Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Samband mellan medelhavskost, fisk- och skaldjursintag samt tjock- och
ändtarmscancer
- En litteraturstudie
Författare
Frida Jannebring Nadja Saleh
Examensarbete i huvudämne 15hp Sjuksköterskeprogrammet 180hp VT 2021
Handledare Anja Saletti
Examinator
Cecilia Arving
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Tjock- och ändtarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen världen över.
Tidigare forskning visar att ohälsosamma matvanor har en koppling som orsak till cancer och att det genom att förbättra kostvanorna är det möjligt att förebygga en tredjedel av alla
cancerfall. Medelhavskost med sitt höga intag av fisk- och skaldjur anses vara en
hälsofrämjande kost och kring medelhavskusten är det en minskad förekomst av dödsfall orsakade av cancersjukdom. En rapport av WHO visar att ca 1,5–2 % av alla cancerfall har kopplingar till kemiska föroreningar och de flesta vatten innehåller numera kemiska
föroreningar.
Syfte: Syftet med studien var att uppdatera kunskapsläget för samband mellan medelhavskost, dess intag av fisk- och skaldjur och tjock-och ändtarmscancer hos vuxna över 18 år.
Metod: En litteraturstudie användes för att besvara syftet. Artikelsökningen skedde i PubMed där 12 artiklar valdes ut och klarade kvalitetsgranskningen.
Resultat: Ett tvetydigt samband fanns mellan medelhavskost och förekomsten av tjock- och ändtarmscancer då forskningen inte var överens om huruvida det finns ett samband eller inte samt att det var en begränsad andel studier. Vissa studier menar att det finns ett signifikant samband medan andra menar att det inte finns något samband.
Studien stärker till viss del sambandet mellan fisk- och skaldjurintag och förekomst av tjock- och ändtarmscancer där de som åt fisk enligt WHO´s nuvarande rekommendationer möjligen hade en minskad risk för tjock- och ändtarmscancer jämfört med de som åt antingen mer eller mindre.
Slutsats: Mer forskning behövs inom området för att säkerställa eventuella samband.
Nyckelord
Medelhavskost, tjock- och ändtarmscancer, kostvanor, miljögifter
ABSTRACT
Background: Colon- and rectalcancer is the third most common cancer form worldwide.
Previous research shows that unhealthy eating habits has a connection as a causal factor for cancer and that it's possible to prevent a third of all cancer cases with a changed diet.
Medeiterranian diet consist of a high intake of seafood and is believed to be a
healthpromoting diet. It is also a lower prevalence of cancer among the mediterranian coast. A WHO-report shows that about 1,5 - 2 % of all cancer cases have a connection to
environmental pollution and nowadays most waters contains environmental pollution.
Aim: The aim of this study was to update the state of knowledge between the mediteranian diet, it's frequency of seafood intake and colon- and rectal cancer in adults.
Method: A literature review was used to answer the aim. The article search was made in PubMed where 12 articles were chosen and passed the quality review.
Results: There was an ambiguously connection between mediterranean diet and the incidence of colon- and rectalcancer as research did not agree on whether there was a connection or not and the amount of studies used was limited. Some studies believe that there’s a significant connection while others believe that there isn’t any connection.
The study partly confirms the connection between the intake of seafood and the prevalence of colon- and rectalcancer where they who ate according to the WHO-recommendations possibly had a smaller risk of developing colon- and rectalcancer compared to those who ate either more or less seafood than recommended.
Conclusion: More research is needed in the field to ensure possible connection.
Keywords: Mediterranean diet, colorectal neoplasms, dietary patterns, environmental pollution
Innehållsförteckning
INTRODUKTION ... 1
Teoretisk referensram... 3
Problemformulering ... 4
Syfte ... 4
Frågeställningar ... 4
METOD ... 4
Design ... 4
Sökstrategi ... 5
Bearbetning och analys ... 7
Kvalitetsanalys ... 7
Resultatanalys ... 7
RESULTAT ... 7
Västerländsk kost jämfört med medelhavskost ... 7
Genus ... 9
Fisk och skaldjurskonsumtionens inverkan ... 9
DISKUSSION ... 10
Resultatdiskussion ... 10
Västerländsk kost jämfört med medelhavskost ... 10
Genus ... 12
Fisk- och skaldjursintagets påverkan ... 12
Hållbarhet utifrån miljöaspekt och miljögifter i förhållande till näringsrekommendationer ... 13
Omvårdnadsteori ... 13
Metoddiskussion ... 14
Styrkor och svagheter med inkluderade studiers design ... 16
Slutsats ... 16
Självständighetsdeklaration... 17
REFERENSER ... 18
BILAGOR ... 22
INTRODUKTION
En cancerdiagnos förändrar livet för många och ofta upplever både den
sjukdomsdiagnosticerade och de närstående en svår och plågsam tid. Det är många funderingar som dyker upp och mycket i vardagen som kan behöva anpassas. En del kan uppleva känslor kring varför just de eller deras närstående blivit sjuka och det är vanligt att behöva utomstående stöd för att hantera ett cancerbesked och vardagen som följer
(Cancerfonden, 2020). Enligt WHO (2018) är cancer den näst vanligaste dödsorsaken globalt och år 2018 var det uppskattningsvis 9,6 miljoner dödsfall. Enligt en uppskattning som gjordes av International Agency for Research on Cancer (2015) var det 17,0 miljoner nya cancerfall globalt år 2018.
Tjock- och ändtarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen för män och andra vanligaste cancerformen bland kvinnor världen över. År 2018 fick över 1,8 miljoner människor denna sjukdomsdiagnos (World cancer research fund, i.d).
Tidigare forskning visar att ohälsosamma kostvanor har en stark koppling som orsak till cancer i matstrupen, njurarna, i tarmsystemet eller livmoderkroppen men ohälsosamma kostvanor leder även ofta till övervikt och fetma, vilket i sin tur är en stor riskfaktor för flera andra cancerdiagnoser (Cancerfonden, 2020). Utöver detta kan även kontakt med kemiska processer i livsmedelskedjan påverka canceruppkomst (Maida, Worth, Whelan & Corvi, 2019). Genom att förbättra kostvanorna är det enligt World cancer Research Fond (2018) möjligt att förebygga en tredjedel av alla cancerfall.
Medelhavskost kallas den kost som traditionellt äts kring medelhavet. Det är en växtbaserad kost med högt intag av fullkornsprodukter, grönsaker, frukt, nötter och baljväxter men även ett regelbundet intag av fisk och skaldjur. Intaget av ägg, rött kött eller charkprodukter samt mejeriprodukter med hög fetthalt är naturligt begränsat och fettintaget kommer främst från olivolja (Schwinghackl, Swedhelm, Galbete, Hoffman, 2017).
Tidigare forskning har konstaterat att tjock- och ändtarmscancer är starkt kopplad till kostvanor och att den främst förekommer i västerländska länder där det är vanligt med överkonsumtion av exempelvis rött kött och charkprodukter. (World cancer research fund, i.d). International agency for research on cancer (2015) gav ut en sammanfattning av resultatet
prostatacancer samt att charkprodukter har ett stort samband med ändtarmscancer. Det har även framkommit att medelhavskusten har ett minskat antal dödsfall beroende av cancer kopplat till deras kostvanor (Farinetti, Zurlo, Maneti, Coppi & Mattioli, 2017).
