Kreativitet i praktiken: En autoetnografisk studie av kreativa processer
Creativity in practice: Autoethnographic study of a creative processes
Sebastian Sahlin
Konstfack, Institutionen för bildpedagogik
Ämneslärarutbildning inriktning Bild och Media, VT 2020, Examensarbete 30 hp Handledare: Kenneth Karlsson, Patrik Gustavsson
Abstrakt
Syftet med studien är att synliggöra och få kännedom om kreativa processer och olika kreativa strategier för att, som lärare bättre, kunna främja elevers kreativitet.
Frågeställningen, ”Vad kännetecknar en kreativ process?”, undersöks med en autoetnografisk metod där en dokumenterad kreativ process jämförs med andras autoetnografiska
dokumentationer av kreativa processer. De andra autoetnografiska dokumentationerna är skrivna av Madelaine Aleman och Virginia May. Vygotskijs definition av kreativitet används.
Med ett fenomenologisk och socialkonstruktivistiskt perspektiv undersöks vad som kännetecknar fenomenet kreativitet. Svaret på frågeställningen är att en kreativ process kännetecknas av fri association, intuition och att kreativitet kan ha ett planerat eller ett spontant tillvägagångsätt.
Gestaltningen består av en målning med titeln Förlora sig själv. Målningen är ett resultat av den kreativa processen som dokumenteras som autoetnografisk data i studien och visas på Konstfacks digitala vårutställning 2020.
Nyckelord: kreativitet autoetnografi pedagogik fenomenologi måleri
Innehåll
1 Introduktion ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte och Frågeställning ... 4
1.3 Tidigare forskning ... 4
2 Empiri, urval och avgränsning ... 5
3 Metod ... 6
3.1 Autoetnografi ... 6
3.2 Journal ... 7
3.3 Kreativa strategier från Keith Sawyer... 8
3.4 Etik ... 11
4 Teori ... 12
4.1 Definition av kreativitet ... 12
4.2 Empirisk Fenomenologi ... 13
4.3 Socialkonstruktivism ... 13
5 Bearbetning och analys ... 14
5.1 Madeleine Aleman ... 14
5.2 Virginia May ... 16
5.3 Min kreativa process ... 18
6 Tolkning och resultat ... 26
6.1 Gemensamma kreativa strategier ... 26
6.2 Enskilda kreativa processer ... 26
7 Slutdiskussion... 27
7.1 Studiens koppling till skolan ... 27
7.2 Om jag gjort om studien och fortsatta studier ... 28
Källförteckning ... 29
Tryckta källor ... 29
Otryckta källor ... 30
Bildförteckning ... 30
1 Introduktion
En sommar för inte så länge sedan så hamnade jag i en konversation med en äldre man när jag gick runt och pratade med folk i Gamla Stan. Jag förklarade för den äldre mannen att jag studerade till bild och media lärare på Konstfack. Då sa han följande, ”Jaha, så du ska lära unga att vara kreativa?”. Då förklarade jag för honom att kreativitet inte är exklusivt för bildämnet. Att kreativitet inte är exklusivt för bildämnet kan faktiskt vara något positivt. Det betyder att kreativitet kan ses som en generell förmåga. Det verkar vara en vanlig idé att bildämnet och kreativitet hör ihop. Jag har med tiden utvecklat föreställningar om att kreativitet är en förmåga som är viktig för mänskligheten. Utan kreativiteten skulle vi människor inte åtnjuta de fördelar vårt moderna samhälle har att erbjuda. Jag tänker att kreativitet är något som är värdefullt att öva och lära ut i skolan så att kommande
generationer kan förbättra och förnya världen med sin kreativa förmåga. Som Lev Vygotskij skriver, ”Det är just människans kreativa aktivitet som gör henne till en framtidsinriktad varelse, som skapar sin framtid och samtidigt förändrar nutiden”.1 Grunden för att lära ut kreativitet kan vara att synliggöra hur kreativitet fungerar och vad en kreativ process består av. Genom att studera kreativa processer, vilket görs i den här undersökningen, hoppas jag få en bättre bild av kreativitet och hur den kan läras ut i skolan.
1.1 Bakgrund
Intresset för kreativitet uppstod när jag började tänka på vad bildämnet i skolan egentligen är bra för. Krasst går det att se från perspektivet att bild och konst i samhället är onödigt. Det kan bli en fråga om prioritering. Ska samhället prioritera studier som leder till åtgärder mot livshotande sjukdomar, minskad fattigdom och svält eller bild i skolan och estetiska yrken? I denna bemärkelse kan det senare se ut som ett själviskt val. Detta är ett av de argumenten mot estetiska yrken och bildämnet i skolan jag har upptäckt på internet. Det har fått mig att tänka på och fundera över bildämnet, estetik och konst. Vad fyller de för funktion? Jag har även googlat och läst för att ta del av olika åsikter i ämnet. På en internetsida där folk kan svara ja och nej, på frågan ”Is art useless?” och motivera sitt svar kommer denna typ av motivering från de som röstade ja:
1 Vygotskij, L.S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. s. 13.
Imagine this, Schools force students into a room for a whole class period and force them to learn how to do something that will not matter or be important in the future. The time is also being taken from important things such as mathematics, Science, English, And history classes. This is what art class does. Wastes time, Gives students more opportunities to be judged and stressed out, And it won't get them anywhere in the future.2
Ett problem med skolan är som i citatet ovan, att mycket tid läggs på kunskaper som eleverna inte använder efter utbildningen. I detta fall anklagas bildämnet för att vara en sådan del av skolan, men det är inte exklusivt för bildämnet. Om en elev inte är intresserad av matematik och har ambitionen att använda matematik utgör det samma scenario. Det står ju i Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 att skolan ska ”/…/
förbereda för livet efter skolan”.3 Ett argument mot detta är att skolan tillåter elever att prova på olika saker så att de vet vad de vill göra och jobba med. När de har provat kanske de inte har användning av allt, men hittat sin egen väg i livet. Allmänbildning är ett begrepp som har dykt upp under diskussioner med elever om skolans syfte. Men jag upplever att det är ett vagt begrepp eftersom att mycket kan kategoriseras som allmänbildning. Dock så går det i linje med att socialiseras in i samhället som det står i skolans värdegrund. Ett annat sätt att tackla problemet med tid som läggs på kunskaper som inte används efter skolan är det som kallas för specifika kompetenser och generella kompetenser. I antologin med namnet De estetiska ämnenas didaktik presenterar Eva Österlind i kapitlet Estetiska uttrycksformer – syskon eller kusiner? dessa begrepp.4 Specifika kompetenser är sådana som används mera strikt inom vissa få aktiviteter och yrken medan generella är sådana som en person kan ha nytta av i en större andel aktiviteter och yrken. T.ex. så lär en sig inom teater att stå och uppträda framför människor vilket leder till en generell kompetens att vara mera bekväm att tala inför publik.
Det kan vara bra i flera situationer och yrken. Under kategorin generell kompetens kan kreativitet också falla in. Skolans bildämne associeras många gånger med kreativitet och av den anledningen blir kreativitet relevant för bildämnet. Kreativitet har en nytta av i många situationer precis som med social kompetens. Professor Lars Lindström drar slutsatsen från
2 https://www.debate.org/opinions/is-art-useless besökt 23-03-2020
3 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. (2011). Stockholm:
Skolverket. s. 8.
4 Österlind, E. (2018). Estetiska uttrycksformer – syskon eller kusiner De estetiska ämnenas didaktik: utmaningar, processer och protester.
flera studier att kreativitet kan övas upp och läras ut ifrån att man bryter ner kreativitet i olika egenskaper, göra synteser, att analysera och att se praktiska tillämpningar.5
Det är viktigt att alla elever ska få något av bildämnet oavsett om det väljer att jobba med yrken som är relevanta för bildämnet eller något helt annat. Min åsikt är att skolan ska göra det möjligt för elever att skapa sig en plats i samhället ”/.../ genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet”.6 Sir Ken Robinson som är professor emeritus på University of Warwick, beskriver att skolan har tre syften: det ekonomiska syftet, för att lära sig färdigheter för sin försörjning, det kulturella syftet, för att fördjupa förståelsen om omvärlden och det personliga syftet, för att utveckla individuella talanger och medvetenhet.7 Här följer ingen djupare analys om vad skolans primära syften är enligt skolans läroplan. Men det finns stöd i skolans läroplan för att kreativitet ska ges plats i skolan. Där står att, ”Skolan ska stimulera elevernas
kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i
handling och att lösa problem.”8 I styrdokumentet för bildämnet på gymnasiet, nämns under rubriken ämnets syfte, att eleven ska få möjlighet att utveckla ”Förmåga att arbeta
nytänkande, idérikt och med personligt uttryck samt att arbeta i kreativa processer.
