”Skammen är alltid störst...” -

”Skammen är alltid störst...”

- En kvalitativ studie om biståndstagande ungdomars skamkänslor och hur dessa kan minskas och förebyggas

Socionomprogrammet Kandidatuppsats, termin 6. HT 2011

Författare:

Josefin Pettersson och Lisa Löfgren Handledare:

Tore Brännberg

Illustration av Josefin Pettersson

ABSTRACT

Title: “The shame is always greatest...” – A qualitative study on shame concerning young people who are dependent on income support and how these feelings can be reduced and prevented.

Authors: Josefin Pettersson and Lisa Löfgren

Aim: Explore and illustrate the concept of shame in relation to young people who are dependent on income support. To find out if clients who are active in economic assistance feel shame in this context and how these possible feelings of shame affect them. We also want to explore social workers’ views on shame and their thoughts and experiences of their clients’ guilt. And whether and how social workers can reduce and prevent these feelings by examining both social workers’

and clients' perspectives on this.

Method: We have chosen to execute a qualitative study with an abductive approach based on semi-structured interviews. Data were collected from seven respondents, five young people and two social workers. The material was analyzed by means of meaningful merger operation and the results were analyzed with the help of selected theories and previous research.

Main results: We have clearly seen that there is shame in young people who are dependent on income support and that these feelings affect them adversely. When it comes to the social workers’ view of their clients’ guilt, can we see that they lack sufficient awareness of these feelings. This was not something the social workers reflected upon in the meeting with their clients. We have also seen that improvements can be made to reduce and counteract feelings of shame among young people.

Conclusions: Young people are doubly vulnerable to shame when both internal and external shame exists within them and young people's self-esteem has declined because of stigmatization and shame. Another conclusion is that a good relationship with their social workers is important for the young people. It is also important for the young people to be encouraged and understood by their social workers if shame is to be reduced. Young peoples’ shame can be reduced by giving them the opportunity to talk about it and get these feelings recognized. The social workers must pay attention to their client's shame in order for it to be reduced.

Keywords: Shame, young people, income support, stigma, labeling theory.

ABSTRAKT

Titel: “Skammen är alltid störst…” – En kvalitativ studie om biståndstagande ungdomars skamkänslor och hur dessa kan minskas och förebyggas

Författare: Josefin Pettersson och Lisa Löfgren

Syfte: Utforska och belysa begreppet skam i samband med ungdomars biståndstagande. Ta reda på om klienter som är aktiva inom ekonomiskt bistånd upplever skam i samband med detta, samt hur dessa eventuella skamkänslor påverkar klienterna. Vi vill också utforska handläggarnas syn på skam och deras tankar och upplevelser kring deras klienter skamkänslor. Samt om och hur socialsekreterarna kan minska och förebygga dessa känslor genom att undersöka både socialsekreterarnas och klienternas perspektiv på detta.

Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie med en abduktiv ansats baserad på semistrukturerade intervjuer. Data insamlades från sju respondenter, varav fem ungdomar och två socialsekreterare. Materialet analyserades med hjälp av meningskoncentrering och resultatet analyserades med hjälp av valda teorier och tidigare forskning.

Huvudresultat: Vi har tydligt sett att det finns skamkänslor hos biståndstagande ungdomar och att dessa påverkar dem negativt. När det kommer till handläggarnas syn på sina klienters skamkänslor kan vi se att de saknar tillräcklig medvetenhet kring dessa känslor. Detta var inte någonting handläggarna reflekterade över i mötet med sina klienter. Vi har även sett att förbättringar kan göras för att minska och motverka skamkänslor hos ungdomarna.

Slutsatser: Ungdomarna är dubbelt utsatta för skam då både inre och yttre skamkänslor finns hos dem och ungdomarnas självkänsla har minskat på grund av stigmatisering och skam. En annan slutsats är att en god relation till sin handläggare är betydelsefull för ungdomarna. Det är även viktigt för ungdomarna att bli uppmuntrade och förstådda av sin handläggare för att skamkänslor ska kunna minskas. Ungdomarnas skam kan minskas genom att de får möjlighet att tala om den samt få dessa känslor uppmärksammade. Handläggarna måste uppmärksamma sina klienters skamkänslor för att dessa ska minska.

Nyckelord: Skam, ungdomar, ekonomiskt bistånd, stigma, stämplingsteori.

Tack till…

Vi vill först och främst tacka våra respondenter för att de delat med sig av sina tankar, känslor och upplevelser. Utan er hade denna studie aldrig varit möjlig att författa.

Ett stort tack till de två handläggare som hjälpt oss att finna respondenter till vår studie. Er hjälp har varit otroligt värdefull för oss.

Även tack till vår handledare Tore Brännberg för allt stöd och viktiga synpunkter vi fått under studies genomförande.

Sist men inte minst, ett tack till Marianne och Ann-Christin som läst

igenom vårt material och kommit med värdefulla kommentarer.

SKAM

Blygsel, skamkänsla, ånger, samvete, ruelse;

Skamlighet, skändlighet, nedrighet, infami;

Skamfläck, vanheder, vanära, nesa, smälek, skymf, chikan, blamage, klavertramp, förnedring, skandal; hut, hederskänsla

Bonniers Synonymordbok 2011

(Efter varje semikolon följer en ny betydelse av ordet skam)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING ... 1

1.1 Problemformulering ... 1

1.2 Förförståelse ... 2

1.3 Avgränsningar ... 2

2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 3

2.1 Syfte ... 3

2.2 Frågeställningar ... 3

3. BAKGRUND ... 4

3.1 Begreppsförklaringar ... 4

3.2 Ekonomiskt bistånd ... 4

3.3 Verksamhetsbeskrivning ... 5

3.4 Att ansöka om ekonomiskt bistånd ... 6

4. TIDIGARE FORSKNING ... 6

4.1 Skam och skamrelaterade känslor i samband med ekonomiskt biståndstagande.... 6

4.2 Ungdomars arbetslöshet och biståndstagande ... 7

4.3 Klientskapet, skam och skuld ... 8

4.4 Biståndstagande och utanförskap ... 9

4.5 Biståndstagares syn på stödet ... 9

5. TEORETISK REFERENSRAM ... 9

5.1 Stämpling och stigma ... 9

5.2 Skam ... 10

5.3 Distinktion mellan skam och skuld ... 11

5.4 Skam, ungdomar och biståndstagande ... 12

6. METOD ... 13

6.1 Metodval ... 13

6.2 Undersökningsinstrument ... 13

6.3 Analysmetod ... 13

6.4 Datainsamling ... 14

6.5 Urval ... 14

6.5.1 Kommunurval ... 14

6.5.2 Urval av respondenter ... 15

6.6 Bortfall ... 16

6.7 Metoddiskussion ... 16

6.7.1 Validitet ... 16

6.7.2 Reliabilitet ... 16

6.7.3 Generaliserbarhet ... 16

6.8 Etiska överväganden ... 16

6.9 Metodproblem ... 17

7. RESULTAT OCH ANALYS ... 18

7.1 Biståndstagares upplevelse av skam ... 19

7.2 Handläggarnas syn på skam ... 22

7.3 Kan skamkänslorna minska? ... 24

7.3.1 Handläggarnas tankar kring bemötande ... 24

7.3.2 Ungdomarnas tankar kring handläggarnas bemötande ... 27

7.3.3 Kan förbättringar göras? ... 28

8. SLUTDISKUSSION ... 30

9. REFERENSLISTA ... 33

BILAGA 1, INFORMATIONSBREV ... 35

BILAGA 2, INTERVJUGUIDE 1 ... 36

BILAGA 3, INTERVJUGUIDE 2 ... 37

- 1 -

1. Inledning

1.1 Problemformulering

Ordet skam kommer från det indoeuropeiska ordet ”(s)kem”, ”(s)kam” som betyder ”att täcka”. När vi upplever skam vill vi gömma vårt rodnande ansikte eller ”sjunka genom jorden”. Vi vill dölja oss för den som ser vår svaghet. Att täcka oss kan också handla om diskretion, eftersom skam även fungerar som en skyddande faktor, genom att den bevakar det privata och intima hos en människa (Lewis 1971). Kroppens respons på affekten skam yttrar sig kroppsligt med sänkta ögonlock, avslappning i nack- och ansiktsmusklerna och ett böjt huvud (Tomkins 1995a). Skam får oss människor att känna oss värdelösa, utskämda och tillintetgjorda. Skammen är som ett osynligt sår som smärtar vårt inre (Cullberg, Weston 2010).

