Uppsats i kostvetenskap C, 15 hp Dietistprogrammet, 180 hp
Ht 2020
EN KVANTITATIV STUDIE AV
LIVSMEDELSVAL MED FOKUS PÅ
FETTKVALITET VID LCHF
A quantitative study of food items focusing on fat quality
during LCHF
Björn Tedestam & Linn Seppälä
SAMMANFATTNING
Bakgrund. Befintlig forskning som studerat LCHF (Low Carb High Fat) har huvudsakligen undersökt hur dieten påverkar individers hälsa. Det saknas studier på hur LCHF ser ut i praktiken och i synnerhet i Sverige.
Syfte. Syftet med studien var att undersöka vilka livsmedel med fokus på fettkvalitet, som används av utövare av dieten LCHF samt undersöka skillnader mellan olika grupper.
Metod. Studien genomfördes med en webbenkät som postades i facebook-gruppen “LCHF-gruppen”.
Antalet deltagare var 108. Inklusionskriterier för deltagande var minst 18 års ålder och att man hade ätit LCHF-kost i minst 3 månader. Som signifikansnivå valdes p<0,05. Vid jämförelser av grupper användes Chi-två test och Mann-Whitney U test.
Resultat. Av de mest frekvent konsumerade livsmedlen innehöll de flesta livsmedel övervägande mättat fett, som exempelvis smör, grädde och ost med fetthalt 26-35%, men där fanns också livsmedel med större andel omättat fett. Män konsumerar mer rött kött än kvinnor, medan kvinnor konsumerar mer nötter och frön än män. De yngre deltagarna åt mer av vegetariska alternativ till animaliska livsmedel jämfört med de äldre.
Ister, talg och späck konsumerades mer av gruppen som ätit enligt LCHF > 2 år, medan matolja, fet fisk och grädde konsumerades mer av gruppen som ätit enligt LCHF ≤ 2 år.
Slutsats. Resultaten bekräftar delvis stereotypen att en LCHF-kost innehåller mycket mättat fett. En del av de livsmedel som konsumerades hade dock en högre andel omättat fett. Vår studie visade att livsmedsvalen vid LCHF-kost kan variera en del mellan personer.
ABSTRACT
Background. Existing research about LCHF has primarily investigated how the diet affects the health of individuals. There is a lack of studies investigating how the LCHF diet looks like in real world conditions, especially in Sweden.
Objective. The objective of this study was to investigate which food sources of fat are used by followers of LCHF and to examine differences between groups.
Method. The study was conducted using an online form which was posted in the facebook group “LCHF- gruppen”. The number of participants was 108. In order to meet the inclusion criteria of the study the participant had to be at least 18 years old and have been eating an LCHF-diet for at least three months. The level of significance chosen was p<0,05. To make comparisons between groups the chi-square test and the Mann - Whitney U test was used.
Results. Among the most frequently used food items most were high in saturated fat such as butter, cream and cheese 26-35%. However, some of these food items contained predominantly unsaturated fats. Men consumed more red meat than women did. Women consumed more nuts and seeds than men. The younger age-group of participants consumed more plant-based alternatives to animal protein in comparison to the older age-group. The group who had been eating accordingly to LCHF > 2 years had a higher consumption of grease and lard than did the group of LCHF ≤ 2 years, which had a higher consumption of cream, fatty fish and cooking oil.
Conclusion. The results partially confirm the stereotype which states that a LCHF-diet contains a high amount of saturated fats, however there were also food items consumed which had a higher proportion of unsaturated fats. Our study showed that the food items included in a LCHF-diet can vary from person to person.
Innehållsförteckning
1 BAKGRUND ... 5
2 SYFTE ... 5
3 METOD ... 5
3.1 Metodval ... 5
3.2 Urval, rekrytering och datainsamling ... 5
3.3 Databearbetning och analys ... 6
3.4 Förförståelse ... 8
3.5 Etiska aspekter ... 8
4 RESULTAT ... 8
4.1 Livsmedel som konsumerades mest frekvent ... 9
4.2 Livsmedel som konsumerades minst frekvent ... 11
4.3 Vad påverkar val av livsmedel? ... 14
5 DISKUSSION ... 14
5.1 Resultatdiskussion ... 14
5.2 Samhällsrelevans ... 17
5.3 Metoddiskussion ... 18
6 SLUTSATS ... 19
7 TACK ... 19
8 REFERENSLISTA ... 20
Bilaga 1. Webbenkät
5
1 BAKGRUND
LCHF (Low Carb High Fat) är en diskuterad och studerad kosthållning framför allt som en diet för
viktnedgång, men också som hjälpmedel vid diabetes (1). LCHF och andra lågkolhydratkoster kan ha både positiva och negativa effekter (2). En negativ effekt av LCHF har setts kunna vara att intaget av mättat fett blir för högt, då man minskar andelen kolhydrater i kosten och ökar mängden fett. En hög konsumtion av livsmedel som innehåller mättat fett kan komma att påverka blodfetterna i negativ riktning, vilket är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar. I en studie såg man att en LCHF-kost under tre veckor fick
koncentrationen av LDL-kolesterol i blodet att öka för personerna i försöksgruppen (3). Samtidigt hävdas i en översiktsartikel att flera markörer för hjärt-kärlsjukdomar kan förbättras med en LCHF-kost (4). Bland annat kan låga koncentrationer av HDL-kolesterol ökas med LCHF.
En australiensisk studie jämförde tre olika grupper med följande egenskaper; “LCHF-utövare”, “utövare av en annan diet” och “utövare av ingen specifik diet” (5). I studien undersöktes bland annat skillnader mellan grupperna angående hälsa, livsmedelsval och bakgrund till dessa. Då forskarna jämförde gruppen som åt enligt LCHF med de två andra grupperna, såg de att LCHF-utövarna hade störst motivation till att äta livsmedel som innehöll smör och grädde, alltså livsmedel med övervägande mättat fett, samt att de åt mest kött och ägg. Å andra sidan såg forskarna att de som åt enligt LCHF också åt mest fisk och grönsaker, jämfört med de två andra grupperna. Enligt den studien äter alltså LCHF-utövare rikligt av olika livsmedel som innehåller både övervägande mättat och omättat fett.
Många av de studier som gjorts har alltså utforskat hur lågkolhydratkoster påverkar hälsan. Det har inte utretts hur en LCHF-diet ser ut i praktiken, än mindre i Sverige. I denna studie valdes därför att undersöka hur intaget av olika fettkällor ser ut hos LCHF-utövare i Sverige.
2 SYFTE
Syftet med studien var att undersöka vilka livsmedel med fokus på fettkvalitet, som används av utövare av dieten LCHF som önskar gå ner i vikt samt att undersöka skillnader i livsmedelsval mellan följande grupper:
• män och kvinnor
• yngre (< 47 år) och äldre (≥47 år) deltagare
• deltagare som ätit enligt LCHF i en längre (> 2 år) och kortare tid (≤ 2 år)
3 METOD
3.1
Metodval
Som undersökningsmetod valdes en kvantitativ metod och en webbenkät utformades via enkätverktyget Google forms. Kvantitativ metod valdes för att den bäst lämpar sig för att kartlägga livsmedel och undersöka skillnader mellan grupper. Valet av webbenkät gjordes utifrån dess egenskaper att på ett snabbt sätt kunna nå ut till många och göra det enkelt att deltaga.