För att kunna mäta kostintag i studier används ofta frågeformulär om matfrekvens, även förkortat FFQ. Med hjälp av detta samlas data in om individens kostmönster genom att individen själv skattar sitt intag av specifika livsmedel. Detta kan ibland bli missvisande då det är baserat på individens egen uppskattning. Skattningen görs ofta i efterhand vilket även det kan orsaka missvisningar då det inte är så lätt för individer att minnas vad de åt för en tid sen. De uppskattade svaren poängsätts sedan för att kunna jämföras med andra resultat (International Dietary Data Expansion, i.d). Frågeformulären är oftast begränsade baserat på livsmedelsprodukter som undersöks, inom medelhavskosten är det bland annat intaget av fet fisk, baljväxter och frukt- och grönt. De ger en samlad bedömning av valda livsmedel där det är möjligt att eller flera livsmedel är mer avgörande för sambandet i en koststudie.
Kvinnor och mäns kostvanor skiljer sig åt genom socialt och kulturellt betingat genus. En svensk enkätstudie visar att fler kvinnor än män äter grönsaker/rotfrukter dagligen (Barbieri &
Björck, 2016) och en amerikansk studie visar att män äter 57% mer kött än vad kvinnor gör (Office of Disease Prevention and Health Promotion, 2015).
Enligt senare forskning visar en rapport av WHO att ca 1,5–2 % av alla cancerfall har kopplingar till kemiska föroreningar (Maida et al, 2019). Kemiska föroreningar är numer vanligt i de flesta vatten. Fiskar som är högt upp i näringskedjan och därmed äter andra fiskar kan samla på sig till exempel det giftiga ämnet kvicksilver vilket innebär att de kan vara farliga för människor att äta. Därav rekommenderas gravida eller ammande kvinnor att inte äta exempelvis makrill, svärdfisk eller tonfisk då kvicksilvret kan gå över till barnet eller fostret via bröstmjölk eller fostervatten och därmed orsaka skada (Willett et al, 2019).
Konstgödsel innehållande kväve och fosfor inom lantbruk, odling och livsmedelsproduktion får betydelsefulla konsekvenser då det ofta rinner ut i sjöar och vattendrag och där skadar vattenlevande organismer och fiskar. Detta fenomen kallas övergödning och orsakar en minskad biologisk mångfald och ändrade ekosystem vilket i sin tur påverkar färskvattnet och därmed innebär en potentiell skada på den mänskliga hälsan (Willett et al, 2019). Hur mycket
överhängande risk att detta miljöhot inom en snar framtid kommer bli ett hot för människohälsan (Ozonov & Longnecker, 1991).
Teoretisk referensram
Kirkevold (2000) menar att Dorotea Orems egenvårdsteori grundar sig i att alla individer har möjlighet att främja sin hälsa via egenvård och att sjuksköterskans uppdrag är att tillgodose patienterna med den kunskap de behöver för att själv kunna ta ansvar för sin hälsa. Orems egenvårdsteori är uppdelad i tre olika teorier som tillsammans bildar en generell teori om omvårdnaden. De tre teorierna består av är en om egenvård, en om egenvårdsbrist och en om omvårdnadssystem.
Teorin om egenvård handlar om att individen utför handlingar i syfte till att upprätthålla hälsa, liv och välbefinnande. Dessa handlingar nämns som egenvårdaktiviteter eller
målinriktade aktiviteter och anses vara ett viktigt redskap för att hålla ett aktivt mönster och ordningsföljd i individens liv. Genom att utföra dessa handlingar tillgodoser individen egenvårdbehoven och möter de egenvårdskrav som i sin tur strävar efter att förbättra individens kroppsliga funktion, hälsa och utveckling (Kirkevold, 2000).
Enligt Kirkevold (2000) beskriver Orem i teorin om egenvårdsbrist att egenvårdsbrist
betecknar en obalans mellan individens egenvårdskapacitet och egenvårdskrav. Individen kan inte ta initiativet att utföra en egenvård för att tillgodose de samtliga egenvårdsbehoven och kan därmed behöva professionell rådgivning. Bristande egenvård kan bero på att individen har bristande kunskap eller egenskaper inom sin mentala, psykologiska eller fysiska hälsa.
Utifrån teorin om egenvårdsbrist och teorin om omvårdnadssystem har sjuksköterskan en central roll i att identifiera omvårdnadsbrister och bedöma individens kapacitet till egenvård.
Med hjälp av olika hjälpmetoder exempelvis undervisning, stödjande eller vägledning kan sjuksköterskan, enligt Orem (Kirkevold, 2000), förstärka individens förmåga att klara sin egenvård och därmed öka egenvårdskapaciteten.
Dorothea Orems egenvårdsteori föreligger som teoretisk referensram då detta arbete fokuserar på att uppdatera kunskapsläget kring egenvårdsråd inom kost för att förhindra uppkomst av sjukdom.
Problemformulering
Cancersjukdom är den näst vanligaste dödsorsaken i världen och tjock- och ändtarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen globalt. Det finns stöd för att medelhavskost motverkar uppkomst av tjock- och ändtarmscancer och därmed en möjlighet att via goda kostvanor minska risken för sjukdom. I sjuksköterskan arbete ingår att främja hälsa och därmed att bistå med egenvårdsråd för att undvika sjukdom.
Under sista decennierna har miljöns påverkan på livsmedel och i sin tur människan blivit tydligare. Det finns beskrivet koppling mellan kemiska föroreningar och canceruppkomst. I medelhavskost ingår ett högt intag av fisk och skaldjur och denna litteraturstudie syftar till att uppdatera kunskap om samband mellan medelhavskost och tjock och ändtarmscancer. Även detta är relevant ur ett omvårdnadsperspektiv inom vilket sjuksköterska ska kunna ge
forskningsförankrade egenvårdsråd. Vidare ämnar studien att undersöka om
medelhavskostens höga intag att fisk och skaldjur kan ha en negativ påverkan på uppkomsten av tjock- och ändtarmscancer.
Syfte
Syftet med studien är att uppdatera kunskapsläget för samband mellan medelhavskost, dess intag av fisk- och skaldjur och tjock-och ändtarmscancer hos vuxna över 18 år.
Frågeställningar
Kvarstår sambandet att medelhavskost förebygger tjock- och ändtarmscancer?
Finns det samband mellan ett högt fisk- och skaldjursintag i medelhavskosten och förekomst av tjock- och ändtarmscancer?
METOD
Design
Detta arbete använder en deskriptiv design med litteraturstudie som metod. Deskriptiv design innebär att information samlas in utan att miljön ändras eller att någonting manipuleras, även kallat observationsstudier. Litteraturstudie innebär att studien använder redan publicerad forskning för att besvara syftet (Friberg, 2017).