En person som bär på skam förväntar sig många gånger förakt från omvärlden.

Skam är en känsla som påverkar hela ens person och försvagar självkänslan hos individen. För att kunna återupprätta självrespekten måste dessa skador repareras.

När man hör ordet skam väcks en spontan känsla av att detta är något man vill göra sig av med. Dock kan skam även ha en positiv inverkan på människan, då denna kan fungera som en skyddande funktion, där skammen hindrar individen från att gå över sina egna och andras gränser och motverkar därmed att skamfyllda situationer uppstår. Ursprunget till att vi människor känner skam har enligt många forskare troligtvis en överlevnadsförklaring. Det har spekulerats kring att skälet till att man upplever skam handlar om att människan i sin tidiga utvecklingsfas behövde behålla anknytningen till sin stamgrupp. Om man bröt mot gruppens normer, var det naturligt att man straffades med döden. Därför var det viktigt att människan bar på en inre känsla av skam som satte gränser för ens beteende (Cullberg, Weston 2010).

Skamkänslan har länge varit tabubelagd och någonting man sällan talat högt om.

Detta har bidragit till att vi människor länge saknat medvetenhet kring vilken inverkan skammen har och hur denna yttrar sig i våra liv (Cullberg, Weston 2010). Det finns många skamfyllda känslor kring just begreppet skam, som har lett till att skammen länge varit dold (Kaufman 1993). Skammen är ett hemligt lidande som människan försöker dölja för sig själv och för andra, då man många gånger skäms för att uppleva denna känsla (Cullberg, Weston 2010).

Man kan med hjälp av begreppet skam få en grundläggande förståelse för hur en person som mottar försörjningsstöd uppfattar sin livssituation, både när det gäller äldre och yngre människor. För äldre människor, som har erfarenhet av ett självständigt och självförsörjande liv, kan den nya situationen som bidragstagande bli väldigt påfrestande. Yngre människor bär på känslor av ett annat slag, då ett bidragsberoende ofta är deras första upplevelse av vuxenlivet. Deras ljusa framtidssyn hämmas av att de kastas in i en struktur som präglas av myndighetens ramar (SOU 2007:2).

- 2 -

Anledningen till att vi blev intresserade av begreppet skam, i samband med ekonomiskt biståndstagande hos ungdomar, var att det ständigt talas om en ökande ungdomsarbetslöshet och därmed ett ökat biståndstagande hos denna grupp, men det är sällan de känslomässiga konsekvenserna av detta belyses. Vi har en föreställning om att många ungdomar känner eller någon gång har känt skam över sin situation som biståndstagare. Efter att vidare utforskat detta har vår tes stärks genom ett antal rapporter och annan forskning kring området. Dock kan vi se att detta ämne behöver utforskas ytterligare, då vi saknar förslag till förbättringar för att minska och motverka skamkänslan hos biståndstagande ungdomar.

1.2 Förförståelse

Innan studiens påbörjan bestod vår förförståelse av vaga antaganden av skam och dess påverkan på biståndstagare. Dock har vi som socionomstuderande, genom utbildningens kurslitteratur, fått viss inblick i begreppet skam och hur denna känsla kan påverka en människa. När det gäller vår förförståelse för det valda problemområdet skiljer sig vår kunskap åt. Josefin Pettersson gjorde sin handledda studiepraktik på den enhet studien härrör och har därför en betydligt större förförståelse för arbetet inom ekonomiskt bistånd med ungdomar. Innan denna studie påbörjades utbyttes dock en del information mellan författarna rörande ämnesområdet vilket innebar att även Lisa Löfgren fick en inblick i detta.

Vi är medvetna om att studiens ena författares förförståelse kan ha påverkat studiens genomförande genom den kunskap hon besitter om den undersökta arbetsplatsen, samt genom den relation hon utvecklat till de anställda där. Dock har vi försökt undvika detta i största mån då studiens andra författare har haft ett öppet ingångssätt fritt från påverkan från den valda arbetsplatsen, vilket har lett till en god balansgång där kunskap förenats med ett objektivt angreppssätt.

1.3 Avgränsningar

Valet att lägga fokus på endast biståndstagande ungdomar och inte vuxna bottnar i, som tidigare nämnts i inledningen, intresset för den ökande ungdomsarbetslöshetens konsekvenser. Denna avgränsning gjordes även för att vi ville se om skamkänslor kan motverkas inom ekonomiskt bistånd tidigt i vuxenlivet. Detta för att eventuellt motverka att skammen blir en ständig följeslagare hos en biståndstagare under en längre period i livet. Anledningen till att vi valde att inrikta oss på skamkänslan i samband med biståndstagande och inte utforska ytterligare negativa känslor, som denna grupp troligtvis upplever, beror på C-uppsatsens begränsade ramar. Att studera ytterligare känslor hade således gjort studien alltför omfattande för den angivna tidsramen.

- 3 -

2. Syfte och frågeställningar

2.1 Syfte

Utforska och belysa begreppet skam i samband med ungdomars biståndstagande.

Ta reda på om klienter som är aktiva inom ekonomiskt bistånd upplever skam i samband med detta, samt hur dessa eventuella skamkänslor påverkar klienterna.

Vi vill också utforska handläggarnas syn på skam och deras tankar och upplevelser kring deras klienter skamkänslor. Samt om och hur socialsekreterarna kan minska och förebygga dessa känslor genom att undersöka både socialsekreterarnas och klienternas perspektiv på detta.

2.2 Frågeställningar

När vi påbörjade studien var vår huvudfrågeställning: Upplever klienter som är aktiva inom ekonomiskt bistånd skam i samband med sitt biståndstagande och hur påverkas de av dessa eventuella skamkänslor? När vi under studiens gång fick bekräftat att våra respondenter upplevde skam, valde vi att lägga till ytterligare två frågeställningar, vars tankegångar följt oss sedan studiens början och visade sig vara användbara, då vår hypotes om skam i samband med biståndstagande bekräftades. Dessa två är: Vilken syn har handläggarna inom ekonomiskt bistånd på sina klienters skamkänslor? och: Kan handläggarna inom ekonomiskt bistånd minska och förebygga skamkänslorna hos sina klienter och i sådana fall hur?

- 4 -

3. Bakgrund

3.1 Begreppsförklaringar

Ekonomiskt bistånd: (socialbidrag) är det begrepp som omfattar all ekonomisk hjälp enligt Socialtjänstlagen. En del av det ekonomiska biståndet är försörjningsstödet och detta avser de vanligaste och regelbundna levnadskostnaderna (SOU 2007:2).

Försörjningsstöd: Innefattar de vanligaste levnadskostnaderna och baseras på en norm för livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien, dagstidning, telefon och teveavgift, samt av skäliga kostnader för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring och medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa (SOU 2007:2).

Ungdom: Med begreppet ungdomar menar vi personer mellan 18-25 år.

3.2 Ekonomiskt Bistånd

Ekonomiskt bistånd, som tidigare kallats socialbidrag, är Sveriges välfärdssystems stora skyddsnät. Biståndet ska ge hjälp när övriga stödformer ses som otillräckliga och dess uppgift är att ge tillfälligt stöd vid korta perioder av försörjningsproblem.