3.2
Urval, rekrytering och datainsamling
Respondenterna för studien var utövare av kosten LCHF och dessa kontaktades via facebook-gruppen
“LCHF-gruppen”, som hade viktminskning som fokus. Webbenkäten med tillhörande följebrev postades där
6
med administratörernas tillåtelse. Valet av facebook-grupp gjordes utifrån flest antal gruppmedlemmar. Detta gav störst chans till att få en stor mängd data och därmed statistisk styrka. I studien deltog 108 personer.
Till studien rekryterades deltagare som själva ansåg sig äta LCHF-kost. Detta bestämdes för att hålla tröskeln för deltagande låg och därmed möjliggöra ett högre deltagarantal som medför ett större statistiskt underlag.
Av den anledningen definierades det inte hur strikt deltagarnas LCHF-kost skulle vara. Ytterligare
inklusionskriterier var att den deltagande skulle vara minst 18 år och ätit enligt LCHF i minst tre månader.
Det sistnämnda för att deltagarna skulle ha hunnit få till något slags etablerad kosthållning som är realistisk en längre tid.
I enkäten efterfrågades utöver livsmedelsval och dess frekvens även kön, ålder och längd på LCHF- kostperioden, vilket möjliggjorde jämförelse mellan grupper. Dessutom fanns en öppen fråga gällande motivering bakom livsmedelsval. Enkäten innehöll 14 frågor, varav sex öppna och åtta slutna. Enkäten hittas i Bilaga 1.
Eftersom metoden var webbenkät omöjliggör det en tillförlitlig beskrivning av det externa bortfallet i antal eller procent. I gruppen fanns det cirka 39 000 medlemmar men troligtvis hann inte alla medlemmar se inlägget under de tre dagar som enkäten var publicerad. Det var fem deltagare (4,4 %) som angav att de hade ätit en LCHF-kost kortare tid än tre månader, vilket exkluderade dem från studien. Det fanns inget internt bortfall.
Innan webbenkäten postades i facebook-gruppen genomfördes en pilotstudie med en deltagare som åt LCHF- kost i sin vardag. Det ledde till att enkäten omformades för att minska behovet av scrollande och således ge bättre anpassning till skärmen.
För att få med så många relevanta livsmedelsalternativ i enkäten som möjligt som LCHF-utövare använder sig av, tillfrågades en legitimerad dietist om denne ville ge sina synpunkter på webbenkäten. Dietisten i fråga har varit involverad i en studie om LCHF, genom att göra kosthistoriska intervjuer och hade därmed kunskap om vanliga livsmedelsval vid LCHF-kost.
3.3
Databearbetning och analys
Webbenkätens svar exporterades först till kalkylprogrammet Excel för bearbetning och importerades därefter till det statistiska analysprogrammet IBM SPSS Statistics 27.
Det fanns cirka fem deltagare som låtit bli att svara på flera frågor. Vid dessa enkätsvar misstänktes att deltagarna hade missat frekvensalternativet “aldrig eller inte varje månad” och tolkat det som att uteblivet svar skulle ha inneburit nollkonsumtion av livsmedlet i fråga och följaktligen låtit bli att svara. Därför tolkades inte dessa svar som internt bortfall, utan analyserades som ”aldrig eller inte varje månad”.
I enkäten fanns några öppna frågor där deltagarna hade möjlighet att ange andra livsmedel än de som fanns med i enkäten. Vissa deltagare angav här livsmedel som specifikt redan frågades efter i enkäten. Dessa svar, det vill säga frekvenser, räknades då med i det aktuella livsmedlet i enkäten. Ifall deltagaren exempelvis hade svarat “olivolja” både på den öppna frågan och där det specifikt frågades efter, raderades frekvensen och svaret tillhörande den öppna frågan.
I de fall livsmedel angavs som inte fanns med i enkäten slogs några livsmedel samman med livsmedel som redan förekom i enkäten. Detta eftersom fettkvaliteten i livsmedlen var snarlik. Till exempel valdes svaret
“omega-3-fettkapslar” i den öppna frågan att slås samman med livsmedlet “fet fisk”, som redan fanns i enkäten, på grund av likhet i fettsyreprofil samt för att underlätta databearbetning, då bara en deltagare svarat att den konsumerar omega-3-fettkapslar. Återkommande svar på den öppna frågan valdes att läggas till som ett nytt livsmedel i datamaterialet. Exempelvis fanns det några deltagare som hade angett “smetana” som svar, och detta lades då till som ett helt eget livsmedel.
7
Också svar som uppkommit på den öppna frågan “Vad påverkar främst ditt val av livsmedel? (t.ex. pris, smak, typ av fett)” bearbetades i Excel. Vid bearbetningen skapades, utifrån deltagarnas svar, kategorierna:
“smak”, “pris”, “typ av fett”, “fetthalt”, “kolhydratsinnehåll”, “naturligt” (med denna kategori menas att deltagaren väljer livsmedel som är så fria från kemikalier och tillsatsämnen som möjligt) och “annat”. Sedan beräknades hur många svar som innehöll information som tillhör var och en av kategorierna.
Vid databearbetningen av livsmedelsfrekvenser omvandlades alla frekvenser i enkäten till intag per månad.
Liknande omvandling av livsmedelsfrekvenser har tidigare använts i Northern Sweden Health and Disease cohort (6). Detta gjordes för att få en tydligare bild av datamaterialet samt att frekvenserna för olika livsmedel enklare skulle kunna jämföras med varandra. Då enheterna för alla frekvenser var samma kunde medianer samt 25:e och 75:e percentilen för varje livsmedel presenteras. Enheterna omvandlades till antal gånger per månad på följande sätt:
• Aldrig eller inte varje månad → 0,5 ggr/månad
• 1-3 ggr/månad → 2 ggr/månad
• 1 gång/vecka → 4 ggr/månad
• 2-3 ggr/vecka → 10 ggr/månad
• 4-6 ggr/vecka → 20 ggr/månad
• 1 gång/dag → 28 ggr/månad
• 2-3 ggr/dag → 70 ggr/månad
• 4 eller fler ggr/dag → 140 ggr/månad
Genom beräkning av medelvärde och spridningsmått (median och standardavvikelse) samt skapande av Q- Q-plots och histogram i SPSS, bedömdes åldern vara normalfördelad. Därmed kunde åldern presenteras med medelålder och standardavvikelse. Data på ordinalnivå presenteras som median (25:e - 75:e percentilen).
Övriga variabler som antal och procent.
För att kunna jämföra åldersgrupper skapades två olika åldersgrupper. Till den yngre åldersgruppen tillhörde deltagarna som var under medianåldern, det vill säga 47 år, och till den äldre åldersgruppen tillhörde
deltagarna som var lika med eller över medianåldern, alltså 47 år eller äldre. Åldern ändrades därmed från en kontinuerlig variabel till en nominalvariabel.
För att kunna jämföra grupper som ätit enligt LCHF olika länge skapades också två olika grupper. I den första gruppen hamnade de som hade ätit enligt LCHF i två år eller en kortare tid medan den andra gruppen utgjordes av dem som hade ätit enligt LCHF i längre än två år.
