Lärarprogrammet
Examensarbete, 10 poäng
ht 2006
______________________________________________________________
Kurs: Pedagogiskt arbete C
Historien i konsten
– Eller konsten att göra undervisningsmaterial utifrån en integrering
av historia och bild
Uppsatsförfattare:
Christina Rasmussen
Handledare: Peter
Reinholdsson
Abstrakt
I det här arbetet har jag undersökt hur man kan använda sig av konst i en ämnesintegrerad undervisning med syfte att uppnå målen i historia och bild i grundskolans senare år. För att nå detta mål har jag utvecklat ett undervisningsmaterial med målningar från 1800-talets s.k. genremåleri för att visualisera det svenska bondesamhället under 1800-talet.
Min undersökning bygger på en tolkning av styrdokumentens möjligheter samt elevers, i en klass i årskurs åtta vid en skola i norra Dalarna åsikter om historia och bild i integrering med hjälp av konst.
Undersökningen visade att historieämnet och bildämnet mycket väl gick att integrera med varandra i syftet att uppnå målen för dessa båda. Vidare återfanns förenade element så som en betoning på kulturarvet samt kritiskt tänkande. Elevernas generella åsikt var att de tyckte att denna form av undervisning var intressant och bra samt att de uttryckte att de lärde sig mycket.
Nyckelord: ämnesintegrering, historia, bild, styrdokument, undervisning, konst, elever, grundskola
Innehållsförteckning
Inledning
4
Syfte och frågeställningar 5
Avgränsningar, material och tillvägagångssätt 5
Tidigare forskning 7
Ämnesintegration 7
Historia och bild 8
Konst i undervisningen 8
Bakgrund 9
Synen på ämnesintegrering samt dess historik 9
Historia och bild som utgångspunkt för lärande 10
Historien i konsten – resultat
12
Analys av styrdokumenten 12
Bildkonsten som mål 14
Det svenska bondesamhället i ett konstperspektiv 16
Skapandet av ett eget undervisningsmaterial 17
Elevernas syn – enkätresultat 18
Vad eleverna ansåg om bildmaterialet 18
Elevernas syn på undervisningsmetoden 18
Eleverna om historia och bild i integration 19
Fria kommentarer 20
Sammanfattning av enkätresultatet 21
Sammanfattande diskussion och slutsatser
22
Käll- och litteraturförteckning
25
Inledning
Oberoende av om skolan skall vara en spjutspets mot framtiden eller en spegelbild av samhället krävs att undervisningen har en verklighetsförankring. Läroplanen understryker att undervisningen skall bedrivas så att eleverna skall ha möjlighet att verka i ett samhälle som förändras. Skolan har till exempel som uppdrag att ”överföra grundläggande värden och främja elevers lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället”.1
Den undervisning som förekommer idag sker i huvudsak ämnessegregat men många lärare ser dock möjligheterna med ett ämnesintegrerat arbetssätt. Trots detta är det få som verkligen praktiserar denna form av undervisning. Trots att läroplanen antyder att ämnena skall integreras, i den mån det går, för att på så vis återge det liv som finns utanför skolan. I dagens skola med ett högt tempo borde man dra nytta av den ämnesintegrerade undervisningen där det är möjligt att uppnå flera mål i ett arbete, det innebär att det blir mindre arbete för samma mängd kunskap.
Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa lärande där dessa former balanseras och blir en helhet.2
Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleven fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt.3
Mellan ämnena historia och bild finns några gemensamma nämnare som genom ett integrerat arbetssätt skulle kunna ge eleverna en helhet och inte bara fragment och detaljer. Ämnes- och kursmålen uttrycker tydliga historiska element men framhåller i synnerhet det viktiga kulturarv som skolan skall förmedla och som är en viktig del av vår kulturella identitet.
1 ”Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet”
(Vidare omnämnt som Lpo 94) i Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklass och fritidshem samt de frivilliga skolformerna, Lärarförbundet 2001, s.11.
2 Lpo94, s. 12. 3 Lpo94, s. 19.
Läroplanen av idag framhåller speciellt att lärarens uppgift är att entusiasmera eleverna och på så vis skapa en mer holistisk kunskap. Begreppet kunskap talar om två kompletterande dimensioner, dels en kognitiv och dels en emotionell. Om en kognitivt bearbetad fakta integreras med en emotionell dimension kan den sistnämnda bidra till att man kan se sammanhang och relationer samt genom upplevelse förstärka förståelsen. Genom att man utgår ifrån elevernas egna erfarenheter och intressen skapar man förutsättningar för ett mer holistiskt lärande till skillnad från det mer abstrakta där eleverna inte kan se sambanden. Med bilder kan man konkretisera samt ge en upplevelsedimension åt kunskaper som inbringas genom läroböckerna. Det heter att en bild kan säga mer än tusen ord, men det är snarare att bilden förmedlar andra kunskaper än vad tusen ord kan göra.4 Det är utifrån ovanstående
resonemang som jag valt att undersöka styrdokumentens möjligheter att arbeta ämnesintegrerat mellan historia och bild med hjälp av konst, exemplifierat i svenskt genremåleri från 1800-talet.
Syfte och frågeställningar
Syftet med arbetet är, att med utgångspunkt i konsten, tydliggöra de ämnesövergripande möjligheterna mellan historia och bild utifrån en tolkning av styrdokumentens intentioner samt undersöka elevers åsikter kring detta sätt att undervisa. Dessutom kommer jag att visa på hur man praktiskt kan gå tillväga när man skapar sitt eget undervisningsmaterial. För att uppnå mitt syfte kommer jag att utgå ifrån följande frågeställningar:
Vilka möjligheter finns i styrdokumenten, alltså läroplanen, kursplaner samt kursmål för integration mellan historia och bild, samt för användandet av konst i undervisningen?
Hur kan man praktiskt gå tillväga när man skapar sitt eget undervisningsmaterial med konst som underlag samt vilka kursmål i ämnet historia och bild kan man uppnå genom användandet av konst i undervisningen?
Vilka åsikter har eleverna kring denna undervisningsmetod?
Avgränsningar, material och tillvägagångssätt
Jag har valt att i mitt arbete skapa ett undervisningsmaterial som visar på det svenska bondesamhället under 1800-talet. Det handlar om det agrarsamhälle som rådde i Sverige fram till industrialiseringens genombrott och arbetet är upplagt i form av människans livscykel från födsel till livets slut. Den tidsintervall som arbetet kommer att fokusera på är från ca år 1800 till 1890 och även den konst som jag har valt att använda har sitt ursprung i denna tid. De målningar som kommer att
4 Max Liljefors, ”Förflutenhetens bilder”, i Historia är nu: En introduktion till
användas för att visa på detta tillhör det s.k. genremåleriet5 och skildrar
”vanliga människor” i deras vardag. Jag har valt att använda mig av genremåleriet i min undervisning just för dess kvaliteter som berättande konst samtidigt som det visar på agrarsamhället. För att visualisera 1800-talets bondesamhälle anser jag att dessa bilder är mycket lämpliga. Från denna tid och denna plats, innan fotokonsten slagit igenom, finns det inte någonting som kan visa människornas vanliga liv dessutom i färg så bra som dessa målningar. Trots att dessa bilder kan ha ett romantiserande uttryckssätt är de ändå mycket lämpliga för att visa på hur miljöer sett ut, hur verksamheter utövats och hur det sociala livet tett sig. Det handlar alltså om att titta på samtidsskildringar av samhället eftersom dessa bilder har verkligheten som förlaga. Dessa konstverk, som skildrar verkligheten, är dessutom lätta att närma sig eftersom man inte behöver allt för komplicerade redskap för att se vad de föreställer. I min undervisning kommer människornas vardag att skildras, som jag tidigare nämnde, genom en livscykel. De målningar som jag valt att använda mig av skildrar genomgående motiv från Dalarna. Detta ger eleverna en inblick i sitt eget ursprung och kulturarv, det blir alltså även en form av hembygdsundervisning inbakat i det hela. Ytterligare en aspekt är att det inte bara är gångbart för elever som kommer ifrån, samt är uppvuxna i norra Dalarna eftersom det belyser många allmänna aspekter på människors liv så som relationen mellan män och kvinnor, födelse, död etc. Eftersom det är människors livscykel som är det centrala är det gångbart även för ungdomar som kommer från andra delar av Sverige och världen.
