Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete 1 för grundlärare F-3 och 4-6, 15 hp
Skolors arbete mot kränkande
behandling och mobbning
En kvalitativ tematisk analys av skolors
handlingsplaner
Karina Telmanova och Aysel Strand
Handledare: Viktor Englund
Examinator: Ida Bergvall
Abstract
In this qualitative study, eight school policies against degrading treatment and bullying, which were applied in eight municipalities in six different counties in Sweden, were analyzed to study what interventions the schools used to prevent degrading treatment and bullying and what course of actions the schools took in case such behavior was shown. These policies were analyzed with thematic analysis, which involved finding codes in the qualitative data and developing them into themes within the data. As a result, the study showed that 130 interventions were used in these schools. These interventions were developed into 59 themes, which were categorized according to the frame factor theory, which included four frames: judicial, administrative, physical, and social frames. They were also categorized into five levels, at which they were applied: school-level, classroom-level, individual-level, school-level interventions that were applied by students, and security-level. The first three levels were taken from Olweus Bullying Prevention Program (OBPP), and the following two levels were constructed during the study. The results showed that the four frames and the interventions in them intervened more with each other than it was originally discussed in the frame factor theory, as well as with the different levels at which they were used. The results also suggested the necessity of a remodeling of the theory in the light of conclusions based on the data and changes in school as an institution caused by changes in society.
Keywords: Middle school policies, thematic analysis, frame factor theory, degrading treatment, bullying.
Innehållsförteckning
Abstract ... 2
Inledning ... 5
Bakgrund ... 6
Bestämmelser från FN:s konvention om barnets rättigheter ... 6
Bestämmelser från skollagen ... 6
Skolinspektionens statistik ... 7
Forskningsöversikt ... 8
Tidigare forskning om åtgärder i handlingsplaner i England ... 8
Tidigare forskning om anti-mobbningsprogram ... 9
Relevans av tidigare forskning ... 10
Teoretiska utgångspunkter ... 11
Ramfaktorteorin ... 11
Ramfaktorteorin och dess koppling till kränkande behandling och mobbning... 11
Användning av ramfaktorteorin i studien ... 13
Syfte och frågeställningar ... 14
Metod ... 15
Arbetsfördelning mellan författarna ... 15
Insamlingsmetod ... 15
Urval ... 16
Analysmetod ... 16
Validitet och reliabilitet ... 18
Analys... 20
Analys av handlingsplaner som implementeras i Öckerö, Kalmar, Askersund och Härryda kommun ... 20
Åtgärder inom juridiska ramar ... 21
Åtgärder inom administrativa ramar ... 22
Åtgärder inom fysiska ramar ... 24
Åtgärder inom sociala ramar ... 25 Analys av handlingsplaner som implementeras i Vimmerby, Gnosjö, Växjö och Fagersta
Åtgärder inom juridiska ramar ... 27
Åtgärder inom administrativa ramar ... 27
Åtgärder inom fysiska ramar ... 28
Åtgärder inom sociala ramar ... 29
Diskussion ... 31
Hur relaterar studiens resultat till forskningsresultat i forskningsöversikten? ... 32
Hur relaterar studiens resultat till teoretiska utgångspunkter? ... 33
Konklusion ... 34
Referenslista ... 35
Bilagor ... 39
Bilaga 1. Begäran om samtycke. ... 39
Bilaga 2. Sammanställning av åtgärder i åtta handlingsplaner som implementeras i Öckerö, Kalmar, Askersund, Härryda, Vimmerby, Gnosjö, Växjö och Fagersta kommun ... 40
Bilaga 3. Sammanställning av åtgärder i fyra handlingsplaner som implementeras i Öckero, Kalmar, Askersund och Härryda kommun ... 48
Bilaga 4. Sammanställning av åtgärder i fyra handlingsplaner som implementeras i Vimmerby, Gnosjö, Växjö och Fagersta kommun ... 54
Inledning
Att skolan ska vara en trygg miljö som präglas av respekt och jämlikhet samt tillgodoser att elevers rättigheter efterlevs låter som en självklarhet. Det står till och med i skolans värdegrund och uppdrag att “utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på” (Lgr11, 2019, s. 10).
Trots det utsätts elever för kränkande behandling, mobbning, trakasserier och diskriminering i skolan, vilket kränker deras egenvärde. Sådant beteende i sig är oroväckande men det är ännu allvarligare med tanken på vilka effekter det kan leda till. Bland dessa effekter förekommer fall av inåtvända psykiska problem, såsom oro, ångest sömnproblem, huvudvärk och nedstämdhet (Folkhälsomyndigheten, 2020). Förutom det kan även svårare psykiska problem förekomma, nämligen självmordstankar, depression och psykotiska symptom (Olweus & Limber, 2010, s. 126).
I och med att dessa problem drabbar vanligen dem som utsätts för kränkande behandling och mobbning (Folkhälsomyndigheten, 2020) är det viktigt att skolor vidtar förebyggande och främjande insatser som både motverkar icke-önskvärt beteende och i fortsättningen även dessa psykiska problem. På grund av det vill vi i vårt självständigt arbete studera åtgärder som skolor vidtar för att motverka kränkande behandling och mobbning samt vilka rutiner skolor följer ifall den inträffar.
Under våra tidigare kurser på grundlärarprogrammet har vi läst om kränkande behandling och mobbning samt om skyldigheten att anmäla, utreda och åtgärda den. Dock upplever vi att vår kunskap om vad som görs i skolverksamheten för att tillgodose dessa skyldigheter är bristfällig.
Under våra två VFU-kurser har vi inte fått en möjlighet att iaktta vilka åtgärder och rutiner skolor vidtar och följer vid uppvisad kränkande attityd. På grund av det vill vi studera skolors handlingsplaner för att få en uppfattning om hur detta arbete som vi kommer att genomföra om ungefär ett år bedrivs.
Vi tackar alla skolor som har gett sitt samtycke att delta i arbetet och dela med sig av sina likabehandlingsplaner för en forskningsanalys som genomförs i detta arbete.
Bakgrund
Följande avsnitt behandlar bestämmelser i juridiska dokument som är relevanta i diskussionen om kränkande behandling och mobbning i skolan, såsom FN:s konvention om barnets rättigheter och skollagen. Därefter presenteras statistiken från Skolinspektionen som visar hur frekventa anmälningar av kränkande behandling till Skolinspektionen och Barn- och Elevombudet är samt resultat av Skolinspektionens skolenkät för våren 2020.
Bestämmelser från FN:s konvention om barnets rättigheter
FN:s konvention om barnets rättigheter som syftar till att skydda barnets rättigheter i 196 länder som har undertecknat den (Barnkonventionen, 2018, ss. 4 - 5) har gjorts till svensk lag som har trätt i kraft den 1 januari 2020 (Regeringskansliet, 2020). Av konventionens 54 artiklar som innehåller bestämmelser som konventionsstaterna följer för att tillgodose barnets rättigheter, behandlar artiklarna 3, 4, 19 och 29 situationer där barnets värdighet riskerar att kränkas, såsom vid kränkande behandling och mobbning. Enligt den 3 artikeln bör konventionsstaterna se till att administrativa och lagstiftande myndigheter samt personer som har ett juridiskt ansvar över barnet fattar beslut och inför åtgärder som är för barnets välfärd. Det betonas även i 4 artikeln som nämner att administrativa, juridiska och andra åtgärder bör införas för att säkerställa att barnets rättigheter tillgodoses (Barnkonventionen, 2018, ss. 14 - 15). I artikeln 19 står att barnet bör skyddas mot fysiskt och psykiskt våld med hjälp av lagstiftande, utbildningsmässiga, administrativa och sociala åtgärder (ibid., s. 21). Enligt 29 artikeln bör utbildningen utveckla och främja hos barnet sådana principer och värden som respekt för mänskliga rättigheter, jämlikhet mellan personer oavsett deras etnisk bakgrund och religion, samt jämställdhet mellan könen (ibid., s. 28).