Inför de statistiska testen valdes signifikansvärdet p<0,05. För att utröna skillnader i fördelningen mellan män och kvinnor i de två åldersgrupperna användes chi-två-test. Samma test användes för att utröna skillnader mellan män och kvinnor i hur länge de hade ätit enligt LCHF, samt för att utröna skillnader i de olika åldersgrupperna i hur länge de hade ätit enligt LCHF. Inför chi-två-testen säkerställdes att villkoren för testen uppfylldes. Inga ändringar i data behövde göras för att villkoren skulle uppfyllas.
För att presentera livsmedelsval på ett lättöverskådligt sätt samt kunna göra chi-två test, grupperades livsmedlen efter frekvens:
• medianfrekvens > 0,5 ggr/månad = mest frekventa livsmedel
• medianfrekvens = 0,5 ggr/månad = minst frekventa livsmedel
För livsmedel som konsumerades mest frekvent analyserades skillnader mellan män och kvinnor med Mann- Whitney U test. Samma test användes för att undersöka om det fanns skillnader i livsmedelsval mellan åldersgrupper samt de som ätit enligt LCHF i en kortare eller längre period.
För livsmedel som konsumerades minst frekvent ansågs spridningen göra Mann-Whitney U test olämpligt.
Dessa variabler analyserades därförmed chi-två-test. För att kunna använda chi-två test omgrupperades variablerna. Den första gruppen innehöll alla frekvenser som var >0,5 ggr/månad och den andra innehöll alla frekvenser som var 0,5 ggr/månad.
8 3.4
Förförståelse
Det finns en del fördomar gällande LCHF. En fördom är att det konsumeras mer grädde, smör och andra livsmedel med mycket mättat fett inom denna diet jämfört med den övriga befolkningen. Eftersom en LCHF- kost har ett fettintag på cirka 60 - 70 E % (7, s. 374) går den stick i stäv med NNR 2012s rekommendationer på 25 - 40 E % (8). I enlighet med NNR 2012 bör också intaget av mättade fettsyror understiga 10 E %.
Detta överstigs mest troligt vid LCHF, eftersom ett högt intag av mättade fettsyror förespråkas vid dieten (7, s. 374). Då vi, studiens författare, är dietiststudenter och NNR är en del av vår läroplan skulle detta kunna påverka studien. För att denna aspekt inte skulle påverka resultatet i forskningsarbetet utförde vi några åtgärder. Till exempel efterfrågades i webbenkäten inte bara livsmedel med övervägande mättat fett, som smör och grädde, utan också livsmedel med mycket omättat fett, som olika oljor och avokado. I webbenkäten fanns också öppna frågor, som möjliggjorde friare svar av deltagarna ifall de kände att något livsmedel med hög andel omättade fetter, fattades i enkäten. För att minska förförståelsens eventuella påverkan på
webbenkäten tog vi som tidigare nämnt hjälp av en legitimerad dietist med erfarenhet av LCHF.
3.5
Etiska aspekter
För att deltagaren skulle kunna fylla i enkäten krävdes att han/hon gav sitt informerade samtycke till att delta i studien och godkände att dennes personuppgifter behandlas enligt dataskyddslagstiftningen. Sitt samtycke gav deltagaren genom att kryssa i en ruta, vilket bekräftade att hen informerats om undersökningen. Det gav större sannolikhet för att deltagaren skulle läsa och förstå vad deltagandet i studien innebar redan innan han/hon hade börjat svara på frågorna i enkäten. I samma sektion av enkäten informerades det att deltagandet i studien var helt frivilligt och kunde närsomhelst avbrytas, utan att uppge orsak. För att möjliggöra detta fick varje deltagare välja en åtta tecken lång kod, med vilken man kunde radera deltagarens information från studien om behovet skulle uppstå. Inga personuppgifter, med vilka man senare skulle kunna identifiera vem respektive deltagare är, efterfrågades i enkäten. Därmed hanterades svar från enkäterna anonymt.
Datamaterialet anses inte heller vara av etiskt känslig karaktär. Att all data kommer att förstöras efter att uppsatsen godkänts informerades också deltagarna om i webbenkäten.
Administrationen för facebook-gruppen “LCHF-gruppen” kontaktades innan publiceringen av inlägget, där medlemmarna ombads att besvara webbenkäten. Detta för att administrationen skulle få en chans att diskutera studien och fundera om de vill ge lov till att publicera webbenkäten. Först efter att lov hade beviljats, publicerades inlägget med webbenkäten på facebook-sidan.
4 RESULTAT
Medelåldern var 48 år (SD 12 år). De yngsta deltagarna var 25 år och den äldsta deltagaren var 75 år.
Något fler än hälften hade ätit LCHF en längre tid än 2 år (Tabell 1). Av de som ätit enligt LCHF i två år eller en kortare tid hade 14 personer (13%) gjort det i 3-6 månader, 14 personer (13%) gjort det i 7-12 månader och 21 personer (19%) hade gjort det i 13 månader - 2 år.
Ingen signifikant skillnad kunde ses i fördelningen mellan män och kvinnor i de två åldersgrupperna (<47 år, respektive ≥47 år) eller i grupperna baserat på hur länge de ätit LCHF (Tabell 1). Det fanns inte heller någon signifikant skillnad i fördelningen mellan deltagare som utövat LCHF i en kortare och längre period i de två åldersgrupperna (p=0,562).
9
Tabell 1. Bakgrundsinformation om deltagarna (n=108), som äter enligt LCHF, i den webbaserade enkätstudien. Data presenteras som antal (procent). Sverige, hösten 2020.
1. P-värdet avser skillnad mellan könen analyserat med chi-två test.
4.1
Livsmedel som konsumerades mest frekvent
De mest frekvent konsumerade livsmedlen för hela gruppen var smör, grädde och ost med 26-35 % fett (Tabell 2). Det fanns vissa skillnader mellan åldersgrupperna samt de som ätit enligt LCHF i en kortare respektive längre tid. De som var ≥47 år konsumerade mager fisk i något högre utsträckning än den yngre åldersgruppen. Deltagare som ätit enligt LCHF ≤2 år åt oftare grädde och fet fisk än de som ätit enligt LCHF
> 2 år.
10
Tabell 2. Rapporterad livsmedelskonsumtion för de mest frekvent använda livsmedlen i fallande ordning hos personer som äter LCHF. Data presenteras som median (25:e - 75:e percentilen) för alla deltagare (n=108) samt indelat efter ålder och hur länge de hade ätit LCHF. Sverige, hösten 2020.
1. P-värdet avser skillnader i livsmedelskonsumtion mellan yngre och äldre deltagare analyserat med Mann-Whitney U test.
2. P-värdet avser skillnader i livsmedelskonsumtion mellan deltagare som ätit enligt LCHF i två år eller en kortare tid och deltagare som ätit enligt LCHF i över två år analyserat med Mann-Whitney U test.
Männen åt mer av rött kött än vad kvinnorna gjorde (Figur 1). Kvinnorna i sin tur åt mer av nötter, frön och kakao. För övrigt sågs inga signifikanta skillnader mellan kvinnor och män.
11
Figur 1. Rapporterad livsmedelskonsumtion per månad bland kvinnor (n=96) respektive män (n=12) som äter LCHF. Figuren visar frekvent använda livsmedel där det fanns en signifikant skillnad mellan könen analyserat med Mann-Whitney U test. Sverige, hösten 2020.
