkriberas.

Vidare fick några föräldrar skriva ner sina upplevelser av introduktionen med egna ord för att synliggöra om svaren blev likvärdiga. Dessa personer valdes då vi visste att de var duktiga på att uttrycka sina upplevelser, främst i skriven form. Dessa föräldrar fick givetvis också våra frågeställningar genom mail för att kunna ha som ett underlag när de skrev. I ena fallet är pappan den som varit personen som tagit största delen av introduktionen och där ville studien återigen synliggöra hur upplevelserna kan te sig ur ett föräldraperspektiv. Eftersom Larsson (2011) menar att fenomenografin syftar till att fungera som en empirisk grundande framställning av olika människors sätt att uppfatta sin omvärld anses att alla forskningsfrågor får svar, genom att den person som intervjuar hela tiden frågar om intervjupersonernas upplevelser kring diverse delar av introduktionen.

I studien används olika sätt att ta del av föräldrarnas upplevelser, dels intervjuades hälften av intervjupersonerna i det fysiska rummet, det vill säga att de satt framför oss, dels intervjuades de via ett formulär där de fick skriva ner sina upplevelser kring en introduktion i förskolan. Det som kan ses som ett problem med att inte intervjua någon där fysisk kontakt förekommer kan vara att informanten inte lämnar så mycket information som anses behövas för att få ut ett tillräckligt rikt materiel. Det kan antas att det går att misstolka en persons text. Att föräldern i fråga inte alls är exempelvis negativ till något, men som läsare tolkas tolkar man upplevelsen som negativ. Förekommer

fysisk kontakt och intervjuare och informant sitter tillsammans i det fysiska rummet så kan både tonläge höras, ansiktsuttryck och gester kan ses och tolkas och det icke- verbala språket kan också ses och därmed tolkas på ett annat sätt. De informanter som svarat på frågorna är valda för att studien ska kunna visa ett så brett materiel som möjligt, för att analysen ska kunna hitta flertalet uppfattningar och därmed en större variation i svaren.

4.3 Intervju som metod

Intervjufrågorna skrevs så att vi som studenter inte på något sätt skulle kunna leda in informanterna på några avvägar, utan det var personerna i fråga som själva skulle berätta om sina upplevelser. Intervjuerna gick ut på att föräldrarna skulle svara på frågor som har med introduktionen att göra och studien ville synliggöra personernas olika upplevelser i samband med en introduktion i förskolan. Intervjuerna som gjordes i det fysiska rummet tog avstamp i ett mail som skickades ut till informanterna där de fick ta del av de forskningsetiska principerna, de två forskningsfrågorna samt intervjufrågorna som de senare skulle svara på. När träffen var planerad och skulle äga rum användes en mobiltelefon med ljudupptagning och ett skrivblock och penna. En av oss ställde frågorna och följdfrågorna medan den andra tog fältanteckningar. Med fältanteckningar menas att en person tar anteckningar av sådant som kan ha betydelse för intervjun, men som inte sägs. Det kan vara gester och mimik, kroppspråk eller något i miljön som kan ha betydelse för intervjun (Denscombe, 2014). Här turades vi om för de olika intervjuerna. Där intervjufrågornas svar skulle skrivas ner av informanterna gick det till en början till på samma sätt som tidigare nämndes. De forskningsetiska pronciperna, frågeställningar och intervjufrågor skickades ut till informanterna, de skrev ner sina svar och skickade tillbaka. Därefter hade vi mailkontakt med informanterna om det uppkom frågor.

Våra intervjufrågor såg ut som följande:

 Berätta om era upplevelser kring första mötet med pedagogerna.

 Berätta om era upplevelser av första mötet med övriga förskolan.

 Hur upplevde du din roll under introduktionen?

 Berätta om introduktionen i helhet.

 Hur tänker du om den pedagogiska miljön runt introduktionen?