Från 1900-talet och fram till idag har ekonomiskt bistånd haft ungefär samma omfattning, däremot har utformningen av hjälpen förändrats i betydande utsträckning. Tidigare riktades denna hjälp till dem som stod utanför arbetslivet:

äldre, personer med fysiska- och psykiska funktionshinder samt barn i behov av försörjning. Denna hjälp var ofta det enda ekonomiska skyddsnät dessa grupper hade. I dagens Sverige har allmänna trygghets- och bidragsreformer lett till att man idag inte längre ser detta mönster lika tydligt, då det ekonomiska biståndet alltmer kommit att fungera som ett stöd för invandrare och flyktingar som idag är en utsatt grupp (Socialstyrelsen 2003).

Det behov befolkningen har av ekonomiskt bistånd är beroende av både individuella och strukturella faktorer. På den individuella nivån är det omständigheter som ålder, utbildning, socialt nätverk, familjesituation, etnisk bakgrund, arbetslöshet, ohälsa och missbruk som är centrala. På den strukturella nivån är det istället arbetslöshet och villkoren för arbetslöshetsersättning, socialförsäkringarnas funktion samt demografiska omständigheter som befolkningsökning och åldersfördelning. Om man jämför län och kommuner i Sverige kan man se att behovet av ekonomiskt bistånd varierar. Majoriteten av biståndstagarna var enligt Socialstyrelsen register 2002 bosatta i storstäderna (Socialstyrelsen 2003).

Den 1 januari 2002 började den socialtjänstlag vi har idag att gälla.

Socialtjänstlagens första paragraf beskriver dess övergripande mål som bland annat handlar om människors lika värde, rätt till social trygghet samt vård och omsorg. Centralt för denna paragraf är den positiva tron till individens egen

- 5 -

förmåga och vilja att förändra sin situation. Utmärkande för socialtjänstlagen är att varje individ har ett eget ansvar för sitt liv. Socialtjänstens uppgift är att stärka och komplettera individers egna resurser, vilket framgår i 4 kap. 1 § SoL (Socialtjänstlagen). För att vara berättigad till ekonomiskt bistånd krävs det att den enskilde själv inte kan tillgodose sina behov, genom t.ex. arbete eller genom egna tillgångar, eller få sina behov tillgodosedda på annat sätt. Den enskilde måste även göra vad han eller hon kan för att bidra till sin egen försörjning genom att t.ex. söka arbeten (Socialstyrelsen 2003).

Det vanligaste skälet till att människor söker sig till socialtjänstens individ- och familjeomsorg är behovet av ekonomiskt bistånd. Ekonomienheten har två huvuduppdrag där det ena är att hjälpa den enskilde individen att bli självförsörjande, dvs. klara sig utan ekonomiskt bistånd. Det andra uppdraget är att hjälpa individen med försörjningen innan detta mål är uppnått. För att socialtjänsten ska kunna hjälpa människor med deras ekonomiska situation måste först en utredning göras för att ta reda på individens behov av stöd och hjälp. I utredningen ställs en rad frågor till den sökande för att ta reda på personens hinder till egen försörjning samt vilka resurser individen besitter för att på sikt kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Efter avslutad utredning görs en bedömning om den sökande är berättigad till ekonomiskt bistånd eller inte. Det ekonomiska biståndet är enligt 4 kap. 1 § SoL till för att tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. För att underlätta för kommunerna att fastställa nivån på vad som anses vara skälig levnadsnivå infördes riksnormen 1998. Det belopp som ingår i riksnormen är baserat på konsumtions- och prisstudier som görs av konsumentverket. Denna riksnorm uppdateras varje år och de kostnadsberäkningar som fastställs ska återspegla en skälig levnadsnivå, med andra ord varken minimi- eller lyxnivå (Socialstyrelsen 2003).

Socialtjänstlagen är en målinriktad ramlag vilket innebär att det står angivet vad som förväntas av kommunerna utifrån uppställda mål, men kommunerna har samtidigt möjlighet att anpassa insatser lokalt efter individers behov och önskemål. En utav socialtjänstlagens hörnstenar, som kommer till uttryck i 2 kap.

2 § SoL, är principen om kommunens yttersta ansvar. Detta innebär att kommunen har det yttersta ansvaret för att den enskilde får det stöd och den hjälp han eller hon behöver. Oavsett vilken kommun den enskilde är skriven i, är det vistelsekommunens, där en person mer eller mindre tillfälligt vistas, ansvar att hjälpa den behövande (Socialstyrelsen 2003).

3.3 Verksamhetsbeskrivning

Verksamheten vi har undersökt är den enhet som har hand om ekonomiskt bistånd, i en mindre kommun strax utanför Göteborg. Ekonomienheten arbetar med utredningar om försörjningsstöd och gör bedömningar av biståndsbehov efter ansökan. Ekonomienheten samverkar med andra parter för att möjliggöra täta stöd- och motivationskontakter. Dessa är bland andra Flyktingmottagningen och

- 6 -

Arbetsmarknadsgruppen och tillsammans arbetar de för att utveckla metoder som främjar individens ansvar för sin egen livssituation. Ekonomienheten arbetar utifrån lagar och förordningar som är fastställda av regering och riksdag.

Socialtjänstlagen, Förvaltningslagen, Sekretesslagen och Lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare är de huvudsakliga lagrum enheten använder sig av. Ekonomienheten består av en enhetschef, en metodhandledare och sex socialsekreterare (Verksamhetsberättelse 2011).

3.4 Att ansöka om ekonomiskt bistånd

För att ansöka om ekonomiskt bistånd kontaktas vanligtvis den ansvariga myndigheten, dvs. vistelsekommunens ekonomienhet, för att därefter boka ett möte tillsammans med en handläggare. I mötet fylls en ansökan om ekonomiskt bistånd i och den sökande lämnar in viktiga handlingar, som är nödvändiga för att ett beslut ska kunna fattas. Exempel på vilka dessa handlingar kan vara är kontoutdrag, kontosammanställning, uppgifter om tillgångar, arbetsintyg och hyreskontrakt. Efter att information från den sökande samlats in dokumenteras denna för att en utredning ska kunna genomföras. Grunden för en utredning om ekonomiskt bistånd är att ta reda på anledningarna till varför den sökande behöver ekonomiskt stöd. Utredningens syfte är att tydliggöra vilka behov som finns och därmed vilka möjligheter och resurser den sökande själv besitter. Det är viktigt att handläggaren får en helhetsbild av personens försörjningshinder, resurser och behov. Hur omfattande denna utredning kommer att bli beror helt på den sökandes livssituation. Denna utredning ska resultera i ett förslag till beslut, som sedan fattas av någon med behörighet, vanligtvis den handläggande socialsekreteraren.

Det är viktigt att det beslut som tas är tydligt formulerat och att det klart framgår vad personen ansökt om och vad han eller hon beviljats. Om den sökande inte beviljas det han eller hon ansökt om, alltså får ett avslag, kan beslutet överklagas.

Hur detta överklagande går till ska också tydligt framgå i beslutet (Socialstyrelsen 2003).

4. Tidigare forskning

4.1 Skam och skamrelaterade känslor i samband med ekonomiskt biståndstagande

I artikeln ”Socialbidragstagande och statusbunden skamkänsla – en prövning av ekonomi- sociala band- modellen”, skriven av Bengt Starring, Marina Kalander Blomkvist och Staffan Jansson, studeras skam och skamrelaterade känslor bland biståndstagare. Detta görs med hjälp av den så kallade ekonomi-skam-modellen, som fogar samman två vetenskapliga skildringar om skam. Det ekonomiska perspektivet beaktar den sida som knyter skam och skamrelaterade känslor till bland annat fattigdom, låg social status och social utsatthet. Sociala band-

- 7 -

perspektivet ser till hur skam och skamrelaterade känslor påverkar kvaliteten i de sociala relationerna. Artikeln publicerades i Socialvetenskaplig Tidskrift nr: 1, år 2003. Artikelförfattarna skriver att kombinationen ”högre grad av ekonomisk påfrestning” och ”otryggare band” är förenat med omfattande skam- och skamrelaterade känslor. De menar även att tryggare sociala band mildrar den effekt som högre ekonomisk påfrestning har på dessa känslor. Författarna skriver även att en lägre grad av ekonomisk påfrestning mildrar den effekt som otryggare sociala band har på skam- och skamrelaterade känslor. Författarna beskriver i artikeln sin syn på skam, där de ser på denna som ett familjekluster av emotioner som innefattar flera former. Allt från vardagliga pinsamheter och mild förlägenhet till mer intensiva känslor som förödmjukelse, förnedring och skam (Starring, Kalander & Blomkvist 2003).