En av anledningarna till att jag valt det svenska bondesamhället under 1800-talet är att det behandlas mycket kortfattat i de historieböcker som de använder på den skola där jag valt att genomföra min undersökning.6
Det nämns endast i förbifarten i kapitlet om industrialiseringen och därför anser jag att det är viktigt att ge en bakgrund till det som sen kom att bli det industriella Sverige.
De bilder som jag har i mitt undervisningsmaterial kommer i första hand att avbilda samhället, de kommer alltså i första hand att användas för det som de avbildar utan att göra några mer djupgående analyser av bildens betydelse. Detta för att bildtolkning är en sak för sig och det som jag främst tänkt bedriva är en historisk skildring av det svenska bondesamhället genom konsten, en visualisering av hur det var förr. I mån av tid kan man självklart utveckla detta arbete till att även innehålla bildanalys men med min knappa tid för detta arbete har jag valt att främst fokusera på vad bilden konkret visar. Dock kommer en form av kritiskt tänkande att tas upp i samband med att bilderna visas för eleverna och detta för att öka förståelsen för hur samhället såg ut och fungerade samt synen på konsten under denna tid.
5 Se bilaga 1, Det svenska bondesamhället i ett konstperspektiv.
Jag vill även påpeka att denna undersökning med dessa målningar är endast ett tvärsnitt, man kan självklart ta en annan epok och byta ut bilderna efter eget tycke och smak. Jag har valt dessa bilder för att uppfylla mitt syfte.
Eftersom styrdokumenten är skapta för att göra egna och unika tolkningar så länge målen uppnås ser jag det som en möjlighet att studera dessa och sedan göra mina egna tolkningar. Utifrån detta ser jag inga problem eller regelbrott med att bygga upp en del av mitt arbete utifrån mina tolkningar av styrdokumenten. Arbetet och undervisningsmaterialet kommer i detta fall att vara fokuserat och studerat i grundskolans senare år och bygger på styrdokument i historie-och bildämnet. För att uppnå mitt syfte med undersökningen kommer jag att göra en analys av vad skolans styrdokument säger vad gäller integreringen av historia och bild samt användandet av konst i undervisningen.
Vidare kommer min uppsats att innehålla mitt tillverkade undervisningsmaterial, hur jag gått till väga samt det färdiga resultatet. Jag har valt att göra en s.k. PowerPoint-presentation av mitt ämne och detta har jag gjort för att jag anser att det är mycket användbart samt att det underlättar visandet av bilderna, man skulle kunna säga att det är nutidens diabilder. Ytterligare en praktisk aspekt är att man kan visa bilderna i färg och i en bra upplösning, någonting som är svårt vi användandet av bland annat overhead. Bilderna som jag använt i mitt material har jag skannat in i datorn från böcker. De bilder jag valt härrör ifrån 1800-talet och konstnärliga verk där upphovsmannen varit död i mer än 70 år är fria för användning.7 Utifrån de bilder som jag skannat in
har jag byggt upp mitt undervisningsmaterial om det svenska bondesamhället.
För att undersöka huruvida denna form av undervisning fungerar i skolan kommer jag att genomföra den i en åttondeklass på en högstadieskola i norra Dalarna. Detta för att eleverna under denna årskurs arbetar med just industrialiseringen för vilken mitt undervisningsmaterial kan tjäna som en introduktion. Efter det att eleverna fått en lektion där jag använt mig av mitt material har de fått svara på en enkät8 rörande
PowerPoint-presentationen av det svenska bondesamhället under 1800-talet. Jag har valt att använda mig av enkät för att få direkta och mätbara svar. Vid lektionstillfället svarade nitton stycken elever på enkäten. Enkäter gör det möjligt att nå fler informanter än vad en intervjumetod skulle ha inneburit, detta lyfts även fram som en fördel med enkäter. Ytterligare vinster med enkäter är att informanterna i lugn och ro kan tänka igenom de olika svarsalternativen som finns att välja emellan och inte heller påverkas informanten av intervjuarens sätt att ställa frågor, vilket kan vara fallet i en intervjusituation.9
7 Anna Götlind och Helena Kåks, Konsten att skriva mikrohistoria, Stockholm, 2004, s.
192.
Denna metod har jag sett som en fördel för mitt insamlande av data, då eleverna fick god tid på sig att fylla i enkäten, samt att eleverna kunnat lämna uppriktiga svar eftersom de garanterades full anonymitet. Ett av syftena med min enkät var att jag ville få fram ett allmänt resonemang från eleverna och sedan presentera de generella åsikter som framkom av undersökningen. Detta gör att jag inte kommer att lägga någon vikt huruvida eleverna är flickor eller pojkar. Jag har givit dem tidsrum att svara på enkäten efter genomgången av undervisningsmaterialet. Enkäten bestod av nio stycken frågor, med både ja- och nej- samt bra- och dåligtfrågor. Det förekommer även två öppna frågor där eleven gavs möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter om min undervisningsmetod. Frågorna belyste konsten, undervisningsmetoden samt integreringen mellan historia och bild. Under resultatpresentationen av elevernas svar kommer även valda citat från deras svar att presenteras, detta för att konkretisera elevernas åsikter. Jag vill även förtydliga att denna undersökning baseras på hur just dessa elever upplevde denna undervisningsmetod, alltså inte elever generellt. Dessa elever har jag även tidigare haft, de känner mig alltså sedan tidigare vilket kanske påverkat hur de besvarat enkäten. Den knappa tiden har även den påverkat utformningen av frågorna vilket lett till att någon av dem blivit missvisande, någonting som jag upptäckte när jag sammanställde mitt material.
Problem finns alltid vid olika typer av undersökningar och det som kan diskuteras i och med denna undersökning är bortfall, missuppfattningar och hur säkra svaren är. Man brukar tala om bortfall i samband med enkätundersökningar och skiljer mellan interna och externa bortfall. Ett externt bortfall innebär att en person i urvalet vägrar eller inte har möjlighet att delta i undersökningen, och interna är när enstaka frågor är obesvarade. Min undersökning omfattades av ett mindre externt bortfall, endast två elever saknades, vilket inte torde påverka min undersökning nämnvärt. Det förekom även en grad av internt bortfall men detta var inte omfattande och bör sannolikt inte ha påverkat resultatet. För att undvika missförstånd fanns jag på plats i klassrummet när eleverna fyllde i sina enkäter. Missuppfattningar blir ett problem vid enkätundersökningar om informanterna inte har möjlighet att fråga om det uppstår oklarheter kring frågorna.10
Säkerheten i undersökningar diskuteras med hjälp av begreppen validitet och reliabilitet, alltså enkätens förmåga att mäta det den avser att mäta samt dess tillförlitlighet. Eftersom det endast förekommit ett fåtal interna bortfall får enkätens reliabilitet anses vara fullt tillräcklig för att användas i denna undersökning. Även med tanke på att mina frågor var raka och handlade om undervisningen, som eleverna upplevt precis innan de svarade på enkäten, samt att frågorna inte var komplicerade.11
9 Göran Ejlertsson, Enkäten i praktiken – en handbok i enkätmetodik, Lund, 2005, s.
11-12.