Sökstrategi
För sökningen av vetenskapliga användes PubMed. Dokumentationen av sökord (både MeSH-termer och fritext) skedde i tabellform. Svenska Mesh termer användes vid översättning av medicinska termer från engelska till svenska för att sökorden skulle bli relevanta. I PubMed söktes artiklarna med hjälp av avancerade sökverktyg. Se tabell 1 för sökord. Det första sökresultatet visade 67 artiklar varav 18 artiklar ansågs vara relevanta vid första urvalet. Detta baserades på artiklarnas abstrakt. Den andra sökningen genererade 17 artiklar varav fyra ansågs relevanta vid första urvalet. Detta baserades på artiklarnas
abstrakt. Sedan följde en genomläsning av hela artiklarna i vilken de artiklar som ansågs vara vidare relevanta genomgick en kvalitetsgranskning. Det slutliga antalet artiklar som
inkluderades till denna litteraturstudie var 12 st.
Inklusionskriterier
Vuxna deltagare. Originalartiklarna ska vara skrivna på engelska. Kvantitativa studier.
Exklutionskriterier
Studier äldre än 5 år.
Tabell 1. Kortfattat om litteratursökning
Databaser Sökord Filter Utfall Lästa abstract Utvalda artiklar
PubMed Colorectal Neoplasms OR Neoplasms [MeSH Terms]
OR
Colonic Neoplasm* OR Colon Neoplasm* OR Cancer of Colon OR Colon* Cancer* OR Cancer of the Colon OR Colorectal Neoplasm* OR Colorectal Carcinoma* OR Colorectal Cancer OR Colorectal Tumor*
[Title/Abstract]
AND Diet, Mediterranean [MeSH Terms]
OR Diet*, Mediterranean [Title/Abstract]
Publication dates: 5 years
67 18 10
PubMed Seafood [MeSH Terms]
OR seafood* OR Sea-food*
[Title/Abstract]) AND
Colorectal Neoplasm OR Colonic Neoplasms [MeSH Terms]
OR
Colonic Neoplasm* OR Colon Neoplasm*OR Cancer* of Colon OR Colon* Cancer* OR Cancer*
of the Colon OR Colorectal Neoplasm OR Colorectal Carcinoma* OR Colorectal Cancer OR Colorectal Tumor*
[Title/Abstract]
Publication dates: 5 years
17 4 2
Bearbetning och analys Kvalitetsanalys
Artiklarna kvalitetsbedömdes med hjälp av Forsberg och Wengströms granskningsmall för kvasi-experimentella studier (2015), se bilaga. Kvaliteten bedömdes med avseende på antal jakande svar samt andelen besvarade fritextfrågor. För att en artikel skulle anses ha tillräckligt hög kvalitet för att användas som underlag i denna litteraturstudie ska granskningsmallen innefatta minst 60% besvarade fritextfrågor samt jakande svar i Ja/Nej frågorna.
Resultatet presenteras i både tabellform och textform. I tabellen sammanställs information om studien så som författare, land och år, syfte, design och metod, kortfattat resultat, antal
deltagare samt bortfall. I texten jämförs likheter och skillnader mellan studier utifrån denna litteraturstudies syfte och sammanförs under olika kategorier.
Resultatanalys
De artiklar som valdes ut och sedan kvalitetsgranskats med önskvärt resultat lästes igenom flera gånger och sammanfattades på svenska för att få en ökad förståelse för dess innehåll och resultat. Sammanfattningarna av artiklarna jämfördes sedan med varandra för att få en
överblick av det samlade resultatet och därmed framställa ett resultat för denna litteraturstudie.
RESULTAT
Resultatet baseras på 12 originalartiklar med kvantitativ metod. Sex av studierna utfördes i USA och resterande i Storbritannien, Kanada, Tyskland, Spanien, Nederländerna och Europa.
Majoriteten av deltagarna var kvinnor. En översikt över de inkluderade studierna presenteras i tabell 2 samt beskrivs nedan i löpande text. Resultatet mynnade ut i kategorierna västerländsk kost jämfört med medelhavskost, genus samt fisk- och skaldjursintaget påverkan.
Västerländsk kost jämfört med medelhavskost
Två studier (Zheng et al, 2020; Alegria- Lertxundi et al, 2020) visar på ett samband med minskad risk för tjock- och ändtarmscancer vid medelhavskost jämfört med västerländsk kost och två studier (Sharma et al, 2018; Ratjen et al, 2017) visar på högre överlevnadschans efter cancerdiagnos vid medelhavskost.
Västerländsk kost var associerad med större risk för uppkomst av eptieltumör i tjock-eller ändtarmen hos kvinnor före 50-års ålder medan en följsamhet av exempelvis medelhavskost hade samband med minskad risk för uppkomst av epiteltumörer (95% CI = 0.36
- 0.92). Dessa skillnader var störst när det gäller tumörer med högre malign risk än med de med låg risk (Zheng et al, 2020).
Vargas och medarbetare (2016) kunde inte hitta ett signifikant samband med förutsägbarhet för tjock- och ändtarmscancer hos personer som åt västerländsk kost (P=0.66). Däremot hittade Alegria- Lertxundi och medarbetare (2020) ett samband då de deltagarna i deras studie med ett högre intag av medelhavskost hade en lägre risk för tjock- och ändtarmscancer
jämfört med deltagare med lägre intag (OR = 0,57, 95% Cl= 0,37-0,89, P = 0,013).
Gällande följsamhet till medelhavskost efter en cancerdiagnos i tjock- eller ändtarmen fanns det enligt Sharma och medarbetare (2018) en signifikant högre risk för mortalitet av icke cancerrelaterade orsaker vid lågt intag av komponenter inom medelhavskost (HR 1,62, 95%
CI= 1,04 - 2.56). Detta framkom även i en studie av Ratjen och medarbetare (2017) där de fann ett samband mellan följsamhet till medelhavskosten efter en cancerdiagnos och
överlevnadschansen där överlevnadschansen visade sig vara högre hos de med större intag av medelhavskost än medelvärdet i studien. Sharma och medarbetare (2018) kunde dock inte finna en signifikant koppling mellan dåligt/lågt intag av medelhavskost och cancerrelaterad mortalitet, återfall eller metastas.
En analys av separata komponenter inom medelhavskosten fann ett samband mellan ökat intag av baljväxter och en 44% mindre risk för ändtarmscancer jämfört med ett minimalt intag (95% CI =0.35 - 0.91) (Jones, Cade, Evans, Hancock & Greenwood, 2017). Det visade sig även att ett högt intag av fiberrika livsmedel samt fet fisk var associerad med lägre risk för tjock- och ändtarmscancer samt att en hög konsumtion av mjölk/mejeriprodukter (P < 0,001) och ost med hög fetthalt (P< 0,001) var förknippad med ökad risk för tjock- och
ändtarmscancer (Alegria-Lertxundi et al, 2020). Jacobs och medarbetare (2016) fann att den främsta enskilda kostorsaken relaterad till mindre risk för cancerrelaterade dödsfall efter en cancerdiagnos var en hög fruktkonsumtion.