Dessa fem frågor arbetades fram för att få syn på föräldrars upplevelser av en introduktion i förskolans verksamhet. De fem frågorna valdes för att se om upplevelserna skiljde sig vad gäller introduktionen i samklang med första mötet med pedagogerna, det vill säga pedagogerna på den egna avdelningen. Det jämförde vi med hur upplevelserna blev i mötet med hela förskolan, så som övrig personal, byggnader, arbetsstruktur och materiel, till exempel. Med forskningsfrågorna önskade vi kunna tolka och tyda flertalet upplevelser kring en introduktion och därför ansågs att frågorna behövde ha ett bredare spektra. Därför frågades hur föräldern upplevde sin egen roll under introduktionen, men också hur upplevelserna kring introduktionen i helhet kunde te sig. En stor del av verksamheten handlade om den pedagogiska miljön och därför användes frågan kring hur den pedagogiska miljön upplevdes under introduktionen.

Fördelar med att ha intervju som metod var att man träffade informanterna och kunde ställa motfrågor för att få ett rikare materiel som kunde arbetas vidare. Nackdelar kunde vara att man började prata om sådant som inte hade med intervjun att göra. Den som intervjuar skulle se till att detta inte sker utan att ämnet hålls.

4.4 Datainsamling

Fenomenografi valdes för att det är det mest lämpliga sättet att utforma frågor efter hur föräldrarna upplever introduktionen på förskolan. Används fenomenografi kan även följdfrågor lätt göras under tiden för att få ut mesta möjliga av studien. Två föräldrar skrev istället ner sina uppfattningar av introduktionen med intervjufrågorna som hjälp.

Det kritiska i denna situationen är att för lite information kan ges eftersom inga följdfrågor kan ställas och det finns ingen som styr intervjun i den önskade riktningen.

Dock sågs det som sannolikt att materielet skulle bli tillräckligt rikt för att informationen skulle kunna användas i studien.

Intervjun var konstruerad som en semistrukturerad intervju, som i sin tur innebär att svaren är öppna och att betoningen ligger hos informanten. Denne kan då utveckla sina upplevelser och synpunkter (Denscombe, 2014). Med våra intervjufrågor ville vi också få fram en variation i olika uppfattningar kring introduktion i förskolan (Larsson, 2011).

Frågorna är skrivna så att de ska vara lätta att svara på och också lätta att göra följdfrågor på för att intervjun ska bli så givande som möjligt. De flesta frågorna är av av öppen karaktär för att ge plats åt funderingar och både kritiskt granskande och kritiskt tänkande från informantens sida. När frågorna sedan blev godkända av handledaren satte vi igång med intervjuerna så snart möjligheten dök upp för att få mer tid till intervjuerna och tillsammans med intervjupersonerna.

För att tydliggöra analysdelen kommer vi att använda citat i texten, som framkommit i intervjuerna. Dessa citat handlade om föräldrarnas upplevelser under introduktionen i förskolan. Larsson (2011) skriver att en fenomenografisk studie brukar ha med beskrivningar av upplevelser, som till exempel våra föräldrar har gett uttryck för, och den kategorin illustreras då av citat. Dessa citat hade som syfte att hjälpa läsaren att fånga innebörden i uppfattningarna. Vidare i studiens analysdel delades analysen in efter de fem frågor som låg till grund för intervjuerna. Således delades analysen upp i fem delar, där svar och citat från de olika upplevelserna kom att synliggöras. Larsson (2011) menar att det vid en analys gällde att ha mycket klart för sig vilka fenomen som egentligen var intressanta. Genom att jämförelser mellan de olika intervjuerna gjordes utvecklades likheter och skillnader som återfanns hos de olika svaren. Så småningom framträdde ett mönster som kom att utgöra grunder för kategorierna.