10 Ejlertsson, 2005, s. 12. 11 Ejlertsson, 2005, s. 99.
Tidigare forskning
Ämnesintegrering har länge diskuterats inom den svenska undervisningen och det har även forskats om detta. Det är dock någonting som kommit och gått, både inom undervisningen samt inom forskningen. Under 1980-talet var ämnesintegreringen omtalad för att sen inte ta ny fart förrän i sluten av 1990-talet. I dag kan man se att det görs många examensarbeten på just integrering vilket torde visa att det är ett tema av stor vikt även idag. Under 1980-talet var det främst de samhälls- och naturorienterade ämnena som skulle integreras med varandra. I dag har detta dock svängt och forskningen koncentreras istället på hur man kan integrera det praktiska med de teoretiska. Exempel på detta är bland annat mellan musik och matematik samt textilslöjd med matematik. På gymnasienivå gäller denna integrering istället hur man kan sammanföra kärnämnen med karaktärsämnen.12 Ämnesintegrering
I boken Tematisk undervisning skriven av Jan Nilsson, framhålls tanken om elevernas egna erfarenheter som utgångspunkt för lärande. Nilsson redogör för skönlitteraturens möjligheter att fungera som en central kunskapskälla i undervisningen och hur man genom detta underlättar ett tvärvetenskapligt tänkande samt ett ämnesintegrerat perspektiv. Syftet med litteraturstudier samt diskussioner kring litteratur, menar Nilsson, är att eleverna skall få möjlighet till en fördjupad förståelse och en helhet.13
I examensarbetet Ämnesintegrering: Ett arbetssätt i svenska och historia undersöker Franziska Christofferson hur elever i årskurs 3 på gymnasiet upplever ämnesintegrering i svenska och historia. Hennes metod är att genom dolda observationer, tre enkäter samt tre skriftliga inlämningsuppgifter undersöka elevernas syn på ämnesintegrering. Hon finner att de överlag är positiva till detta men resultatet visade dock att eleverna hade uppfattningen att integrationen skulle påverka betyget negativt. Hennes undersökning visade att eleverna uppskattade att läsa olika typer av texter, gärna skönlitterära, som hade relevans för det historiska avsnittet i undervisningen.14
Sara Bergman och Thomas Lundblom undersöker i Ämnesintegrering:
Påverkan på motivation och lärande hur, i detta fall, skönlitteratur kan
höja motivationen och lärandet för gymnasieelever i ämnena historia och svenska. Utifrån enkäter, djupintervjuer och fortlöpande observationer kom de fram till att många elever ansåg att deras motivation höjdes
12 Se exempelvis examensarbetena: Jan-Erik Backman, Infärgningens pedagogik. Luleå,
2005. Kajsa Rönnkvist, Lärarens upplevelser av möjligheter till ämnessamverkan i
matematik och textilslöjd inom grundskolans år 1-6. Linköping, 2005. Johan Wahlström, Infärgning av kärnämnen på yrkesförberedande program. Luleå, 2003.
13 Jan Nilsson, Tematisk undervisning, Lund, 1997.
14 Franziska Christofferson, Ämnesintegrering: Ett arbetssätt i Svenska och historia.
samtidigt som arbetssättet hade en positiv inverkan på deras eget lärande.15
Marie Fritz har i sitt arbete Massmordet och korsriddaren – en studie av
de ämnesövergripande möjligheterna i svenska och historia utifrån film och skönlitteratur undersökt hur man kan använda sig av skönlitteratur
samt film i integrerad undervisning och huruvida man uppnår målen i svenska och historia på gymnasienivå. Arbetet består av en tolkning av styrdokumentens intentioner, samt av lärares åsikter om dessa mediers användbarhet i ämnesintegrerad undervisning. Hennes undersökning visar att lärarna ansåg att dessa var mycket lämpliga i syfte att uppnå kursmålen samt att elever med utgångspunkt i skönlitteraturen samt filmen kan uppnå flera av kursmålen i svenska och historia.16
Historia och bild
I boken Mer än tusen ord: bilden och de teoretiska vetenskaperna uppmanar redaktörerna Lars M Andersson, Lars Berggren och Ulf Zander till vidare forskning inom historia och bild. Antologin innehåller bidrag från forskare inom olika discipliner – historia, idéhistoria, konstvetenskap, litteratur- och filmvetenskap – som från skilda teoretiska utgångspunkter använder bilden som källa. Andersson m.fl. önskar stimulera till ytterligare forskning kring just området historia och bild. Inom ordet bild lägger de begrepp så som måleri, karikatyr, skulptur, tv, film etc. Genom att använda bilden kan man få ett bredare spektrum av källor i syfte att nå fördjupad historisk kunskap. Bilder kan alltså bidra till en ökad historisk förståelse. De menar att anledningen till att humanister utanför de konstvetenskapliga institutionerna sällan använt bilder så som måleri, skulptur etc. är för att bilderna ansågs tillhöra en estetisk sfär för vilken objektiva redskap saknades. Detta började dock brytas upp under andra halvan av 1900-talet. Det ledde bland annat till att rikta uppmärksamheten mot bilderna och deras möjligheter att fungera som källor i andra discipliner än konstvetenskap.17
Konst i undervisningen
I Karin Börjessons och Sandra Henrikssons arbete Att arbeta med
konstverk: ett medel att nå det aktiva samtalet, har de studerat hur
konstpedagoger och lärare arbetar med konst och barn i grundskolans tidigare år. Genom att studera de intervjuer som de gjort med konstpedagoger vid museer och med lärare samt litteratur- och styrdokumentsstudier har de kommit fram till att det finns många positiva
15 Sara Bergman & Thomas Lundblom, Ämnesintegrering: Påverkan på motivation och
lärande. Examensarbete, Luleå 1999.
16 Marie Fritz, Massmordet och korsriddaren – en studie av de ämnesövergripande
möjligheterna i svenska och historia utifrån film och skönlitteratur. Examensarbete,
Högskolan Dalarna, 2005.
17 Lars M Andersson, Lars Berggren & Ulf Zander, Mer än tusen ord: Bilden och de
aspekter på att arbeta med konstverk. Deras resultat visar att eleverna stimuleras till diskussion genom konstbilder samt att arbetet med bilder ökar barnens självförtroende vilket, enligt Börjesson och Henriksson, ger bättre förutsättningar till inlärning i andra ämnen.18
Mitt forskningsläge kan sammanfattas med att ämnesintegrering generellt upplevs som positivt men då de ovanstående arbetena främst undersökt integrering mellan ämnen och årskurser, andra än dem jag ämnar undersöka, kan mitt arbete ses som ett nytt ämnestema som berör ämnesintegration. Mitt arbete kommer både att undersöka vad
styrdokumentens formuleringar medger i fråga om
integrationsmöjligheterna mellan historia och bild samt elevers åsikter om denna typ av undervisning. Dessutom kommer jag att praktiskt exemplifiera hur man kan gå tillväga att skapa ett undervisningsmaterial som överensstämmer med läroplanens intentioner.
Bakgrund
Synen på ämnesintegrationen samt dess historik
Frågan om vilken form av undervisning som är bäst lämpad för att ge eleverna de kunskaper som de behöver i samhället kan man diskutera länge. Om ämnesintegration väcker elevernas intresse och om det skapar en mer sammanhängande form av kunskap, eller skapar den enbart en ökad splittrad uppfattning och motverkar möjligheterna till helhetssyn?19
Svaret skiljer sig åt beroende på vilken lärare man frågar. Den lärare som förespråkar ämnesintegration betonar integrationens roll för elevernas utveckling till ansvarsfulla medborgare, medan den lärare som förespråkar ämnessegregering anser att elever endast kan utvecklas till dugliga samhällsindivider genom att ha goda baskunskaper och att det är det som krävs för att möjliggöra en nationell tillväxt.20
Ämnesintegrationens vara eller icke vara handlar till stor del om en konflikt mellan två undervisningsfilosofier, den traditionella samt den som har en önskan om att förändra. Denna diskussion är ingenting nytt utan redan vid sekelskiftet 1900 pågick en diskussion om att integrera ämnen. Genom att knyta an till den kunskapsfilosofiska riktningen med tidens uppfattning om utveckling och inlärningspsykologi, som menade att barn inte såg världen uppdelad i ämnen utan i helheter.21 Lars Ingelstam
skriver i Snuttifiering, helhetssyn, förståelse att: ”De flesta människor väljer, av övertygelse och insikt, helhet i stället för splittring, samling istället för skingring, integration före fragmentisering”.22 Han liknar den
kunskap som finns hos de vanliga disciplinerna som en gles mosaik, där
18 Karin Börjesson & Sandra Henriksson, Att arbeta med konstverk: ett medel för att nå
det aktiva samtalet? Examensarbete, Linköping, 2000.
19 Gunilla Svingby, ”Integration eller ämnesläsning – en fråga om kunskapssyn”, i
Kunskap och begrepp, red. J. Naeslund, Stockholm, 1986, s. 125.