Denna studie baseras på data från en undersökning som genomfördes under perioden september 1999 till januari 2000. Studiens respondenter bestod utav 1999 hushåll som någon gång under andra halvåret 1998 till första halvåret 1999 ansökt om socialbidrag i Värmlands- eller Karlskogas län. Undersökningen genomfördes med hjälp av en postenkät och studien innehåller även utdrag ur intervjuer med ett antal socialbidragstagare. Resultatet av studien visar att 51 % av respondenterna ansåg att det skulle vara förargligt om folk, till exempel någon granne, fick reda på att man mottog socialbidrag. Det framgick även att 47 % känts skam och 40 % känt sig förnedrade i samband med besök på socialkontoret.

Undersökningen visade att deltagarna under 25 år rapporterade dessa känslor i en lägre utsträckning. Även i intervjun med socialbidragstagarna framkommer det att bidragstagandet rymmer sidor som ger skamkänslor. I studien undersöktes också den potentiella inverkan, som relationen till den handläggande socialsekreteraren har, för omfattningen av skam- och skamrelaterade känslor. Resultatet från undersökningen visar att ett vänligt och personligt uppträdande från socialsekreteraren har ringa betydelse för en minskning av skam- och skamrelaterade känslor (Starring, Kalander & Blomkvist 2003).

4.2 Ungdomars arbetslöshet och biståndstagande

En rapport som publicerades 2002 av Statens Folkhälsoinstitut bygger på ett uppdrag av regeringen till Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen. I denna rapport har två forskargrupper varit engagerade, en vid Karlstad och en vid Umeå universitet. Forskarna har sammanställt vilken effekt långvarig arbetslöshet har på ungdomars sociala anpassning och hälsotillstånd. Rapporten innehåller ett flertal studier men endast några få av dessa är relevanta för vår uppsats och därför har vi valt att endast nämna dessa. I en av undersökningarna som rapporten innefattar var syftet att ta reda på vilka attityder arbetslösa tror att allmänheten har om dem.

Studien omfattade 1225 arbetslösa och i utförandet av studien deltog både forskare och arbetslösa s.k. ”barfotaforskare”. Majoriteten av respondenterna ansåg att allmänheten har en nedsättande attityd gentemot arbetslösa. 76 % av de unga kvinnorna och 54 % av de unga männen som tillfrågades ansåg att

- 8 -

allmänheten uppfattar arbetslösa som lata. 71 % av kvinnorna och 51 % av männen trodde att allmänheten anser att arbetslösa utnyttjar systemet.

Sammanfattningsvis visade resultat av denna delstudie att majoriteten av ungdomarna någon gång hade stött på människor som uttryckt negativa eller nedsättande åsikter gentemot deras roll som arbetslösa (SOU 2007:2).

Detta visade sig även i den så kallade Skåneundersökningen, som också är publicerad i den ovannämnda rapporten. Där framgick det att det är vanligt bland arbetslösa biståndstagare att man tror allmänheten har vissa föreställningar om denna grupp, som lata, saknar framåtanda samt att de utnyttjar systemet. I denna undersökning granskades även vilka känslor biståndstagare upplevde i samband med sökandet av socialbidrag samt i vilken utsträckning dessa känslor upplevdes.

Resultatet visade att 56 % av kvinnorna och 53 % av männen upplevde skam i ganska hög eller mycket hög grad i samband med ansökan om socialbidrag. Även känslor som obehag och förnedring var centrala hos respondenterna.

Skåneundersökningen visade också att skamkänslan hos respondenterna många gånger tog sig i uttryck i att hemlighålla inför andra att man sökte eller var aktuella inom ekonomiskt bistånd. Här framgick även att mer än var tredje arbetslös biståndstagare, trots ett bra bemötande någon gång upplevt skam i samband med ansökan om bistånd. Studiens författare menar att upplevelsen av skam inte enbart har med mötet med socialsekreteraren eller själva ansökningsprocessen att göra, utan även de föreställningar arbetslösa biståndstagare har om sig själva och de normer och föreställningar som finns i dagens samhälle kring biståndstagare (SOU 2007:2).

4.3 Klientskapet, skam och skuld

En studie som också tar upp skambegreppet är Leila Billquists studie av socialbyrån, klientarbetet och klientskapet. Denna avhandling heter ”Rummet, mötet och ritualerna” och publicerades 1999 på Göteborgs Universitet. Denna studie berör klientcentrerat arbete och klientskap och syftet var att undersöka och beskriva vad klientrelaterat arbete innebär, hur det utförs och vad det innehåller.

Undersökningen genomfördes på två olika socialkontor med olik organisatorisk uppbyggnad. Materialet från denna studie bygger på observationer som har kombinerats med fokuserade intervjuer. Billquist följde 62 klienter under en tid för att följa deras väg genom välfärdssystemet. I studien beskriver Billquist att vårt samhälle präglas av uppfattningar om att människor som går på ekonomiskt bistånd många gånger utnyttjar socialbidraget och att den som får ekonomisk hjälp ofta själv bär skulden till sin situation. Resultat av studien visar att känslor av obehag, skam och skuld finns hos de flesta respondenter i samband med bidragstagandet. Ett annat resultat visar att när de som sökt sig till socialtjänsten blivit hyggligt och personligt bemötta, upplevt att någon lyssnat och att de blivit sedda som individer, ledde det till att deras känslor av oro, skam och skuld minskade (Billquist 1999).

- 9 -

4.4 Biståndstagande och utanförskap

I en studie av Halleröd från 1993 framgår det att arbetslösheten och bidragstagandet har en negativ inverkan på en individs självbild. Halleröd konstaterar att människor, som är arbetslösa eller inte klarar sig ekonomiskt, ofta upplever skamrelaterade känslor och när människor tvingas att söka sig till socialtjänsten är det ofta dessa känslor man bär på. Studien visar även att biståndstagare upplever att de klassificeras som en av dem som inte klarar sig själva och därmed befinner sig i en sårbar situation. Detta kan i sin tur leda till att en känsla av stigma och utanförskap hos individen, menar Halleröd (SOU 2007).

4.5 Biståndstagarens syn på stödet

En undersökning från 1998 visar att vissa biståndstagare får förtroende för och bygger upp en god kontakt med sin socialsekreterare. Enligt E. Forsberg, som utfört studien, leder detta till att biståndstagarna känner mindre skam i samband med att de ansöker om ekonomiskt bistånd. Ytterligare ett resultat visar att många känner förtroende för sin handläggare och alltid vill träffa honom eller henne.

Detta menar Forsberg visar hur betydelsefullt det personliga bemötandet är (SOU 2007).