4.2
Livsmedel som konsumerades minst frekvent
Medianfrekvensen för livsmedel som konsumerades minst frekvent var 0,5 ggr/månaden för alla deltagare.
Exempelvis på sådana livsmedel var flera mjölksorter och växtbaserat smör (Tabell 3). Både 25:e respektive 75:e percentilen för alla livsmedel var 0,5 ggr/månad, förutom för ost med 17-25 % fett där 25:e respektive 75:e percentilen var 0,5 ggr/månad respektive 2 ggr/månad.
12
Tabell 3. Minst frekvent konsumerade livsmedel (medianfrekvens = 0,5 ggr/månad) av deltagarna (n=108), som äter enligt LCHF, samt svar som angavs under de öppna frågorna “Ifall du angav "annat" i den
föregående frågan, vad är detta för matfett/livsmedel?” som inte kunde kategoriseras tillsammans med något annat livsmedel och angavs endast av en deltagare per svar. Sverige, hösten 2020.
De yngre deltagarna åt mer av flytande margarin, växtbaserat smör och vegetabiliska alternativ till rött kött, fågel och fisk (Figur 2). För övrigt sågs inga signifikanta skillnader mellan de yngre och de äldre deltagarna.
13
Figur 2. Andel av de yngre deltagarna (n=54) och äldre deltagarna (n=54) som äter enligt LCHF och angav att de åt livsmedlet i fråga minst en gång/månad. Figuren visar de minst frekvent konsumerade livsmedlen där en signifikant skillnad hittades mellan åldersgrupperna analyserat med chi-två-test. Sverige, hösten 2020.
De som ätit LCHF-kost i en längre tid åt mer av ister/talg/späck medan de som ätit enligt LCHF i en kortare tid åt mer av yoghurt med fetthalt 1,5% och matolja (Figur 3). För övrigt sågs inga skillnader mellan de som ätit LCHF-kost en kortare respektive längre tid.
14
Figur 3. Andel av deltagarna som ätit LCHF kortare (n =49) respektive längre tid (n =59) som äter enligt LCHF och angav att de åt livsmedlet i fråga minst en gång/månad. Figuren visar de minst frekvent
konsumerade livsmedlen där en signifikant skillnad hittades mellan grupperna analyserat med chi-två-test.
Sverige, hösten 2020.
Också mellan könen kunde skillnad ses vid valet av ister/talg/späck (p=0,014). Spridningen av frekvenserna var åt det mer frekventa hållet för männen jämfört med kvinnorna. För övrigt sågs inga signifikanta
skillnader mellan kvinnor och män.
4.3
Vad påverkar val av livsmedel?
I enkäten uppmanades deltagarna att skriva ner vad som påverkar deras livsmedelsval. Dessa svar delades därefter in i sju olika kategorier. Flest deltagare (n=50) angav svar som föll under kategorin “smak”. Näst vanligast var “typ av fett” (n=28), följt av ”pris” (n=16), ”fetthalt” (n=14), “kolhydratsinnehåll” (n=10) och “naturligt” (n=7). Som “annat” kategoriserades 37 svar. Exempel på svar från kategorin annat är
“ekologiskt”, “lakto-ovo-vegetariskt”, “ej vegetarisk” och “svenska produkter”.
5 DISKUSSION
5.1
Resultatdiskussion
Majoriteten av livsmedlen som användes mest frekvent av deltagarna innehåller mestadels mättat fett. En finsk studie jämförde deltagare som åt en lågkolhydratkost med deltagare som inte gjorde det (9). I den studien konsumerades smör oftare medan margarin och växtbaserade alternativ till smör konsumerades mer sällan av de som åt lågkolhydratkost jämfört med andra deltagare. Dessa resultat stämmer överens med resultaten i vår studie. Viktigt att påpeka är att den finska studien hade deltagare som åt lågkolhydratkost
15
(inte LCHF) samt en jämförelsegrupp. Dessa aspekter skilde den finska studien från vår studie. Den finska studien visade att om deltagaren har en preferens för vegetariska eller lågfettprodukter, kommer hen med mindre sannolikhet att påbörja en lågkolhydratkost. Det är tänkbart att detta även har betydelse i vår studie då flera animaliska livsmedel och helfeta produkter hör till de mest använda, men det skulle kunna ha andra orsaker.
Även om majoriteten av de livsmedel som deltagarna åt mest av innehåller mer mättat fett än omättat, fanns där flera livsmedel med större andel omättat fett. Bland annat använde deltagarna ofta fet fisk, vilket en australiensisk studie också visade (5). Där jämfördes LCHF-utövare med deltagare som åt enligt någon annan diet och deltagare som inte åt enligt någon diet alls. I samma studie sågs även att LCHF-utövarna hade en starkare uppfattning om att vegetabiliska oljor är skadliga för hälsan jämfört med övriga deltagare. Det strider mot resultaten i vår studie då bland annat olivolja/avokadoolja hörde till de mest använda livsmedlen.
Den finska studien, som nämndes i förra stycket, visade liknande resultat som vår studie såtillvida att utövarna av lågkolhydratkost uppfattade vegetabiliska oljor som hälsosamma och vegetabiliska oljor användes mest i matlagning av alla deltagare (9). Att våra studieresultat liknar resultaten från finska studien skulle kunna förklaras utifrån att Finland är grannland till Sverige. Australien ligger däremot geografiskt sett långt bort från Sverige.
Av alla svenskar använder 17 % smör vid matlagning och åtta av tio äter för mycket mättat fett (10). Smör var det mest frekvent konsumerade livsmedlet i vår studie. Det är därmed tänkbart att deltagarna i vår studie konsumerar minst lika mycket smör som svenskar i allmänhet. Sammanfattningsvis kan man säga att LCHF- kost innehåller både mättat och omättat fett och att den kan se annorlunda ut från person till person. Därför bör kosten bedömas individuellt.
Deltagarna i vår studie hade tio ggr/månad som medianfrekvens för konsumtion av rött kött medan svenskar i allmänhet konsumerar 16 portioner av kött från nöt, gris och lamm per månad (10). Detta skulle kunna tyda på att konsumtionen var lägre i vår studie. Konsumtionsfrekvenser säger dock inget om portionsstorlekar.
Därför blir det vanskligt att jämföra rött kött som konsumeras av våra deltagare med svenskar generellt.
Resultatet av vår studie visade att männen hade en högre konsumtion av rött kött än vad kvinnorna hade.
Värt att notera är att männen utgjorde en relativt liten del av studiedeltagarna. Riksmaten 2010-2011 kom också fram till att medelkonsumtionen av rött kött var högre hos män än hos kvinnor (10). Resultatet skulle kunna förklaras utifrån de starka transkulturella associationer som finns mellan kött och maskulinitet, en association som återfinns hos både män och kvinnor (11). Enligt en studie där man undersökte
könsskillnader i attityder gentemot kött uppvisade män starkare associationer mellan kött och hälsa än vad kvinnor gjorde, medan båda könen kopplade samman kött med hälsa i högre utsträckning än ohälsa.
Eftersom begreppet hälsosam i studien definierades utifrån termer som kraftfull och viril antyder det att associationen mellan kött och styrka skulle kunna förklara varför kött upplevs som maskulint i västvärlden - ett slags syllogistisk slutledning. Att kött vanligen marknadsförs som maskulin mat förstärker kopplingen som redan finns. En ytterligare förklaring till den högre köttkonsumtionen hos män skulle kunna vara uppfattningen att vegetarianism är feminint. I västvärlden är det dubbelt så vanligt att kvinnor är veganer eller vegetarianer.