4.5 Bearbetning av data

Intervjuerna genomfördes så fort möjlighet gavs att träffa informanterna som bor runt om i södra Sverige. Det gjordes även för att vinna tid när materialet sedan skulle transkriberas och analyseras. Vid transkriberingarna har vi tillsammans lyssnat på materialet och skrivit det som sagts. Vi är inte partiska när transkriberingarna görs och ändrar därmed inte på något, för att få ett rikare materiel.

En fördel vid intervjuer kunde vara att använda sig av ljudupptagning under intervjun för att kunna gå tillbaka i densamma om och om igen. Det skulle kunna vara en fördel att kunna gå tillbaka och höra intervjun flera gånger vid olika tillfällen för att analysen skulle bli så utförlig som möjligt. Då detta var tidskrävande och krävde noggrannhet men också att forskaren gick in på djupet i vad som sades och vad som kunde vara bakomliggande intervjupersonernas upplevelser och känslor under introduktionen. Då ljudupptagning användes föredrog vi också, som Denscombe (2014) skriver, att utöver

ljudupptagningen använda oss av så kallade fältanteckningar. En fältanteckning kan vara små stödord som förstärker ljudinspelningen via icke verbal kommunikation eller saker i miljön som kan vara av betydelse. Detta utfördes under de intervjuer som skedde i det fysiska rummet.

Föräldrarna i studien fick fingerade namn för att behålla sin anonymitet. Alla föräldrar var nya i verksamheten och hade därmed aldrig varit med om en introduktion tidigare.

Den första föräldern som intervjuades kallade vi för Maria och hon introducerade en pojke när han var 12 månader gammal. Marias sambo Erik tog också en del av introduktionen, men han deltog inte i intervjun.

Förälder nummer två kom att kallas för Tova och hennes flicka introducerades vid en ålder av 18 månader.

Därefter intervjuades ett föräldrapar som delade på introduktionen och de skolade in en pojke som vid tillfället var 13 månader. Vi valde att kalla dem för Sandra och Olle.

Ytterligare ett föräldrapar deltog i intervjun och detta par gav oss sina svar skriftligt.

Paret kom vi att kalla för Barbro och Robert och de skolade in en flicka som var 15 månader vid introduktionens start.

Vår nästa informant kallades för Linda och hennes dotter var 12 månader vid introduktionen. Lindas man, Albert, tog några av introduktionsdagarna med dottern, men han var inte med vid intervjutillfället.

Josefine kallas nästa förälder som gjorde sin introduktion på en förskola. Hon introducerade en pojke när han var 12 månader gammal.

Vi intervjuade även Tina och Sven. Sven deltog i introduktionen, men inte i intervjun.

Tina och Sven introducerade en flicka som även hon var 12 månader vid introduktionen.

Vårt sista par kom att kallas för Carina och Bengt och de skolade in sin son som var 14 månader när han introducerades in i förskoleverksamheten.

4.6 Analys

Syftet med analysen är att få en bättre förståelse av problemområdet, menar Denscombe (2014). Vidare skriver Denscombe (2014) i likhet med Larsson (2011) att med hjälp av en detaljerad granskning av det som studerats är analysens intention att:

 Beskriva – grunden för studiens utförande.

 Förklara – letar efter olikheter i föräldrars upplevelser. Det är här våra kategoriseringar framträder.

 Tolka – det är här vi kommer att tolka den data vi fått fram.

Här sökes alltså efter olika kategorier i intervjupersonernas svar, för att kunna urskilja om det finns något som mer eller mindre tydligt visar sig vara bra eller mindre bra för tryggheten för föräldrarna vid en introduktion. Under punkt två kommer vi att leta efter föräldrars olika upplevelser under en introduktion i förskolan och det är således här de

olika kategoriseringarna kommer träda fram. Kategorierna som framkom var följande:

Upplevelser av trygghet, upplevelser av första mötet, upplevelser av en trygg anknytning. Vidare framkom kategorierna uppfattningar av den trygga basen samt uppfattningar av pedagogansvar. Under punkt nummer tre kommer att tolkas varför föräldrar har de upplevelser de har av sitt barns introduktion, men också varför de ser på sin egen roll som de gör. Bowlbys anknytningsteori är den teori studien utgår från och den visar på hur betydelsefullt det är med en trygg anknytning i förskolan. Den visar också hur viktig den är under introduktionen, sett ur ett föräldrarperspektiv och ett barnperspektiv.