Förståelse av vad ett konstnärligt förhållningssätt innebär.”9 De punkter som står under rubriken ämnets syfte ska tolkas som långsiktiga mål och därmed är kreativitet ett långsiktigt mål i bildämnet.10
5 Lindström, L, Kan kreativitet läras ut? En bildpedagogisk översikt, Lärarutbildningen, Malmö högskola, 2007. s.
9.
6 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. (2011). Stockholm:
Skolverket. s. 5.
7 Robinson, K. (2017). Out of our minds: the power of being creative. (Third edition.) Chichester, West Sussex:
John Wiley & Sons Ltd. s. 54.
8 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. (2011). Stockholm:
Skolverket. s. 7.
9 Skolverket, (2010). SKOLFS 2010:169.
10 Sverige. Skolverket (2018). Allmänna råd om betyg och betygssättning [Elektronisk resurs]. Stockholm:
Skolverket. s. 8.
1.2 Syfte och Frågeställning
Syftet med studien är att synliggöra hur en kreativprocess ser ut samt olika kreativa strategier.
Idéen är sedan att jag kan främja framtida elevers kreativa processer genom att ha kännedom om min egen men också andras kreativa processer. En utgångspunkt är att utvecklandet av kreativitet som förmåga kräver att den kreativa processen synliggöras för att den därmed ska kunna diskuteras och läras ut i ett skolsammanhang.
Min frågeställning är följande:
Vad kännetecknar en kreativ process?
1.3 Tidigare forskning
Ida Vestman och Hanna Ögren gör båda autoetnografiska studier som examensarbete inom ramen för sin kandidatutbildning i mediaentreprenörskap på Umeå universitet. I uppsatserna utforskar de sina kreativa processer och båda utgår ifrån Himmel - Helvete tur och retur: en bok om kreativitetens känslor av Bengt Renander som teori. Boken handlar om olika
känslostadier i det kreativa skapandet.11 Då de analyserar sin kreativa process anknyter de till min undersökning.
Konstnärlig forskning är ett annat område som min undersökning närmar sig.
Konstnärlig forskning kan ibland beskrivas som”/ …/den forskning som bedrivs av konstnärer som forskar i och genom konst.”12 En examensuppsats skriven av Maria Brodén inom ramen för lärarutbildningen på Konstfack undersöker genom autoetnografisk konstnärlig forskning som en metod i pedagogiskt arbete med elever.13
Konstnären Madeleine Aleman redogör i samband med sitt examensarbete på Konstfack för sin kreativa process. Madeleine Alemans kreativa process redovisas som konstnärlig forskning. Den är skriven utan akademiska formalia utan fotnoter eller tydlig
11 Vestman, Ida, Kreativa processer och var man hittar dem: En autoetnografisk studie om kreativa processer, Kandidatuppsats, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2018. ; Ögren, Hanna, Take me to Paisley : En autoetnografisk studie av en kreativ process, Kandidatuppsats, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2018.
12 Lilja, E. (2015). Konst, forskning, makt: en bok om konstnären som forskare. Stockholm:
Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet.
13 Brodén, Maria, Vem är du? Vem är jag? Levande charader: Ett försök till att synliggöra en konstnärlig
forskningsprocess samt de dolda kunskaperna som tillkommer, Institutionen för Bildpedagogik, Konstfack, 2014.
teoretisk redogörelse. Gestaltningen består av tre kolteckningar och en performance inspelat på film.14 Alemans kreativa process ingår som empiri i min studie.
Konstnären Virginia May har studerat sin kreativa process i sitt mastersarbete på Queensland University of Technology. Hon har skrivit den mest omfattande uppsatsen som jag hittat i ämnet. Hon undersöker sin kreativa process med autoetnografi då hon utforskar sitt måleri.15 Mays kreativa process ingår också som empiri i min studie.
Mihaly Csikscentmihalyi är en ungersk professor i psykologi som har undersökt kreativitet. I en av hans böcker med titeln Creativity – The pscyhology of discovery and invention har Csikscentmihalyi intervjuat nästan hundra människor för att förstå sig på kreativitet.16 Csikscentmihalyis metod påminner om den fenomenologiska metod som används i min studie. Han använder intervjuerna för att komma åt vad kreativitet är.
Skillnaden är att i den här uppsatsen används dokument och autoetnografi istället för intervjuer.
2 Empiri, urval och avgränsning
I den här uppsatsen finns tre källor som empiri. Den första är anteckningar av min kreativa process som dokumenteras i en journal med autoetnografisk metod och minnen av den kreativa processen som inte är dokumenterade. I journalen dokumenteras olika kreativa strategier som prövats i skapandet av målningen med titeln Förlora sig själv. Skapandet inkluderar ett arbetsflöde som består av skisser och genererandet av idéer för den färdiga målningen.
De andra två källorna kan kategoriseras som dokument. Madeleine Alemans konstnärliga forskning Att skåda och skärskåda: konstnärlig forskning med avstamp i Swedenborgs drömmar och Virginia Mays examensuppsats Intuitive inquiry and creative process: a case study of an artistic practiceär dokument som presenterar deras kreativa processer. Aleman har även intervjuer och videofilmer inspelat av sitt konstverk på sin hemsida, www.aleman.se.17 Fördelen med offentliga dokument är tillgängligheten. Det kan
14 Aleman, Madeleine, Att skåda och skärskåda: konstnärlig forskning med avstamp i Swedenborgs drömmar, Institutionen för Konst, Konstfack, 2012.
15 May, Virginia, Intuitive inquiry and creative process: a case study of an artistic practice, Queensland University of Technology, 2005.
16 Csíkszentmihályi, M. (2013). Creativity: the psychology of discovery and invention. (First Harper Perennial Modern Classics edition.) New York: Harper Perennial Modern Classics.
17 http://www.aleman.se/ besökt 02-06-2020.
anses trovärdiga eftersom att de är hämtade från hemsidorna diva-portal.org som är en söktjänst för forskningspublikationer och studentuppsatser samt eprints.qut.edu.au som är Queensland University of Technology motsvarande hemsida för forskningspublikationer och studentuppsatser.18
Jag valde Virginia Mays undersökning då hennes kreativa process betonar intuition och inkluderar ett mera abstrakt måleri. Hon skiljer sig från min kreativa process vars arbetsflöde innefattar förberedelse i form av skisser och genererandet av idéer för en målning som inte är abstrakt. Alemans kreativa process påminner om Mays då hon med bruk av
tarotkort använder det undermedvetna men skiljer sig från Mays då hon använder
performance som medium. Genom att få med ett annat medium blir det möjligt att se om den kreativa processen skiljer sig om den består av skapandet av ett performance jämfört med en process som består av skapandet av en målning.
I min egen kreativa process har jag valt att jobba med måleri. Anledningen är att det är det medium jag är mest bekant med och vill utveckla vidare. Det är även relevant för bildämnet i skolan.
3 Metod
Här redogörs för den autoetnografiska metoden och utformandet av journalen som är del av denna metod. Olika kreativa strategier från boken Zig Zag av Keith Sawyer presenteras. Boken innehåller kreativa strategier som används i min kreativa process. Sist redogörs för etiska aspekter med metoden och undersökningen.