5. Teoretisk referensram

5.1 Stämpling och stigma

Begreppen stämpling och stigma är två begrepp som är centrala när man talar om avvikande beteenden och personer som bryter mot samhälleliga normer. Då vår uppsats berör en utsatt grupp människor som många gånger stämplas som avvikare och ofta utsätts för stigmatisering anser vi dessa två teoretiska begrepp vara lämpliga för att analysera vårt material. När en individ blir utsatt för stämpling eller stigmatisering kan detta frambringa många negativa känslor, bland annat känslor av skam (Goffman 1973). Därför anser vi att vi, genom att förena stämpling och stigma med skam, kan få en djupare förståelse för vårt problemområde. På så sätt kan vi även göra analysen mer mångdimensionell genom att belysa empirin från flera olika infallsvinklar. Begreppet stämpling kommer från Howard Beckers (1963) stämplingsteori som han utvecklade under 1960-talet (Goldberg 1993). Stämpling är en process där en individ tillskrivs generella negativa egenskaper till följd av sitt beteende. En individ som stämplas tillskrivs vissa negativa karaktärsdrag och stereotypa föreställningar från omgivningen (Repstad 1998). Denna stämplingsprocess kan orsaka att en individs självbild bryts ner då samhällets negativa föreställningar om en individ internaliseras med dennes syn på sig själv (Goldberg 1993). Med självbild, som är synonymt med självuppfattning, menas att ha en medvetenhet om sig själv som en unik individ. Detta innefattar även en kunskap om den egna personligheten och de

- 10 -

erfarenheter under livet som format personligheten (NE 2). Det som anses avvikande beror inte enbart på individens handlingar utan även på vilken respons andra människor ger på detta beteende (Goffman 1973). Malcolm Payne menar att människor som blivit utsatta för stämpling kan göra sig av med negativa känslor som denna medfört genom att de får möjlighet att dela med sig av erfarenheter som stämplingen bidragit till. Att få möjlighet att samtala om t ex. sina skamkänslor och sin självkänsla kan bidra till en positiv förändring hos individen (Payne 2008).

Begreppet stigma grundades ursprungligen av antikens greker för att påpeka något nedsättande i en persons moraliska status. Tecken skars eller brändes in i kroppen för att markera att en person var en utstött och föraktad person, som skulle undvikas. Enligt Goffman (1973) uppstår ofta en känsla av osäkerhet hos den som stigmatiseras, där andras uppfattningar om en själv är någonting man oroar sig för och man känner sig ofta ifrågasatt. Goffman (1973) menar även att stigmatisering kan frambringa känslor av skam. Han menar att den stigmatiserade individen upplever en stark otrygghet där en konstant rädsla för att bli skamgjord råder (Goffman 1973). Då biståndstagare ofta ses som avvikare i samhället och tillskrivs vissa stereotypa föreställningar, som exempelvis lat, oförmögen och kriminell, kan detta leda till att individen tar till sig omgivningens attityder och dessa blir därav en del av dennes självbild (Spicker 1984). Att som arbetslös biståndstagare bli stigmatiserad och därmed ofta skambelagd kan försvåra möjligheten att återvända till arbetsmarknaden (McFadyen 1995). Då vår teoretiska utgångspunkt är skam anser vi att stigma och stämpling kan kombineras med begreppet skam och på så sätt ge en djupare och mer mångfasetterad förståelse av våra respondenters tankar, känslor och upplevelser. I vår teoretiska analys av vårt datamaterial kommer begreppet stigma att användas för att förklara negativa stereotyper en individ tillskrivs av omgivningen, så kallade ”stigman”.

Stämplingsteorin kommer att användas för att förklara hur dessa stigman kan påverka en individs självuppfattning och skam.

5.2 Skam

Då syftet med vår uppsats är att utforska och belysa begreppet skam i samband med biståndstagande kommer begreppet skam att användas som en av våra teoretiska utgångspunkter, tillsammans med stigma och stämpling. Många forskare och författare är oense om vad begreppet skam omfattar men vi har valt att använda oss av författarna Gershen Kaufmans (1993) och Maria Cullberg Westons (2008) tolkning av detta begrepp i nedanstående text.

Skammen är en av våra grundläggande affekter. En affekt är den första biologiska känslobaserade reaktionen på en händelse. Den varar endast i några sekunder för att sedan övergå i en känsla och det är först här som individen blir medveten om affekten och den känsla denna framkallar (Nathansson 1992). Skam spelar en central roll i utvecklingen av samvetet hos människan. Genom att uppmärksamma

- 11 -

vårt dåliga uppförande och ett överskridande av sociala normer motiverar skammen oss till att ta ”rätt” beslut. Den optimala utvecklingen av vårt samvete är därför beroende av lagom doser av skam. Skammen är den affekt som är mest central för vår identitetsutveckling. Upplevelsen av vårt själv är djupt förankrat i vår kamp med denna alienerande affekt. Då skam är central för vårt samvete och vår identitet är denna affekt grunden till låg självkänsla, osäkerhet och minskat självförtroende (Kaufman 1993). Självkänslan är en del av personens självmedvetande förbunden med känslor och värderingar. Självkänslan antas bygga på hur tillfreds man är med vad man klarar av jämfört med vad man tagit sig an samt hur man tror att man uppskattas av andra (NE 1). Skam är det främsta hindret i alla mänskliga relationer, vare sig det är förälder-barn, lärare-elev eller behandlare-klient. Skammen kränker både den inre tryggheten och det interpersonella förtroendet. Därmed kan skam stå som hinder för goda och förtroendefulla relationer (Kaufman 1993).

Det finns ingen affekt som påverkar det upplevda självet så mycket som skam, då självet blottas både för en själv och för andra (Kaufman 1993). Självet är de medvetna uppfattningar, värderingar, föreställningar och minnen som tillsammans bildar en kunskap om den egna personen (NE 3). Viktigt att betona är att ingen annan individ behöver vara närvarande för att skam ska kunna uppstå, då denna affekt kan vara en fullständigt inre process. Dock kan känslan av skam vara ett hinder för en individ att vidare kommunicera med andra människor i sin närvaro, då skam är en kommunikationshämmande affekt. Som tidigare nämnts görs detta för att hindra individen från att överskrida sociala normer och uppföranderegler (Kaufman 1993). I vår studie kommer vi att använda oss av den uppdelning av yttre och inre skam som Cullberg Weston (2008) gör. Den inre skammen är en inre kritisk röst som framkallas av en negativ självbild hos individen och denna röst talar ständigt om för denne att hon/han är värdelös och kommer att misslyckas. Inre skam känner vi oberoende av yttervärlden medan den yttre skammen är något som uppstår i mötet med omgivningen (Cullberg Westons 2008). Även Kaufman talar om den yttre skammen och menar att denna uppstår när andra människor, som är närvarande, påverkar en individ negativt genom sina uttryckta tankar och känslor (Kaufman 1993).

5.3 Distinktion mellan skam och skuld

Cullberg Weston (2008) beskriver att det ännu inte finns en helt fullständig teoretisk förklaring till den utvecklingspsykologiska skillnaden mellan de två känslorna skam och skuld. Även Kaufman (1993) instämmer i detta påstående och menar att ytterligare forskning i ämnet behövs. Anledningen till att vi valt att göra en distinktion mellan begreppen skam och skuld är för att vi vill förtydliga skillnaden mellan dessa och för att hädanefter kunna lägga skulden ”åt sidan” och enbart fokusera på begreppet skam, som är mest central för vår studie. Vi kommer i nedanstående text att använda oss utav Cullberg Westons och Tomkins tolkning av dessa två begrepp.

- 12 -

Skam och skuld är begrepp som många gånger blandas ihop, men det är viktigt att belysa att dessa två har en åtskild innebörd. Skam och skuld är identiska som affekt men upplevs olika då de har skilda orsaker och därmed får olika konsekvenser. Skulden uppstår oftast vid överträdelser av etiska regler och skam uppstår vanligtvis i samband med upplevelser av underlägsenhet (Tomkins 1995b). Vidare handlar skuld om någonting man gjort medan skam handlar om den man är. Skammen har ofta fokus på svagheter och misslyckanden, och skulden uppstår ofta vid felsteg eller försummelser. Skammen är en affekt som påverkar hela individens jag, medan skulden avser en enstaka handling och därför inte får lika stor effekt. När en individ upplever skamkänslor blir hela dennes person ifrågasatt och drabbar den egna självvärderingen negativt. Skulden handlar däremot ofta om att individen inte lyckats leva upp till sina etiska värderingar genom en viss handling. Skuld är en känsla individen lättare kan återhämta sig ifrån, då denna affekt inte har lika stor inverkan på individens självuppfattning (Cullberg Westons 2008).