Ens syn på vad maskulinitet är tycks också påverka köttintaget (12). I en studie sågs att män som i högre utsträckning identifierade sig med nya former av maskulinitet konsumerade en mindre mängd kött, hade en svagare anknytning till det och uppvisade en större tendens till att minska sitt köttintag samt hade en
positivare inställning till vegetarianer. Med en ny form av maskulinitet menades i studien en mer individuell och emotionell form av maskulinitet, ett ifrågasättande av manliga normer och den stereotypa och historiska formen av manlighet. I en studie på svenska män sågs ett positivt samband mellan konsumtionen av
processat rött kött och risken för stroke (13). För både män och kvinnor innebär en långvarig konsumtion av rött kött, och då i synnerhet processat, en ökad risk för total mortalitet, kolorektal cancer, typ II diabetes samt hjärt-kärlsjukdom (14).
Medianfrekvensen för intaget av ister, talg och späck var relativt låg för hela deltagargruppen. För könen var medianfrekvensen tämligen lika, men spridningen var åt det mer frekventa hållet för männen. En kinesisk studie gjord på möss hävdar att ett högt intag av ister medför dysfunktion, onormal struktur och ökad mängd triglycerider i sköldkörteln samt att detta inte kan korrigeras med en kortsiktig förändring i kostintaget (15).
16
Med tanke på våra resultat, låter effekterna i den kinesiska studien oroväckande, även om den gjordes på möss. En slovakisk studie undersökte effekten som en regelbunden konsumtion av ister hade på
kolesterolnivåerna hos människor och kunde i sin tur inte se några tydliga negativa hälsoförändringar, utan till och med en sänkning av totalt kolesterol (16). Studiens svagheter var deltagarantalet (n=29) och den korta längden på studien. Resultaten är ändå intressanta då de går emot den rådande uppfattningen om negativa effekter som stora intag av mättat fett har. Enligt en sammanfattande studie från USA ökar mättat fett LDL kolesterolet, vilket är en stor faktor för utvecklandet av hjärt-kärlsjukdomar (17). Genom att ersätta mättade fetter med fler- eller enkelomättade fetter, kan man minska LDL kolesterolet.
Kvinnorna i vår studie hade en högre konsumtion av nötter och frön, som innehåller övervägande omättat fett, vilket går i linje med vad Riksmaten 2010-2011 konstaterade, det vill säga att kvinnor får i sig mer fleromättat fett jämfört med män (10). Dock var konsumtionsfrekvensen för alla deltagare relativt låg, vilket tyder på att skillnaderna mellan könen inte var stora. Det finns en rad fördelar med att konsumera nötter och frön. I en studie såg man att det bidrar till ett minskat biologiskt åldrande och cellulär senescens (18). En randomiserad studie visade att vuxna som konsumerar tre eller fler portioner nötter/vecka hade 39 % lägre total mortalitet i jämförelse med de som inte konsumerade detta alls (19). Det finns också fördelar med att ersätta animaliska fetter med omättade fetter, som finns i nötter och frön. I en kohortstudie gjord på den kinesiska befolkningen såg man att ersättning av animaliskt matfett med vegetabiliska oljor var associerat med en lägre mortalitet (20).
Kvinnorna i vår studie hade även en högre konsumtion av kakao än vad männen hade, vilket kan ses som positivt mot bakgrund av den evidens som finns för att konsumtion av choklad med hög kakaohalt och polyfenoler är gynnsamt för kognitionen hos yngre vuxna (21). Vad könsskillnaden skulle kunna bero på i vår studie är svårt att svara på. Skillnaden i medianfrekvens mellan könen var inte särskilt stor, varför resultatet bör tolkas med försiktighet.
En större andel av den yngre deltagargruppen åt mer av växtbaserat smör, flytande margarin och
vegetabiliska alternativ till rött kött, fågel och fisk medan fler av den äldre deltagargruppen åt mer av mager fisk. Intresset och utbudet för vegetarisk mat är något som under senaste år fått mer uppmärksamhet (22). Att de yngre deltagarna åt mer av vegetariska alternativ skulle kunna förklaras med att yngre påverkas mer av nya trender, exempelvis på grund av att de tillbringar mer tid på sociala medier jämfört med äldre. En studie undersökte sambandet mellan sociala medier och ätstörningar och andra ätproblem, till exempel en negativ kroppsbild, hos amerikanska unga vuxna (23). Forskarna såg att de unga vuxna som använde sig mest av sociala medier hade signifikant större risk att drabbas av ätstörningar och andra ätproblem. Med den studien kunde man alltså se att sociala medier kan påverka matvanorna.
Att unga personer påverkats av LCHF-trenden i Sverige kunde man se i en studie som undersökte
näringsintaget hos svenska kvinnliga universitetsstuderande, med medianåldern 30 år, mellan åren 2002 och 2017 (24). Forskarna såg att studenternas matvanor utvecklades till att börja likna en LCHF kost under åren.
Näringsintaget förändrades så att kolhydratintaget i slutet av studien var under NNR:s rekommendationer medan fettintaget var nära övre gränsen av rekommendationerna. Frågan är hur resultaten skulle ha sett ut ifall samma studie hade gjorts på äldre deltagare.
Ister/talg/späck konsumerades mer av gruppen som ätit enligt LCHF i över två år medan yoghurt med fetthalten 1,5%, matolja, fet fisk och grädde konsumerades mer av gruppen som ätit enligt LCHF i två år eller mindre. Då LCHF var som störst i Sverige, kan ett större fokus ha legat på att kosten skulle innehålla mättat fett. Idag tycks fler använda sig av omättat fett i sin LCHF-kost. Deltagarna som då ätit enligt LCHF i över två år skulle därmed kunna tillhöra den första vågen av LCHF, vilket kan förklara varför de äter mer ister, talg och späck och mindre matolja samt fet fisk. Intressant nog, förklarar inte det varför de som ätit enligt LCHF i två år eller en kortare tid konsumerar mer grädde. Kanske kopplas LCHF-dieten så starkt med grädde att även de som ätit LCHF-kost under en kortare tid har det svårt att ersätta grädden med något annat vid matlagning. En annan förklaring till skillnaden i konsumtionen av grädde mellan grupperna skulle kunna vara att det rent generellt kan vara svårare att finna ersättningsprodukter till grädde med ungefär samma fetthalt. Tidigare studier har också visat att man inom LCHF och lågkolhydratkoster har en positiv inställning till grädde (4, 5)
17
Något överraskande var att den vanligast förekommande faktorn vid val av livsmedel var smak och inte fetthalt eller typ av fett, när fett har en så pass central roll i dieten. Å andra sidan utesluter inte det ena det andra, det vill säga det kan mycket väl vara så att det läggs stor vikt vid fetthalt- respektive typ, men att det är smaken som avgör. LCHF har också beskrivits som en diet för viktnedgång vid vilken man samtidigt tillåts njuta av goda smaker. Detta kan förklara varför så många valde att ange smak som faktor. En
australiensisk studie jämförde bakomliggande orsaker till livsmedelsval hos LCHF-utövare, utövare av andra dieter och andra deltagare som inte höll på med någon diet alls (25). För de som utövade LCHF eller någon annan diet var bland de vanligaste motiveringarna viktkontroll och naturligt innehåll. För deltagarna som inte åt enligt någon diet var pris och behändighet mer frekvent angivet. Det är intressant att ingen i vår studie angett viktkontroll som motivering med tanke på att fokus i facebook-gruppen “LCHF-gruppen” var viktminskning och LCHF används ofta för viktnedgång (1). Naturligt innehåll förekom också som
motivering till livsmedelsval i vår studie, men endast sju av 108 deltagare angav denna motivering. Detta är också intressant då det är centralt att undvika livsmedel som genomgått långa framställningsprocesser inom LCHF (4). Pris var en vanlig motivering som angavs i vår studie, vilket skiljer sig från australiensiska studien (25).