Genus
Det verkar inte som det fanns inte ett samband mellan medelhavskost och förekomsten av tjock- och ändtarmscancer hos kvinnor men ett möjligt samband mellan medelhavskost och förekomsten av tjock- och ändtarmscancer hos män.
Jones och medarbetare (2017) menade att medelhavskost hos kvinnor hade ett samband med minskad risk för ändtarmscancer (95% CI= 0.20-0.74) samt att det möjligtvis kunde finnas ett samband även mellan medelhavskost och tjocktarmscancer. Cheng och medarbetare (2018) konstaterade däremot att det inte fanns ett signifikant samband mellan medelhavskost hos äldre kvinnor i Iowa och tjock- och ändtarmscancer. Inte heller Haslam och medarbetare (2017) såg någon signifikant skillnad mellan kvinnor som följde en medelhavskostdiet eller de som åt mer västerländskt och förekomsten av tjock- och ändtarmscancer.
Schulpen och van den Brandt (2020) fann inget samband mellan medelhavskost och tjock- och ändtarmscancer hos varken män (HR 1.04, 95% CI =0.95 -1.13) eller kvinnor (HR 0.97, 95% CI= 0.88 - 1.07). Haslam och medarbetare (2017) fann däremot att män med en
medelhavskost-lik diet hade en lägre risk för förekomst av epiteltumörer i tjock- eller ändtarmen jämfört med de som inte åt i likhet med medelhavskost.
Jacobs och medarbetare (2016) fann att det förekom en 14% lägre risk för cancerrelaterad dödsorsak hos kvinnor med tjock- eller ändtarmscancer som följde en medelhavskostlik diet jämfört med män med tjock- eller ändtarmscancer som följde en medelhavskostlik diet (HR 0.86; 95% CI=0.77-0.96).
Fisk och skaldjurskonsumtionens inverkan
Det kan finnas ett möjligt samband mellan ett fiskintag på 2 portioner / vecka och en minskad förekomst av tjock- och ändtarmscancer.
Ett totalt fiskintag (fet fisk och mager fisk) på över det enligt WHO rekommenderade 2 portioner/vecka var enligt Aglago och medarbetare (2020) associerat med högre förekomst av tjock- och ändtarmscancer (HR 0,88; 95% CI= 0,80–0,96). Skaldjursintaget var inte associerat med tjock- och ändtarmscancer men däremot var det totala fiskintaget i kombination med
följsamhet till WHO’s rekommendation av fiskintag, 1-2 portioner/vecka på 100 g, var förknippad med 7% lägre risk för tjock- och ändtarmscancer.
Även Callahan och medarbetare (2017) konstaterade att ett fiskintag i linje med WHO´s rekommendation hade samband med minskad risk för tjock- och ändtarmscancer. Denna studie undersökte sambandet mellan intag av fisk som levde i känt förorenade sjöar och förekomsten av tjock- och ändtarmscancer hos de som ätit fisk därifrån. De kom fram till att det inte finns någon ökad risk för tjock- eller ändtarmscancer av att äta denna fisk utan att det istället fanns ett samband som stärkte den tidigare tesen att fiskintag minskar risken för tjock- och ändtarmscancer.
DISKUSSION
Syftet med studien var att uppdatera kunskapsläget för samband mellan medelhavskost, dess intag av fisk- och skaldjur och tjock-och ändtarmscancer hos vuxna över 18 år. Ett tvetydigt samband fanns mellan medelhavskost och förekomsten av tjock- och ändtarmscancer då forskningen inte var överens om huruvida det finns ett samband eller inte. Vissa studier menar att det finns ett signifikant samband medan andra menar att det inte finns något samband.
Studien stärker till viss del sambandet mellan fisk- och skaldjurintag och förekomst av tjock- och ändtarmscancer där de som åt fisk enligt WHO´s nuvarande rekommendationer möjligen hade en minskad risk för tjock- och ändtarmscancer jämfört med de som åt antingen mer eller mindre.
Resultatdiskussion
Västerländsk kost jämfört med medelhavskost
Denna litteraturstudie visade en tvetydighet i sambandet mellan medelhavskost och tjock- och ändtarmscancer. Några av de inkluderade studierna visade både en minskad risk för
canceruppkomst och en högre överlevnadschans efter diagnostisering medan andra studier menade att det inte fanns något samband. Ingen av studierna kunde se något samband med att medelhavskost skulle öka risken för tjock- och ändtarmscancer. Tidigare forskning menar att det fanns ett samband mellan tjock- och ändtarmscancer och följsamheten till medelhavskost (World cancer research fund, i.d).
De studier som förespråkade att det fanns ett signifikant samband mellan tjock- och ändtarmscancer och medelhavskost menade att det är betydelsefullt och att det inte fanns några negativa hälsoeffekter i avseende på tjock- och ändtarmscancer baserat på
medelhavskost. Därmed kan det motivera en kostförändring alternativt ändrade kostråd i förebyggande syfte då det kan ha en positiv effekt och inte har någon dokumenterad negativ effekt. Detta kan även motiveras från de studier som inte hittar något signifikant samband mellan tjock- och ändtarmscancer och medelhavskost då inte heller de hittar några negativa hälsoaspekter med en annan kosthållning än den västerländska. Denna litteraturstudies resultat kan därmed vara en faktor i det förebyggande arbetet, det vill säga att ett ändrat kostmönster i västvärlden med sannolikhet kan innebära en hälsofrämjande insats. Resultatet kan även anses vara av vikt enligt Dorothea Orems egenvårdsteori där det ingår i
sjuksköterskans uppgift att främja hälsa och förebygga ohälsa genom egenvårdsråd, under förutsättning att egenvårdsråden är uppdaterade och forskningsbaserade. En uppdatering av egenvårdsråden där ett ändrat kostmönster som sannolikt bidrar till en förbättrad hälsa är ett tydligt exempel på en hälsofrämjande åtgärd.
Detta kan även anses gå i linje med den etiska principen att inte skada (SBU, i.d) då ett ökat intag av medelhavskost inte hade något samband med ökad förekomst av tjock- och
ändtarmscancer men kan ha ett samband med minskad förekomst. Tjock- och ändtarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen i världen idag och det bör därmed vara av yttersta vikt att minska förekomsten och dödligheten i denna sjukdomsdiagnos (World cancer research fund, i.d). Med detta i åtanke kan det anses ligga i samhällets intresse att informera individer om kostråd som kan ha en inverkan på minskad sjukdomsuppkomst. Genom att motivera individer att följa ett specifikt kostmönster såsom nordiska näringsrekommendationer 2012 finns möjlighet att på individnivå främja hälsan i enighet med den etiska göra-gott principen (SBU, i.d).
Studierna som inkluderats i denna litteraturstudie visade på att olika enskilda livsmedel inom medelhavskosten kunde ha en ökad påverkan på förekomsten av tjock- och ändtarmscancer.