20 Sandström, 2005, s. 63. 21 Svingby, 1986, s. 102.
22 Lars Ingelstam, Snuttifiering – helhetssyn – förståelse: En tänkebok om kunskap i
bitarna dessutom trängs på samma utrymme.23 Han menar också att en
splittrad undervisning i värsta fall kan leda till att eleverna får en djup kulturell skada. Att de förses med intryck och upplysningar som de inte kan sätta in i ett sammanhang och på grund av detta får de, enligt Ingelstam, uppfattningen om att världen är omöjlig att förstå. Eftersom inte verkligheten hänger ihop finns inget skäl varför man skulle försöka få den att göra det.24
Under 1900-talet har debatten om integrering kommit att föras från olika håll och perspektiv. I mitten av 1940-talet ingick ämnesintegrationen i en vidare integreringsdiskussion som strävade efter att utjämna de sociala klyftorna och på så vis skapa en ”skola för hela folket”. I detta projekt skulle ämnesintegrationen ”underlätta en social integration.”25 I
läroplanen för 1969 kom istället elevernas personlighetsutveckling att betonas, genom att den progressiva utbildningstanken fick genomslag. Undervisningen skulle då bedrivas ämnesövergripande i ett elevaktivt arbetssätt.26 I 1980 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet samt i
kursplaner och timplaner utgick man ifrån en ämnesintegrering i form av två ämnesblock, ett samhällsorienterat (geografi, religion, historia, samhällskunskap) och ett naturorienterat (kemi, biologi, fysik, teknik). Inom dessa två ämnesblock var det samlad undervisning samt betygsättning. 1980-talets ämnesintegrering kom att kritiseras av såväl föräldrar som elever.27
I 1994 års läroplan (Lpo94) för det obligatoriska skolväsendet finner man ett antal ställen i texten som ger uttryck för ett ämnesintegrerat arbetssätt. I skolans mål för kunskap finner man en del inslag för ämnesintegration:
Lärarna skall sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.28
Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och humanistiska kunskapsområdena.29
Trots olikheter i fokuseringen på ämnesintegrering utgår både 1980 års läroplan och Lpo94 utifrån en önskan om att undervisningen skall ske mer ämnesintegrerat i syfte att sätta eleven i centrum och skapa en helhetsbild av lärandet.
23 Ingelstam, 1988, s. 46. 24 Ingelstam, 1988, s. 48. 25 Ingelstam, 1988, s. 59.
26 Lena Åhman, En värdefull skola? Religionslärares uppfattningar om kunskap och
fostran och förhållningssätt till styrdokumenten. D-uppsats. Högskolan Dalarna, 2003, s.
9.
27 Ingelstam, 1988, s. 61. 28 Lpo94, s. 14.
Från år 2000 har ämnesövergripande studier kommit att intressera fler lärarstudenter. Detta yttrar sig bl.a., som tidigare nämnts, i ett flertal examensarbeten med ämnet ämnesintegration.30 Det har skett en
förändring i vilka ämnen som ses som relevanta, intresseväckande och av betydelse för elevernas utveckling och lärande. Idag ligger fokus mycket på att tydliggöra de ämnesöverskridande möjligheterna mellan teoretiska och praktiska ämnen. Det är här mitt ämne kommer in med integreringen mellan historia och bild.
Historia och bild som utgångspunkt för lärande
Att använda konst och bilder i historieundervisningen kan ses som att man sammanfattar och reducerar en kunskapsmassa men också som att man låter denna kunskap expandera. Genom arbete med bilder kan eleverna utveckla färdigheter och en förmåga att kritiskt kunna utvinna kunskaper ur det ständiga flöde av bilder som vi kommer i kontakt med. Medier inom denna inriktning som till exempel fotografier, målningar, skulpturer berättar någonting om den historiska verkligheten. Det är dock inte säkert att de berättar någonting om den historiska sanningen. Bilden har samma syfte som ordet, att göra världen begriplig och i och med dagens strida ström av bilder behöver eleverna få verktyg att kunna ta till sig bilder. Att förstå bilder och att kunna uttrycka sig i bild är lika viktigt som att kunna läsa, tala, skriva och räkna.31
Användandet av konst i undervisningen är inte helt oproblematiskt. Konstverk är för det mesta inte avsedda att förmedla objektiv historisk kunskap. De kan i flera fall, beroende av genre, vara subjektiva och mångtydiga. Bilder kan vara propagandistiska, vara redskap för andlig utveckling etc. Trots detta är konstverken en del av historien och sin egen tid och kan därför berätta någonting för oss om denna tid. Konstverken bör inte ses som en spegel av sin tid utan snarare en del av sin tid. Samhället avspeglas inte bara passivt i konsten utan även aktivt. Det är därför viktigt att ge eleverna en bra bakgrund genom att berätta om konstnärens förhållande till verkligheten. Detta fungerar även som en form av generell insikt om källkritik, i detta fall genom de samhällsorienterade ämnena. I det här fallet tar man upp och visar på ett kritiskt tänkande via bildkonsten. Genom ett resonemang om konstnären och hans tid, vad han har avbildat och varför kan eleverna utveckla sin kritiska medvetenhet med hjälp av bildkonst.32
Trots kritiken mot konsten, att den inte alltid är objektiv, verkar det dock att det är ett bra sätt att visualisera och göra historieundervisningen mer
30 Se exempelvis examensarbetena: Kajsa Rönnqvist, Lärares upplevelser av möjligheter
till ämnessamverkan i matematik och textilslöjd inom grundskolans år 1-6. Linköping,
2005. Per Svälas och Helena Westin, Arbeta ämnesintegrerat på gymnasieskolan: Med
film och skönlitteratur som utgångspunkt. Högskolan Dalarna, 2004. Marie Fritz, Massmordet och korsriddaren: en studie av de ämnesövergripande möjligheterna i svenska och historia utifrån film och skönlitteratur. Högskolan Dalarna, 2005.
31 Magnus Hermansson Adler, Historieundervisningens byggstenar – grundläggande
pedagogik och ämnesdidaktik. Stockholm, 2004, s. 125.
konkret. I historieundervisningen kan alla typer av bilder vara användbara, kravet är dock att bilden måste förmedla ett innehåll till lärandeprocessen. Konst i undervisningen kan ses som att den skall ge mottagaren, i detta fall eleven, en upplevelse. Genom att bygga upp ett historiskt ramverk kan man skapa ett tidsmässigt och rumsligt sammanhang med hjälp av bilderna. Ytterligare en aspekt är att man kan karaktärisera de historiska aktörernas roller genom bilder.33
En bild kan användas med olika syften, i frågan om till exempel fotografier, konst etc. kan bilder användas för att illustrera skilda händelser, tider, människor m.m. Med hjälp av bilder kan man alltså leda betraktarens associationer i olika riktningar. Om bilden i stället presenteras i ett sammanhang tillsammans med en text blir det texten som styr de betraktandes eller lyssnandes tankar. En bild måste ibland ha hjälp att preciseras, trots att den kan säga mer än tusen ord är det inte alltid som den förmår det på samma sätt som ett ord. Med det visuella till hjälp kan man alltså styra men också underlätta för förståelsen.34
Inom dagens forskning ses bilden som en mycket viktig källa till kunskap inom humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning. Bild kan ses som ett samlingsnamn för måleri, karikatyr, skulptur, fotografi, film, digitala bilder etc. Genom att använda sig av teoretiska utgångspunkter och sen arbeta med bilden som källa kan man nå en fördjupad historisk kunskap.35
Historien i konsten – resultat
Jag har valt att dela in min resultatredovisning i tre delar, en som belyser styrdokumenten och möjligheterna att integrera historia och bild, en vid namn Det svenska bondesamhället i ett konstperspektiv, som tar upp skapandet av undervisningsmaterialet och slutligen en del där elevernas enkätresultat presenteras.