4.7 Etiska forskningsprinciper

Hermerén (2011) sammanfattar några allmänna regler som forskare bör förhålla sig till.

I God forskningssed skriver han bland annat att den som genomför studien öppet ska kunna redovisa sina metoder och resultat. Man ska tala sanning om den forskning man gör och inte stjäla forskningsresultat från andra studier för att underlätta för sig själv eller ändra på utgången av studien. Resultatet som framkommer i vår studie är framtaget utifrån respondenternas upplevelser av en introduktion i förskolan. Utöver dessa regler har vi även utgått från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Inför intervjuerna har vi informerat våra informanter om att vi utgått från Vetenskapsrådets (2002) fyra forskningsetiska principer. Dessa principer är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. I kommande text visar vi vad principerna i korthet betyder och huruvida vi har utgått från dem i vår studie.

 Informationskravet - Forskaren skall informera de som intervjuas om den aktuella forskningen syfte. När studien skulle påbörjas tog vi kontakt med flertalet informanter som tillfrågades om de ville vara med i en studie. Syftet förklarades och likaså intervjuernas upplägg. Syftet är att få fram hur föräldrar upplever introduktioner av sina barn i förskolan.

 Samtyckeskravet - Deltagare i undersökningen har rätt att själv bestämma över sin medverkan och avbryta när de vill. När arbetet började mailades våra frågor ut till de tillfrågade personerna. Givetvis berättade vi att det var frivilligt och att de kunde avbryta när de ville. För att informanterna inte ska känna att de måste delta bör intervjupersonerna läsa av läget och fråga informanterna ytterligare en eller flera gånger. Då känner de sig inte på något vis tvingade att delta eller fortsätta delta.

 Konfidentialitetskravet - Uppgifter om alla ingående personer i en undersökning skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. När vi träffade informanterna under intervjuerna förklarades att de kommer att vara anonyma och att om namn användes kommer det att vara fiktiva namn. Då intervjufrågorna skickades till vissa föräldrar så skickades även de fyra kraven med i mailet, för att de skulle få samma information som gavs muntligt.

 Nyttjandekravet - Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål. Vi berättade att allt materiel som kommer in endast kommer att användas i denna studie.

5. Resultat och analys

I resultat – och analysdelen presenterades resultatet av analyser och av de intervjuer som gjorts, både de som gjorts muntligt och de som gjorts skriftligt. En av de två forskningsfrågorna handlade om hur föräldrarna upplevde introduktionen i förskolan och på den frågan fick vi flertalet olika upplevelser. I denna del redogjordes för vilka olika upplevelser informanterna har upplevt. I denna del av studien kommer Bowlbys anknytningsteori att användas för att tolka och förklara informanternas svar. I analysen utgår vi från citat som tagits ut ur informanternas intervjusvar.

5.1 Föräldrarnas upplevelser av introduktionen av sitt barn i förskolan

I detta avsnitt utgick vi från våra första forskningsfråga; Hur upplever föräldrar introduktionen av sina barn i förskolan? Utefter denna gjordes sedan underrubriker för kategoriseringarna som gjorts efter informanternas svar.

5.1.1 Upplevelser av trygghet

Här sågs kategorin upplevelser av trygghet som är av betydelse för föräldrars upplevelser under introduktionen av sitt barn i förskolan.