Nordiska näringsrekommendationer (2012) förespråkar att det dagliga fettintaget bör utgöras av omättat fett från nötter, vegetabiliska oljor och fet fisk. Detta motsvarar en del av
medelhavskosten. Det finns dock svårigheter att inom en koststudie dra slutsatser kring ett
vilken faktor som är den påverkande hos en person med stort intag av baljväxter och ett litet intag av mejeriprodukter där de båda kan ha ett samband med minskad förekomst av tjock- och ändtarmscancer.
Genus
Det verkade inte finnas ett samband mellan medelhavskost och förekomsten av tjock- och ändtarmscancer hos kvinnor men däremot ett möjligt samband mellan medelhavskost och förekomsten av tjock- och ändtarmscancer hos män. Här finns det dock delade åsikter då vissa menar att det finns en signifikant skillnad hos båda könen medan andra menar att det inte finns något samband oavsett. Det behövs därmed mer forskning inom området för att få en mer samlad syn på om det eventuella sambandet mellan tjock- och ändtarmscancer och medelhavskost skiljer sig mellan män och kvinnor.
Kvinnor och mäns kostvanor skiljer sig åt genom socialt och kulturellt betingat genus där män oftare äter mindre grönsaker och mer rött kött än vad kvinnor gör (Office of Disease
Prevention and Health Promotion, i.d). Lågt intag av grönsaker och högt intag av rött kött är faktorer som ger en ökad risk för tjock- och ändtarmscancer cancer (World cancer research fund, i.d). Detta innebär att många män därmed har en förhöjd risk på grund av
kosthållningen, vilket skulle kunna vara en möjlig förklaring till varför tjock- och ändtarmscancer är vanligare hos män än kvinnor. Kosthållningen hos olika genus skulle kunna påverka förekomsten av tjock- och ändtarmscancer då kosthållningen är olika beroende på om en person är man eller kvinna och det är därmed svårt att veta om det är en skillnad mellan de biologiska könen eller om skillnaden ligger i de socialt och kulturell betingade genus.
Fisk- och skaldjursintagets påverkan
Ett fynd i denna studie var att det fanns ett samband mellan det enligt WHO rekommenderade fiskintaget på 2 portioner/ vecka och en minskad förekomst av tjock- och ändtarmscancer. Det fanns en ökad risk för tjock- och ändtarmscancer om intaget var antingen mindre eller mer, det senare tros ha en koppling till kemiska föroreningar i vatten. I ett hälsofrämjande syfte är viktigt att som sjuksköterska kunna förmedla fördelarna med att inta det rekommenderade veckointaget av fisk för att i enlighet med Dorotea Orems egenvårdsteori (Kirkevold, 2000)
Det är numera vanligt med kemiska föroreningar i de flesta vatten och fiskar har därmed risk att samla på sig farliga ämnen. Dessa kan sedan överföras till människor när de äter denna fisk och enligt WHO har ca 1,5-2% av alla cancerfall kopplingar till kemiska
föroreningar (Maida et al, 2019). Det är framförallt vanligt att fet fisk samlar på sig miljögifter vilket leder till ett problem i huruvida nyttan av de goda fetterna som fet fisk innehåller överstiger riskerna med att få i sig miljögifter. Det finns därför olika
rekommendationer gällande olika sorters fisk samt var de är fiskade och ålder samt
hälsotillstånd på individer, vilket på en individnivå kan vara svårt att sortera i (Willett et al, 2019). Därmed är det viktigt att förtydliga råden gällande intaget av fet fisk kopplat till intaget av miljögifter kontra nyttan av goda fetter.
Hållbarhet utifrån miljöaspekt och miljögifter i förhållande till näringsrekommendationer Två av de inkluderade studierna visade att det fanns ett samband mellan ett stort intag av fisk och en ökad risk för tjock- och ändtarmscancer som tros kunna ha ett samband med
miljögifter. En kost som främjar hälsan bör även vara hållbar ur en miljösynpunkt genom att exempelvis ta hänsyn till säsonger inom frukt och grönt, produktionsförhållanden för
livsmedel och ursprung av råvaror (NNR 2012). Inom fisk- och skaldjur kan det handla om att inte äta fisk som är utrotningshotad samt ta hänsyn till överfiske. Genom att variera fisksort som intas minskar efterfrågan på bara några få arter och sprids istället över en större andel, vilket leder en minskad risk för en minskad biologisk mångfald. Det är även bra ur en hälsosynpunkt då det minskar risken för ett stort intag av miljögifter genom en mer varierad kost (Willett et al, 2019). De gällande kostråden bör därför också ta hänsyn även till
hållbarhet och ha en miljöaspekt. Hållbarhet för miljön kan även handla om att minska övergödningen, vilket på individnivå kan vara svårt men genom att göra medvetna val ändå påverkningsbart. Det finns många olika miljömärkningar av livsmedel som underlättar dessa val då det på individnivå kan vara svårt att veta hur man ska välja (Willett et al, 2019).
Omvårdnadsteori
Enligt Kirkevold (2000) handlar Dorotea Orems egenvårdsteori att individen utför handlingar i syfte till att upprätthålla hälsa, liv och välbefinnande. Genom att följa WHO´s och, i Sverige, Livsmedelsverkets rekommendationer bör personer få en samlad bild av vilka kostvanor som kan främja hälsan och förebygga ohälsa. En tredjedel av alla cancerfall kan förebyggas med hjälp av förändrade kostvanor vilket medför att kostvanor är en central del i det
Enligt den etiska göra-gott principen bör sjukvårdspersonal försöka hjälpa patienten att uppnå god hälsa genom att tillgodose patientens medmänskliga och medicinska behov (SBU, i.d) vilket kan appliceras inom Dorotea Orems egenvårdsteori. Det ingår även i sjuksköterskans roll att kunna ge generella kostråd i linje med senaste forskningen för att en person ska ha stor möjlighet till egenvård.
Metoddiskussion
Sökningen av artiklar genomfördes i PubMed med både MeSH-termer och fritext. PubMed användes för att finna vetenskapliga artiklar inom området medicin och omvårdnad. En svaghet är att sökningen av artiklar endast skedde i en databas och att sökning i en eller flera andra databaser eventuellt kunna generera i fler relevanta artiklar som motsvarade denna studies syfte men PubMed ansågs mest relevant.
För att hitta lämpliga sökord och relevanta termer användes svensk MeSH där orden även översattes till engelska. Sökningen skedde både med MeSH-termer och med fritext med hjälpa av MeSH-termer för att maximera antalet relevanta sökträffar. Se tabell 1 för detaljerad beskrivning av sökord.
Det gjordes två olika sökningar, en med inriktning mot medelhavskost och tjock- ändtarmscancer och en med inriktning mot fisk- och skaldjur samt tjock- och
ändtarmscancer. De två sökningarna med olika utgångspunkter resulterade i totalt 84 artiklar av vilka 22 ansågs relevanta för vidare granskning. En svaghet i denna studie var att 10 av de 22 artiklar som först verkade relevanta inte svarade denna litteraturstudies syfte och därmed inte ansågs relevanta för vidare granskning.