Bestämmelser från skollagen
Arbete som bedrivs på skolor för att motverka kränkande behandling och mobbning styrs av skollagen som bland annat bygger på FN:s konvention om barnets rättigheter och dess artiklar. I skollagens 6 kapitlet 3 § definieras kränkande behandling som “ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (SFS 2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet” (SFS 2010:800). Om kränkande behandling sker vid flera tillfällen övergår den dock till mobbning (Skolverket, 2020). I skollagens 6 kapitlet 5 § framstår att arbetet med att motverka det är skolpersonalens skyldighet samt att ansvaret att denna skyldighet fullgörs ligger på huvudmannen. Dessutom innebär 6 kapitlet 6 § att det är huvudmannens ansvar att se till att arbetet mot kränkande behandling bedrivs enligt 6 kapitlet 7 - 8 §§ som lyder att en verksamhetsplan skall upprättas årligen där förebyggande och förhindrande åtgärder presenteras med en redogörelse av deras tillämpning. Denna plan följs upp årligen. Vidare säger 6 kapitlet 10 § att all personal har en skyldighet att anmäla kränkande behandling till rektor som i sin tur är skyldig att anmäla den till
huvudmannen. Därefter är huvudmannen skyldig att genomföra en utredning av rektors anmälan och införa åtgärder ifall de krävs för att kränkande behandling ska upphöra. Om en elev trots dessa bestämmelser blir utsatt för kränkande behandling betalar huvudmannen ett skadestånd till eleven enligt 6 kapitlet 12 §. I fall en elev påstår att den har blivit utsatt för kränkande behandling eller repressalier av en personal eller huvudmannen är det huvudmannen som skall motbevisa det enligt 6 kapitlet 14 § (SFS 2010:800).
Skolinspektionens statistik
Trots alla bestämmelser som skollagen innehåller och som skolverksamheten måste följa och faktumet att FN:s konvention om barnets rättigheter är svensk lag är kränkande behandling och mobbning ett aktuellt problem för samhället och skolan. Statistiken som redovisas av Skolinspektionen visar att andelen anmälningar som berör kränkande behandling som kommer till Skolinspektionen och Barn- och Elevombudet har varierat mellan 37, 5 % och 39, 3 % under åren 2015 och 2020. Den visar även att andelen anmälningar om kränkande behandling och mobbning har ökat med 14, 3 procentenheter från år 2006 (23, 5 %) till 2020 (37, 8 %) (Skolinspektionen, 2020).
Skolinspektionens skolenkät för våren 2020 också visar ett problematiskt resultat då 30, 8 % av elever i åk 5 har svarat att påståendet “I min skola följer eleverna de ordningsregler som finns”
stämmer ganska dåligt eller stämmer inte alls (Skolinspektionen, 2020, s. 10). När det gäller tryggheten på skolan har 18, 2 % av elever i samma årskurs svarat att påståendet “I min skola finns det elever som jag är rädd för” stämmer ganska bra eller helt och hållet. Samma svarsalternativ har valts av 9, 8 % av elever kring påståendet “I min skola finns det vuxna som jag är rädd för”. Överlag har 11, 2 % av elever svarat att påståendet “Jag känner mig trygg i skolan” stämmer ganska dåligt eller stämmer inte alls. Frågeområdet som berör förhindrandet av kränkande behandling också väcker oro då andelen elever som har svarat stämmer ganska dåligt eller stämmer inte alls kring påståendet “De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att någon har varit elak mot en elev”
är 14 % och 9, 8 % när det gäller påståendet “Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon har varit elak” (ibid., s. 11). En sådan markant ökning av antalet anmälningar av kränkande behandling och resultat från skolenkäten väcker oro och gör samhällsdebatten om skolans arbete mot kränkande behandling även mer betydelsefull.
Forskningsöversikt
I följande avsnitt presenteras två tidigare undersökningar som studerar åtgärder som skolor vidtar enligt sina handlingsplaner i arbetet mot kränkande behandling och mobbning i England samt en tidigare forskning om ett anti-mobbningsprogram.
Tidigare forskning om åtgärder i handlingsplaner i England
Samara och Smith (2008, s. 663) har studerat skolors handlingsplaner, åtgärder mot kränkande behandling och mobbning, samt effekter av dessa åtgärder under åren 1996 och 2002 i England.
Forskarna har med hjälp av enkäter som har skickats till 109 skolor i år 1996 och 148 skolor i år 2002 fått fram ett resultat som tyder på att 27 olika åtgärder har implementerats i arbetet (ibid., ss.
663 - 665, 667). Dessa åtgärder har bedrivits såväl på skolan som utanför den, då vårdnadshavare har involverats i arbetet. Resultatet visar att en handlingsplan för hela skolan har varit den mest förekommande åtgärden i arbetet både under året 1996 (72 %) och 2002 (92 %). När det gäller andra åtgärder som har vidtagits i stor utsträckning så skiljer dem under dessa åren. Förutom upprättandet av en gemensam handlingsplan har de vanligaste åtgärderna i år 1996 varit rastvakter (62 %), förbättring och användning av skolgården (60 %), rollspel (47 %) och litteratur (42 %). I år 2002 har däremot involvering av vårdnadshavare (88 %), föräldrar som anmäler kränkande behandling och mobbning (83 %), samtal/förmedling med vårdnadshavare (82 %) och samtal i cirkel (80 %) varit mest förekommande (ibid., s. 667). Med andra ord har fokuset i skolors arbete mot kränkande behandling och mobbning skiftat från åtgärder som berör skolgården och arbete med läroplanen i form av aktiviteter som rollspel till involvering av vårdnadshavare och samarbete mellan elever genom exempelvis gruppsamtal (ibid., ss. 672 - 673).
Ytterligare en studie som har genomförts i England har studerat grund- och gymnasieskolors handlingsplaner mot kränkande behandling och mobbning under åren 2002 och 2008. Vid första tillfället har 142 handlingsplaner analyserats och 31 åtgärder synliggjorts. Vid andra tillfället har antalet åtgärder ökat till 34 stycken efter att 217 skolors handlingsplaner har analyserats. Åtgärderna har delats in i fyra kategorier, nämligen:
• definition på kränkande behandling och mobbning,
• rapportering och åtgärdande av kränkande behandling och mobbning,
• dokumentation av kränkande behandling och mobbning, kommunikation och utvärdering av handlingsplanen, och
• strategier för att förhindra kränkande behandling och mobbning (Smith; Kupferberg;
Mora-Merchan; Samara; Bosley & Osborn, 2012, ss. 50 - 61) .
Resultatet visar att de flesta handlingsplaner har 40 % av dessa åtgärder i år 2002 och 49 % i år 2008. De åtgärderna som fokuset har legat på är desamma under båda åren, nämligen förekomst av definitioner på såväl psykisk som verbal kränkande behandling och mobbning i handlingsplaner, dokumentation av kränkande behandling och mobbning, samtal med vårdnadshavare om den inträffar samt förbättring av det sociala klimatet på skolan (Smith et al., 2008, ss. 50, 52 - 60, 62, 64 - 65).