Analys av styrdokumenten
Historie- och bildämnets samstämmighet
I dessa båda ämnens syften finner man många nyckelbegrepp av samma karaktär till exempel, kulturarv, kritiskt tänkande, tidsdimension,
33 Liljefors, 2004, s. 87-94 samt Hermansson Adler, 2004, s. 130-131.
34 David Ludvigsson, ”Den audiovisuella historien”, i Makten över minnet: historiekultur i
förändring, red. P. Aronsson, Lund, 2000, s. 78-80.
kulturell identitet, kultur etc. Genom att studera dessa båda ämnens kursplaner kan man se en tydlig samstämmighet. För att exemplifiera detta följer här tre citat från de båda ämnenas syftesformuleringar, först från historieämnet:
Historia är en viktig del i all kunskap. Såväl i ett längre perspektiv som i ett nutidsperspektiv har all mänsklig verksamhet och all kunskapsbildning en historisk dimension. Ämnet historia utvecklar kunskaper som gör det möjligt att se sig själv och företeelser i nutiden som led i ett historiskt skeende. Syftet med utbildningen i historia är att förstå och förklara samhället och dess kultur.36
Ämnet skall stimulera elevernas nyfikenhet och lust att vidga sin omvärld i en tidsdimension och ge möjlighet att leva sig in i gångna tider och de förutsättningar som funnits för män, kvinnor och barn i olika kulturer och samhällsklasser.37
Här följer ett citat ut bildämnets syftesformulering:
Bilder har framställts och införlivats med människans språk- och begreppsvärld genom hela hennes kända historia. Bild och bildkonst ger därför unika möjligheter till studier och reflektion kring människors sätt att tänka, skapa och uppleva sig själva och omvärlden i olika tider och kulturer och utgör en viktig del av det kulturarv skolan skall förmedla. Bilder och bildarbete är också i sig ett redskap för utveckling och lärande.38
Dessa båda citat pekar på en liknande syn där man kan urskilja en samstämmighet om vad målet med ämnena är. Historieämnet ses som en viktig del i all kunskap och det syns även tydligt i de syften som bildämnet har. Att man i bild ges möjlighet att reflektera över andra människors sätt att tänka och uppleva i olika kulturer och tider. Det talas också i båda ämnena om kritiskt tänkande i de mål som skall ha uppnåtts i slutet av det nionde skolåret. I historieämnet talas det om att man ska vara medveten om att olika historiska händelser och att förhållanden kan ses på olika sätt men eleven skall även kunna reflektera över hur propaganda används förr och nu som medel för påverkan. I dessa två delar kan man mellan raderna skönja en stor del av ett kritiskt tänkande, att man rent ut sagt inte ska tro på allting och att det inte finns någon universell sanning. Det uttrycks även på följande vis i historieämnets syfte: ”Syftet med utbildningen i historia är att utveckla ett kritiskt tänkande och ett analytiskt betraktelsesätt som redskap för att förstå och förklara samhället och dess kultur”.39 I bildämnet å sin sida är det kritiska
tänkandet utskrivet i målen för vad eleven skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Det uttrycks genom att eleven skall kunna analysera och kritiskt granska konstbilder, bilder för reklam och propaganda.40 Genom
36 www.skolverket.se, kursplan för ämnet historia. 37 www.skolverket.se, kursplan för ämnet historia. 38 www.skolverket.se, kursplan för ämnet bild. 39 www.skolverket.se, kursplan för ämnet historia.
dessa aspekter kan man tydligt se att det kritiska tänkandet har en mycket viktig del i båda dessa ämnen, även i den övergripande läroplanen står det att läsa att det är: ”nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta”.41
I kursplanen för historia i grundskolans senare år belyses det i beskrivningen om ämnets karaktär och uppbyggnad, att ämnet innefattar kulturhistoria. I de flesta ämnen finner man ofta en historik som på ett tydligt sätt just knyter an till historieämnet, även i bildämnet som ovan. Om man studerar kursmålen för historia finner man ett mål som uttrycker att skolan skall sträva efter att eleven ”utvecklar sin förmåga att använda historien som verktyg för förståelsen av andra ämnen.”42 I bildämnets
kursplan finner man två mål att sträva emot som har en historisk anknytning.
Skolan ska i sin undervisning sträva efter att eleven tillägnar sig en bild- och kulturhistorisk allmänbildning som kunskaper om arkitekturens och formgivningens betydelse för den egna miljön
Eleven skall ha kännedom och kunna beskriva bilder ifrån skilda tider och kulturer, känna till några framträdande bildkonstnärer samt vara orienterad om aktuella verksamheter inom bildområdet.43
Genom att sönderdela dessa mål kan man tydligt se att en historisk allmänbildning spelar en viktig roll dels i bild men även för kulturen. I målen för historia påtalas också vikten av att eleven tillägnar sig bred kunskap om kulturarvet. Dessa finns även med i läroplanens mål att uppnå i grundskolan, det uttrycks bland annat att eleven ska ”ha en förtrogenhet med centrala delar av vårt svenska, nordiska och västerländska kulturarv”.44 Det finns även ett mål som säger att eleven
efter genomgången grundskola: ”har utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och fått ett ökat intresse för att ta del av samhällets kulturutbud”.45 En sak som skulle kunna uppfylla detta mål är just att
introducera den konst där den egna regionen avbildas och som kanske finns att beskåda i närheten. Att de får kännedom om vad som finns att tillgå i deras närhet.
Det finns även ytterligare mål i historia och bild som lämpar sig för integration. Vid en analys av ämnesmålen utkristalliseras en gemensam nämnare som förenar dessa ämnen ytterligare, målet om att ”stärka den personliga identiteten”. I beskrivningen av historieämnets karaktär står att läsa att ”ämnet utgår från det som format den personliga och kollektiva historiska identiteten”.46 Genom att lära om historia får man
41 Lpo94, s. 11.
42 www.skolverket.se, kursplan för ämnet historia. 43 www.skolverket.se, kursplan för ämnet bild. 44 Lpo94, s. 15.
45 Lpo94, s. 15.
alltså insikt i sin personliga identitet samt att man blir stärkt i sig själv via kunskapen om sitt eget arv. Vårt förflutna är en del av vår identitet och för att förstå vårt ursprung och vilka vi är idag måste vi få kännedom om vår historiska tillhörighet. Bildämnet har en liknande del som talar om att bildspråket är en väg för eleven mot kunskap och personlig utveckling. Att genom att eleven i arbetet med bild lär sig att till exempel gestalta sina erfarenheter samt att producera en kunskap som blir synlig, gripbar och möjlig att förmedla.47 Genom att lära sig att förmedla sina
tankar och erfarenheter med hjälp av bildkonst kan eleven få hjälp med att förmedla sin identitet och stärka den personliga utvecklingen.
I kursplanerna för både historie- och bildämnet formuleras det att eleverna ska kunna ges möjligheter till att leva sig in i andra tider. I historieämnets kursplan står det att det ska stimulera till lust och nyfikenhet samt ge möjlighet att leva sig in i gångna tider och olika kulturer och samhällsklasser. Ämnet bilds kursplan å sin sida formulerar sig på ett lite annat sätt att bildkonsten ger unika möjligheter till stimulans och reflektion kring människors sätt att uppleva och tänka i olika tider och kulturer. Historian talar alltså om att ge eleverna möjlighet till att leva sig in i andra tider och bilden säger att den har unika möjligheter att ge eleverna detta. Dessa båda syften visar på en god möjlighet till integrering.
Dessa ovanstående punkter visar att det finns en tydlig samstämmighet mellan ämnena historia och bild. Inte bara historieämnet har en tydlig historisk dimension utan i detta fall även bildämnet samt att det kritiska tänkandet ses som viktigt i båda ämnenas mål som skall ha uppnåtts i slutet av det nionde skolåret. Även den möjlighet som bildämnet kan tillföra historian genom att kunna visa på hur människor upplevt och tänkt i andra tider och kulturer i form av visuella bilder, ger historieämnet en viktig bieffekt. Lika så de gemensamma målen som syftar till det kritiska tänkandet ger dessa båda ämnen en god möjlighet till integration. Det kritiska tänkandet samt en kritisk medvetenhet är mycket viktig när man arbetar med båda dessa ämnen. Inom bildämnet och i detta fall konsten är det till exempel viktigt vad som avbildas, av vem, vilket urval och även varför. Dessa frågor är även väsentliga för historieämnet i fråga om historiska källor etc.