Sökningen var begränsad till artiklar som publicerats de senaste 5 åren vilket är en styrka för denna studie då syftet var att uppdatera kunskapsläget. För att svara till studiens syfte
användes även andra inklusionskriterier däribland att deltagarna skulle vara vuxna då det var studiens målgrupp. Artiklarna skulle även vara skrivna på engelska för att dels underlätta analysen men även för att inkludera studier från olika länder. Studierna skulle även vara kvantitativa för att resultatet ska överensstämma med syftet.
De 12 artiklarna som motsvarade denna studies syfte kvalitetsgranskades med hjälp av
studie, vilket motsvarade 60% “Ja” samt besvarade fritextsvar i formuläret. Artiklarna värderades inte enligt någon poängskala utan bara som godkända eller underkända vilket innebär att alla artiklar ansågs vara av samma kvalitet och därmed vara av samma vikt i analysen.
Att alla studier ansågs vara av samma kvalitet är en styrka då det finns svårigheter i att värdera studier till olika kvalitét. Exempelvis kan en studie med många deltagare anses vara av högre kvalitet än en studie med lägre deltagarantal, men studien med färre deltagare kanske har gedignare frågeformulär eller liknade vilket i så fall innebär att denna studie bör värderas högre. En studie med stort deltagarantal kanske har lagt vikt vid fler faktorer som inte är relevanta för en litteraturstudies syfte, vilket i så fall kan indikera på en lägre kvalitet. Om studier anses vara av olika kvalitet innebär det att de därmed har olika bevisvärde, vilket är någonting som måste tas hänsyn till när resultatet presenteras. Detta innebär att en studie som bedömts som högre kvalitet anses ha större bevisvärde och vara mer tillförlitlig än en studie som bedömts ha medelhög kvalitet. Det finns även svårigheter gällande bedömningar då det är svårt att vara helt objektiv trots att det används en kvalitetsgranskningsmall. Detta kan innebära att olika kvalitetsgranskare bedömt kvaliteten som olika vilket försvårar för presentationen av resultatet och bedömningen av bevisvärdet i resultatet.
En styrka är att inkluderade studiernas resultat lästes igenom och bearbetades flera gånger för att optimera förståelsen och sedan kunna besvara denna litteraturstudies syfte. Resultat som framkom i de granskade studierna och som inte ansågs relevanta för denna studies syfte presenterades inte i resultatet. Det kan anses vara en styrka att det endast är relevanta resultat som är presenterade men detta leder även till att intressanta aspekter som presenterades i de inkluderade studierna inte presenterade i denna litteraturstudie då det inte svarade till syftet.
Det är alltså möjligt att det hade kunna framkommit ett ännu mer nyanserat resultat med mer information men det hade även lett till en svårighet att se eventuella samband.
En styrka med denna litteraturstudie är att studierna som granskats är genomförda i olika länder och därmed ökar generaliserbarheten av resultatet. Det finns en svaghet i att det endast är två studier vars främsta mål var att undersöka sambandet mellan fiskintag och tjock- och ändtarmscancer vilket medför att resultatet inte är generaliserbart.
Denna litteraturstudie använde endast originalartiklar som har fört ett etiskt resonemang.
kvalitetsgranskningarna var objektiva och både positiva och negativa aspekter inom ämnet togs med (All european academies, 2018).
Styrkor och svagheter med inkluderade studiers design
De inkluderade studierna är främst observationsstudier där deltagarna följs under en lång tid antingen framåt eller bakåt. Det finns många svårigheter med denna typ av studier,
exempelvis ett stort bortfall över tid som ibland påverkar resultatet om många deltagare ur samma grupp faller bort från studien vid samma tidpunkt. Det finns många
förväxlingsfaktorer, dvs en faktor som har ett oberoende samband med båda faktorerna, som kan påverka sambandet. Förväxlingsfaktorer som möjligtvis har påverkat de inkluderade studiernas resultat är BMI, fysisk aktivitet och rökning, detta innebär att det exempelvis kan finnas ett samband mellan lågt BMI och följsamhet till medelhavskost vilket kan påverka sambandet mellan medelhavskost och tjock- och ändtarmscancer. Det är därmed viktigt att ta hänsyn till att bara för att det finns ett samband är det inte säkert att det är orsaken (SBU, 2020). Det finns även etiska svårigheter med koststudier då det inte går att ge deltagarna någonting farligt att äta för att sedan se hur många som utvecklar en sjukdom utan det är endast möjligt att genomföra observationsstudier (All european academies, 2018).
Det finns skillnader i studierna som granskats då vissa studier bara har tittat på kvinnor medan andra har undersökt en undersökningsgrupp som innehållit både män och kvinnor. Denna litteraturstudie använde sig främst av observationsstudier som följde deltagarna över lång tid för att kunna se samband mellan levnadsvanor och sjukdomsuppkomst vilket är en styrka. De flesta studier har tagit hänsyn till andra faktorer som ålder, fysisk aktivitet, rökning osv. vilket bör stärka korrelationen.
Slutsats
Det fanns ett tvetydligt samband mellan medelhavskost och tjock- och ändtarmscancer då vissa studier såg ett signifikant samband medan andra inte såg något samband. Det tvetydiga sambandet beror även på att ett begränsat antal studier inkluderats. Det fanns dock inget samband mellan medelhavskosten och en ökad förekomst av tjock- och ändtarmscancer.
Utifrån det föreligger det en nytta med medelhavskost vilket kan anses applicerbart på samhället i ett förebyggande syfte. Det eventuella sambandet mellan tjock- och
kunna säkerställa ett eventuellt samband samt förebyggande åtgärder och miljögifters påverkan på människors hälsa.
Självständighetsdeklaration
Frida Jannebring och Nadja Saleh har i lika stor omfattning bidragit till alla delar i detta examensarbete.
REFERENSER
Aglago, E. K., Huybrechts, I., Murphy, N., Casagrande, C., Nicolas, G., Pischon, T,...Gunter, M. J. (2019). Consumption of Fish and Long-chain n-3 Polyunsaturated Fatty Acids Is Associated With Reduced Risk of Colorectal Cancer in a Large European Cohort. Clinical gastroenterology and hepatology, 18(3), 654-666. doi: 10.1016/j.cgh.2019.06.031
Alegria-Lertxundi, I., Aguirre, C., Bujanda, L., Fernández, F. J., Polo, F., Ordovás, J.
M,...Arroyo-Izaga, M. (2020). Food groups, diet quality and colorectal cancer risk in the Basque Country. World journal of gastroenterology, 26(28), 4108-4125. doi:
10.3748/wjg.v26.i28.4108.
All european academies (2018). Den europeiska kodexen för forskningens integritet.
Vetenskapsrådet.se. Hämtad 25 januari, 2020, från
https://www.vr.se/download/18.7f26360d16642e3af99e94/1540219023679/SW_ALLEA_De n_europeiska_kodexen_f%C3%B6r_forskningens_integritet_digital_FINAL.pdf
Barbieri, E H. & Björck, L. (2016). Indikatorer på matvanorna i befolkningen.
Livsmedelsverket. Hämtad 3 mars, 2021, från
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2018/2018-nr-9- indikatorer-pa-matvanorna-i-befolkningen-2016.pdf
Callahan, C. L., Vena, J. E., Green, J., Swanson, M., Mu, L. & Bonner, M. R. (2017).