”Vi var först på studiebesök inför val av förskola till vårt barn. Pedagogerna på avdelningen kändes trevliga och lugna och de tog sig tid att presentera sig själva och sin verksamhet för oss. När vi fått platsen var vi på introduktionsmöte med en av pedagogerna […] Pedagogen kändes professionell och beskrev hur deras arbete såg ut samt hur inskolningen kunde se ut för oss. Vi fick möjlighet att presentera vårt barn för pedagogen. Vi båda upplevde mötet som betryggande inför inskolningen och pedagogen kändes förtroendeingivande. Vi saknade dock att någon av pedagogerna gjorde hembesök för att lära känna oss och vårt barn […]” (Barbro och Robert, 5/11-16).

Citatet från intervjun med Barbro och Robert kopplade vi samman med avsnittet om relationsskapande. Pedagogen visade tydligt hur en introduktion kan se ut för föräldrarna, samtidigt som han eller hon visade sig professionell, lugn och trevlig. Om föräldrars och pedagogers relation och kommunikation skapas och underhålls redan under introduktionen så kommer den att förbli förtroendegivande. Relationen som byggs upp under introduktionen kommer att bestå. Barn känner och förstår när ett gott förtroende skapas mellan pedagog och förälder och det ger barnet trygghet. Detta tolkades som att Barbro och Robert kände sig trygga i situationen, en trygghet skapades mellan pedagog och föräldrar, men också mellan barn och förälder.

”Pedagogerna tog emot oss på ett välkomnande sätt, det kändes som att de försökte lära känna mig som förälder på samma sätt de ville lära känna mitt barn. Det kändes väldigt bra och jag upplevde det som att de ville få både mig och mitt barn att känna oss trygga och nöjda med förskolan, avdelningen och deras sätt att ta hand om barnen” (Josefine, 1/11-16).

Att känna sig välkommen till den nya förskolan analyserades till kategorin upplevelser av trygghet som ur ett föräldrarperspektiv är av vikt för tryggheten. Det ligger på pedagogen att få föräldrarna att känna sig trygga med att lämna sina barn i verksamheten.

”Bra var verkligen att vi fick berätta om vår dotter innan. Vad hon tyckte om och inte tyckte om. Hur hon är som person. Vi fick även ett laminerat foto på pedagogerna som vi kunde visa vår dotter hemma. Det tyckte vi var jättebra” (Linda och Albert 13/11-16).

”Vi blev besvikna på vår introduktion redan i början då personalen på avdelningen inte hörde av sig i god tid innan vår dotter skulle börja. När vi kom under den första veckan kände vi oss inte riktigt välkomna, då inget kändes förberett, ingen lapp på barnets hylla eller sovpåsen (Tova 16/10-16).

Dessa föräldrars upplevelser skiljde sig markant åt, men vi valde ändå att tolka dem båda till kategorin upplevelser av trygghet eller i ena fallet bristen på att skapa trygghet till en ny familj. När Lindas och Alberts dotter skulle introduceras fick de först berätta för pedagogerna om sin dotter och med sig hem fick de en bild på pedagogerna på avdelningen för att de skulle kunna visa sin dotter. Tova upplevde introduktionen av hennes dotter som en besvikelse. Det tolkades som att upplevelsen av trygghet uteblev på grund av besvikelsen.

5.1.2 Upplevelser av första mötet

Ett hälsa-på-besök är det som tidigare kallades för hembesök. Det innebär i korthet att en pedagog från förskolan kommer hem till den nya familjen för att lära känna barnet och föräldrarna i deras hemmiljö, där de känner sig trygga.

”Vårt första möte med pedagogerna var vid ett hembesök. Först kändes det som att hembesöket inte behövdes, men nu vet jag att det var mycket viktigt för vårt barn. Det märks på honom att han känner igen pedagogen och framförallt hennes röst. Det är henne som han tyr sig till mest. Man tänkte; Ska han komma ihåg dig efter en gång, men det gjorde han” (Sandra och Olle, 25/10-16).