Bildkonsten som mål
I delen om historieämnets karaktär i styrdokumenten står det att: ”Historieämnet har ett ansvar för att eleven ges tillfälle att arbeta med ett historiskt material”.48 Det står vidare att ämnet skall stimulera
elevernas nyfikenhet och deras lust att utvidga sin omvärld till att även innehålla en tidsdimension. Det ska även ges möjligheter att kunna leva sig in i gångna tider och få en inblick i de förutsättningar som tidigare funnits för män, kvinnor och barn i olika tider, kulturer och samhällsklasser. Skolan skall stimulera eleverna att utveckla en kulturell
47 www.skolverkert.se, kursplan för ämnet historia och bild. 48 www.skolverket.se, kursplan för ämnet historia.
identitet utifrån vårt kulturarv. 49 Här kan man tydligt se flera aspekter
som visar på att konsten skulle kunna vara en mycket viktigt del inom historieundervisningen. Både genom att entusiasmera eleverna och även genom att visa i bilder hur världen såg ut under olika tider, hur man har skildrat människor etc. Som jag nämnde ovan står det även att eleverna skall ges möjlighet att arbeta med ett historiskt material och konst kan mycket väl ses som ett sådant material. Konsten kan alltså bidra till att hjälpa eleverna att få en tidsdimension och lättare kunna få en uppfattning om hur människor i svunna tider levt vilket är något som styrdokumenten har som mål. Dessutom kan bilderna hjälpa eleverna att förstå olika tider och varför bilderna ser ut just som de gör beroende på vilken tid de har sitt ursprung i.
I bildämnets syften och roll i utbildningen står det att ”Bilder och bildarbete är också i sig ett redskap för utveckling och lärande”.50 Detta
visar på att konst inom bilden ses som en viktig del av undervisningen. I bildämnets karaktär och uppbyggnad står att läsa att:
Inom bildämnet ryms huvudansvaret för elevernas bildspråkliga utveckling samtidigt som alla ämnen har ett ansvar för att skapa en ökad medvetenhet om den visuella världen, bilders olika funktioner i skola och samhälle samt bildarbetets betydelse för elevers lärande.51
Vilket skulle kunna sägas vara ett av de övergripande målen för just bildämnet. Vidare finns det en rad övriga mål som talar om just konsten i undervisningen eftersom den är en naturlig del inom detta ämne. Det skrivs bland annat att eleven skall: ”utveckla sin förmåga att analysera och samtala om bilder och förståelse av att bilden bär betydelser, skapar mening och har ett innehåll utöver det föreställande”.52 Här kan den
historiska dimensionen då vara till hjälp just för att hjälpa eleverna att förstå hur samhället såg ut när olika målningar kom till. Att genom att ta hjälp av historieundervisningen kan man visa på hur samhället såg ut och vilka ideal som fanns när bilderna målades. På detta sätt kan målningarna och bilderna få ytterligare en dimension, en bakgrund som ger en ökad förståelse för både konsten och samhället i historien.
Ett av läroplanens mål som skolan ansvarar för att varje elev uppnått i grundskolan lyder som följer: ”Har utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och fått ett ökat intresse för att ta del av samhällets kulturutbud.”53 Genom att visa regional konst, kanske till och med konst
som finns att skåda på orten, kan man bidra till uppfyllandet av detta mål. Man kan genom att använda konst i undervisningen öppna dörrar som eleverna själva inte var medvetna om att de fanns. För man kan inte vara intresserad eller ha en uppfattning av någonting som man inte ens vet att de existerar.
49 www.skolverket.se, kursplan för ämnet historia. 50 www.skolverket.se, kursplan för ämnet bild. 51 www.skolverket.se, kursplan för ämnet bild. 52 www.skolverket.se, kursplan för ämnet bild. 53 Lpo94, s. 15.
Styrdokumenten uttrycker inte några restriktioner mot att använda sig av konst i undervisningen utan snarare uppmuntrar till att ge eleverna en bredare kulturkunskap. Kulturarvet påtalas på flera ställen både i läroplanen samt styrdokumenten i de båda studerade ämnena och kan därför ses som någonting som värderas mycket högt och ses som viktigt för elevers utvecklande av sin identitet. Här kan man även se att en integrering mellan historie- och bildämnet kan underlätta för många av de mål som både skolan och målen i dessa två studerade ämnen uttrycks sträva emot.
Som jag här ovan påpekat överensstämmer syften och mål inom historia och bild mycket väl och lämpar sig för en integrering. Att använda sig av konst för att uppnå målen inom historie- och bildämnet verkar enligt läroplan och styrdokument inte vara någon omöjlighet. Läroplanen talar mycket om att eleverna skall ha kunskap om sitt kulturarv, där konsten självklart ingår. I skolans uppdrag står det:
Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa.54
Har en förtrogenhet med centrala delar av vårt svenska, nordiska och västerländska kulturarv.55
Det är dock inte bara rörande kulturarvet som konsten kan vara till hjälp för att uppnå målen med konst, i detta fall från 1800-talets genremåleri. Även inom viktiga aspekter till exempel kritiskt tänkande och kritisk medvetenhet kan konsten bidra till en visuell dimension och på så sätt hjälpa eleverna att lättare förstå hur man kan använda denna kunskap. Att genom att lära sig att kritiskt granska kan de lättare ta till sig av det som de stöter på ute i samhället samt även bli bekant med de kulturutbud som finns i deras närhet.
Den historiska dimension som konsten kan erbjuda just genom att visa på hur världen sågs när olika målningar skapades bidrar även den till att hjälpa eleverna att förstå samt ge dem en möjlighet att kunna leva sig in i andra människors situationer i andra tider. I ämnet historia finns, som jag ovan nämnde, ett syfte som säger att eleven skall ges möjlighet att leva sig in i gångna tider.56 Detta kan med hjälp av konsten visualiseras för
eleverna som då lättare ges möjlighet att leva sig in i tidigare människors situation och tid.
För att konkretisera några av de mål som kan uppnås med integreringen av historie- och bildämnet med hjälp av konst följer här några av de konkreta mål som skolan skall sträva mot att eleven kan efter att ha genomgått historieundervisningen:
54 Lpo94, s. 11. 55 Lpo94, s. 15.
Skolan ska i sin undervisning i historia sträva efter att eleven tillägnar sig ett brett och djupt kunnande om kulturarvet, även så som det utvecklas i olika nationella minoritetsgrupper, samt utvecklar insikt om den identitet som detta ger
Utvecklar sin förmåga att använda historien som verktyg för förståelse av andra ämnen
Bli medveten om att historiskt givna samhälls- och kulturformer är tidsbundna och att varje tids människor skall bedömas utifrån sin tids villkor
Förvärvar förmåga att bedöma olika texter, medier och andra källor som tolkar och belyser historiska förlopp57
Här följer mål som eleven skall ha med sig efter genomgången bildundervisning:
Blir medveten om bilden som språk och dess roll och användning i skiljda sammanhang och kulturer samt utvecklar förmåga att kommunicera med hjälp av egna och andras bilder
Utvecklar förmågan att analysera och samtala om bilder och förståelse av att bilden bär betydelser, skapar mening och har ett innehåll utöver det föreställande
Tillägnar sig såväl en bild- och kulturhistorisk allmänbildning som kunskaper om arkitekturens och formgivningens betydelse för den egna miljön58
Utifrån dessa ovannämnda mål kan man tydligt se att integrationen mellan historia och bild med hjälp av konst mycket väl kan genomföras med resultatet att man uppfyller flera av de mål som står formulerade i styrdokumenten. Det fungerar således alldeles utmärkt att använda genrekonst från 1800-talet som redskap för att nå flera av de mål som hör till de båda ämnena. Genom att integrera dessa båda ämnen kan man underlätta för eleverna bland annat att kunna leva sig in i andra människors liv. Att få hjälp med att få se hur det såg ut under olika tider både fysiskt genom bildernas motiv och psykiskt genom att se konstnärens och tidens mönster i målningen.