Tidigare forskning om anti-mobbningsprogram
De åtgärder som tas upp i arbetet mot kränkande behandling och mobbning kan delas upp i olika kategorier som i den tidigare nämnda studien av Smith et al. (2008). Ett exempel på en annan uppdelning är Olweus Bullying Prevention Program (OBPP) som har implementerats i 25 % av norska skolor och i 4 % av skolor i USA (Olweus & Limber, 2010, s. 132). I detta program presenteras åtgärder som syftar till att förebygga kränkande behandling med hjälp av en uppdelning som visar på vilka nivåer åtgärderna verkar, nämligen på skol-, klassrums-, individnivå samt i vissa fall på hela gemenskapen (community) som inte begränsas till enbart skolan och dess elever. De åtgärderna som enligt programmet vidtas på skolnivå är att:
• skapa ett utskott som arbetar med förebyggandet av kränkande behandling och mobbning,
• ha fortbildning för skolpersonal,
• använda Olweus-enkät,
• ha möte med skolpersonal,
• redovisa ordningsregler som gäller på skolan,
• ha ett möte för hela skolan innan programmet implementeras,
• följa upp och utvärdera arbetet, samt
• involvera vårdnadshavare i skolarbetet mot kränkande behandling och mobbning.
Åtgärder som införs på klassrumsnivå är att:
• upprätthålla de ordningsregler som gäller på skolan,
• ha regelbundna klassmöte med elever, samt
• ha föräldramöte.
Åtgärder som implementeras på individnivå är att:
• övervaka elevaktiviteter,
• säkerställa att skolpersonal ingriper vid kränkande behandling och mobbning,
• ha ett möte med elever som blir utsatta samt de som utsätter andra för kränkande behandling och mobbning,
• ha ett möte med vårdnadshavare av elever i föregående punkten, samt
• skapa en individuell plan för åtgärder som vidtas för dessa elever.
Slutligen består åtgärder som berör en gemenskap (community) av att:
• involvera individer i gemenskapen (community) i utskottets arbete,
• samarbeta med andra skolor, samt
• förmedla principerna som genomsyrar arbetet mot kränkande behandling till gemenskapen (community) (Olweus & Limber, 2010, s. 127).
Följande uppdelning av åtgärder i nivåer används som en utgångspunkt vid kategoriseringen av studiens kvalitativa data vid analysen. Det innebär att den kan antingen användas i sitt ursprungliga format eller korrigeras beroende på data. Dessa nivåer kombineras dessutom med teorin som presenteras i teoretiska utgångspunkter i nästa avsnitt.
Relevans av tidigare forskning
Det finns två anledningar till att de två tidigare nämnda engelska undersökningar har valts att presenteras i studiens forskningsöversikt. Den första anledningen är att den engelska forskningen behandlar analys av handlingsplaner som utgör forskningsobjektet för denna studies och kan därför bidra med en relevant information om studiens forskningsfrågor. Dessutom riktas de analyserade handlingsplaner i båda undersökningar mot grundskolor, vilket ökar dess relevans ännu mer, då denna studies empirin i form av handlingsplaner riktas mot mellanstadiet som är ett av stadier inom grundskolan. Den andra orsaken är att sökningen av svensk forskning som studerar skolors handlingsplaner mot kränkande behandling och mobbning inte har gett något resultat. Den tidigare forskning som har hittats på svenska studerar kränkande behandling och mobbning som ett fenomen och syftar till att bidra med kunskap om hur fenomenet sker. Det innebär alltså att den svenska forskningen inte har någon koppling till forskningsområdet didaktik samt att den inte behandlar handlingsplaner, som utgör denna studies forskningsobjekt. Därför anses den inte som en relevant forskningsöversikt för studien, då det inte går att relatera slustatser som är dragna från den genomförda analysen till tidigare forskning om inte de båda behandlar samma forskningsområde. Denna forskning skulle helt enkelt inte vara relevant i diskussionen kring författarnas slutsatser och har därför valts att inte tas med i arbetet.
När det gäller den tidigare forskningen om anti-mobbningsprogrammet så anses det som en relevant litteraturöversikt för att presentera och förklara olika nivåer som åtgärder kan verka på.
Den litteraturen visar inte bara det som sägs om skolors åtgärder mot kränkande behandling och mobbning utan även det analytiska perspektivet som tillämpas i studien, då dessa nivåer används vid kategoriseringen av studiens empirin.
Teoretiska utgångspunkter
I följande avsnitt presenteras ramfaktorteorin som utgör denna studies teoretiska utgångspunkter.
I avsnittet presenteras teorins innebörd samt vilken användning den får i skolors arbete mot kränkande behandling och mobbning och i denna studie.
Ramfaktorteorin
Den teoretiska utgångspunkten som används i denna studie är ramfaktorteorin, vilken grundar sig i att yttre betingelser som formar olika ramar ger eller inte ger möjligheter för processer inom undervisningen (Lundgren, 1999, s. 33). Ursprungligen har teorin presenterats av Dahllöf som har diskuterat hur ramarna tid, elevkaraktäristika och innehåll ger eller inte ger möjligheter till en undervisningsprocess som i sin tur medför någon form av resultat, exempelvis betyg (Lindblad, Linde & Naeslund, 1999, ss. 93, 97 - 98). Lundgren har därefter vidareutvecklat teorin genom att ta upp frågor om hur ramar förhåller sig varandra (ibid., ss. 93, 98 - 99). Dessutom har andra möjliga ramar än juridiska, fysiska och administrativa uppmärksammats i diskussionen om ramfaktorer (ibid., s. 99). Fokuset har skiftats från det som händer i klassrummet till hur samhälleliga och historiska förhållanden medför skapandet av ramar samt hur de synliggörs i utbildningen (Linné, 2015, s. 32). I synen på det har den sociala sammansättningen av elever, i form av exempelvis roller i klassrumsinteraktion börjat ses som en ram (Lindblad, Linde & Naeslund, 1999, s. 99).
Ramfaktorteorin och dess koppling till kränkande behandling och mobbning
Teorins sociala ramar grundar sig i psykologin bakom mobbning som lyder att det finns två sociala mekanismer som leder till mobbning, nämligen viljan att tillhöra en grupp (longing for belonging) och rädslan av att vara exkluderad från en grupp (social exclusion anxiety). På grund av viljan att tillhöra en grupp bestämmer sig individer att delta i mobbningen som skapar en “vi-känsla” bland mobbare och gör individer till en gemenskap. Rädslan av vara exkluderad från en social grupp på grund av sin ovärdighet leder till att individer försöker omvandla och minska sin rädsla genom bland annat kränkande behandling och mobbning av andra. Kränkning av andras värde är med andra ord en försvarsmekanism i situationer där individer känner ostabilitet av deras sociala positioner (SØndergaard & Hansen, 2017, ss. 327 - 328). Dessutom skapas ett beteendemönster i en social interaktion och i en social kontext som leder till att mönstret kan ändras eller vara oförändrat. När det gäller den som mobbar så är sannolikheten hög att det sistnämnda händer, då mobbaren inte kan förbättra sin social interaktion med andra individer på grund av deras rädsla för mobbaren. Det i sin tur medför att mobbaren i fortsättningen väljer att uppvisa samma beteende, då det inte finns något annat sätt som den kan interagera med andra på (Finne, Roland & Svartdal, 2018, s. 354). I synen på det krävs det inte enbart åtgärder som får kränkande behandling och mobbning att upphöra men även åtgärder som kan förbättra den sociala interaktionen i
klassrummet (ibid., s. 356). Detta kan uppnås genom lärares ledarskap och auktoritativ förhållningssätt som bidrar till elevers allsidig utveckling, avveckling av makthierarkier i klassrummet som möjliggör skapandet av nya identiteter och relationer i klassen, samt arbete med elevers social och emotionell utveckling genom rollspel som främjar empati och social kompetens (ibid., ss. 357 - 361).