Ovan nämnda citat analyserades till upplevelser av första mötet. Sannolkikt är att syftet med hälsa-på-besöket var att skapa en trygghet mellan pedagog och barn. När den tryggheten skapats kunde pedagogen också skapat en trygghet till föräldern. Som pedagog kunde man skapa sig en uppfattning av miljön där barnet kände sig tryggt och ha med sig den erfarenheten till förskolan. Där kunde personal och föräldrar sedan bygga vidare på tryggheten tillsammans med den nya familjen. Sett ur ett föräldrarperspektiv kunde det vara svårt att förstå innebörden i ett hälsa-på-besök. Vi kunde tyda att Sandra och Olle ändå fick en positiv upplevelse kring besöket när de insåg att deras son kände igen pedagogen första gången de kom till förskolan. Även föräldrarna vet då vilken som är barnets anknytningsperson och behöver inte börja oroa sig för det när tiden på förskolan närmar sig.

”Första introduktionsdagen var ett hembesök så då kom inskolningspersonalen hem till oss och var där i en eller två timmar […] De ville lära känna barnet i hemmiljön […] Det upplevde vi som positivt […] Men det var lite nervöst på något sätt, att man skulle bli granskad i sitt eget hem, men det kändes bra och det var avspänt” (Tina och Sven, 3/10- 16).

Citatet analyserades till upplevelser av första mötet då pedagogen visade att han eller hon ville lära känna barnet i dess hemmiljö. Upplevelserna kring detta var både positiva och negativa, då föräldrarna till en början kände sig granskade. När känslan av avspändhet sedan infann sig så blev upplevelsen till det positiva.

5.1.3 Upplevelser av en trygg anknytning

Trygghet är A och O för att föräldrarna ska kunna känna sig bekväma med att lämna sitt barn till någon som de inte känner på ett djupare plan. En sådan person kan till exempel vara en pedagog på förskolan.

”I vårt fall blir första frågan lite speciell. När vi skulle ha vår första träff med avdelningen, så var alla pedagogerna på vår dotters avdelning sjuka. Istället för att avboka besöket hade de bestämt att vi skulle få träffa en personal från en intilliggande avdelning. Hon var väldigt trevlig, kunnig och påläst på alla sätt och vis, men vi kände oss lite lurade när vi gick därifrån. Hur bra hon än var så var det inte henne vi ville träffa.

Vår dotter hade inte heller så mycket ut av att träffa henne som kontakt, då det inte var henne hon skulle känna trygghet till i första hand” (Tova, 16/10-16)

När citatet ovan analyserades sågs hur pass viktig tryggheten är i förskolan. Får man som förälder ingen att knyta an till när man kommer till förskolan blir man osäker och tryggheten har svårt att infinna sig. Tidigare har nämnts hur en förälders känslor sätter sig i barnet och i detta fallet hade dottern inget utbyte av att träffa en pedagog från en annan avdelning. För att förutsättningarna ska bli de bästa för barnet, men också för föräldern krävs att varje individ får ta del av en anknytningsperson på den egna avdelningen. Detta för att både barn och förälder ska kunna knyta an till någon som antagligen kommer spela en stor roll i trygghetsskapandet under introduktionen men också den framtid som barnet tillsammans med föräldern kommer att ha på förskolan.

”[…] Alla har varit väldigt noga med att presentera sig, likaså förskolechefen som jobbar i barngruppen […] Mitt barn känner alla som jobbar på förskolan så det känns inte oroligt när man lämnar på en annan avdelning, till exempel på morgonen. Tryggheten är viktig både för barn och föräldrar” (Carina och Bengt, 3/10-16).

Även i detta citat kunde ses hur betydelsefull tryggheten är ur ett föräldrarperspektiv. Vi kunde också urskilja hur viktigt det är att pedagoger från hela förskolan försöker närma sig barnet och föräldern för att en trygghet ska kunna skapas även med dem. Ju fler pedagoger barnet känner trygghet till och kan knyta an till, desto tryggare blir föräldern i att lämna sitt barn på förskolan.