3.1 Autoetnografi
Metoden som används för att samla data är autoetnografi. Autoetnografi innebär en
blandning av autobiografi och etnografi och kan beskrivas som etnografi med forskaren själv i centrum. Forskaren undersöker sig själv eller något genom sig själv som deltagare. Jag
undersöker min egen kreativa process genom måleri och jämför detta med Mays och Alemans dokumentationer av deras kreativa processer. Fördelen med autoetnografi är att forskaren kommer nära och får tillgång till en kreativ process. Virginia May nämner att hon genom att använda den autoetnografiska metoden kommer åt finkänsliga nyanser i den kreativa
18 Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna.
(Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur. s. 321-340.
processen.19 Det är möjligt att dessa nyanser inte skulle synliggöras om forskaren följde en grund eller gymnasieelev eller någon annan. Heewon Chang som är lektor i
utbildningsvetenskap på Eastern University i Pennsylvania menar att enkel tillgång till data är en av fördelarna med autoetnografi.20 En annan fördel är att forskaren lär känna sig själv och andra. 21 En lärare i lärarrollen kan många gånger utgå ifrån sig själv för att försöka förstå eleverna för att hjälpa dem att lära sig. Genom att utgå ifrån min egen kreativa process så kan jag tydligt jämföra den med andras kreativa processer och bredda förståelsen för hur andra jobbar kreativt på andra sätt som inte är bekant eller vanligtvis tilltalande för mig. Den autoetnografiska metoden bygger på idén att individen är en förlängning av en större gemenskap. Detta innebär att en kulturanalys av forskaren kan ske på grundval av teorin om att individen är en del av en kulturell gemenskap.22
Inledningsvis tänkte jag att data om min kreativa process skulle analyserats efter insamlandet av data är färdigställt. Detta för att få större distans till min data så att den kreativa processen inte påverkas av ständig analys. Chang nämner dock att det är vanligt att dokumentation och analys sker löpande eftersom, ”The autoetnographic research process is not linear […] One activity informs and modifies another.”23 När data analyseras samtidigt som data samlas in kan det bidra till effektivare kategorisering och insamlande av data. När jag gör som Chang förespråkar blir dokumenterandet inkluderat som en del av den kreativa processen eftersom att det sker parallellt och kan påverka min kreativitet.
3.2 Journal
Datainsamlandet sker genom anteckningar i form av journal och fotografier när jag upptäcker att jag tänker på idéer, observerar eller gör skisser till mina målningar. Detta skrivs sedan in i ett word-dokument med datum för varje inlägg.24 Skrivandet ska, så långt som möjligt, vara observerande och beskrivande och inte analyserande även om det förekommer.25 Detta för att det ska vara lättare att läsa i efterhand.
Ett sätt att bearbeta data är att kategorisera det som samlas in.Kategoriseringen utgår ifrån att jag löpande både analyserar och dokumenterar min kreativa process. Då kan
19 May, 2005.
20 Chang, H. (2008). Autoethnography as method. Walnut Creek, Calif.: Left Coast Press.
21 Ibid., s. 52.
22 Ibid., s. 26.
23 Ibid., s. 121.
24 Ibid., s. 95.
25 Ibid., s. 134.
upptäckten av återkommande kategorier ske. I detta fall uppstod tre kategorier i
undersökningen som är de kategorier som används i journalen; kreativa byggstenar, kreativa strategier och kreativa problem. Mer om definitionen av dessa kategorier och begrepp återkommer under avsnittet om teori som en del av definitionen av kreativitet.
Ett sätt att hålla koll på kategorierna är genom färgkodning för att göra en överblick möjlig. Alla tre kategorier har fått varsin färg i journalen. Röd för kreativa byggstenar, blå för kreativa strategier samt orange för kreativa problem. Dessa markeras löpande i
journalanteckningarna.
3.3 Kreativa strategier från Keith Sawyer
Den populärvetenskaplig boken Zig Zag av Keith Sawyer används som inspiration för de kreativa strategierna som används i måleriet.26 Kortfattat innehåller boken praktiska strategier för att vara mera kreativ vilket gör den relevant för ändamålet. Keith Sawyer är lektor i psykologi och utbildning i University of Washington och beskrivs som en expert på kreativitet. Grunden för bokens titel är att den kreativa processen inte är linjär. Istället är den ett sicksackmönster som pendlar mellan de olika stadierna i den kreativa processen. Sawyer beskriver kreativitet som något som sker kontinuerligt i små drag i konstrast till att kreativitet sker på en gång i ett enda stort drag. Boken beskriver åtta olika stadier; fråga, lära, se, leka, tänka, kombinera, välja och göra. Stadierna består av olika passande strategier. En kortfattad redogörelse för dessa olika stadier och några kreativa strategier för varje stadie från Zig Zag följer resten av detta avsnitt.
I fråge-stadiet beskriver Sawyer att kreativitet inte endast handlar om problemlösning, utan också att hitta rätt problem eller fråga. Sawyer berättar om en studie gjord av
Csikszentmihalyi och ett team av psykologer från University of Chicago. Kortfattat så undersöktes studenter som tecknade stilleben. De kom fram till att det finns två olika
distinkta strategier. Den ena gruppen spenderade majoriteten av tiden för att lösa det första, bästa visuella problemet de hittade medan den andra gruppen använde sin tid till att söka efter ett visuellt problem. Den andra gruppen prövade flera olika stilleben innan de bestämde sig. De som sökte ett visuellt problem ansågs vara mera kreativa. Några kreativa strategier från Sawyer för att hitta en fråga eller problem är att formulera samma fråga flera gånger så
26 Sawyer, R.K. (2013). Zigzag: the surprising path to constant creativity. (First edition.) San Francisco: Jossey- Bass.
fort som möjligt utan att tänka. Ett förslag är att välja ett vardagsobjekt, problematisera det och på så sett formulera en fråga. Det går också att utmana ens antaganden kring en fråga och ifrågasätta dessa för att komma till roten med antagandet. Det kan leda till en ny fråga.
En strategi handlar om att bryta ner problemet i kategorier när det gäller, som för exemplet, måleri skulle kunna vara; färg, valör, linje, motiv etc. och sedan komma på olika alternativ inom kategorierna. Sedan testar man att kombinera alternativen i varje kategori på olika sätt.
Sawyer beskriver att det kan hjälpa att pendla mellan ett abstrakt och stort perspektiv och ett konkret och mindre perspektiv för att formulera ett problem. Även att titta på dåliga exempel kan skapa många nya problem som individen inte tänkt på tidigare.
I lära-stadiet beskrivs lärande som en förutsättning för att kunna skapa något kreativt och originellt i det en ska vara kreativ inom. Sawyer nämner psykolog Anders Ericsson som beskriver något han kallar för ”deliberate practice”, lärandet får inte vara för svårt eller för lätt. Om det är för lätt så blir det tråkigt, om det är för svårt så ger en upp. Sawyer föreslår bland annat att dela upp det en försöker lära sig i mindre steg. Det gör det mera konkret och genomförbart. Något annat han förespråkar är formell utbildning. Sawyer betonar också att det är viktigt att konstant lära sig nya saker vilket skapar möjlighet för nya kombinationer av idéer. Sawyer skriver att lärandet ska vara både brett inom flera fält men djupt inom ett specifikt område.
I se-stadiet handlar strategierna om att se världen omkring sig från olika perspektiv.
Sawyer tar upp professor Ellen Langer från Harvard som studerar mindfullness. Mindfullness kan vara ett sätt att ta in världen genom att vara mer uppmärksam på förändring i ens omgivning och ha en öppen och nyfiken attityd. Strategin kan sammanfattas med att risken att vara för fokuserad på ett problem eller att gå på autopilot kan ge oss tunnelseende som gör att vi missar källor till nya problem eller byggstenar till kreativa idéer. Han refererar även till Richard Wiseman, forskare inom psykologi som har studerat människor som har
upplevelsen av tur. Dessa människor är bland annat mera öppna, mer uppmärksamma, mera avslappnade och duktigare på att nätverka med andra människor. En annan kreativ strategi är att ta in ny information som en vanligtvis inte skulle göra genom att t.ex. gå på en
konstutställning du aldrig skulle gått på eller testa en ny restaurang.