Administrativa ramar i skolan behandlar bland annat skol- och klassrumsklimat, kursplaners innehåll, läroplan, undervisningsstil och disciplinära åtgärder som tillämpas på skolan (Horton, 2018, s. 304). Inom denna ram har elever ingen makt när det gäller valet av lärandeaktiviteter, i vilken miljö och under vilken tid undervisningen bedrivs, samt när, var och med vem elever tillbringar sin tid under deras skolgång (ibid., s. 305). Vuxna styr elevers skolgång på fyra sätt, nämligen genom tvång (compulsion) som visar sig genom skolplikt och indragning av barn- eller studiebidrag vid ogiltig frånvaro från skolan, sammansättningar av många elever i relativt små klassrum (compression), kontroll av undervisningsinnehåll och undervisningsmetod (control), och slutligen konkurrens som uppstår mellan elever i undervisningssituationer (competition) (ibid., ss. 306 - 313). Det i sin tur leder till negativ attityd till skolan och dåliga relationer med klasskamrater som ökar risken för kränkande behandling och mobbning i båda fallen. Dessutom medför det att elever genom ett uttryck av makt i form av kränkande behandling och mobbning försöker få den makt som de annars saknar i undervisningen och klassrummet (ibid., ss. 308 - 309, 311 - 312).
När det gäller juridiska ramar så finns det en konflikt mellan två logiker, vilken är speciellt intressant för denna studie, då konflikten behandlar lärares agerande och dokumentation som ingår i studiens forskningsfrågor. I denna konflikt ställs lärarkompetens som möjliggör beslutsfattande utifrån lärarens bedömning av situationen mot principer om fasta och konsekventa beslut som inte påverkas av omständigheter och anses därför vara rättvisa (Lindgren; Carlbaum; Hult & Segerholm, 2018, s. 369). Inom denna ramen åstadkoms en balans mellan dessa två logiker med hjälp av tre processer. Den första är [separering] (segmenting) av dessa logiker, så att de inte tillämpas samtidigt, exempelvis genom att alla ärenden dokumenteras och konsekvenslogiken efterlevs, samtidigt som att sättet att dokumentera varierar beroende på ärenden och lärarens bedömning av situationen (ibid., s. 378). Den andra processen är [balansering] (bridging) som innebär att båda logikerna
“hjälper varandra”, till exempel genom att dokumentation av incidenter kan ge lärare kunskap om dem och därmed öka lärarkompetensen, samtidigt som dokumentationen förs konsekvent enligt den andra logiken (ibid., s. 379). Den tredje och sista processen för att balansera dessa två logiker är [balans i uppföljning] (demarcating) som går ut på att uppnå en balans med hjälp av jämförelser av sina resultat med andras resultat. Ett exempel på det är att skolledningen försöker ligga på samma nivå när det gäller antalet anmälningar av incidenter med det förväntade antalet som grundar sig på statistiken (ibid., s. 380).
Fysiska ramar som behandlar skolans fysiska resurser, såsom byggnader, klassrum, läromedel och utrustning har börjat diskuteras efter införandet av en gemensam enhetsskola som har lett till en differentieringsfråga. I synen på den har dessa resurser diskuterats som något som styr skolsystemet och skolans förutsättningar för att skapa en skola för alla (Lundgren, 1999, s. 33). Innehållet i dessa ramar ses även som ett verktyg i skapandet av en kunskapskultur som är ett paraplybegrepp för normer och värden, gemensamma förhållningssätt och gemensamma praktiker. Klassrum är helt enkelt ett forum där interaktion och mening skapas, undervisningssituationer utspelar sig och kopplas till ett undervisningsmaterial, samt maktrelationer synliggörs genom möblering av klassrummet (Linné, 2015, s. 35). Det innebär att fysiska ramar påverkar även sociala ramar, då skolbyggnader utgör de platser där ett beteendemönster skapas i en social kontext och en interaktion. Dessutom kan möblering av klassrummet som tyder på en makthierarki knytas till kontroll av undervisningsmetod och undervisningsstil inom administrativa ramar. Detta i sin tur leder till att elever genom att uppvisa kränkande attityd och förflytta sig till en position högre upp i hierarkin försöker få den makt de annars saknar.
Användning av ramfaktorteorin i studien
Ramar måste anpassas för att möjliggöra en process som i sin tur möjliggör uppnåendet av ett visst mål (Lundgren, 1999, s. 36). På grund av det ses åtgärder som skolor vidtar enligt deras handlingsplaner för att motverka kränkande behandling och mobbning som en sådan anpassning av ramar. I denna studie används juridiska, fysiska, administrativa och sociala ramarna för att studera vilka åtgärder skolor vidtar inom dessa ramar. Dessutom utvecklas teorin genom att dessa fyra ramar kombineras med det tidigare nämnda Olweus Bullying Prevention Program (OBPP). Detta görs för att synliggöra hur åtgärder i skolors handlingsplaner verkar på olika nivåer samt inom olika ramar och möjliggör eller inte möjliggör en process och dess mål, vilket i detta fall är ett upphörande av kränkande behandling och mobbning.
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att utifrån analyser av handlingsplaner som riktas mot mellanstadiet bidra med kunskap om riktlinjer för olika skolors arbete mot kränkande behandling och mobbning inom juridiska, administrativa, fysiska och sociala ramar. Mer specifikt vill vi studera följande forskningsfrågor:
1. Vilka förebyggande åtgärder mot kränkande behandling och mobbning innehåller skolornas handlingsplaner och hur är de tänkta att användas?
2. Hur ser rutiner för rapportering och utredning ut när kränkande behandling och mobbning inträffar?
3. På vilka sätt ska fall av kränkande behandling och mobbning följas upp och vad innebär dessa åtgärder?
Metod
För att besvara studiens forskningsfrågor analyseras kvalitativ data, i form av åtta handlingsplaner mot kränkande behandling och mobbning som är publicerade på internet och som riktas mot mellanstadiet i åtta kommuner i sex olika län i Sverige. Med andra ord är dessa handlingsplaner datakällor som finns tillgängliga för en samhällsvetenskaplig analys men som inte har specifikt skapats för detta syfte (Bryman, 2018, s. 656). Data analyseras med en kvalitativ analysmetod som kallas tematisk analys och som beskrivs mer utförligt längre ner i texten.
Arbetsfördelning mellan författarna
Av 64 skolor som har kontaktats har endast nio gett sitt samtycke men för att uppnå ett jämnt antal handlingsplaner och därmed en jämn arbetsfördelning har en av handlingsplanerna uteslutits. På grund av arbetsfördelningen presenteras resultat och analys i två delar. Den första delen behandlar handlingsplaner som gäller i fyra skolor i Öckerö, Kalmar, Askersund och Härryda kommun och som har analyserats av författaren Karina Telmanova. Den andra delen presenterar däremot resultat och analys av fyra handlingsplaner av skolor i Vimmerby, Växjö, Gnosjö och Fagersta kommun som har analyserats av författaren Aysel Strand. Diskussionsdelen skrivs i samarbete mellan båda författarna. I den relaterar författarna slutsatser som dras i båda analyserna till tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter.
Insamlingsmetod
Datainsamlingen genomförs genom en sökning av handlingsplaner på internet. Skolor som de tillgängliga handlingsplanerna används i kontaktas via e-post med begäran om deras samtycke för att säkerställa att de grundläggande etiska principer i forskning tillgodoses (se Bilaga 1. Begäran om samtycke). För att tillgodose informationskravet och samtyckeskravet (Bryman, 2018, s. 170) informeras skolor om studiens syfte och forskningsfrågor och ett samtycke för att använda skolors handlingsplaner efterfrågas. Nyttjandekravet (ibid., s. 171) uppfylls genom att skolor informeras om att handlingsplaner används endast för denna studie och kommer inte att användas igen i andra syften. Begäran om samtycke är inte ett krav i detta fall då handlingsplaner är offentliga datakällor som är tillgängliga för alla men den efterfrågas ändå av artighetsskäl. Av samma skäl analyseras handlingsplaner av endast de skolor som ger sitt samtycke. I begäran informeras skolorna om att deras namn inte ska anges i löpande text i arbetet utan endast nämnas i referenslistan.