5.2
Samhällsrelevans
I SLU:s Mat-klimat-lista kan man se att livsmedel innehållande rikligt med fett och protein har ett större klimatavtryck jämfört med kolhydratkällor (26). Då LCHF-kost innehåller lite kolhydrater och mycket fett och protein kan man dra slutsatsen att den tär på miljön mer än exempelvis NNR-kost, som innehåller mera kolhydrater. Genom att veta vilka fettkällor LCHF-utövare använder sig av just nu, skulle man exempelvis kunna utforma nya råd för LCHF-kosten som skulle leda till en för klimatet skonsammare kosthållning.
Kostens fettkvalitet och därmed valet av fettkälla har en generell påverkan på individens hälsa. Fettkvalitén tycks ha större betydelse för hälsokonsekvenser än vad den totala mängden fett har (27). En amerikansk undersökning styrker också detta (28). I undersökningen lät man en interventionsgrupp minska det totala intaget av fett och öka intaget av frukt, grönsaker och spannmål i cirka åtta år. Sedan jämfördes incidensen av hjärt-kärlsjukdomar, kranskärlssjukdomar och stroke mellan testgruppen och kontrollgruppen. Forskarna såg att risken för sjukdomarna inte minskade signifikant och endast små förändringar i riskfaktorerna uppnåddes med kostinterventionen. Vår studie kan exempelvis leda till ökad kunskap om huruvida man borde rekommendera ett förändrat fettintag hos LCHF-utövare, så att det främjar hälsa och förebygger sjukdom.
Som tidigare nämnt, konsumerades rött kött inte lika frekvent av deltagarna i vår studie som svenskar generellt, men det är som sagt svårt att jämföra hela konsumtionen av rött kött (10). En hög köttkonsumtion kan skapa hälsoproblem som påverkar både den enskilda individen och samhället i stort genom ökade sjukvårdskostnader och inkomst- samt produktionsbortfall. Exempelvis var de totala samhällsekonomiska kostnaderna för cancer i Sverige 36 miljarder kronor år 2013 enligt IHE:s rapport och dessa beräknas öka fram till år 2040 (29). Den enskilda individen kan påverkas förutom på det fysiska planet också psykiskt och socialt, vilket kunde ses i ett examensarbete som undersökte kvinnors upplevelse av att leva med hjärt- kärlsjukdom (30).
Som tidigare har diskuterats, konsumerade män mer kött än kvinnor. Konsumtionsskillnaden tycks delvis förklaras av könsnormer. Attityderna kring köttet som manligt är problematiska med tanke på de hälsorisker som de medför. Borde man informera mer riktat mot män är en fråga man kan ställa sig.
Ett examensarbete har hävdat att hälso- och sjukvårdsarbetare har en negativ inställning till LCHF (31).
Genom att ge en ökad medvetenhet och nyansering om hur LCHF praktiskt kan se ut skulle denna studie kunna bidra till en minskning av de fördomar som finns - både hos olika yrkeskategorier och allmänheten, vilket är av relevans för oss blivande dietister.
18 5.3
Metoddiskussion
Sjukdom övervägdes att väljas som ett exklusionskriterium för studien. Det valdes dock att inte tas med, eftersom det skulle ha kunnat begränsa urvalet och därmed påverkat rekryteringen. Därtill var vi också främst intresserade av att få en generell bild över vilka livsmedel, med betoning på fettkvalitet, som används vid LCHF. Av etiska skäl ställdes heller inga frågor om sjukdomar i enkäten och vi har därför inte studerat om livsmedelsvalen ser annorlunda ut vid sjukdomar. Detta är dock något som skulle kunna påverka deltagarnas val av livsmedel. Som tidigare har nämnts, används kosten till exempel av diabetiker för hantering av sjukdomen (1).
Facebook-gruppen som valdes hade viktnedgång som huvudfokus, vilket kan ha påverkat studiens reliabilitet och framförallt generaliserbarhet. En tvärsnittsstudie visade att det är mer sannolikt att kvinnor försöker kontrollera sin vikt än att män gör det (32). Därmed kan rekryteringen ha bidragit till att fler kvinnor deltog.
Frågan är om resultaten från vår studie kan generaliseras till LCHF-utövande män eller LCHF-utövare som inte har viktminskning som mål. De studier på LCHF-kost som har refererats till i uppsatsen, har inte haft viktnedgång som mål. De studierna hade både likheter och olikheter med vår studie. Det är därmed möjligt att det finns både likheter och olikheter mellan deltagarna i vår studie och LCHF-utövare som inte strävar efter att gå ner i vikt. Det fattas studier som undersöker kostintaget hos LCHF-utövande män och studier som jämför kostintaget hos LCHF-utövande män och kvinnor. Därför är det tveksamt att säga att våra resultat kan generaliseras till andra LCHF-utövande män.
Ingen validering, till exempel med kostundersökning, var möjlig att göra på grund av resurs- och tidsbrist. En viss under- och överrapportering kan självklart ha skett hos deltagarna på grund av mänskliga faktorer som exempelvis bristande minne. En finsk studie bedömde validiteten hos kostenkäter genom att jämföra ifyllda kostenkäter med utförda kostregistreringar (33). Där såg man bland annat att näringsintaget uppskattades generellt högre i kostenkäterna än i kostregistreringarna. Det är alltså möjligt att fånga kostintaget lika bra eller bättre med en kostenkät som med andra kostundersökningsmetoder men då ingen validering har gjorts kan man inte säga hur pass sanningsenligt kostintaget har angetts av våra deltagare.
För att stärka validiteten i studien inhämtades synpunkter från deltagaren till pilotstudien och en utomstående dietist med kunskap om hur en LCHF-kost ser ut i praktiken. Då ökade sannolikheten till att så många relevanta livsmedel som möjligt kom med i enkäten. Förstärkning av validiteten skedde också genom omfattande frekvensalternativ för varje livsmedel. Validiteten och reliabiliteten förstärktes också genom att förhindra intervjuareffekten och använda en webbenkät som deltagarna kunde svara på i lugn och ro och på egen hand. Detta minskade påverkan av utomstående personer samt ökade den upplevda anonymiteten, vilket i sin tur kan ge mer sanningsenliga svar och en högre svarsfrekvens. Å andra sidan kan det ha lett till
missförstånd och internt bortfall då intervjuare saknats, ifall något i enkäten skulle ha upplevts som oklart för deltagaren.