Det svenska bondesamhället i ett konstperspektiv
En del av mitt syfte med uppsatsen är att visa hur man praktiskt kan gå till väga när man skapar ett undervisningsmaterial med konst som underlag. Jag har, som jag tidigare nämnt, valt att göra en PowerPoint-presentation för att lätt kunna visa bilderna för eleverna. Undervisningsmaterialet är alltså en presentation som är gjord i dataprogrammet PowerPoint samt en
57 www.skolverket.se, kursplan för ämnet historia. 58 www.skolverket.se, kursplan för ämnet bild.
text bestående av fakta som jag utgått ifrån i min undervisning. Materialet finns med i sin helhet i denna uppsats som en bilaga, där både bilderna och texten som jag använt till undervisningen presenteras.59
Skapandet av ett eget undervisningsmaterial
Utgångspunkten för skapandet av undervisningsmaterialet var för mig de didaktiska frågorna varför, vad och hur. Läroplanen och styrdokumenten, som presenteras här ovan, ger svaren på frågan varför. Svaret på frågan
vad har även den svar i de enskilda ämnenas kursmål. Jag har här valt att
se till aspekter som uttrycker att läraren skall stimulera elevernas nyfikenhet och lust. Därför har jag valt att lägga upp mitt undervisningsmaterial utifrån en PowerPoint-presentation, just för att visa eleverna ett nytt arbetssätt samt arbeta med det visuella. Här kom det även in delar av svaret på frågan hur men dock inte hela svaret.
För att visa på en ytterligare dimension på frågan varför men även hur har jag valt att göra på detta sätt just för att få en direkt dialog med eleverna, någonting som inte är möjligt vid till exempel visandet av film. Att skapa en dialog i klassrummet ger fördelar som att eleverna lär sig ämnena men även att tänka självständigt. På ett vidare plan visar det även på hur människor fungerar i ett demokratiskt samhälle. Genom att under lektionens gång ställa direkta frågor till eleverna visar man också att man tar eleverna och deras svar på allvar. Även att eleverna tas på allvar i de frågor som de ställer kan hjälpa upp elevernas självrespekt, de ges en chans att få tänka och fundera samt att det som de kommer fram till tas på allvar. Det finns dessutom forskning som visar att förståelse alltid kräver någon form av respons, gensvar eller dialogiskt utbyte. Det skapar även nya möjligheter för tolkning och reflektion, även hos dem som inget säger.60 Utifrån detta ser jag den form av undervisning som en god
möjlighet till stimulans hos eleverna och även hjälp till förståelse. Fördelen med att visa bilder på detta sätt är att man hela tiden kan ha en dialog i klassrummet.
Ytterligare en fördel med att tillverka sitt eget undervisningsmaterial är att man kan skräddarsy det efter sina egna behov och intentioner. Genom att man samlar sina fakta och läser in sig blir man också mycket bildad inom det område som man skapar sitt undervisningsmaterial om. En nackdel kan dock vara att det är mycket tidskrävande och tid är någonting som i många fall är en bristvara för lärare. Men man behöver inte göra egna omfattande material till all sin undervisning utan kan göra något ibland för att krydda sin undervisning. Självklart kan man också skapa sitt material utifrån den tid som man har att tillgå.
59 Se bilaga 1, Det svenska bondesamhället i ett konstperspektiv.
Det är också viktigt att påpeka att ett undervisningsmaterial inte är någonting statiskt, det är någonting som ständigt förändras utifrån de förutsättningar man har samt ju mer man lär sig. Det utvecklas för varje gång man använder det och då uppkommer även improvisation för att få materialet att fungera för den befintliga undervisningsgruppen. Det är manualen som är grunden och fungerar som ett hjälpmedel men den kommer ständigt att förändras genom ändringar av fakta, omfång, undervisningsområde osv.
Arbetet resulterade alltså i ett undervisningsmaterial som jag valt att kalla
Det svenska bondesamhället i ett konstperspektiv, som består av en
manual med bilder och text. Denna manual finns, som jag tidigare nämnde, med i sin helhet i bilagsdelen av detta arbete. Undervisningsmaterialet består dels av de autentiska bilderna som finns i PowerPoint-presentationen och dels av text, med både litteratur- och Internetkällor, som beskriver det som bilden visar. Textmaterialet är uppbyggt med fakta från litteratur samt Internet. Arbetet består av åtta stycken bilder som börjar med födelsen och slutar med döden, den har som jag tidigare nämnt upplägget av en livscykel. Alla dessa åtta delar har en överskrift och fungerar som ett eget avsnitt. Alla dessa avsnitt består av bild och text, fakta om målningen samt vad man kan utläsa i bilden. Då det har funnits ytterligare intressanta uppgifter har jag valt att lägga dem under rubriken kuriosa. Detta i syfte att än mer fånga elevernas intresse. Detta har förutom att vara spännande även ett pedagogiskt värde, som kan leda till att eleven minns bilden och kunskapen med hjälp av den ”omskakande fakta” som presenterades. Det har synnerligen en poäng i fråga om undervisning och kunskap.
Elevernas syn – enkätresultat
Syftet med min hållna undervisning var att fråga en klass med elever på högstadiet och få en generell bild av vad elever tänker om denna form av undervisning samt integreringen av historie- och bildämnet samt användandet av konst i undervisningen. Här nedan kommer resultaten att presenteras i fyra olika avsnitt: Vad eleverna ansåg om bildmaterialet,
Eleverna om historia och bild i integration, Sammanfattning av enkäten
samt Fria kommentarer. I det sistnämnda avsnittet kommer elevernas fria kommentarer om undervisningen att redovisas. De svar som eleverna givit på enkäten kommer att presenteras på följande vis: där de rör sig om frågor med ja- och nejsvar kommer jag att presentera hur det sett ut generellt i klassen och några av de skriftliga svar som givits kommer att kunna presenteras som citat. Jag vill också påpeka att det totala antalet enkäter uppgår till nitton stycken. För att förtydliga elevernas svar följer här en tabell med de första åtta frågornas resultat (fråga nio och tio är inga på detta sätt mätbara svar).
Tabell 1. Elevernas åsikter rörande ämnesintegrationen mellan historia och bild samt användandet av genremåleri i undervisningen.
1. Vad tyckte du om valet av bilder? 18 0 1 2. Vad var ditt första intryck av bilderna? 18 0 1 3. Ändrade du uppfattning ju fler bilder du såg? 3 16 0 4. Tycker du att du fick en bra bakgrund till hur
det svenska bondesamhället fungerade? 19 0 0
5. Var det någonting av det som jag tog upp
som du blev nyfiken på att veta mer om? 4 14 1 6. Var det någonting som du tycker att jag skulle
ha gjort annorlunda? 0 19 0
7. Skulle du vilja ha denna form av undervisning i något mer moment och/eller i något annat
ämne? 15 3 1
8. Hur tyckte du det fungerade att kombinera
historia och bild (konst)? 19 0 0
Källa: Enkätundersökning med totalt 19 elever i en klass i årskurs åtta, november 2006. Bortfall är de enkäter där svaret på frågan ej besvarats.
Vad eleverna ansåg om bildmaterialet
Eleverna fick svara på tre frågor om bildmaterialet: Vad tycker du om valet av bilder?
Vad var ditt första intryck av bilderna?
Ändrade du uppfattning ju fler bilder du såg? Om ja, varför?
På alla enkäter utom en har alla elever svarat att det tyckte valet av bilder var bra. Den resterande, som inte gjort samma val som resten av klassen, hade valt att inte svara på frågan och får räknas som ett internt bortfall. Även här har alla utom en svarat att deras första intryck av bilderna var bra. Den avvikande enkäten har istället gjort en ring mitt emellan bra och dåligt och torde därför vilja ge ett svar som ligger mitt emellan dessa två svar. På den sista av dessa frågor, den rörande om eleverna ändrat uppfattning ju fler bilder de såg, har alla utom två sagt att de inte gjort det. De två som däremot säger sig ha ändrat uppfattning anger som skäl att det blev intressantare. På de svar som jag erhållit på dessa frågor kan man tydligt se att eleverna genomgående är positiva till de bilder som visats.
Elevernas syn på undervisningsmetoden
De fick under detta avsnitt svara på frågor som rörde hur de upplevde denna typ av undervisningsmetod, alltså att använda konst och på så vis integrera historie- med bildämnet. Dessa frågor bygger främst på att se hur eleverna uppfattade att få fakta presenterad på detta vis. De frågor som eleverna fick var:
Tycker du att du fick en bra bakgrund till hur det svenska bondesamhället fungerade?