Consumption of Lake Ontario sport fish and the incidence of colorectal cancer in the New York State Angler Cohort Study (NYSACS). Environmental research, 154(2017), 86-92. doi:
10.1016/j.envres.2016.12.029
Cancerfonden. (2020). Att vara närstående. Hämtad 14 januari, 2021, från https://www.cancerfonden.se/om-cancer/leva-med-cancer/att-vara-narstaende
Cheng, E., Um, C.Y., Prizment, A.E., Lazovich, D & Bostick, R.M. (2018). Evolutionary- concordance lifestyle and diet and mediterranean diet pattern scores and risk of incident colorectal cancer in Iowa woman. Cancer epidemiology, biomarkers & prevention, 24(10), 1195- 1202. doi: 10.1158/1055-9965. EPI-17-1184.
Farinetti, A., Zurlo, V., Maneti, A., Coppi, F. & Mattioli, A-V. (2017). Mediterranean diet
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation (4. uppl.). Stockholm: Natur och kultur.
Friberg, F. (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Haslam, A., Wagner Robb, S., Hébert, J. R., Huang, H. & Ebell, M. H. (2017) Greater
adherence to a Mediterranean diet is associated with lower prevalence of colorectal adenomas in men of all races. Nutrition Research, 48(2017), 76-84. doi: 10.1016/j.nutres.2017.10.003
International Agency for Research on Cancer. (2015). IARC Monographs evaluate consumption of red meat and processed meat. Lyon: IARC. Hämtad från
https://www.iarc.who.int/wp-content/uploads/2018/07/pr240_E.pdf
International Dietary Data Expansion Project (i.d.). Food frequency questionnaires (FFQ).
International Dietary Data Expansion Project. Hämtad från
https://inddex.nutrition.tufts.edu/data4diets/data-source/food-frequency-questionnaires-ffq
Jacobs, S., Harmon, B. E., Ollberding, N. J., Wilkens, L. R., Monroe, K. R.,Kolonel, L.
N,...Maskarinec, G. (2016). Among 4 Diet Quality Indexes, Only the Alternate Mediterranean Diet Score Is Associated with Better Colorectal Cancer Survival and Only in African
American Women in the Multiethnic Cohort. The Journal of nutrition, 146(9), 1746-1755.
doi: 10.3945/jn.116.234237.
Jones, P., Cade, J.E., Evans L, C.E., Hancock, N & Greenwood, D.C. (2017). The
Mediterranean diet and risk of colorectal cancer in the women’s cohort study. International Journal of Epidemiology, 46(6), 1786-1796. doi: 10.1093/ije/dyx155.
Kirkevold, M. (2000) Omvårdnadsteorier - analys och utvärdering. (s.149–157) Lund:
Studentlitteratur
Maida, F., Worth, A., Whelan, M, & Corvi, R. (2019). Carcinogenicity assessment:
Addressing the challenges of cancer and chemicals in the environment. Environment International, 128 (2019), 417-429. doi: 10.1016/j.evint.2019.04.067
Nordiska näringsrekommendationer (2012). Nordiska näringsrekommendationer 2012 –
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer- foldrar/nordiska-naringsrekommendationer-2012-svenska.pdf
Office of disease prevention and health promotion (2015). Dietary guidelines for Americans 2015-2020, eighth edition. Office of disease prevention and health promotion. Hämtad 4 mars, 2021, från https://health.gov/sites/default/files/2019-09/2015-
2020_Dietary_Guidelines.pdf
Ozonoff, D. & Longnecker, M P.(1991). Epidemiologic approaches to assessing human cancer risk from consuming aquatic food resources from chemically contaminated water.
Enviornmental health prespectives, 90, 141-146. doi: 10.1289/ehp.90-1519509
Ratjen, I., Schafmayer, C., di Giuseppe, R., Waniek, S., Plachta-Danielzik, S., Koch, M,...Wolfgang Lieb, W. (2017). Postdiagnostic Mediterranean and Healthy Nordic Dietary Patterns Are Inversely Associated with All-Cause Mortality in Long-Term Colorectal Cancer Survivors. The Journal of nutrition, 147(4), 636-644. doi: 10.3945/jn.116.244129.
SBU (i.d). Etiska och sociala aspekter. SBU. Hämtad 5 februari, 2020, från
https://www.sbu.se/contentassets/54e355af917546ce88dec8e895cd0e2a/tandforluster_kap4.p df
SBU Vetenskap och praxis (2020). “Samband” behöver inte betyda “orsak”. Hämtad 4 mars, 2021, från https://www.sbu.se/globalassets/vop/vop1_2_200427_lr.pdf
Schulpen, M. & Van den Brandt, P. (2020). Mediterranean diet adherence and risk of colorectal cancer: the prospective Netherlands Cohort Study. European journal of epidemiology, 35(1), 25-35. doi: 10.1007/s10654-019-00549-8.
Sharma, I., Roebothan, B., Zhu, Y., Woodrow, J., Parfrey, P.S., Mclaughlin, J.R & Wang, P.P. (2018). Hypothesis and data-driven dietary pattern and colorectal cancer survival:
findings from newfoundland and labrador colorectal cancer cohort. Nutrition Journal, 17(1):55, 1-9. doi: 10.1186/s12937-018-0362-x.
Schwingshackl, L., Swedhelm, C., Galbete, C. & Hoffman, G. (2017). Adherence to
Mediterranean Diet and Risk of Cancer: An Updated Systematic Review and Meta-Analysis.
Vargas, A.J., Neuhouser, M.L., George, S.M., Thomson, C.A., Ho, G.Y.F., Rohan, T.E,...Manson, E.J. (2016). Diet quality and colorectal cancer risk in the women’s health initiative observational study. American journal of epidemiology, 184(1), 23-32. doi:
10.1093/aje/kwv304
WHO (2018). Cancer. Hämtad 20 januari, 2021, från https://www.who.int/news-room/fact- sheets/detail/cancer
Willett, W P., Rockström, J., Loken,B., Springmann, M., Lang, T., Vermeulen, S., … Murray, C. (2019). Food in the Anthropocene: the EAT–Lancet Commission on healthy diets from sustainable food systems. The Lancet, 393(10170), 447-492. doi: 10.1016/S0140-
6736(18)31788-4
World cancer research fund (i.d). Colorectal cancer statistics. Hämtad 20 januari, 2021 från https://www.wcrf.org/dietandcancer/cancer-trends/colorectal-cancer-
statistics#:~:text=Colorectal%20cancer%20is%20the%20third%20most%20commonly%20oc curring%20cancer%20in,given%20in%20the%20tables%20below.
World cancer research fund (2018). Recommendations and public health and policy implication. Hämtad från https://www.wcrf.org/sites/default/files/Recommendations.pdf
Zheng, X., Hur, J., Nguyen, L.H., Liu, J., Song, M., Wu, K,...Cao,Y. (2020). Comprehensive assessment of diet quality and risk of precursors of early-onset colorectal cancer. JNCI:
Journal of the national cancer institute, 00(0), 1-10. doi: 10.1093/jnci/djaa164.