5.4 Skam, ungdomar och biståndstagande

Ungdomsåren är en tid som präglas av djupa och oroande förändringar hos individen (Kaufman 1993). Vi är under denna tid som mest sårbara i vår självkänsla och som ungdom hamnar man ofta i situationer som lätt utlöser skamreaktioner. Detta då nya områden ständigt utforskas och identiteten utformas (Cullberg Weston 2008). Ungdomar känner sig ofta exponerade, sårbara och granskade och de upplever att andra människor många gånger kan se deras fel och brister. Detta gör dem mer sårbara och mottagliga för skamkänslor (Kaufman 1993). Då ungdomar ofta känner sig utsatta för andras blickar kan skammen bli en konstant följeslagare som kan vara svår att skilja sig från (Cullberg Weston 2008).

Ett misslyckande inom yrket eller karriären är någonting som kan framkalla känslor av skam och även leda till att en individ känner sig mindre värd.

Misslyckandet kan i sin tur leda till att självet blottas och självkänslan minskar.

En förlust eller avsaknad av ett yrke kan framkalla känslor av maktlöshet som i sin tur kan leda till känslor av skam och underlägsenhet hos en individ. Dessa känslor förstärks ofta av att vi idag lever i ett samhälle som präglas av en allt mer framgångsorienterad kultur, där ett starkt fokus ligger på att uppnå en lyckad karriär. Många av oss drömmer om och strävar efter att åstadkomma denna framgång, och när dessa drömmar omintetgörs utlöses känslor av skam och maktlöshet (Kaufman 1993).

- 13 -

6. Metod

6.1 Metodval

Denna undersökning är av kvalitativ karaktär då syftet är att genom intervjuer förstå ämnen från vardagsvärlden ur den intervjuades perspektiv. Studien är i första hand explorativt inriktad men har även inslag av en deskriptiv ansats, då ämnet främst utforskas men även till viss del beskrivs. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkt vi valt att utgå från är det hermeneutiska perspektivet, detta för att tolka och förstå resultaten från våra intervjuer (Bryman 2011). Då det hermeneutiska synsättet inte handlar om att söka efter en absolut sanning utan tillåter flera olika tolkningar, är vi endast ute efter att få en djupare förståelse för vårt problemområde (Kvale & Brinkmann 2009).

Vi har valt att tillämpa en abduktiv ansats i vår studie. Detta innebär att vi har utgått från enskilda empiriska fall men även använder teoretiska föreställningar och begrepp. Vi har utnyttjat både ett deduktivt och induktivt angreppssätt och således växlat mellan empiri och teori, vilket är huvuddragen i den abduktiva metoden (Dalen, 2008). I vår analys försöker vi alltså förstå vårt resultat bättre med hjälp utav våra valda teorier.

6.2 Undersökningsinstrument

Studiens data har insamlats med hjälp utav semistrukturerade intervjuer, där vi använt oss av en intervjuguide som baserats på de teman och frågor vi ville utforska. Detta för att ha möjlighet att bygga på och kunna förändra intervjuguiden under datainsamlingens gång, samt ge respondenterna frihet att utforma svaren på sitt eget sätt, vilket Bryman (2011) beskriver som centralt för denna intervjuform. Under vår första intervju uppstod intressanta följdfrågor, som inte var planerade från början. Dessa valde vi att använda oss av och ställa i resterande intervjuer.

6.3 Analysmetod

För att analysera datamaterialet i vår studie har vi haft en fenomenologisk utgångspunkt där fokus legat på att förstå svaren på studiens frågeställningar utifrån respondenternas egna perspektiv och tankar. Vi har eftersträvat att få en så fyllig bild som möjligt av våra respondenters upplevelser av ett fenomen, i vårt fall skam. Vi har genom upprepade reflektioner av vårt datamaterial kunnat se tydliga gemensamma kännetecken och en meningsdimension av vårt studerade fenomen med hjälp av våra valda teorier. Detta för att i sin tur få en mer tydlig förståelse av fenomenets essens, vilket fenomenologin ständigt strävar efter (Thomassen 2007).

I analysen och tolkningen av vårt material har vi använt oss av meningskoncentrering som en analysmetod. Vi har därmed först dragit samman

- 14 -

respondenternas uttalanden till kortare formuleringar, där endast huvudinnebörden i det som sagts finns med. Denna analysprocess består av fem steg där vi först läst igenom intervjuerna, var och en för sig, för att skapa oss ett helhetsintryck av vad som sagts. För det andra fastställde vi de naturliga meningsenheter som fanns i intervjuerna. För det tredje tematiserade vi dessa meningsenheter utifrån vad vi ansåg vara intervjupersonernas perspektiv. Det fjärde steget innebar att vi sorterade de koncentrerade meningsenheterna utifrån studiens frågeställningar.

Som sista steget i meningskoncentreringsanalysen knöt vi samman intervjuernas centrala teman i en deskriptiv utsaga (Kvale & Brinkmann 2009). I vår resultat- och analysdel har vi valt att skriva citatet i talspråk för att ge läsaren en tydlig och levande bild av respondenternas uttalanden.

6.4 Datainsamling

Studiens datamaterial har insamlats med hjälp av intervjuer som genomfördes under veckorna 43 och 44 i oktober månad 2011. Efter att vi fastställt datum för intervjutillfällena bokade två socialsekreterare, som deltar i studien, in intervjuer som vi skulle ha med deras klienter. Intervjuerna spelades in med hjälp utav en Iphone 3GS, där programmet Record v. 2.03 användes. Dessa intervjuer transkriberades sedan ordagrant i programmet Word 2007. Intervjuerna genomfördes på den valda kommunens socialkontor för ekonomiskt bistånd i förbokade besöksrum. Detta då vi ville välja en miljö som våra respondenter kände till och var vana vid. Samtidigt var respondenternas bostäder utspridda runt om i kommunen, vilket gjorde att intervjuer i hemmet inte var aktuella på grund av tidsaspekten. Två av intervjuerna genomfördes på en annan närliggande plats där dessa personer deltog i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd, även kallad arbetsträning. Även här uppehöll vi oss i ett förbokat besöksrum. De två intervjuerna med socialsekreterarna gjordes på deras respektive kontor. Till de personer som tackat ja till att medverka i studien skickade socialsekreterarna ut vårt informationsbrev med studiens syfte och genomförande (Se bilaga 1). Innan intervjuerna påbörjades informerades respondenterna ännu en gång om sitt frivilliga deltagande och övriga punkter som de kunnat läsa i informationsbrevet.

Under intervjuerna bjöds det på fika för att skapa en mer avslappnad atmosfär.

Under alla sju intervjuerna var båda författarna till studien närvarande och delaktiga i intervjuprocessen. Vi ansvarade för olika teman i intervjuguiden och hjälptes åt att ställa följdfrågor till dessa. För varje intervju hade vi avsatt en timme och detta räckte för att få svar på våra frågor.

6.5 Urval

6.5.1 Kommunurval

Vi har valt att utföra undersökningen i en mindre kommun strax utanför Göteborg.

I denna kommun finns ett socialkontor som ansvarar för försörjningsstödet för kommunens invånare. De respondenter som deltagit i studien är aktuella biståndstagare samt arbetande socialsekreterare på denna ekonomienhet.

- 15 -

Anledning till att vi valde just detta socialkontor var för att en av författarna genomförde sin handledda studiepraktik på denna plats under vårterminen 2011 och därigenom hade etablerat en kontakt med socialsekreterarna, vilket underlättade studiens genomförande.