Vid databearbetningen valdes några livsmedel från de öppna svarsalternativen att slås ihop med livsmedel som redan fanns i enkäten, eftersom de sammanslagna livsmedlen hade liknande fettsyreprofil, och därmed bedömdes likvärdiga utifrån studiens syfte. Detta påverkade studiens resultat så till vida att vissa enskilda livsmedel inte framkommer i konsumtionen. En invändning mot sammanslagningen skulle vara att studier visat att den kroppsliga effekten kan vara olika trots livsmedels likhet i fettsyraprofil. Till exempel har tidigare forskning diskuterat om positiva effekter av fiskkonsumtion även kan ses vid supplementering omega-3 (34). Detta till trots valde vi att slå samman fet fisk och omega-3-kapslar, eftersom studiens syfte var att titta på typ av fett som konsumerades av LCHF-utövare, inte att koppla konsumtionen till hälsoutfall.
Det var få (maximalt två personer) som svarade det sammanslagna livsmedlet, som angavs i det öppna svarsalternativet. Därmed får effekten av denna åtgärd betraktas sakna någon större negativ påverkan på studiens resultat.
19
6 SLUTSATS
Majoriteten av de livsmedel som konsumerades mest frekvent innehöll övervägande mättat fett. Bland dessa livsmedel fanns dock även flera livsmedel med större andel omättat fett. Resultaten talar därmed för att farhågorna att en LCHF-kost innehåller mycket mättat fett delvis stämmer, men också flera livsmedel med övervägande omättat fett konsumeras frekvent inom LCHF.
Skillnader som sågs mellan grupperna var bland annat att män konsumerar mer rött kött än kvinnor medan kvinnor konsumerar mer nötter och frön än män. De yngre deltagarna åt mer av vegetariska alternativ till animaliska livsmedel. Ister, talg och späck konsumerades mer av gruppen som ätit enligt LCHF > 2 år, medan matolja, fet fisk och grädde konsumerades mer av gruppen som ätit enligt LCHF ≤ 2 år. Resultaten indikerar därmed att de grupper som väljer en något mer hälsosam variant av LCHF var de som var 47 år eller yngre, kvinnor och de som hade ätit enligt LCHF ≤ 2 år. Då skillnader mellan grupperna endast kunde ses i några livsmedel, är det svårt att dra några långtgående slutsatser avseende dessa resultat.
Resultaten i vår studie visar på att LCHF-kost varierar en del mellan personer. Därför bör kosten bedömas individuellt.
Fokus för framtida studier skulle kunna vara att undersöka vilka mängder av olika fettkällor som används vid LCHF. Detta för att få en exaktare bild av fettintaget.
7 TACK
Tack till alla i facebook-gruppen “LCHF-gruppen” som valde att besvara enkäten.
Tack till pilotstudiens deltagare och Anna Tellström - leg. dietist som var till stor hjälp vid utformningen av enkäten. Tack till Mrah Gazi för korrekturläsning av de engelska delarna av arbetet.
20
8 REFERENSLISTA
1. Brouns F. Overweight and diabetes prevention: is a low-carbohydrate–high-fat diet recommendable?
Eur J Nutr. 2018;57(4):1301–12.
2. Livsmedelsverket. Dieter [Internet]. Uppsala: Livsmedelsverket; 2020 [uppdaterad 18.08.2020;
citerad 2.9.2020]. Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/dieter-och- viktnedgang1/dieter#L%C3%A5gkolhydratkost
3. Retterstøl K, Svendsen M, Narverud I, Holven BH. Effect of low carbohydrate high fat diet on LDL cholesterol and gene expression in normal-weight, young adults: A randomized controlled study.
Atherosclerosis. 2018;279:52-61.
4. Noakes TD, Windt J. Evidence that supports the prescription of low-carbohydrate high-fat diets: a narrative review. Br J Sports Med. 2016;51(2):133–9.
5. Clarke C, Best T. Low-carbohydrate, high-fat dieters: Characteristic food choice motivations, health perceptions and behaviours. Food Qual Prefer. 2017;62:162-71.
6. Johansson I, Hallmans G, Wikman Å, Biessy C, Riboli E, Kaaks R. Validation and calibration of food-frequency questionnaire measurements in the Northern Sweden Health and Disease cohort.
Public Health Nutr. 2002;5(3):487-96.
7. Holmbäck U, Sjögren P. Kostvarianter och modedieter. I: Abrahamsson L, Andersson A, Nilsson G, redaktörer. Näringslära för högskolan. 6:e upplagan. Stockholm: Liber AB; 2013. 370-8.
8. Nordiska Ministerrådet. Nordiska näringsrekommendationer 2012. Köpenhamn: Nordiska Ministerrådet; 2012.
9. Jallinoja P, Niva M, Helakorpi S, Kahma N. Food choices, perceptions of healthiness, and eating motives of self-identified followers of a low-carbohydrate diet. Food Nutr. Res. 2014;58(1).
10. Livsmedelsverket. Riksmaten - vuxna 2010-11, Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige. Uppsala: Livsmedelsverket; 2012.
11. Love HJ, Sulikowski D. Of meat and men: Sex differences in implicit and explicit attitudes toward meat. Front. Psychol. 2018;9:559-73.
12. De Backer C, Erreygers S, De Cort C, Vandermoere F, Dhoest A, Vrintern J, et al. Meat and masculinities. Can differences in masculinity predict meat consumption, intentions to reduce meat and attitudes towards vegetarians? Appetite. 2020;147:104559-66.
13. Larsson SC, Virtamo J, Wolk A. Red meat consumption and risk of stroke in Swedish men. Am J Clin Nutr. 2011;94(2):417-21.
14. Battaglia Richi E, Baumer B, Conrad B, Darioli R, Schmid A, Keller U. Health risks associated with meat consumption: A review of epidemiological studies. Int J Vitam Nutr Res. 2015;85(1-2):70-8.
15. Shao S, Zhao Y, Song Y, Xu C, Yang J, Xuan S et al. Dietary high-fat lard intake induces thyroid dysfunction and abnormal morphology in rats. Acta Pharmacol. Sin. 2014;35(11):1411-20.
16. Mrázová J, Bučko O, Gažarová M, Kopčeková J, Kolesárová A, Chlebo P. The effect of the regular consumption of lard from fats of crossbreed mangalitsa and breed of meat type pig on the lipid profile of consumers. Potr. S. J. F. Sci. 2018;12(1):644-9.
21
17. Sacks FM, Lichtenstein CAH, Wu JHY, Appel LJ, Creager MA, Kris-Etherton PM et al. Dietary Fats and Cardiovascular Disease: A Presidential Advisory From the American Heart Association.
Circulation. 2017;136(3).
18. Tucker LA. Consumption of nuts and seeds and telomere length in 5,582 men and women of the national health and nutrition examination survey (NHANES). J Nutr Health Aging. 2017;21(3):233- 40.
19. Guash-Ferré M, Bulló M, Martínez-González MÁ, Ros E, Corella D, Estruch R et al. Frequency of nut consumption and mortality risk in the PREDIMED nutrition intervention trial. BMC Med.
2013;11(1):164-75.
20. Wu F, Mao L, Zhuang P, Chen X, Jiao J, Zhang Y. Plant-sourced cooking oil consumption is associated with lower total mortality in a longitudinal nationwide cohort study. Clin Nutr. 2020.
21. Garcia-Yu IA, Garcia-Ortiz L, Gómez-Marcos MA, Alonso-Dominguez R, Gonzalez-Sanchez J, Mora-Simon S, et al. Vascular and cognitive effects of cocoarich chocolate in postmenopausal women: a study protocol for a randomised clinical trial. BMJ Open. 2018;8(12).