Urval
Urvalet som görs i denna studie är målstyrd, vilket innebär att urvalet görs med avseendet på studiens forskningsfrågor (Bryman , 2018, s. 496). Urvalet är styrt av tre kriterier, nämligen att handlingsplaner är högst fem år gamla, att de riktas mot mellanstadiet samt att skolor som handlingsplanerna gäller på är geografiskt utspridda i olika län i Sverige för att få en helhetsbild av hur arbetet mot kränkande behandling och mobbning bedrivs i landet.
Urvalsstorleken styrs den av fem punkter, nämligen det minsta möjliga antalet handlingsplaner som krävs för valida slutsatser, teoretisk mättnad, forskningens stil, heterogenitet av data, samt studiens forskningsfrågor (Bryman, 2018, ss. 501, 506 - 508). När det gäller hur stor den minsta mängden av data som krävs för hållbara slutstaser är, så är forskare oeniga kring denna fråga. Mängden bör vara inte alltför stor för att en nyanserad analys ska vara möjlig samtidigt som en teoretisk mättnad ska kunna uppnås (ibid., ss. 506 - 508). Med den sistnämnda menas att data inte längre bidrar till nya idéer eller teorier och att det finns ett behov av att samla in mer data om den teoretiska mättnaden inte har uppnåtts (ibid., ss. 501, 506 - 508). Den går hand i hand med heterogenitet av data som innebär att mängden av data beror på hur pass varierad informationen är och att ju större variationen är, desto större mängd data krävs för att synliggöra den och därmed uppnå den teoretiska mättnaden (ibid., ss. 506 - 508). Forskningsfrågor för denna studie medför att flertal handlingsplaner måste analyseras för att synliggöra variationen av tillvägagångssätten i arbetet mot kränkande behandling och mobbning. Dock påverkas urvalsstorleken även av forskningens stil som i detta fall är en djupgående och därmed tidskrävande analys av texter som leder till skapandet av teman och kategorisering av dem. Det i sin tur medför att ett stort antal av dokument är orimligt att analysera i synen på hur lång tid det skulle ta samt hur mycket tid som finns tillgänglig för att genomföra denna studie.
Analysmetod
Skolors handlingsplaner analyseras med hjälp av en kvalitativ analysmetod som kallas tematisk analys och som syftar till att hitta teman i kvalitativ data. Första steget i analysen är att forskaren bekantar sig med data som analyseras genom att läsa igenom den. Därefter kodas data med initial kodning, vilket innebär att varje textrad kodas (Bryman, 2018, s. 707). En kodning kan ses som indexering som sker genom att frågan “Vad handlar denna information om?” ställs till data (ibid., ss. 688 - 689, 698) och de ord i textraden som besvarar den frågan understryks. Efter att kodningen är gjord sker det tredje steget av analysen som går ut på att sätta de formulerade koderna ihop till teman genom att leta fram gemensamma drag hos koderna. Vid det fjärde betecknas teman och delteman med ett namn som kan avspegla de koderna som ingår i dem. Exempelvis sätts koderna vårdnadshavare, utvecklingssamtal och föräldramöte till teman involvering av vårdnadshavare. Vid
sammanställning av empirin i tabeller som presenteras i avsnittet “Bilagor” redovisas såväl teman som koder i dem. För att hålla isär vad som är en tema och vad som är en kod skrivs alla koder i parentes under de teman de tillhör. De koderna som saknar gemensamma drag med andra koder ses som självständiga teman och skrivs därför inte i parentes. Vid det femte steget av analysen studeras det om olika tema och koder är på något sätt kopplade till varandra (ibid., s. 707) för att sedan kategoriseras utifrån de fyra tidigare nämnda ramarna, nämligen juridiska, administrativa, fysiska och sociala samt utifrån den nivåuppdelning som används i Olweus Bullying Prevention Program (OBPP). Grunder som finns för kategoriseringen baseras på forskningsöversikten som används i denna studie. Enligt den förknippas juridiska ramar med lärares beslutsfattande och dokumentation. Den grunden preciserar författarna genom att anse att åtgärder som skolpersonal är skyldiga att vidta enligt skollagen samt åtgärder som styrs av andra juridiska dokument, såsom FN:s konvention om barnets rättigheter tillhör de juridiska ramarna. När det gäller de administrativa ramar så behandlar forskningsöversikten skol- och klassrumsklimat, kursplaners innehåll, läroplan, undervisningsstil och disciplinära åtgärder. Om de åtgärder som synliggörs under analysen av handlingsplaner berör någon av dessa aspekter och beslutas om av skolans administration anser författarna att dessa åtgärder tillhör administrativa ramar. Gällande fysiska ramar säger tidigare forskning att de behandlar fysiska resurser, såsom byggnader, klassrum, läromedel och utrustning. Precis som i fallet med administrativa ramar anser författarna att de åtgärder som berör någon av dessa aspekter betraktas som fysiska ramar. Slutligen behandlar sociala ramar ett beteendemönster, social interaktion och social kontext. På grund av det anser författarna att kriteriet för att en åtgärd ska kategoriseras inom sociala ramar är att åtgärden ska behandla någon av dessa punkter. Vid detta steg studeras även om det förekommer en variation av teman och delteman beroende på fall som ingår i studien. Efter det skrivs en rapport där de formulerade temans och deltemans relevans motiveras för i relation till studiens forskningsfrågor och tidigare forskning (ibid., ss. 707 - 709).
Vid valet av analysmetod har olika kvalitativa analysmetoder som kan användas för att analysera texter och dokument i en kvalitativ studie diskuterats, nämligen tematisk analys, narrativ analys, innehållsanalys, grundad teori och analytisk induktion. Först har den narrativa analysen eliminerats eftersom den behandlar händelser och hur människor väljer att beskriva dem (Bryman, 2018, ss.
709, 711 - 712), vilket innebär att den inte kan ge svar på studiens forskningsfrågor som berör innehållet av handlingsplaner mot kränkande behandling och mobbning och inte livsberättelser som behandlar upplevelser av sådant beteende. Därefter har analytisk induktion avlägsnats eftersom den syftar till att bekräfta en hypotetisk förklaring (ibid., ss. 686 - 687), vilket gör den olämplig att använda i denna studie då det inte finns något forskningsproblem och någon hypotes som skulle förklara problemet. Innehållsanalys med hjälp av en kodningsschema har uteslutits också eftersom denna metod går ut på att det finns redan förbestämda kategorier som data kan delas in (ibid., ss. 357, 680), vilket stämmer delvis med denna studie då åtgärder i handlingsplaner
kategoriseras utifrån ramar och nivåer. Dock anses inte denna analysmetod som lämplig då den ger begränsade möjligheter under kategoriseringen, medan det är fullt möjligt att nya ramar eller nivåer kan behövas skapas under analysens gång för att besvara studiens forkningsfrågor. Slutligen har grundad teori eliminerats eftersom denna studie syftar till att utveckla teman som kan placeras i kategorier som skapas under studiens gång, istället för att utveckla en teori som grundad teori försöker åstadkomma (ibid., ss. 691- 694, 696). I slutändan har endast tematisk analys visat sig vara en lämplig metod för att på ett deskriptivt sätt besvara studiens forskningsfrågor.
Validitet och reliabilitet
Validitet och reliabilitet är två av kriterier för en samhällsvetenskaplig forskning, såväl kvalitativ som kvantitativ. Reliabiliteten i en kvalitativ forskning delas in i två typer, nämligen extern och intern reliabilitet. Extern reliabilitet innebär att en undersökning är replikerbar, det vill säga kan upprepas av andra. Den är dock svårare att uppnå i kvalitativ än i kvantitativ forskning, då sociala miljöer och förutsättningar som kvalitativ forskning oftast studerar förändras med tid (Bryman, 2018, ss. 61, 465). Denna studie har en extern reliabilitet då data som analyseras för att besvara forskningsfrågorna är handlingsplaner som är tillgängliga för alla på internet och kan läsas och analyseras så länge de inte raderas eller revideras. Intern reliabilitet innebär att två eller fler forskare tolkar och analyserar studiens data på samma sätt (ibid., s. 465). I denna studie uppnås den genom att författarna kommer överens om hur analysmetoden tillämpas samt diskuterar otydligheter under kodningen även om arbetet är fördelad mellan författarna. Dessutom sammanställs arbetet som författarna gör enskilt i en gemensam tabell som säkerställer att data tolkas på samma sätt.