Leka-stadiet utgår ifrån exemplet att barn är naturligt kreativa och kan låtsas och fantisera om världen. Ett av råden handlar om att visualisera, som inkluderar att skapa analogier, fantisera om tid och rum. Ett annat är att ta en paus eftersom att det kan leda till
nya oväntade idéer som kan uppstå. Sawyer beskriver också att rätta typer av begränsningar är viktiga och att en strategi är att ändra sina begränsningar.
I tänka-stadiet betonar Sawyer en kvantitet av idéer för att komma på originella idéer.
Han refererar till psykologen Dean Keith Simonton som upptäckte att forskare som hade vunnit Nobelpriset oftast skriver en stor kvantitet av papers utan att de blir citerade. Han upptäckte samma mönster hos bland annat konstnärer och kompositörer. Sedan behandlas strategin, fri association som ursprungligen är ett psykoanalytiskt koncept. Strategin som Sawyer beskriver utgår ifrån att välja ett ord och sedan säga det ord som först kommer till tankarna. Samma sak upprepas med andra, tredje och fjärde ordet osv.
I kombinera-stadiet beskriver Sawyer hur många framgångsrika uppfinningar som består av en kombination av två kända element t.ex. så är tryckpressen en kombination av en
vinpress och myntstans. Han hänvisar till en studie gjord av brittiske hjärnforskaren Paul Howard-Jones, som kom fram till att när orelaterade ord användes för att skapa en berättelse så upplevdes berättelsen mera kreativ och originell. Slutsatsen var att när saker som normalt inte är relaterade kombinerades upplevdes resultatet som mera kreativt.Ett sätt att öka möjligheter till att kombinera är som Sawyer skriver att ha flera kreativa projekt samtidigt.
I välj-stadiet beskriver Sawyer att det är viktigt att inte vara dömande i de sex första stadierna eftersom att det dödar potentiellt bra idéer. Men sedan för att avgöra om en idé är bra krävs det att personen eller gruppen kan avgöra vad som är passande. Sawyer beskriver en anekdot som handlar om ingenjör Dave Myer som jobbade för företaget Gore. Företaget hade tillverkat speciella cykelvajrar som var täckta med ett tunt lager plast. Myer tänkte att dessa skulle kunna användas till något annat. Myer kom på att de kan användas som kablar för att kontrollera marionetter. Tyvärr blev det ett misslyckande som kostade mycket tid, men misslyckandet blev en framgång då Myer insåg att de kan användas som gitarrsträngar istället.
Sawyer använder anekdoten för att illustrera hur misslyckade idéer kan användas och bli användbara. Sawyer beskriver magkänsla som en strategi för att välja en kreativ idé. En annan är att inte lita på magkänslan utan skriva ner vilka kriterier man har på sitt kreativa projekt istället.
Gör-stadiet utgår ifrån att tänkande är begränsat och att nya idéer uppstår i görandet.
Sawyer använder ett begrepp som han på engelska kallar för thinkering, en kombination av thinking som betyder tänka och tinkering som betyder greja eller mixtra. I denna del
förespråkar Sawyer att tillverka prototyper så fort som möjligt. Genom görandet kan individen
finna idéer som den inte skulle göra enbart i tänkande. En strategi Sawyer går igenom är att göra kollage gjorda av tidningar.
3.4 Etik
Vetenskapsrådet fyra huvudkrav för etiska riktlinjer inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning är; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.27
Informationskravet och samtyckeskravet handlar om att undersökningen kräver att de medverkande informeras och samtycker till deltagande. Vetenskapsrådet skiljer på aktiva och icke-aktiva deltagare. Deltagarna i den här undersökningen faller inom den senare kategorin. Av den anledningen behöver inte deltagarna informeras eller medge samtycke.
Vetenskapsrådet skriver, ”Om och hur information då skall lämnas får bedömas från fall till fall.”28 I det här fallet har deltagarna, May och Aleman själva publicerat de uppgifter som undersöks i studien vilket gör att jag inte finner anledning att informera dem. Deltagarnas dokument är offentliga och ingår i ett akademiskt sammanhang vilket gör det accepterat att referera och att kommentera dem. Om samtyckeskravet står det att, ”I de fall där uppgifter om deltagarna tas från existerande myndighetsregister och information inte lämnats eller lämnats t.ex. via massmedia behöver samtycke ej efterfrågas.”29
Kravet på konfidentialitet innebär att deltagarnas namn inklusive andra
personuppgifter bör hemlighållas. Det är svårt att uppfylla då det skulle göra undersökningen mindre trovärdig om deltagarnas uppsatser var med utan deras namn.
Det sista kravet, nyttjandekravet, innebär att uppgifter om deltagarna endast ska användas i forskningssyfte. May och Alemans information kan innehålla känsliga
personliga uppgifter, vilket en konstnärlig process kan innehålla och borde inte kommenteras hur som helst. Sådan information exkluderas i denna uppsats.
Chang skriver att det kan vara lätt att förbise etiska aspekter i autoetnografiska studier eftersom metoden innebär fokus på forskaren själv som deltagare. 30 Det är möjligt att det i min kreativa process finns uppgifter som kan vara känsliga och som kan härleddas till
27 Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer – inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html besökt 31-05-2020
28 Ibid., s. 8.
29 Ibid., s. 9.
30 Chang, 2008. s. 55–56.
andra personer. I den här undersökningen exkluderas sådan information för att inte få med utomstående.
4 Teori
I detta avsnitt redogörs för den definition av kreativitet, den empiriska fenomenologiska teorin och socialkonstruktivistiskt perspektivet som används i den här uppsatsen.
4.1 Definition av kreativitet
I boken Fantasi och kreativitet i barndomen av Lev Vygotskij definieras kreativitet som kombinerandet av olika element. Vygotskij skriver, ”Just denna förmåga att ur olika element skapa en konstruktion, att sätta samman det gamla till nya kombinationer, är också grunden för allt skapande”.31 Vygotskij betonar att kreativitet är en mänsklig aktivitet som leder till skapandet av något nytt.32 Denna definition av kreativitet används i den här undersökningen.
Det svåra med denna definition i skolsammanhang är att det inte går att ha som krav att eleven ska kunna skapa något nytt eller originellt. Ken Robinson beskriver att det går att vara originell på olika nivåer, på en individuell nivå, for ett specifikt samhälle eller för hela
mänskligheten.33 Den individuella nivån är tillämpbar pedagogiskt.
Till Vygotskijs definition vill jag också lägga till att kreativitet innefattar problemlösning som bland annat Sawyer beskriver.
Inom ramen för denna uppsats används begreppen; kreativ byggsten, kreativ strategi och kreativt problem. De är inspirerade av Vygostkijs definition av kreativitet. De används även som kategorier i min journal, och används i analysen.
En kreativ byggsten är, som exempelvis med mitt måleri, allt ifrån idéer, teman och element från andras målningar och konstnärligaverk som inspirerar. Dessa byggstenar kan hämtas ifrån ett oändligt antal källor och kan vara en död fågel som observeras på gatan under en promenad eller observation i en film. Det behöver inte vara något visuellt bara för att det handlar om måleri, eller något annat medium. Denna kategori är svår att avgränsa då allt har potential att vara en kreativ byggsten. En kreativ strategi är ett sätt att kombinera eller
31 Vygotskij, 1995, s. 16.
32 Ibid., s. 11.
33 Robinson, 2017, s. 135–136.
generera dessa kreativa byggstenar. Ett kreativt problem är en utmaning i en kreativ process som kräver en lösning.