BILAGOR
Tabell 2. Översikt av inkluderade studier
Författare, land, år Syfte Design och metod Undersökningsgrupp Resultat
Aglago, E. K., Huybrechts, I., Murphy, N., Casagrande, C., Nicolas, G., Pischon, T,...Gunter, M. J.
Europa , 2019
Undersöka sambandet mellan fiskkonsumtion, diet- och cirkulationsnivåer av n-3 LC- PUFAs samt förhållandet mellan n-6:n-3 LC-PUFA med tjock- och ändtarmscancer
Prospektiv kohortstudie Frågeformulär för livsmedelfrekvenser
476, 160 deltagare Externt bortfall: 45 164 st
Normal konsumtion utifrån WHO’S rekommendationer av fisk var förknippad med en lägre risk för tjock- och ändtarmscancer
Alegria-Lertxundi, I., Aguirre, C., Bujanda, L., Fernández, F., J., Polo, F., Ordovás, J.
M,...Arroyo-Izaga, M.
Spanien, 2020
Att undersöka sambandet mellan livsmedelsgrupper, dietkvalitet och risk för tjock- och ändtarmscancer hos en vuxen population
Observationsmatchad fallkontrollstudie Kolmogorov-Smirnov- Lilliefors-testet.
Wilcoxon-test & McNemars test
Frågeformulär om kostvanor
616 deltagare Externt bortfall: 0
Medelhavskost var associerad med en lägre risk för tjock- och ändtarmcancer
Callahan, C. L., Vena, J. E., Green, J., Swanson, M., Mu, L.
& Bonner, M. R.
USA, 2018
Undersöka sambandet mellan fiskintag, miljögifter och cancer
Prospektiv kohortstudie Chi 2-test
Fishers exakta test
Frågeformulär om hur mycket
16 989 deltagare (18–40 år) Externt bortfall: 1093 st
Fiskintag enligt WHO’s rekommendationer hade samband med minskad risk för tjock- och ändtarmscancer.
Cheng, E., Um, C.Y., Prizment, A.E., Lazovich, D & Bostick, R.M.
USA (Iowa),2018
Att undersöka samband mellan livsstil, kosten och tjock- och ändtarmscancer
Prospektiv kohortstudie Svarade på enkäter om livsstilsfaktorer såsom sjukdomshistoria, familj, diet osv.
Frågeformulär Willett- matfrekvens
X2- test, Cox-proportionell riskregression
35 221 kvinnliga deltagare (55–
69 år)
Externt bortfall: 6615 st
Det fanns inte ett signifikant samband mellan medelhavskost och tjock- och ändtarmscancer.
Haslam, A., Wagner Robb, S., Hébert, J. R., Huang, H. &
Ebell, M. H.
USA, 2017
Att undersöka om
medelhavskosten är associerad med förekomsten av tjock-och ändtarmscancer samt om det finns skillnader mellan olika etniciteter.
Randomiserad kontrollstudie X2- test
Frågeformulär om kosten
41 973 manliga deltagare (55–
74 år)
Externt bortfall: 35 471 st
Kostvanor liknande medelhavskost kan vara effektiva på att reducera prevalensen av tjock- och ändtarmscancer hos män men det fanns inget samband gällande kvinnor.
Jacobs, S., Harmon, B. E., Ollberding, N. J., Wilkens, L.R., Monroe, K. R., Kolonel, L. N,...Maskarinec, G.
USA, 2016
Undersöka sambandet mellan 4 olika dieter, tjock- och
ändtarmscancer samt dödsorsaker
Kohortstudie
Cox proportional hazard modeller
Schoenfald residual plot
>215 000 deltagare (45–75 år)
Externt bortfall: 0
Medelhavskost var associerad med lägre risk för mortalitet orsakad av tjock- och ändtarmscancer
Jones, P., Cade, J.E., Evans L, C.E., Hancock, N. &
Greenwood, D.C.
Att bedöma om medelhavets kostmönster är förknippad med minskad förekomst av cancer i tjock- och ändtarmscancer hos
Kohortstudie
Svarade på enkät om
livsstilsfaktore och följdes upp
35 372 deltagare (kvinnor) Externt bortfall: 8 st
Ett litet samband mellan högt intag av baljväxter och 44%
minskad risk för ändtarmcancer.
Ratjen, I., Schafmayer, C., di Giuseppe, R., Waniek, S., Plachta-Danielzik, S., Koch, M,...Wolfgang Lieb, W.
Tyskland ,2017
Undersöka sambandet mellan 2 olika kostmönster och
prevalensen av moralitet orsakad av tjock- och ändtarmscancer
Frågeformulär och vitala parametrar
1404 deltagare Externt bortfall: 859 st
Individer med tjock- och ändtarmscancer som följder medelhavskosten hade en minskad risk att dö av till följd av sin cancersjukdom.
Schulpen, M. & Van den Brandt, P.
Nederländerna,2020
Undersöka samband mellan tjock- och ändtarmscancer och medelhavskost.
Randomiserad kohortstudie 120 852 st (55-69 år) Externt bortfall: 0
Det fanns inget samband mellan medelhavskost och tjock- och ändtarmscancer
Sharma, I., Roebothan, B., Zhu, Y., Woodrow, J., Parfrey, P.S., Mclaughlin, J.R & Wang, P.P.
Kanada, 2018
Att uppskatta risken för dödlighet/återfall/metastas med olika kostmönster och
jämförelse mellan mönstren.
Kohortstudie
Ett frågeformulär om kosten.
Cox proportionell riskanalys
532 deltagare (20–75 år) Externt bortfall: 0
Individer med tjock- och ändtarmscancer hade en minskad risk att dö av sin cancersjukdom om de följde ett kostmönster liknande
medelhavskosten.
Vargas, A.J., Neuhouser, M.L., George, S.M., Thomson, C.A., Ho, G.Y.F., Rohan,
T.E,...Manson, E.J.
USA ,2016
Är att undersöka sambandet mellan fyra olika dieter och förekomsten av tjock- och ändtarmscancer.
Observationsstudie Pearsons
Korrelationskoefficient Frågeformulär om kosten (kvalitetspoäng)
78 723 deltagare (50–70 år)
Externt bortfall: 15 403 st
Det fanns ett samband mellan en högkvalitativ diet som medelhavskost och en minskad förekomst av tjock- och ändtarmscancer. Det var förknippad med 22–28% lägre risk för tjock- och
ändtarmscancer.
Zheng, X., Hur, J., Nguyen, L.H., Liu, J., Song, M., Wu K,...Cao,Y.
USA, 2020
Klargöra hur kosten spelar in på tidig diagnostisering av tjock- och ändtarmscancer
Kohortstudie Svarade på enkäter
29 474 kvinnliga sjuksköterskor (25–42 år)
Externt bortfall: 86 956 st
Västerländsk kost gav en ökad risk för tidigt kommande tumör och intag av medelhavskost förknippades med en lägre risk för tidig kommande tumör