Validitet, precis som reliabilitet delas in i intern och extern validitet. Den interna validiteten som behandlar hur väl forskarens slustatser stämmer överens med forskarens observationer. Denna typ av validitet kräver oftast att forskaren blir en del av den sociala kontexten som studien studerar (Bryman, 2018, s. 465), vilket i fallet med denna studie innebär vi som forskare behöver delta i skolors arbete utifrån de analyserade handlingsplanerna. Det medför att närvaron i alla åtta skolor måste vara långvarig för att observera alla åtgärder och rutiner som finns med i planerna, vilket är orealistiskt i synen på tidsbegränsningar som finns för genomförandet av denna studie. För att hantera detta studeras forskningsfrågor som behandlar analys av handlingsplaner för att bidra med kunskap om riktlinjer för olika skolors arbete mot kränkande behandling och mobbning och inte om vad skolor faktiskt gör i sitt arbete. Det medför att närvaron i den sociala miljön inte är nödvändig, då det inte är miljön utan riktlinjer som gäller i den som studeras i studien. När det gäller den externa validiteten behandlar den generaliserbarheten av forskningens resultat och analys till andra sociala kontexter, vilket tenderar att uppnås med hjälp av stort och heterogen urval (ibid., ss. 466 - 467). I denna studie försöker den att uppnås genom en heterogenitet när det gäller skolors placering i åtta olika kommuner i sex län i Sverige, antalet elever i dessa skolor som varierar mellan
ca 51 och 500 elever, samt olika skolformer, nämligen grundskolor åk F-5, åk 1-6, åk F-6, åk F-9 och en åk F-9 grundsärskola.
Analys
Vid den utförda tematiska analysen av åtta handlingsplaner har 130 åtgärder som skolor kan vidta i arbete mot kränkande behandling och mobbning identifierats, vilka presenteras i Bilaga 2.
Sammanställning av åtgärder i åtta handlingsplaner som riktas mot mellanstadiet i Öckerö, Kalmar, Askersund, Härryda, Vimmerby, Gnosjö, Växjö och Fagersta kommun. Åtgärderna utgör de koderna som har skapats vid den initiala kodningen och som har utvecklats till 59 teman. Dessa åtgärderna kategoriseras i fyra ramar som ingår i ramfaktorteorin, nämligen juridiska, administrativa, fysiska och sociala ramar. Dessutom görs en indelning beroende på vilken nivå åtgärderna verkar på. Tre av dessa nivåer, nämligen skol-, klassrums- och individnivå ingår i Olweus Bullying Prevention Program (OBPP). Den sista nivån i programmet som berör samarbete med gemenskapet (community) vars medlemmar inte är skolpersonal, elever eller vårdnadshavare till elever på den specifika skolan avgränsas då inga åtgärder av denna karaktär har hittats under analysens gång. Två nya nivåer har däremot skapats och betecknats som åtgärder som vidtas av elever på skolnivå och säkerhetsnivå.
Av 130 åtgärder som har synliggjorts under analyser skapar 59 teman. Inom juridiska ramar förekommer 20 av 130 åtgärder (15, 4 %) som skapar 6 teman. 6 av de åtgärderna inom juridiska ramar verkar på skolnivå och 14 åtgärder på individnivå. När det gäller de administrativa ramar så består de av flest åtgärder, nämligen 65 åtgärder (50 % ) som skapar 24 teman. 23 av dessa åtgärder verkar på skolnivå, 7 åtgärder på klassnivå, 20 åtgärder på individnivå och 15 åtgärder på säkerhetsnivå. I fysiska ramar ingår 13 åtgärder (10 %) och dessa åtgärder skapar 11 teman. 5 av dessa åtgärderna är på skolnivå, 3 åtgärder på klassrumsnivå, 2 åtgärder på individnivå och slutligen 3 åtgärder på säkerhetsnivå. Sociala ramar är de enda ramar inom vilka åtgärderna som vidtas verkar på alla fem nivåer. Totalt ingår det 32 åtgärder (24, 6 %) som skapar 18 teman. 14 åtgärder verkar på skolnivå, 11 åtgärder på klassrumsnivå, 2 åtgärder på individnivå, 4 åtgärder som vidtas av elever på skolnivå och 1 åtgärd på säkerhetsnivå.
Analys av handlingsplaner som implementeras i Öckerö, Kalmar, Askersund
och Härryda kommun
Tematisk analys av fyra handlingsplaner som är upprättade i skolorna i Öckerö, Kalmar, Härryda och Askersunds kommuner synliggör 87 förebyggande och främjande åtgärder som skolorna vidtar i arbete mot kränkande behandling och mobbning (se Bilaga 3. Sammanställning av åtgärder i fyra handlingsplaner som implementeras i Öckerö, Kalmar, Askersund och Härryda kommun). Dessa åtgärder består av de koder som har skapats vid den tematiska analysen och som har sedan utvecklats till 38 teman. I dessa teman ingår koder som har gemensamma drag och ger samma svar på frågan som har ställts under initiala kodningen, nämligen “Vilken information handlar den om?”.
Om koder saknar gemensamma drag med andra koder utvecklas de till självständiga teman. Rutiner som skolor följer när kränkande behandling och mobbning faktiskt inträffar tolkas också som förebyggande och främjande åtgärder, då skolpersonalens agerande syftar till att motverka upprepandet av sådant beteende. Som nämndes tidigare är åtgärderna kategoriserade utifrån ramar som ingår i ramfaktorteorin samt i skol-, klassrums- och individnivå som ingår Olweus Bullying Prevention Program (OBPP). Till dessa läggs två nya nivåer som betecknas som “vidtas av elever på skolnivå” och “säkerhetsnivå”. Med “vidtas av elever på skolnivå” menas de åtgärder som vidtas av elever men som verkar på hela skolan och berör elevgrupper i olika årskurs, såsom faddergrupper. Säkerhetsnivå däremot behandlar de åtgärder som vidtas med syftet att göra skolmiljön säkrare för elever och skolpersonal, exempelvis att lås på toaletter som ses en otrygg plats enligt kartläggningen åtgärdas.
Åtgärder inom juridiska ramar
Inom de juridiska ramar vidtas 16 åtgärder av de 87 synliggjorda (18, 4 %) som kategoriseras i 5 teman. Av dessa 16 åtgärder verkar 5 åtgärder på skolnivå och tillhör en och samma tema, nämligen förekomst av definitioner i handlingsplaner. Dessa åtgärder utgörs av definitioner på kränkande behandling, mobbning, repressalier, diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier. De berör alltså inte något som skolor kan fysiskt vidta men har en förebyggande och främjande karaktär och tolkas därför som åtgärder. Dessutom är dessa definitioner citater som är tagna från juridiska dokument, såsom skollagen och ses därför som juridiska åtgärder.