6.5.2 Urval av respondenter

Då studiens syfte är att undersöka biståndstagande ungdomars känslor och tankar var denna grupp vår totala population. Ur denna gjorde vi sedan ett urval där vi endast koncentrerade oss på ungdomar mellan 18-25 år. Anledningen till detta urval var, som tidigare nämnts i inledningen, att vi ville undersöka vissa konsekvenser av det ökande biståndstagandet hos denna grupp. Urvalets åldersgrupp bestämdes av att ekonomienhetens klientuppdelning bestod av ungdomar mellan 18-25 och vuxna från 26 år och uppåt och då vi ville undersöka ungdomar blev detta urval naturligt. Då dessa ungdomars personuppgifter är sekretessbelagda behövde vi hjälp med att kontakta möjliga respondenter till vår studie. Denna hjälp fick vi av de två socialsekreterare som handlägger alla ärenden som rör ekonomiskt bistånd för ungdomar. Dessa två medverkar även som respondenter i denna studie. Vi hade på förhand bestämt oss för att intervjua 4-6 klienter. Detta på grund av studiens ringa omfattning, samt att vi ansåg att detta antal räckte för att uppfylla studiens syfte. Efter fem utförda intervjuer ansåg vi att vårt material var mättat och valde därför att inte utföra fler intervjuer. Under ett möte på ekonomienheten kom vi överens om, tillsammans med de två socialsekreterarna, att de skulle välja ut och kontakta personer som de ansåg var villiga att ställa upp på en intervju. Socialsekreterarna valde ut och kontaktade 12 klienter, detta på grund av att vi antog att intresset för att delta i studien skulle vara relativt lågt och vi förväntade oss ett bortfall på ungefär 50 %. Utav de 12 som kontaktades valde fem att ställa upp på att bli intervjuade. Utav dessa fem var tre kvinnor och två män och tre personer hade den ena socialsekreteraren som handläggare och resterade två den andra. Viktigt att pointera är att vi inte hade någon kontakt med respondenterna innan själva intervjutillfället.

Då det var socialsekreterarna som gjorde ett urval av sina klienter, på grund av att vi inte fick tillgång till klienternas personuppgifter, hade vi inte lika stor möjlighet att påverka urvalsprocessen. Vårt urval är således ett strategiskt urval, där vi har identifierat ett antal variabler, som är betydelsefulla för vår studie och sedan valt ut respondenter strategiskt (Trost 1994). Vi eftersträvade att vårt urval skulle bestå av en jämn könsfördelning, enbart ungdomar och att de skulle vara aktiva inom ekonomiskt bistånd. De ungdomar som deltagit i vår studie är mellan 19-25 år och har varit aktuella inom ekonomiskt bistånd i den valda kommunen mellan fem månader och tre år. Den ena handläggaren som deltagit i studien har arbetat inom ekonomiskt bistånd i två och ett halvt år, varav två år med ungdomar. Den andra har arbetet sju år inom ekonomiskt bistånd, varav tre och ett halvt år med ungdomar.

- 16 -

6.6 Bortfall

Utav de 12 personer som kontaktades av socialsekreterarna tackade sex stycken av dessa ja till att medverka i studien. Av våra sex inbokade intervjuer genomfördes fem, då en person valde att inte dyka upp. Det externa bortfallet blev således sju personer. Det interna bortfallet blev 0 % då alla våra respondenter svarade på alla de frågor vi ställde (Bryman 2011). Då det slutgiltiga resultatet av bortfallet var väntat är bortfallsfrekvensen ingenting som har haft en negativ inverkan på vår studie.

6.7 Metoddiskussion

6.7.1 Validitet

För att undersöka om vårt val av metod är den mest lämpliga för att mäta det vi har för avsikt att mäta samt tror oss mäta. Då vår intervjuguide grundats på studiens frågeställningar anser vi att den innehåller relevanta frågor som omfattar det vi ville få besvarat, vilket stärker studiens validitet (Kvale & Brinkmann 2009). Vi har ständigt haft studiens frågeställningar i fokus i utarbetandet av resultat och analys för att uppnå så god validitet som möjligt.

6.7.2 Reliabilitet

När det gäller vår studies reliabilitet anser vi att vårt resultat skulle kunna reproduceras av andra forskare och få samma resultat om studien utfördes vid en tidpunkt närliggande vår. Då vår intervjuguide består av öppna frågor anser vi att svaren skulle bli likställda med våra och därmed bidra till en ökad reliabilitet. Vi kan dock inte garantera att intervjupersonerna skulle ge samma svar under en intervju vid ett långt senare tillfälle då deras situation kan ha förändrats (Kvale &

Brinkmann 2009).

6.7.3 Generaliserbarhet

Då vår kvalitativa studie innehåller ett litet urval respondenter medför detta en begränsad möjlighet att generalisera resultaten. Detta på grund av att varje respondents situation och erfarenhet är unik och kan därför inte kan överföras från en kontext till en annan. Dock kan vi se att många biståndstagande ungdomars livssituationer liknar varandra när det gäller avsaknad av arbete och självförsörjning, samt vilka känslomässiga konsekvenser detta får. Därför hoppas vi att vår studies utfall kan appliceras på en större grupp biståndstagare (Kvale &

Brinkmann 2009).

6.8 Etiska överväganden

I vår studie har vi tagit de etiska frågor man som forskare skall följa i ständig beaktning. Dessa frågor berör informerat samtycke, konfidentialitet, studiens konsekvenser samt forskarens roll. En av de principer som idag anses viktigast när

- 17 -

man talar om forskningsetik är informerat samtycke (Forsman 1997). Vi anser att vi har uppfyllt detta krav då vi i vårt informationsbrev har upplyst våra respondenter om undersökningens syfte och upplägg. I detta brev informerade vi även om att deras deltagande var frivilligt och att de hade möjlighet att dra sig ur när som helst om de så önskade (Kvale & Brinkmann 2009). Innan vi inledde intervjun med varje respondent tog vi återigen upp deras frivilliga deltagande, då vi ansåg att denna information var av stor vikt. Vi informerade även deltagarna i studien om deras anonymitet i studien och förklarade även var studien skulle publiceras och vilka som skulle kunna ta del av materialet.

Vi anser att vi även har levt upp till konfidentialitetskravet, som Bryman (2011) talar om, då vi gett våra respondenter största möjliga anonymitet i studien genom att skydda deras personuppgifter så att utomstående inte har kunnat komma åt dessa. Vi har förvarat uppgifter där våra respondenter kan identifieras på en lösenordskyddad hårddisk och efter att studien färdigställts kommer dessa uppgifter att raderas. I vår resultat- och analysdel har vi valt att använda oss utav pseudonymer för att inte avslöja respondenternas namn. Vi har även informerat de handläggare som tagit del av och hjälpt oss att genomföra studien om att de inte får föra vidare information som framkommit under studiens gång. Vi försäkrade även ungdomarna om att ingenting de berättade om sina handläggare skulle föras vidare till dem.

När det gäller att bedöma studiens eventuella konsekvenser har vi försökt att göra risken för att deltagarna ska lida så liten som möjligt, vilket Kvale & Brinkmann (2009) belyser vikten av. Då vi är medvetna om att vår studie berör ett ämne som kan framkalla många negativa känslor hos respondenterna, har vi lagt stor vikt vid utformandet av intervjuguiden. Vi har medvetet valt att inte uttryckligen fråga ungdomarna om deras skam, dels för att vi inte visste vilken innebörd begreppet har för dem, men även för att undvika känslor av obehag, då skam är ett laddat ämne.

För att uppnå en god roll som forskare och utföra moraliskt ansvarsfyllt forskningsarbete har vi innan studiens genomförande tagit del av de forskningsetiska principer som dominerar dagens forskning. Till de etiska krav som ställs på forskaren hör också att denne ska eftersträva att uppnå så hög kvalitet som möjligt på den forskning som publiceras, och resultaten ska vara så korrekta för forskningsområdet som möjligt (Kvale & Brinkmann 2009). För att åstadkomma detta har vi uteslutit användandet av facktermer för att minska risken att frågor feltolkas och använt oss av ett så vardagligt språk som möjligt. Genom att även ha försökt uppnå en så god validitet och reliabilitet som möjligt anser vi oss ha utfört ett korrekt forskningsarbete.

6.9 Metodproblem

Då vi valt en kvalitativ metod med endast sju respondenter är vi medvetna om att våra resultat inte kan generaliseras till hela den population som vårt ämne berör.

- 18 -

Detta var heller inte något som eftersträvades, då vi endast var ute efter att få en djupare förståelse för det valda problemområdet. Vi vill med vårt slutgiltiga resultat endast belysa att skamkänslan hos biståndstagare existerar utan att hävda att denna sanning även stämmer in på alla de biståndstagande ungdomar som står utanför studien. Dock vill vi ändå pointera att vi upplever att våra sju respondenter har gett oss den mängd material som behövs för att besvara frågeställningar.