4.2 Empirisk Fenomenologi
Den analysmetod som används i den här uppsatsen tas från Chang som skriver om hur en analyserar data och Amedeo Giorgis, som är professor i psykologi på Saybrook University i Kalifornien, analysmetod enligt empirisk fenomenologisk teori.34 De strategier som jag
använder från Chang för min analys är att söka efter gemensamma teman och att jämföra min kreativa process med andra.35 Amedeo Giorgis forskning handlar om att hitta gemensamma drag i människors upplevelser av vardagliga fenomen. Metoden utgår ifrån att informanterna berättar fritt om fenomenet i fråga. Informanternas berättelser jämförs sedan för att finna generella egenskaper som karaktäriserar fenomenet. Utgångspunkten är att det finns en kärna i fenomenet som kan nås genom berättelserna. Ett viktigt steg i analysmetoden är att isolera meningsenheter i informanternas berättelser. En meningsenhet är ett tema som består av en aspekt av fenomenet som studeras. I linje med den fenomenologiska teorin ska forskarens teoretiska kunskaper sättas inom parantes. Det är fenomenets natur som det beskrivs i informanternas berättelser som betonas. Avslutningsvis ska en syntes göras av meningsenheterna.36
4.3 Socialkonstruktivism
I denna studie används Vygotskijs socialkonstruktivistiska teori. Ett vanligt begrepp som också associeras med Vygotskij är sociokulturellt perspektiv på lärande. Vygotskij menar att människan är, ”/…/framför allt en produkt av sin miljö och av sin fostran i den miljön.”37 I enlighet med den socialkonstruktivistiska teorin är människan beroende av de
förutsättningarna som kulturen erbjuder. Människans begräsningar finns i kulturens begräsningar.38 Detta perspektiv på människan och kulturen är identiskt med
Cheskzentmihalyi som beskriver kreativitetens koppling till en kulturell gemenskap och att kreativitet sker i ett kulturellt sammanhang.39 Cheskzentmihalyi beskriver att det under
34 Allwood, C.M. & Erikson, M.G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och andra beteendevetenskaper. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur. s. 103.
35 Chang, 2008, s. 131.
36 Allwood & Erikson, 2017, s. 103.
37 Edberg, H. (2017). Vygotskij i skrivundervisningen. Studenters skrivande i humaniora och samhällsvetenskap s.
55.
38 Edberg, 2017, s. 56.
39 Csíkszentmihályi, 1996, s. 26.
renässansperioden fanns andra kulturella förutsättningar gällande konst, så som ökat
spridande av kunskap om måleri och ett förändrat ideal i jämförelse med medeltiden. I den här studien används, i enlighet med Cheskzentmihalyi och Vygotskij, perspektivet att människans kreativitet och lärande är i relation till kulturen och det sociala.
5 Bearbetning och analys
Här analyseras Madeleine Alemans ochVirginia Mays kreativa process varav min egen.
5.1 Madeleine Aleman
Madeleine Alemans kreativa process redovisas som konstnärlig forskning skriven på
Konstfack. Uppsatsen är disponerad med följande rubriker; inledning, projektets upplägg och metod, drömflöde, konstnärlig process, epilog, performance och, sammanfattning och reflektion.
I inledningen beskriver Aleman hur hon under sin uppväxt kommit i kontakt med ämnet drömmar via sina föräldrar som jobbade med psykoterapi och psykoanalys. Detta har gjort att hon fört drömdagbok och använt drömmar för att förstå sig själv. Hennes morfar var även swedenborgspastor. I sitt projekt undersöker och reflekterar hon över 1700-tals
mystikern och vetenskapsmannen Emanuel Swedenborgs och hennes egna drömmar som resultat i teckningar, målningar och performance. Ett syfte med projektet är att synliggöra interaktionen mellan konstnärliga arbeten och det undermedvetna.
Under rubriken projektets upplägg och metod, beskriver hon metoder eller strategier som används i den kreativa processen. Hon använder psykoanalytikern Carl Jungs metod aktiv imagination, som är en terapeutisk metod bestående av medvetet styrda inre fantasier. Hon använder tarotkort, som sedan 1700-talet används för spådomskonst och psykologiska reflektioner, I Ching som hon beskriver som det äldsta litterära verket i Kina och Oblique strategies som är en kortlek skapad av Brian Eno och Peter Schmidt för att avhjälpa kreativ blockering.
Under rubriken drömflöde beskriver hon sina egna drömmar varvat med utdrag ur Swedenborgs drömbok. Syftet med stycket är oklart.
Nästa avsnitt, konstnärlig process, innehåller journalanteckningar som börjar 29 Januari 2012 och avslutas 17 Maj 2012 och innefattar ca tjugo inlägg. De inlägg som är
relevanta för den här undersökningen är de som behandlar ett kreativt problem eller kreativ strategi.
I inlägget från 2 Februari beskriver hon hur hon får en känsla av att hennes projekt ska vara i tre delar. Det är intressant att det är en känsla och att det inte finns något tydlig anledning. I resterande del beskriver hon hur hon använder sina tarotkort för att besvara frågan, ”Vad är det som händer just nu?”. Hon blandar och drar tre kort, vagnen, prinsessa i stavar och åtta i stavar. Tolkningarna av korten beskrivs kryptiskt. Vagnen tolkas som att rikta sin energi, och trots ambivalens, att fullborda sin vilja, anta utmaningen, göra karriär i personlig utveckling och i den yttre världen. Prinsessa i stavar tolkas bland annat som befrielse från rädsla, ny livskraft, livsglädje, inspiratör, och att företeelser attraherar varandra och fullbordar sig genom att inordna sig i större sammanhang. Åtta i stavar tolkas som att tanken föds och kastar sig ut i den fria rymden för att undersöka idésfären. Inspiration och erfarenhet i förening. Klar direkt kommunikation. Livsmål förverkligas.
Sedan beskriver hon hur hon använder I Ching där hon får nummer sextio som representerar begräsningar och nummer fyrtiotvå som representerar ökning. Reflektionen som följer nämner hon att det känns rätt, och att hon har mycket som ska formas till en helhet.
I ett kort inlägg från den 25 Februari beskriver hon hur hon vill förena sitt skapande med sina och Swedenborgs drömmar med Carl Jungs teorier.
Den 27 Februari beskriver Aleman hur hon har tänkt på Swedenborgs genombrott efter hans andliga kris då han lämnar naturvetenskapen för teosofin. Aleman beskriver att hon vill komma till ett genombrott i sitt konstnärliga skapande. Då samtalar hon med Swedenborg, antagligen med metoden aktiv imagination. Dialogen är som följer;
- Hej Emanuel! Vad är det av ditt stora arbete som jag kan bidra med att lyfta fram?
- Jo att de inre världarna är en spegling av den andliga. Genom att blicka inåt kan ni på jorden få syn på himlen.
Den 8 Mars beskriver hon en aktiv imagination session, som utvecklas till berättelse efter att hon ligger på sitt ateljégolv och utför yoga. Sedan i hennes aktiva imagination befinner sig på en äng. På ängen möter hon sin ledsagare. Han berättar att han ska leda Aleman in i drömmen, att han är narren i tarotkortleken och ska hjälpa henne att kasta sig ut i det okända. Sedan ombeds hon gå in i ett hus. Hon går in i huset. Narren väntar
utanför. Hon går djupare in i huset och hittar en dörr med texten dröm på. Hon går in genom dörren och befinner sig i Konstakademins foajé bland de stora gipsskulpturerna där hon möter en kung som är lustig. Hon ser att han blöder i höger tinning. Därefter kommer de fram till att hon också blöder, men att hon inte kommer dö, och kungen leder Aleman till
Swedenborg. Swedenborg förklarar sedan att om hon ska berätta för ”dem där nere” om honom, så kan hon hoppa över allt förutom kärleken. ”Kärleken är störst!”
Efter denna session så börjar Aleman direkt teckna med kol på ett papper uppsatt på väggen.
Den 14 Mars så läser Aleman inledningen till Swedenborgs drömbok och läser förordet skriven av Per Erik Wahlund: ”Över huvud taget är det fel att tänka sig Swedenborg som en excentrisk enstöring med umgänget inskränkt till de eteriska väsen han emellanåt påstås ha låtit duka för sitt lusthus och utspisat efter en matsedel, som stod i stark konstrast till hans vanliga spartanska kosthåll.” Sedan beskriver hon hur hon vill laga en trerätters middag till Swedenborgs ande och bjuda honom i hans lusthus. Hon lägger fram idéen att det skulle kunna vara en blandning mellan ritual, berättande, sång, och matlagningsprogram.