Resterande 11 åtgärder inom juridiska ramar vidtas på individnivå som utvecklas till 4 teman, nämligen rutiner för fall när kränkande behandling inträffar, rutiner för fall när den som utsätter är skolpersonal, kontakt med myndigheter vid behov och dokumentation av anpassningar för elever med funktionsnedsättningar. När det gäller rutinerna så följs de av skolpersonal, rektor och huvudmannen men kategoriseras som juridiska ramar snarare än administrativa ramar på grund av skollagens 6 kapitlet 10 § som lyder att personalen är skyldig att informera rektor om kränkande behandling och att rektor är skyldig att anmäla det till huvudmannen som i sin tur är skyldig att utreda ärendet (SFS 2010:800). Det innebär att dessa rutiner är åtgärder som vidtas av skolans administration inte på grund av dess beslut, utan på grund av lagen och tolkas därför som juridiska ramar. Det som dock förenar rutiner inom juridiska och administrativa ramar är att de verkar på individnivå trots att de ingår i en process som involverar pedagoger, likabehandlingsteam, trygghetsteam, elevhälsoteam, rektor, huvudman, vårdnadshavare, elever och ibland även socialtjänsten och/eller polisen. Detta beror på att trots att flera personer är inblandade, så är det den som är utsatt och den som utsätter som påverkas av rutinerna. Dessutom kan de se annorlunda ut beroende på omständigheter, såsom hur allvarlig kränkande behandling och mobbning är och om det är nödvändigt att endast anmäla den till socialtjänsten eller även till polisen. Det innebär att
trots att skolverksamheten följer de bestämmelserna som finns i skollagen, så kan rutiner variera från fall till fall och placeras därför på individnivån istället för skolnivån.
Dokumentation av ärenden kategoriseras också som en juridisk åtgärd på grund av skollagens 6 kapitlet 14 § som lyder att det är huvudmannen som i samband med elevers anklagelser om kränkande behandling eller repressalier bevisbördan ligger på (SFS 2010:800). I och med att skolans dokumentation kan utgöra sådant bevis och kan användas i rättegången utgör den ett juridiskt dokument och kategoriseras därför som juridiska ramar. Exakt hur skolor för sin dokumentation och hur mycket som sägs om den varierar i dessa handlingsplaner. I fallet med skolan i Öckerö kommun står det att all personal för dokumentationen skriftligt och kontinuerligt men ingen information om hur den bevaras samt vem som har tillgång till den finns med i planen. När det gäller skolan i Kalmar kommun så säger handlingsplanen att anmälan om kränkande behandling fylls i, dokumentationen förs av den ansvariga pedagogen eller trygghetsteamet utifrån förvaltningsgemensam rutin och sedan lämnas till skolledningen för arkivering. Det är dock oklart om dokumentationen förs skriftligt eller digitalt. Skolan i Askersund kommun använder sig också av anmälan om kränkande behandling som görs via förvaltningens digitala verktyg som används av huvudmannen för att följa ärenden. Anmälan fylls i även i skolan i Härryda kommun och skickas till rektor via mejl. Resten av dokumentationen av ärenden skickas också för arkivering till rektor som vidare rapporterar ärenden till huvudmannen med anmälan som kallas ”anmälan till huvudmannen”. Det här resultatet stödjer det som teoretiska utgångspunkter säger om juridiska ramar och motsättningen som finns mellan lärarkompetens som möjliggör beslutfattande utifrån lärares bedömning av situationen och principer som innebär att alla rutiner ska vara konsekventa, inte bero på omständigheter och därmed vara rättvisa. Denna motsättning visas genom två sätt att dokumentera som synliggörs i denna analys. Det första sättet är att personal som får kännedom om kränkande behandling och mobbning dokumenterar informationen om incidenten utifrån sin egen bedömning om vilken information som är relevant för att få en förståelse av incidenten utan att följa någon mall. Det är troligen det som görs i Öckerö kommun, då det inte framstår i handlingsplanen att dokumentationen bör föras på något specifikt förbestämt sätt. Dock kan ärendet även dokumenteras utifrån förvaltningsgemensam rutin i förvaltningens verktyg som i Kalmar och Askersunds kommun. Det innebär att all dokumentation förs på samma sätt och är med andra ord ett exempel på den logiken som lyder att alla rutiner ska vara konsekventa och inte bero på omständigheter.
Åtgärder inom administrativa ramar
Inom administrativa ramar vidtas totalt 50 åtgärder av de 87 synliggjorda åtgärderna (57, 5 %) som utgör 19 teman. Av dessa åtgärderna verkar 15 åtgärder på skolnivå, 4 åtgärder på klassrumsnivå, 21 åtgärder på individnivå och slutligen 10 åtgärder på säkerhetsnivå. Åtgärderna på skolnivå
utvecklas till 5 teman, nämligen samarbete mellan personal, åtgärder som berör normer och värden, samarbete mellan skolpersonal, vårdnadshavare och elever, åtgärder som berör handlingsplanen och slutligen pedagogisk utbildning. När det gäller samarbetet mellan personal så sker det i form av olika typer av möten och arbetsgrupper, medan samarbete mellan personal, vårdnadshavare och elever sker genom elev- och skolråd. Teman och åtgärder som berör handlingsplanen består av genomgång, tillgänglighet av planen för elever, vårdnadshavare och pedagoger samt dess uppföljning och utvärdering. I teman åtgärder som berör normer och värden ingår bland annat temaveckor och värdegrundsarbete. Involvering av vårdnadshavare samt arbete med värden genomförs även på klassrumsnivå i form av föräldramöte, klassråd och värdegrundsarbete som leds av klassmentor. När det gäller åtgärder på individnivå så behandlar 7 av 21 åtgärder skolans rutiner för fall när kränkande behandling inträffar och kvarstår. Till skillnad från rutiner som nämns inom juridiska ramar framstår inte rutiner i bestämmelser i skollagen. På grund av det tolkas de inte som juridiska ramar även om de i sig utgör en del av utredningen som är en skyldighet enligt lagen och därför kategoriseras istället som administrativa ramar. Det är dessutom skolans administration som fattar beslut om vem som vidtar dessa åtgärder, vilket är som tydligast när det gäller uppföljning av ärendet, då det är rektor som följer upp ärendet i Öckerö kommun, elevhälsoteamet i Kalmar kommun, huvudmannen i Askersund kommun och likabehandlingsteamet i Härryda kommun. De resterande 14 åtgärder på denna nivå ingår i teman kartläggning av elevers trivsel genom exempelvis observationer, kartläggning och införande av anpassningar för elever med funktionsnedsättningar, möjlighet att välja specialkost, medarbetarenkät, föräldraenkät och möjlighet för vissa elever att välja mellan att vara inomhus eller utomhus på raster.
Inom dessa ramar vidtas 4 åtgärder på säkerhetsnivå som ingår i 3 teman och berör kartläggning av otrygga platser, övervakning av elevaktiviteter och åtgärder som berör ordningsregler. Denna nivå ingår inte i Olweus Bullying Prevention Program (OBPP) och har istället skapats på grund av att åtgärder inom denna nivå är specifika och har inga gemensamma drag med andra nivåer.
Säkerhetsnivå inom juridiska ramar skiljer sig från andra nivåer genom att alla åtgärder på den, förutom kartläggning av otrygga platser, utgör ett verktyg för kontroll som vuxna har över elever.
Det tyder på att teorin om kontroll inom administrativa ramar kan utvidgas eftersom dessa åtgärder visar att det inte endast undervisningsinnehåll och undervisningsmetod som är kontrollerade av vuxna men även elevers aktiviteter och interaktion under raster. Det i sin tur leder till att istället för att förebygga kränkande behandling genom att påpeka vilket beteende som förväntas av elever och snabbt ingripa om någon blir utsatt, så bekräftar vuxna att det finns en makthierarki i skolan där de har den högsta positionen. Det kan i sin tur resultera i att elever uppvisar kränkande attityd som en reaktion på sådan kontroll, alltså får dessa åtgärder den motsatta effekten än den förväntade.