”Alla är mycket trevliga och hälsar. Även de som jobbar i köket presenterade sig. Jag upplevde att det är jobbigt vid planeringarna, när man lämnar på en annan avdelning när det inte finns någon från hans avdelning där. För han är inte så mycket på förskolan och lär känna de andra pedagogerna” (Maria och Erik, 7/11-16).

I citaten ovan kunde ses en betydande skillnad i hur Maria och Erik och Carina och Bengt upplevde tryggheten till övriga pedagoger i förskolan. Medan Carina och Bengt var nöjda och trygga med alla pedagoger var upplevelsen den motsatta hos Maria och Erik. Eftersom Marias och Eriks son inte är på förskolan så ofta tolkades det som att han inte hunnit finna tryggheten hos de andra pedagogerna och därav känner inte heller föräldrarna någon trygghet i att lämna honom på en annan avdelning vid planeringarna.

Det blir lättare för pedagogerna att utveckla sin verksamhet med trygga föräldrar som gärna lämnar sina barn på förskolan.

5.2 Föräldrarnas uppfattningar av sin egen roll under introduktionen

I detta avsnitt av vår studie kommer vi att utgå från den andra forskningsfrågan; Vilka uppfattningar har föräldrarna av sin egen roll under introduktionen? Och även här kommer göras underrubriker av kategoriseringarna.

5.2.1 Uppfattningar av den trygga basen

En trygg bas är den förälder som vid tillfället är med barnet på förskolan. Barnet behöver den trygga basen att luta sig tillbaka mot om det behöver tanka kärlek, närhet och trygghet.

”Eftersom vi bara har positiva upplevelser så kände vi oss lugna […] Och lät de andra ta övertaget eftersom vi kände oss lugna, nöjda och trygga. Eftersom mötet med pedagogerna har varit så bra så kände vi oss trygga i det hela” (Tina och Sven, 3/10-16).

”Jag gjorde inte så mycket jag fanns mest bara där så han visste att jag fanns där. Jag kände att jag kunde släppa och att pedagogerna hade koll på mitt barn. Om han klättrade på något så la jag mig inte i det utan pedagogerna tog det” (Sandra och Olle 25/10-16).

Citaten från intervjun med Tina och Sven, men också den intervju vi gjorde med Sandra och Olle tog sitt avstamp i tryggheten. Vidare kunde vi analysera detta till uppfattningar av den trygga basen där pedagogen tydligt ska visa att han eller hon finns till hands för barnet. Samtidigt ska föräldern finnas i närheten på en plats där barnet vet att den trygga basen finns. Hit kan barnet gå när det känner att det behöver tanka trygghet, närhet och kärlek.

5.2.2 Uppfattningar av pedagogansvar

Pedagogernas ansvar under en introduktion ska vara att hjälpa barnet i dess utforskande av de nya lokalerna, de nya leksakerna och kompisarna. Informanterna i citaten nedan ger uttryck för att deras uppfattningar av introduktionen blev att pedagogernas ansvar uteblev.

”Det kändes som att det var jag som hade inskolningen av vår son, det var små frekvenser som de visade intresse för honom. De bad aldrig mig att gå en runda för att se hur han reagerar. De försökte små grejer men i det stora hela så var han mest hos mig, min sambo Erik upplevde samma saker de dagarna han hade introduktionen” (Maria och Erik 7/11- 16).

”Min roll under introduktionen kändes lite som att jag var en extra personal. Första dagen vi kom fanns det en ordinarie på avdelningen och två vikarier som saknade egen handlingskraft” (Tova 16/10-16).

Båda citaten visade på en uppfattning som inte var den bästa utgångspunkten på barnets introduktion, sett ur ett föräldrarperspektiv. Analysen av detta blev att föräldrarna fick ta den största delen av introduktionen själva. Tidigare i studien har vi tagit upp att kontaktskapande och ansvar ligger på den som arbetar i förskolan.