Den 19 Mars beskriver Aleman hur hon vill sjunga ut sina tre kolteckningar som hon har gjort i sin ateljé. Sedan beskriver hon hur hon ska göra sitt performance i ett lusthus som börjar bli tydligare.
Sedan följer ett schema av hennes performance. Där skriver hon att det ska utspela sig i Swedenborgs lusthus på Södermalm i Stockholm 26 Maj 2012 klockan 15:00.
Hennes performance ska bestå av tre scener; den första ska vara likt ett matlagningsprogram, med presentation av maten och de inbjudna andarna. Andarna består av Swedenborg, Ljung och Isabelle Eberhard. Den andra scenen ska vara ett samtal med andarna. Den tredje ska vara en ritual som inkluderar röstimprovisation. Maten ska bestå av, till förrätt isländsk räkcocktail, huvudrätt inkokt lax med potatissallad och romsås samt semlor till efterrätt.
I sammanfattning och reflektion beskriver hon, att hon tittat på
matlagningsprogram och talkshows, läst om ritualer i olika kulturer, läst recept och lagat mat.
Hon har även planerat kostym och scenografi, något som fallit bort ur journalen.
5.2 Virginia May
Virginia Mays kreativa process presenteras i en mastersuppsats hon skrivit i konst som hon läst på Queensland University of Technology. Uppsatsen är skriven på engelska och är
disponerad med följande rubriker: Introduction, Research Process and the Role of Inutitive Inquiry, The Creative Process Methods, Outcomes, och Conclusions.
Under rubriken Introduction skriver May att syftet är att förstå processen som används i kreativa uttryck. Hon beskriver även att hon använder begreppet ”intuitive inquiry”
eller, som jag skulle översätta det, intuitivt sökande. Hon beskriver några olika definitioner av begreppet och slår upp begreppet i Websters uppslagsbok där begreppet definieras som,
”The act of knowing without the use of rational processes, immediate cognition”.40 Hon skriver sedan att fördelen med en intuitiv kreativ process är att den synliggör vad det innebär att vara människa och inkluderar det tranformativa, det mystiska och det kreativa som är svåra att komma åt genom vanlig konventionell forskning. Som en fallstudie så är hennes syfte primärt att beskriva sin kreativa process, och i andrahand analysera och tolka materialet för att förstå den kreativa processen. May skriver om hennes uppväxt i form av en skönlitterär text som innehåller beskrivningar av känslofulla episoder och sådant som intresserar henne, inkluderat att sy dockor, fotografera, måla och skriva poesi.
I avsnittet med titeln, Research Process and the Role of Inutitive Inquiry börjar hon med att beskriva hur hennes målande i ett akademiskt sammanhang fick henne att fundera på hur hon kan översätta vad hon gör i sin ateljé till en forskningsmetodologi. May beskriver hur forskning om konstnärers kreativa processer har varit sällsynt. May beskriver begreppet intuitiv kreativ process där intuition är centralt fenomen inom kreativitet och hänvisar därefter till boken Intuition: How we think and act av Tony Bastick och The art of case study research av Robert Stake. För Bastick att intuition är förverbal, förmedveten och icke- sekventiell. Därför, skriver May, räcker inte logiska förklaringar av intuition.
I The Creative Process Methods där May beskriver sin kreativa process varvat med analys. Följande journalanteckning beskriver Mays målande:
14/9/03 “I begin with a blank sheet of paper tacked to the wall. I pick up a soft tapered brush; scan the 25 premixed colors for one that draws me and dip into it. I move to the wall, start painting, let the brush find a shape, an image, a line. I pay attention to how I feel in the moment, watching my hand move the brush feeling alive and present in the immediate moment. Sometimes I think I know. How will I start a painting? Maybe a figure or an object? It must be something that fills my being with urgency. I don’t have a specific image in mind, only a feeling and a sense of what might be. /---/”41
40 May, 2005, s. 9.
41 Ibid., s. 32.
May skriver hur hennes rutinmässiga måleriprocess hjälper henne att koppla bort det logiska tänkandet. När hon tror att hon är färdig med sin målning, letar hon efter en plats i målningen att lägga till en punkt eller linje som kan skapa associationer som tillåter henne att fortsätta måla.
I en del av texten skriver hon hur hon fick ett begär att måla spöken.
Genom att bortse från förutfattande meningar vad som representerar ett spöke skapade hon en ny symbol för spöken, i form av formlösa gråa figurer, som kan tolkas som abstrakta.42
Självintervjuande är en central del i hennes ”intuitive inquiry”. 43 Denna strategi använder hon för att bli av med fördomar. De påminner om fri association som metod. Här följer ett exempel ur Mays självintervju:
What would I paint if I could be unskilled, stupid, if it did not look like what I wanted? What would I paint if it was childish?
A big wounded heart – several in the back ground More heads
Decorative colorful squiggles on the center figure Tears
A flood of tears from the eyes
Tear from the god/mother above with the huge heart44
I avsnittet Outcomes, presenterar May bilder på färdiga målningar och ett symbollexikon med detaljbilder från hennes målningar.
5.3 Min kreativa process
Min kreativa process har dokumenterats från 24 Februari 2020 till 20 April 2020. Den
innefattar hur jag har använt de kreativa strategierna i boken Zig Zag. Där dokumenteras hur jag först genererar idéer, gör skisser och för att sedan måla på det som blir den färdiga målningen. Den färdiga målningen står för den gestaltande delen av min undersökning och har fått titeln Förlora sig själv. Den kan ses på sida tjugofem som bild 12. I följande beskriver jag min kreativa process från idé till färdig målning utifrån dokumenterandet av min kreativa process. Här följer ett citat från mitt första inlägg ur journalen 25 Februari:
42 May, 2005, s. 38.
43 Ibid., s. 38-39.
44 Ibid., s. 40.
Det första som har hänt när jag har läst Zig Zag är att jag har blivit mindre dömande. Den öppna attityden som Ellen Langer Och Richard Wiseman förespråkar har gjort att jag kan få tag på inspiration som jag inte tillåtit mig ta in.45
Att vara mindre dömande hjälpte mig att genera nya idéer och koppla ihop saker som
inspirerade mig. Detta hade en viktig roll i den kreativa processen. Sawyer nämner i Zig Zag en kreativ strategi som går ut på att generera listor med kriterier för urval av idéer. I det här fallet handlar min lista om vad målningen kan innehålla. Här följer listan:
Här följer ett citat från mitt fjärde inlägg som skrevs 16 Mars:
Jag har blivit intresserad av sådant som närvaro, jaget, tankar och tid. /---/ Det som jag fastnade för var idéen om upplysning, att något kan vara fejk som trollkarlen från oz är fejk.
Frågan jag ställer mig är ”vem är jag?” och ”vad är jag?” om jag inte är mina tankar.46
I mitt tredje inlägg beskriver jag ”den mörka fantasygenren” som min utgångspunkt att jag vill skapa något originellt. I relation till inlägget presenteras en teckning jag gjort, som ses som bild 1, som representerar genren.
45 Sahlin, Sebastian, Journal, 2020, finns i författarens ägo.
46 Sahlin, Sebastian, Journal, 2020, finns i författarens ägo.
- Mörker - Snö
- Förortshus - Blommor - Odöda monster - Skuggor
- Miniatyrvärldar - TV
- VR-headset - Rök/dimma - Skräp - Mobiler
- Färgade skuggor/ljus - Subtilt
- Statyer - Skog
Bild 1
Ambitionen var att göra något kreativt vilket jag tänkte var synonymt med att göra något nytt.
Eftersom att ”den mörka fantasygenren” var det jag brukade teckna och måla, ville jag använda byggstenar från den i den färdiga målningen.
En annan idé som tog uttryck i den färdiga målningen är ”förortshus”, som nämns i listan ovan men också i det fjärde inlägget 16 Mars. Detta är ett bra exempel på att jag blivit mindre dömande, då jag innan hade föredragit en medeltida, fantasymiljö. Jag målade även en studie av ett fotografi som föreställer ett förortshus i Jakobsberg i Stockholm utifrån detta intresse. Målningen kan ses som bild 2.