22. Livsmedelsverket. Vegetarisk mat [Internet]. Uppsala: Livsmedelsverket; [okänt år] [uppdaterad 02.10.2020, citerad 17.10.2020]. Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa-- miljo/kostrad/vegetarisk-mat-for-vuxna
23. Sidani JE, Shensa A, Hoffman B, Hamner J, Primack BA. The association between social media use and eating concerns among US young adults. J Acad Nutr Diet. 2016;116(9):1465-72.
24. Bergström M, Håkansson A, Blücher A, Andersson HS. From carbohydrates to fat: Trends in food intake among Swedish nutrition students from 2002 to 2017. PLoS One. 2020;15(1).
25. Clarke C, Best T. Food choice motivations: Profiling low-carbohydrate, high-fat dieters. Appetite.
2019;141:104324-31.
26. Röös E. Mat-klimat-listan version 1.1. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet; 2014.
27. Erkkilä A, de Mello VD, Risérus U, Laaksonen DE. Dietary fatty acids and cardiovascular disease:
An epidemiological approach. Prog. Lipid Res. 2008:47(3):172–87.
28. Howard BV, Van Horn L, Hsia J, Manson JE, Stefanick ML, Wassertheil-Smoller S et al. Low-Fat dietary pattern and risk of cardiovascular disease, The women's health initiative randomized controlled dietary modification trial. JAMA. 2006;295(6):655-66.
29. Lunqvist A, Andersson E, Steen Carlsson K. Kostnader för cancer i Sverige idag och år 2040. Lund:
Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi; 2016.
30. Andersson S, Åkerlund L. Kvinnors upplevelse av att leva med hjärtkärl sjukdom. En litteraturstudie av kvinnors upplevelse av att leva med hjärtkärl sjukdom och sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder [examensarbete på Internet]. Malmö: Malmö Högskola; 2004 [citerad datum 17.10.2020]. Hämtad från: https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/1372/hjartkarl.pdf?sequence=1
31. Hellqvist K. Vilse i kostdjungeln? Hälso- och sjukvårdsarbetares attityd till LCHF [examensarbete på Internet]. Göteborg: Göteborgs universitet; 2011 [citerad 12.10.2020]. Hämtad från:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/30485/1/gupea_2077_30485_1.pdf
32. Timperio A, Cameron-Smith D, Burns C, Crawford D. The public's response to the obesity epidemic in Australia: weight concerns and weight control practices of men and women. Public Health Nutr.
2000;3(4):417-24.
22
33. Paalanen L, Männistö S, Virtanen MJ, Knekt P, Räsänen L, Montonen J, et al. Validity of a food frequency questionnaire varied by age and body mass index. J. Clin. Epidemiol. 2006;59(9):994- 1001.
34. He K. Fish, long-chain omega-3 polyunsaturated fatty acids and prevention of cardiovascular disease - Eat fish or take fish oil supplement? Prog. Cardiovasc. Dis. 2009;52(2):95-114.
Bilaga 1 (1/6) En studie av livsmedelsval med fokus på fettkvalitet vid LCHF.
Ett flertal studier har gjorts kring hur lågkolhydratkoster påverkar hälsan. Hur en LCHF-diet ser ut i praktiken är däremot mer outforskat. Därför har vi i denna studie valt att undersöka hur intaget av olika fettkällor ser ut hos LCHF-utövare.
Syftet med denna studie är att undersöka vilka livsmedel, med fokus på fettkällor, som används av utövare av dieten LCHF. Detta är en undersökning som görs som en kandidatuppsats inom kostvetenskap.
För att Du ska kunna delta i denna studie ska Du ha ätit enligt LCHF i minst tre månader och vara 18 år eller äldre. Sista datum för att besvara denna enkät är 16/9/2020.
Materialet (det vill säga svaren till webbenkäterna) kommer att hanteras anonymt och en enskild deltagare kommer inte att kunna identifieras i uppsatsen. Med hjälp av ett statistiskt analysprogram kommer olika tabeller, diagram och jämförelser att skapas och utföras. Då studien är färdig och ett slutbetyg har givits, kommer svaren till webbenkäterna raderas. Den färdiga studien kommer att publiceras i publiceringsportalen DiVA: http://umu.diva-portal.org/.
Om du har några frågor eller ångrar ditt deltagande kan du kontakta oss studenter och handledare på följande e-post-adresser: Linn Seppälä (email: lisi0039@umu.se), Björn Tedestam (email:
bjte0003@umu.se), Linda Nyström Hagfors (handledare, email: linda.hagfors@umu.se).
Umeå universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen (dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet vid Umeå universitet är pulo@umu.se.
*Obligatorisk
Samtycke och personuppgifter
Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke. Deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den
databearbetning som skett innan återkallandet. Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. Enkäten bevaras i det webbaserade enkätverktyget Google Forms, som är en molntjänst utanför Umeå universitet.
Enligt personuppgiftslagen (dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter. För att kunna möjliggöra detta måste du ange en personlig kod. Denna kod måste du komma ihåg och ange ifall du ångrar din medverkan.
De insamlade uppgifterna kommer att förstöras när uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Umeå universitets studieregister.
Bilaga 1 (2/6)
1. Samtycke *
o Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta. Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl. Genom att klicka i denna kryssruta väljer jag att delta i studien och godkänner att Umeå universitet behandlar mina personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning och lämnad information.
2. Ange en kod (8 valfria tecken) som vi kan använda för att ta bort dina svar om du skulle ångra din medverkan *
___________________________
3. Välj det kön du identifierar dig som * o Man
o Kvinna o Annat
4. Uppge ålder i år * ________________
5. Hur länge har du ätit enligt LCHF?
o 3 till 6 månader o 7 till 12 månader o 13 månader
till 2 år o Längre än 2
år
6. Hur ofta äter du av följande matfett? Observera att du kan skrolla höger för att se fler alternativ.
Bilaga 1 (3/6)
7. Ifall du angav "annat" i den föregående frågan, vad är detta för matfett?
________________________________
8. Hur ofta äter du av följande matfett? Observera att du kan skrolla höger för att se fler alternativ.
9. Ifall du angav "annat" i den föregående frågan, vad är detta för matfett?
__________________________
10. Hur ofta äter du av följande mejeriprodukt eller vegetabiliskt alternativ? Observera att du kan skrolla höger för att se fler alternativ.
Bilaga 1 (4/6)
11. Hur ofta äter du av följande mejeriprodukt eller vegetabiliskt alternativ? Observera att du kan skrolla höger för att se fler alternativ.
Bilaga 1 (5/6)
12. Hur ofta äter du av följande mejeriprodukt eller vegetabiliskt alternativ? Observera att du kan skrolla höger för att se fler alternativ.
13. Ifall du angav "annat" i den föregående frågan, vad är detta för livsmedel?
________________________
Bilaga 1 (6/6)
14. Hur ofta äter du av följande livsmedel? Observera att du kan skrolla höger för att se fler alternativ.
15. Vad påverkar främst ditt val av livsmedel? (t.ex. pris, smak, typ av fett) ____________________________
16. Har du något att tillägga? Eller har du synpunkter eller åsikter om denna enkät? Skriv dessa gärna här under!
____________________________