Var det någonting av det som jag tog upp som du blev nyfiken på att veta mer om? Om ja, vad för någonting?
Var det någonting som du tycker att jag skulle ha gjort annorlunda? Om ja, vad för någonting?
På den första av dessa frågor har alla elever utom en angivit att de fått en bra bakgrund till hur det svenska bondesamhället fungerade. På den resterande enkäten har den svarande eleven valt att inte besvara frågan. På frågan om de blivit nyfikna på att veta mer om någonting som jag tagit upp är det fyra stycken elever som angivit att de blivit nyfikna, tre av dessa har även angivit vad de velat veta mera om. Svaren som jag fick var följande:
Döden och skendöden.61
Bondesamhället överhuvudtaget, se hur utvecklingen går framåt.62
Hur dom försökte se fall den var död eller inte.63
På den sista av dessa tre frågor, där eleverna fått svara på frågan om de tycker att jag borde gjort någonting annorlunda, har ingen av eleverna svarat att jag skulle gjort på något annat sätt.
Utifrån svaren på denna fråga kan man se att eleverna varit positiva till denna form av undervisningsmetod. En intressant aspekt är även att två av de citerade svaren angivigt att de blev nyfikna på döden. Detta var någonting som jag tog upp för att skaka om dem lite. Som jag skrev ovan kan ”omskakande fakta” göra så att eleverna kommer ihåg bättre i undervisningssituationer. Här visar detta på ytterligare en aspekt, nämligen att denna typ av fakta även kan öka elevernas nyfikenhet samt lusten att ta reda på mera.
Eleverna om undervisningsformen samt historia och bild i integration
Inom detta avsnitt har eleverna fått besvara två olika frågor, den ena belyser integrationen i sin helhet och den andra tar upp föreningen mellan historia och bild. Frågorna de fick var:
Skulle du vilja ha denna form av undervisning i något mer moment och/eller i något annat ämne? Om ja, varför?
Hur tyckte du att det fungerade att kombinera historia med bild? Varför?
På den första frågan har tre stycken angivit att de inte vill ha denna form av undervisning i något annat moment eller ämne, de har dock inte angett något skäl varför de inte skulle vilja det. De övriga har dock varit positiv inställda till detta och de flesta av eleverna har även lämnat kommentarer till varför de tycker att detta var ett bra sätt. Här följer några av elevernas kommentarer på denna fråga:
Det var ett bra sätt att lära sig på.64
61 Enkät nummer 2 (min egen numrering). 62 Enkät nummer 9.
63 Enkät nummer 11. 64 Enkät nummer 2.
Det var bra att kombinera text och bild.65
För att det är bra då man ser bilder.66
Man lärde sig mycket.67
Andra frågan belyste hur eleverna tyckte om att kombinera historie- och bildämnet, alltså det som rör själva integrationen. Här har alla eleverna angett att de tycker att denna kombination var bra, nästan alla har också angett varför de tycker det. Här följer ett urval av elevernas kommentarer:
Man såg hur det såg ut på den tiden.68
För då kunde man se lite hur det såg ut också.69
För då fick man sig en bild istället för bara en uppfattning.70
Man får se hur det såg ut förr.71
För att man får en bättre uppfattning då.72
Dom hör ihop.73
Man levde sig mer in i rollerna.74
Lär sig mer hur det såg ut.75
Eleverna har uttryckt sig positiva till både undervisningen och till att kombinera historie- och bildämnet. De har också givit många bra kommentarer till varför de tycker detta är bra, man kan se att just möjligheten att leva sig in i den tiden ofta anges som skäl. Att det är lättare att få en uppfattning av tiden om man får det i bilder.
Fria kommentarer
I det sista avsnittet, som rör elevernas svar på enkäten, kommer svaren på de två öppna frågorna att presenteras. Här har eleverna fått svara på vad de tyckte var bra och vad som var mindre bra med undervisningen. Denna del påminner en del om den föregående men jag har ändå valt att ta med den just för att det är under detta avsnitt som de fått utrycka sig fritt. Frågorna som eleverna fick var följande:
65 Enkät nummer 7. 66 Enkät nummer 8. 67 Enkät nummer 11. 68 Enkät nummer 6. 69 Enkät nummer 8. 70 Enkät nummer 9. 71 Enkät nummer 12. 72 Enkät nummer 14. 73 Enkät nummer 16. 74 Enkät nummer 17. 75 Enkät nummer 18.
Vad tyckte du var bra med denna typ av undervisning?
Vad tyckte du var mindre bra med denna typ av undervisning?
Många av eleverna har valt att kommentera undervisningen efter fritt tycke, här nedan kommer några kommentarer på vad eleverna ansåg vara bra med undervisningen att presenteras:
Jag tyckte det var bra för att det var annorlunda.76
Jag tyckte att det var bra och intressant för att man lärde sig hur det var förr i världen.77
Allting var bra. Det var roligt att se på lite bilder medan du pratade.78
Det var roligt att titta och lyssna, man lärde sig mycket.79
För att man förstod mycket och man fick reda på hur det såg ut förr.80
Kul att lyssna på, lite som en sagobok.81
Några av eleverna har även gett kommentarer om vad de tyckte var mindre bra med denna undervisning, de flesta har dock lämnat blankt eller skrivit ”inget”. Här följer de få kommentarer som gavs:
Man blev trött i mörkret.82
Lite trögt.83
Skulle kunna varit mer info, men tid är en faktor.84
Utifrån dessa svar kan man dra slutsatsen att eleverna på det hela taget varit nöjda med undervisningen som jag presenterat för dem.
Sammanfattning av enkätresultatet
Sammanfattningsvis kan sägas att detta undervisningsmaterial föll i god jord både vad gäller att väcka intresse samt förmågan att uppnå målen. Någonting som man också kan se hos detta material som jag skapat är att det fungerar som en intresseväckare och en kunskapskälla. Några av eleverna har uttryckt att de blivit nyfikna och vill veta mera om det som sades under lektionen. Det har även fungerat att just visa eleverna hur det såg ut förr och de har själva uttryckt att man genom att använda konst fick
76 Enkät nummer 2. 77 Enkät nummer 3. 78 Enkät nummer 9. 79 Enkät nummer 13. 80 Enkät nummer 14. 81 Enkät nummer 16. 82 Enkät nummer 2. 83 Enkät nummer 10. 84 Enkät nummer 16.
se hur det såg ut under den tiden och att det dessutom blev mycket lättare att få en uppfattning när man fick se det hela på bild. Som jag nämnt ovan är ett av syftena med historieämnet att just kunna leva sig in i gångna tider och få en inblick i män, kvinnor och barns förutsättningar. Vilket man fick en mycket bra bild av i detta fall när vi tittade på konst från 1800-talet.
Under visningens gång väcktes många tankar och funderingar hos eleverna. Det kom även upp frågor där de undrade var man kunde se sådana här tavlor. Vilket visar på att skolans uppdrag om att eleverna skall vara medvetna om sitt kulturarv mycket väl delvis kan uppnås genom att introducera konst i undervisningen. Men eleverna frågade även mycket under lektionens gång och genom att jag hade manualen samt var inläst på området var det lätt att svara på elevernas frågor direkt när de kom upp. Bilderna gjorde det också enklare att besvara elevernas frågor. Det gav även en bra feedback från eleverna just att de fick en massa funderingar kring ämnet.
Flera av eleverna ger beskrivningar på att denna form av undervisning visar dem människors verklighet i det förflutna vilket finns med i de mål som anges både för historie- och för bildämnet. Eleverna i grundskolans senare år jobbar inte utifrån mål på samma sätt som förekommer på gymnasiet.85 Därför har de i denna enkät inte fått svara på någon fråga
rörande detta. De har istället fått besvara frågor där man kan utläsa slutsatser som genom studier av styrdokumenten kan utläsas där.
Slutligen anser jag att elevernas svar visar att användningen av konst i undervisningen samt integreringen av historie- och bildämnet i detta fall var fruktbart. Min ambition var att visualisera det svenska bondesamhället för eleverna och den respons jag fått av eleverna visar att jag lyckats.