Den 20 Mars började jag att skissa på idéer till målningar. Målet var att göra 50 stycken små skisser. Det av anledningen att Sawyer beskriver att kvantitet är viktigt för att generera idéer och att det är viktigt att göra istället för att tänka. I anteckning från journalen skriver jag att ”Jag har upplevt det givande då det har gjort att jag kommer åt det jag inte kommer åt i text och i huvudet på samma sätt; görandet och formen.” Det jag menar med form är måleriet och tecknandet, i förhållande till innehållet som jag kom i kontakt med när jag skrev listan. Bild 3, som egentligen är fem bilder, är ett urval av några av dessa skisser jag gjorde.
Bild 2
Den 24 Mars skrev jag om fri association som jag använde som en kreativ strategi utifrån Sawyers bok Zig Zag. Jag utgick ifrån ordet identitet som jag associera med id-kort, som jag sedan associerade med namnbricka och därefter namnbricka med läkare. Det fick mig att minnas ”/…/ett minne av obduktioner av döda som jag sett på internet för flera år sedan. Jag drabbades av en äckelkänsla av att just den människan, som kanske hade identiteten som far eller mor och älskad av nära och kära slutar som uppskuren på ett bord.”
Den 25 Mars beskriver jag idén att använda frågetecknet som en symbol i målningen. Symbolen hämtades ifrån en video med titeln Enlightenment Guided Inquiry - The Neti Neti Method på Youtube-kanalen Actulized.org som handlade om en hinduisk övning för att komma i kontakt med jaget. Denna metod utgick ifrån att jaget är en konstant och att allt som associeras med jaget, som individen tror att den är, är föränderligt. Målet är att komma i kontakt med att jaget egentligen är luft, något som inte går att ta på.
Bild 3
Bild 4
Då nämndes frågetecknet som en symbol för det. Frågetecknet symboliserar att jaget bara är en tankekonstruktion och att tankar bara är som ljuset på en skärm.
Den 26 Mars målade jag en studie eftersom att Sawyer förespråkar att lära sig om ämnet en är kreativ inom. Studien kan ses som bild 4. Fokuset var att undersöka hur jag kunde använda materialet för att få önskad effekt. Det svåra med akrylfärg är att det torkar fort och därmed skapar hårda kanter istället för mjuka övergångar. Då testar jag att måla transparent akrylfärg med en akvarellpensel. Akvarellpenseln används för att få mjukare penseldrag. Jag minns hur försäljaren i butiken försökte ryka akvarellpenslarna ur handen på mig, eftersom att det är ovanligt att använda dem för akrylfärg.
Den 31 Mars börjar jag komma igång med urvalet av idéer till min målning. Bild 5 och bild 6 ses de två första skisserna som gav upphov till den färdiga målningen. Skillnaden mellan bild 5 och bild 6 är perspektivet. Jag vill uppnå ett grodperspektiv i skisserna. Dessa skisser är en utveckling av skisserna jag påbörjade 20 Mars som syns i bild 3. Här börjar jag uppleva ett problem då jag vill kommunicera ”/…/ett budskap som är svårt att kommunicera.
Kommer betraktaren att förstå budskapet?”. Sedan tänker jag att jag begränsar mig om jag försöker göra en bildgåta som ska föra fram ett budskap istället för att fokusera på skönheten med måleriet.
Bild 5 Bild 6
Den 2 April skriver jag om att jag utvecklade de tidigare skisserna ytterligare. Jag upplever att den nya skissen, bild 8 är en stor förbättring jämfört med bild 5 och bild 6. Bild 7 föreställer skissen först utan färg och bild 8 med färg. Man kan säga, enligt Sawyer, att jag försöker leta efter ett visuellt problem istället för att lösa första bästa visuella problem jag kommer på.
Sawyer nämner i Zig Zag att de målningar från konstnärer som söker visuella problem upplevdes mera kreativa.
Den 3 April gjorde jag en ny version som syns som bild 9 av samma idé med ett ovanifrån perspektiv eftersom att jag upplevde att jag aldrig fick till grodperspektivet som jag ville. Den innehåller några byggstenar från den tidigare skissen som tv:n med frågetecknet, en modern miljö och karaktären som befinner sig i ett upplöst tillstånd. En sak som jag lade till, som uppstod i målandet, var en elkabel. Jag vet fortfarande inte helt vad den symboliserar.
Bild 7 Bild 8
Den 7 April började jag på målningen Förlora sig själv. Jag började med att teckna upp motivet på en vit bakgrund som kan ses som bild 10. Efter att jag börjat måla kommer jag på att jag vill mörka ner delar av målningen.
Den 13 April har jag testat akrylfärg som håller sig våt längre. Detta gör att det är möjligt att låta blanda färgerna i varandra för att få mjuka kanter. Detta syns tydligt i detaljbilden som ses i bild 11 av målningen Förlora sig själv. Det var ett av problemen som jag försökte lösa i studien som ses som bild 4.
Bild 9
Bild 10
Bild 11
Den 23 april blev jag färdig med målningen Förlora sig själv som syns i bild 12. Den är 30 cm x 40 cm stor och målad med akrylfärg. Jag pendlar mellan att uppskatta det färdiga resultatet och att inte vara nöjd med det. Jag skulle vilja att den rosafärgade människan i bilden är kompositionsmässigt och färgmässigt mera harmonisk med bakgrunden. Men det är första gången jag målar en sådan målning. I den bemärkelsen är jag nöjd. Jag upplever att skissen som syns i bild 9, har en kvalité som den färdiga inte har. Den är mera målerisk med mera balanserade färger. Beslut som jag fattade var för att få en mer balanserad komposition. Jag målade en ljusare himmel utanför fönstret som jag upplevde lockade ögats uppmärksamhet för mycket. Jag ville att tv:n och den rosa människan skulle vara det som uppmärksammades i målningen. Det gjorde att jag att tonade ner den ljusa himlen.
Bild 12
6 Tolkning och resultat
Här följer tolkning och jämförelse av min, Alemans och Mays kreativa processer. I detta avsnitt kommer frågeställningen besvaras, ”Vad kännetecknar en kreativ process?” Materialet tolkas och jämförs utifrån den empiriska fenomenologiska teorin för att ringa in vad som kännetecknar en kreativ process. Begreppet meningsenhet är en del av analysmetoden. En meningsenhet är ett tema som består av en aspekt av fenomenet som studeras. Den meningsenhet jag undersöker är kreativ strategi där olika gemensamma kreativa strategier jämförs. Sedan jämförs skilda kreativa strategier. Det som blir svaret på frågeställningen är att en kreativ process kännetecknas av fri association och intuition. Också att kreativitet kan ha en planerad eller spontant tillvägagångsätt.
6.1 Gemensamma kreativa strategier
I de kreativa processerna hittas liknande kreativa strategier och tillvägagångsätt. Virginia Mays utgångspunkt är intuition och ett mera spontant och processorienterat tillvägagångssätt som viktig kreativ strategi. Det som hon är fokuserad på är målandet eller görandet. May skriver,”
My practice has been almost completely process oriented and the paintings were simply objects that documented this process”.47 Alemans tillvägagångssätt var att utgå ifrån sina och Swedenborgs drömmar tillsammans med spådomskonst med verktygen I Ching och tarotkort.
Hon använder även terapimetoden aktiv imagination som kreativ strategi. Hon beskriver i en intervju, att hon inte visste vad det skulle leda till innan.48 Jag använder fri association som kreativ strategi. Det alla tre kreativa processer har gemensamt är att de låter idéer genereras, som hos Alemans ur det undermedvetna, hos Mays genom intuition och som i min kreativa process som hos Sawyer beskrivs som fri association. Det är kreativa strategier som våra kreativa processer har gemensamt.