Ett problem som vi under studiens genomförande reflekterat över är det faktum att handläggarna varit involverade i rekryteringsprocessen av de biståndstagande ungdomar som deltagit i studien. Detta då dessa uppgifter var sekretessbelagda och inte kunde införskaffas av studiens författare. Handläggarnas involvering kan ha lett till att biståndstagarna, under intervjuerna, undvikit att uttrycka sig negativt om sina handläggare och de kan på så vis ha undanhållit en del viktig information.

För att försöka undvika att detta inträffade var vi noga med att innan intervjun påbörjades återigen informera om den anonymitet de har i studien och förtydliga att ingen personlig information kommer att nå deras handläggare. Det faktum att handläggarna medverkat i valet av respondenter kan även ha påverkat studiens resultat. Denna strategi kan ha medfört att handläggarna endast valde ut respondenter som skulle ge en positiv bild av verksamheten och dess handläggare.

Detta dilemma har vi diskuterat tillsammans med handläggarna och de uttryckte att deras syfte enbart var att välja ut de klienter de trodde var villiga att ställa upp i studien. Dock kan vi inte garantera att så är fallet.

7. Resultat och Analys

Syftet med vår uppsats var att utforska och belysa begreppet skam i samband med biståndstagande samt att ta reda på om klienter som är aktiva inom ekonomiskt bistånd upplever skam. Vi ville även ta reda på hur dessa eventuella skamkänslor påverkar klienterna, samt utforska handläggarnas syn på skam och deras tankar och upplevelser kring sina klienters skamkänslor. I syftet ingår även att ta reda på om socialsekreterarna kan minska och förebygga klienternas skamkänslor.

Resultatet nedan bygger på de intervjuer som genomfördes med fem klienter, varav tre män och två kvinnor, samt två handläggare inom den undersökta ekonomienheten. Vi kommer att dela in vårt resultat och vår analys i tre huvudteman utefter våra frågeställningar. Det första huvudområdet i resultatdelen kommer endast att omfatta empiri från intervjuerna med de biståndstagande ungdomarna. Det andra området omfattar endast resultat från intervjuerna med handläggarna och det tredje huvudområdet kommer att omfatta resultat från både de biståndstagande ungdomarna och deras två handläggare.

- 19 -

7.1 Biståndstagares upplevelse av skam

Vi kan tydligt se att samtliga av våra respondenter någon gång upplevt skam i samband med sitt biståndstagande. Fyra av fem ungdomar talar om skam eller skamliknande känslor och att de stött på dessa vid ett flertal tillfällen. Den femte respondenten, ”Maryam”, visar inte tecken på att uppleva skamkänslor i intervjun.

Varför ”Maryam” inte upplever skam kommer inte att utforskas i studien. Detta då intervjun med henne inte resulterade i några analyserbara svar kring detta. Vi kan se att den skam respondenterna upplever kan ses både utifrån ett yttre och ett inre perspektiv. Den yttre skammen uppstår när negativ påverkan från omgivning når individen och den inre skammen uppstår när individen framkallar negativa känslor inom sig själv utan yttre påverkan (Cullberg Westons 2008). För att ta reda på klienternas yttre känsla av skam, valde vi att utforma intervjufrågor som berörde hur de tror att personer med ekonomiskt bistånd blir bemötta i samhället och hur de själva upplever att de blir bemötta av andra människor. Vi ville även undersöka hur respondenterna känner inför att berätta/inte berätta om sin socioekonomiska situation för människor i sin omgivning, och om detta väcker någon form av skamkänslor. I intervjuerna med respondenterna visade det sig att merparten av ungdomarna anser att det finns många negativa stereotypa föreställningar om biståndstagare i samhället och att de själva mött dessa under sin tid som biståndstagare.

”Jag kan liksom känna att många tror att man utnyttjar systemet. [---]

Jag tror absolut att det finns mycket fördomar. Man kan ju höra när andra pratar att det finns mycket fördomar.”

- ”Maryam”

”De tror nog mycket att det är bara bråkstakar som går på det kan jag tänka mig […] jag kan tänka mig att de tror på något sätt att det är folk som är missanpassade i samhället… knarkare å sånt.”

- ”Oskar”

Vissa av respondenterna valde att inte berätta för omgivningen att de var aktuella inom ekonomiskt bistånd och undvek att svara på frågor som ”Vad jobbar du med?” då de var rädda för att möta negativa reaktioner. Vissa av respondenterna kände ett behov av att förklara sin situation och varför de går på ekonomiskt bistånd för att försöka motverka den negativa respons som de ofta förväntar sig.

Här kan vi tydligt se ett exempel på att våra respondenter är medvetna om de fördomar samhället har om biståndstagare och att de känner en viss rädsla för att bli utsatta för stigmatisering. Detta då de kände att de behövde förklara sin situation som biståndstagare. Vi kan även se, utifrån deras uttalanden, att de i sin roll som biståndstagare tillskrivs negativa stereotyper som knarkare och utnyttjare av systemet (Repstad 1998). Ett annat exempel på vad stigmatisering kan leda till för konsekvenser följer här nedan där två av respondenterna beskriver att de valde

- 20 -

att inte berätta om sitt biståndstagande när personer de inte kände väl frågade om deras yrke.

”Man vill berätta allting innan de hinner säga något […] Jag brukar alltid ta det fort så att folk ska förstå mig istället för att de ska komma på andra tankar, istället för att de ska gå och tänka negativt om en.”

- ”Amanda”

”Jag går aldrig in på det ämnet om det inte behövs. Det är säkert många gånger som människor trott att jag jobbat när jag egentligen har varit på nån praktik eller nån annan verksamhet som har med arbetslöshetsproblem att göra. Öhm… så, man ljuger, det gör man.”

- ”Rickard”

Vi kan se att den yttre skammen påverkar respondenterna till att undvika att berätta om sin ekonomiska situation, då många pratar om att de upplever skam eller skamliknande känslor i samband med att människor skulle få reda på deras biståndstagande. Anledningen till att ungdomarna känner sig tvingade att förklara sin ekonomiska situation kan bero på att de känner sig exponerade, sårbara och granskade och att de upplever att andra människor många gånger kan se deras fel och brister (Cullberg Westons 2008). Varför ungdomarna känner ett behov av att förklara sig kan vara, som vi ser det, en slags försvarsmekanism för att undvika att människor enbart ser deras fel och brister och dömer dem utifrån detta. Denna försvarsmekanism kan även vara ett sätt att undvika den yttre skammen som uppstår när andra människor, som är närvarande, påverkar en individ negativt genom sina uttryckta tankar och känslor (Kaufman 1993).

Fyra av fem respondenter kände skam eller skamliknande känslor i samband med att de berättade samt undvek att berätta om sin ekonomiska situation. De två respondenter som valde att oftast inte berätta om sitt biståndstagande gjorde detta på grund av de skamkänslor avslöjandet skulle framkalla. När vi frågar en av våra respondenter varför han väljer att inte berätta om sitt biståndstagande svarar han:

”Det är helt och hållet känslobaserat, de…de e skam. Skammen är alltid störst, för min del, eftersom jag vill mer, kan mer än vad jag gör just nu. Så…man skäms för att vara biståndstagare.”

- ”Rickard”

”Rickard” väljer att inte berätta om sitt biståndstagande för människor i sin omgivning på grund av att han skäms över sin situation. Vi kan se att denna skam bottnar i en känsla av misslyckande då ”Rickard” inte lyckats uppnå det han vill och tror sig kunna. Kaufman (1993) talar om att ett misslyckande inom karriären kan framkalla känslor av skam och underlägsenhet hos en individ. Dessa känslor kan förstärkas av att vi idag lever i en framgångsorienterad kultur där ett starkt fokus ligger på att uppnå en lyckad karriär. Som arbetslös biståndstagare har man