6.2 Enskilda kreativa processer
Vid jämförande av de tre kreativa processerna framgår det att Mays kreativa process inte har något förutbestämt ämne som det behandlar. Hennes kreativa process uppstår i själva målandet, det finns ingen skiss eller plan innan. Hon har inte valt innehåll på förhand, endast vilka medium hon ska använda. Mays måleri är mest abstrakt men där vissa symboler dyker
47 May, 2005, s. 45.
48 Aleman, Madeleine, “Madeleine Aleman @ Supermarket 2013”, vimeo.com/67003974, 12-05-2020
upp. Alemans kreativa process är motsatt då hon har valt vilket innehåll hon vill behandla, som är Swedenborgs och hennes drömmar men inte hur hon ska gestalta det. Min kreativa process har varit mera planerad där jag väljer att måla med akrylfärg. Sedan har jag spenderat tid med att skissa och komma på idéer på hur målningen ska se ut innan jag börjar måla på den huvudsakliga målningen. I de kreativa processerna kan man hos May se ett spontant tillvägagångssätt varav i Aleman och mitt fall planerat tillvägagångssätt. Följden blir att kreativitet kan vara spontan och planerad.
7 Slutdiskussion
7.1 Studiens koppling till skolan
Hur kan resultatet av den här undersökningen användas i skolan? Insikten i hur olika kreativa processer skiljer sig från varandra kan vara bra att ha när lärare handleder elever. En rödtråd i alla kreativa processer som undersöks i den här uppsatsen, är det intuitiva, den fria
associationen och brukandet av det undermedvetna. Detta går väll ihop med det icke-
dömande kreativa strategin som Sawyer nämner. Det handlar om att inte kväva idéerna innan dom ges plats. Det kan bli utmanande för skolan då elever upplever dömande och
bedömande från lärare och andra elever på skolan.
Insikten att det finns planerade och spontana tillvägagångsätt öppnar upp för
möjligheten för elever att hitta en kreativitet som passar dem själva. Att ha en mera spontant tillvägagångs kanske inte alltid funkar i skolan eftersom att mycket, eller allt, ska bedömas.
Det autoetnografiska dokumenterandet passar bra med elevers självbedömning och självreglering som Anders Jönsson, som är docent i utbildningsvetenskap, skriv er om. Det påminner om den autoetnografiska metoden genom att eleven dokumenterar sin egen kreativa process för att sedan reflektera över den. Detta kan ske på flera sätt, som att lära sig att ha i åtanke, frågorna, ”Vart ska jag ta vägen?”, ”Var befinner jag mig i förhållande till målet” och ”Hur ska jag närma mig målet?”.49
I bildämnet på gymnasiet återkommer att eleverna ska dokumentera sina
arbetsprocesser. Det står bland annat i det centrala innehållet för kursen Bild och form 1b,
49 Jönsson, A. (2013). Lärande bedömning. (3., [utök.] uppl.) Malmö: Gleerups utbildning. s. 123–133.
”Metoder för att driva och ta ansvar för egna arbetsprocesser och dokumentation, till exempel portföljmetoden.” 50
7.2 Om jag gjort om studien och fortsatta studier
Om jag hade gjort om den här undersökningen hade jag samlat min autoetnografiska data med en annan insamlingsmetod. Jag tror det hade varit bra att kombinera det fotografiska och det skriftliga med en diktafon. Det går fortare att tala och spela in sina tankar än att skriva ner dem i efterhand. Detta blir relevanta för att fånga de delikata nyanserna i den kreativa processen.
Problemet med autoetnografi är att dokumenterandet bryter den kreativa processen, som May skriver om.51 Det gör det svårt att fånga de finkänsliga nyanserna. Något jag också upplevde. Det kan stoppa den fria associationen. May sätter intuition i motsats till logiken, vilket gör att när en logiskt analyserar den kreativa processen förloras intuitionen.
En tanke som jag inte vågat utveckla under tolkning och resultats avsnittet är att Mays kreativa process är en problemfri kreativprocess eftersom att hon inte är intresserad av rätt och fel. Detta skulle vara kontroversiellt eftersom att kreativitet oftast definieras som problemlösning. Men detta är beroende av hur en definierar problem, vilket är något jag har exkluderat att fördjupa mig i.
Andra frågor för framtida undersökningar är om det är lättare att lära ut kreativitet i bildämnet. Flera har hävdat detta eftersom att bild kanske inte kräver samma förkunskaper som matematik och är friare då det inte finns tydliga rätt och fel, men några studier i detta har mig veterligen ännu inte gjorts. Undersökningar i frågan skulle kunna höja bildämnets status i skolan.
50 Skolverket, (2010). SKOLFS 2010:169.
51 May, 2005, s. 38–39.
Källförteckning Tryckta källor
Aleman, Madeleine, Att skåda och skärskåda: konstnärlig forskning med avstamp i Swedenborgs drömmar, Institutionen för Konst, Konstfack, 2012.
Allwood, C.M. & Erikson, M.G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och andra beteendevetenskaper. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Brodén, Maria, Vem är du? Vem är jag? Levande charader: Ett försök till att synliggöra en konstnärlig forskningsprocess samt de dolda kunskaperna som tillkommer, Institutionen för Bildpedagogik, Konstfack, 2014
Chang, H. (2008). Autoethnography as method. Walnut Creek, Calif.: Left Coast Press.
Csíkszentmihályi, M. (2013). Creativity: the psychology of discovery and invention. (First Harper Perennial Modern Classics edition.) New York: Harper Perennial Modern Classics.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Edberg, H. (2017). Vygotskij i skrivundervisningen. Studenters skrivande i humaniora och samhällsvetenskap.
Jönsson, A. (2013). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups utbildning.
Lilja, E. (2015). Konst, forskning, makt: en bok om konstnären som forskare. Stockholm:
Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet.
Lindström, L, Kan kreativitet läras ut? En bildpedagogisk översikt, Lärarutbildningen, Malmö högskola, 2007.
Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. (2011).
Stockholm: Skolverket.
May, Virginia, Intuitive inquiry and creative process: a case study of an artistic practice , Queensland University of Technology, 2005.
Robinson, K. (2017). Out of our minds: the power of being creative. (Third edition.) Chichester, West Sussex: John Wiley & Sons Ltd.
Sawyer, R.K. (2013). Zigzag: the surprising path to constant creativity. (First edition.) San Francisco: Jossey-Bass.
Sverige. Skolverket (2018). Allmänna råd om betyg och betygssättning [Elektronisk resurs].
Stockholm: Skolverket.
Vestman, Ida, Kreativa processer och var man hittar dem: En autoetnografisk studie om kreativa processer, Kandidatuppsats, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2018.
Vygotskij, L.S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos.
Ögren, Hanna, Take me to Paisley : En autoetnografisk studie av en kreativ process,
Kandidatuppsats, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2018.
Österlind, E. (2018). Estetiska uttrycksformer – syskon eller kusiner. De estetiska ämnenas didaktik: utmaningar, processer och protester.
Otryckta källor
Aleman, Madeleine, “Madeleine Aleman @ Supermarket 2013”, vimeo.com/67003974, 12-05-2020.
debate.org/opinions/is-art-useless
Sahlin, Sebastian, Journal, 2020, finns i författarens ägo.
Skolverket, (2010). SKOLFS 2010:169.
Bildförteckning
Omslagsbild – Sebastian Sahlin, Processbilder, 2020 Bild 1 - Sebastian Sahlin, Teckning, 2020
Bild 2 - Sebastian Sahlin, Studie av förorthus, 2020, Akrylfärg på panel Bild 3 - Sebastian Sahlin, Fem skisser, 2020
Bild 4 - Sebastian Sahlin, Studie av material, 2020, Akrylfärg på panel Bild 5 - Sebastian Sahlin, Skiss, 2020
Bild 6 - Sebastian Sahlin, Skiss, 2020 Bild 7 - Sebastian Sahlin, Skiss, 2020
Bild 8 - Sebastian Sahlin, Färg Skiss, 2020, Akryl på panel Bild 9 - Sebastian Sahlin, Färg Skiss till Förlora sig själv, 2020 Bild 10 - Sebastian Sahlin, Teckning av Förlora sig själv, 2020
Bild 11 - Sebastian Sahlin, Detaljbild av Förlora sig själv, 2020, Akryl på panel Bild 12 - Sebastian Sahlin, Förlora sig själv, 2020, Akrylfärg på panel, 40 cm x 30 cm