En intressant iakttagelse när det gäller administrativa ramar är att åtgärder inom dessa ramar utgör som sagt tidigare mer än hälften av alla åtgärder i de fyra analyserade handlingsplanerna (50 av 87
åtgärder eller 57, 5 %). Det kan finnas två möjliga förklaringar till ett sådant resultat. Den första är att administrativa ramar, som har tidigare nämnts i teoretiska utgångspunkter behandlar flertal av olika aspekter av skolverksamheten, såsom skol- och klassrumsklimat, kursplaners innehåll, läroplan, undervisningsstil och disciplinära åtgärder. En så stor variation av aspekter medför i sin tur ett stort antal av åtgärder som vidtas i arbete med dem. Den andra förklaringen är att sätt som skolor väljer att agera på för att arbeta med dessa aspekter är inte förbestämt till skillnad från exempelvis åtgärder inom juridiska ramar (18, 4 %, eller 16 av 87 åtgärder) som är begränsade på grund av bestämmelser i juridiska dokument. Det innebär att variationen av åtgärder och tillvägagångssätten i skolors arbete inom administrativa ramar möjligtvis beror på en viss autonomi som skolor har när det gäller åtgärder som berör dessa aspekter men som däremot saknas i juridiska ramar.
Åtgärder inom fysiska ramar
När det gäller fysiska ramar vidtas det totalt 6 av 87 åtgärder (6, 9 %) och kategoriseras i 5 teman, vilket gör fysiska ramar till minst förekommande ramar i skolors arbete mot kränkande behandling och mobbning. Av dessa 6 åtgärder verkar 1 åtgärd på skolnivå, 1 åtgärd på klassrumsnivå, 1 åtgärd på individnivå och slutligen 3 åtgärder på säkerhetsnivå. Det är oklart hur åtgärden och teman
“arbetet med skolbussar” som verkar på skolnivå är tänkt att förebygga känslan av otrygghet, vilket omöjliggör en tolkning av åtgärden i relation till teorin. Åtgärden på klassrumsnivå har däremot en tydlig koppling då den visar att filmer om utanförskap och kompisskap som ses som resurser inom fysiska ramar kan användas som ett verktyg för skapandet av relationer, normer och värden samt gemensamma förhållningssätt och praktiker. Samma sak gället åtgärden på individnivå då läromedel och fysiska anpassningar för elever med funktionsnedsättningar kan kopplas till diskussionen om fysiska ramar i relation till differentieringsfrågan och skolans förutsättningar för att tillgodose en likvärdig skolgång. Genom att vidta dessa åtgärder kompenserar skolor för elevers svagheter och tillgodoser att de får samma möjlighet att lyckas i skolan som andra elever, det vill säga minskar risken att elevers egenvärde blir kränkt. Slutligen tyder de 3 synliggjorda åtgärder på säkerhetsnivå som utvecklas till 2 teman, nämligen åtgärder som berör skolområdet och lås på toaletter att fysiska ramar kan diskuteras inte bara i samband med elevers social och kunskapsutveckling men kan även utvidgas och kopplas till deras säkerhet.
Det intressanta i detta resultat är att åtgärder på säkerhetsnivån utgör hälften av alla åtgärder inom fysiska ramar, vilket tyder på att åtgärder som berör skolors resurser fokuserar på att förbättra skollokaler och skolområden snarare än utveckla en kunskapskultur i undervisningssituationer. Tre möjliga anledningar till ett sådant resultat kan diskuteras. Den första är att skolor inte anser att arbetet med fysiska resurser är ett effektivt sätt att motverka kränkande behandling och mobbning.
Den andra anledningen kan vara att gemensamma förhållningssätt, praktiker och normer och
värden kan utvecklas genom andra åtgärder inom andra ramar. Det kan göras genom det tidigare nämnda värdegrundsarbetet, involvering av elever i skolråd, elevråd och klassråd inom administrativa ramar samt samarbete mellan elever som diskuteras i nästa del som behandlar åtgärder inom sociala ramar. Den sista tänkbara skälen till att fysiska ramar är inte lika dominerande som de andra ramarna är att åtgärder som berör resurser påverkar skolans budget som mest då de kostar mer att vidta än åtgärder inom andra ramar. Exempelvis kan kostnader för de tidigare nämnda lås på toaletter och skolbussar jämföras med värdegrundsarbete och olika typer av råd som kräver ingen finansiering från skolan. Det är därför logiskt att anta att skolor väljer att vidta de åtgärder som är både effektiva i förebyggandet av kränkande behandling och mobbning och smarta ur en ekonomisk synpunkt.
Åtgärder inom sociala ramar
När det gäller de sociala ramar så vidtar skolorna 15 åtgärder av 87 synliggjorda åtgärder (17, 2 %) som utvecklas till 9 stycken teman. Bland dessa åtgärder vidtas 6 åtgärder på skolnivå som ingår i 4 teman. I dessa tema ingår att förutsättningar för att möta elever och annan personal samt likabehandling stärks, personal strävar att vara goda förebilder, samarbete och relationsskapande mellan elever genom exempelvis gemensamma rastaktiviteter och slutligen pedagogiska diskussioner om diskrimineringsgrunderna. När det gäller klassrumsnivå så vidtas 6 åtgärder som utvecklas till 3 teman, nämligen att alla elever i klassen uppmärksammas, synliggörandet och klassdiskussioner om bland annat diskrimineringsgrunderna samt ett förhållningssätt utifrån genusperspektivet i undervisningssituationer. De resterande 3 åtgärder vidtas av elever på skolnivå och utgör 2 teman som berör trivselprogram för aktiviteter på raster och positiva möten mellan elever samt relationsskapandet mellan elever genom faddergrupper och kompisgrupper.
Det gemensamma draget mellan dessa åtgärder är att de alla bidrar till interaktion mellan elever och personal samt skapandet av nya identiteter. Det i sin tur medför att elever inte bara kan utveckla sin social kompetens men även hitta en grupp som de kan tillhöra utan att känna att de riskerar att bli utfrysta och att deras värdighet blir kränkt, vilket kan annars leda till att elever reagerar genom att kränka och mobba andra och på sätt projicera sin oro på andra elever. Dessutom finns det en samverkanspunkt mellan sociala, fysiska och administrativa ramar som visar sig genom åtgärder som vidtas av elever, nämligen faddergruppen, kompisgruppen och trivselprogram. Förutom att bidra till en social interaktion och främja empati kan dessa åtgärder även ses som ett sätt för skolan att skapa en kunskapskultur med gemensamma förhållningssätt, praktiker samt normer och värden som ursprungligen diskuteras i relation till fysiska ramar. Dessa åtgärder ger även makt till elever de annars saknar när det gäller hur, när, var och med vem deras studiegång sker, vilket egentligen diskuteras inom administrativa ramar men som kan även samverka med sociala ramar. Genom att låta elever att vidta åtgärder ger skolan dem en känsla av ansvarstagandet och att de inte är så
maktlösa som de tror de är. På samma sätt kan även elevråd och klassråd som ingår i administrativa ramar och verkar på skol- och klassrumsnivå ses som en möjlighet som skolan erbjuder eleverna för att vara med och påverka verksamheten.
Sammanfattningsvis, kan flera slutsatser dras från analysen av fyra handlingsplanerna. För det första verkar åtgärder som syftar till samma effekt på olika nivåer. Till exempel kan involvering av vårdnadshavare uppnås på skolnivån genom skolråd och presentation av handlingsplanen, på klassrumsnivån genom föräldramöte och föräldrasamtal samt på individnivå genom utvecklingssamtal och föräldraenkät. För det andra kan även åtgärder som inte går att vidta fysiskt ses som förebyggande och främjande åtgärder, såsom definitioner på kränkande behandling, mobbning, trakasserier och diskriminering. För det tredje går ramarna in i och samverkar med varandra, vilket gör det svårt att med god säkerhet påstå var gränsen går mellan olika ramarna.
Analysen har även visat olika tillvägagångssätten som skolan använder för att dokumentera.
Dessutom visar den att teorin behöver utvidgas och att flera nivåer måste synliggöras. I analysen har samverkan mellan säkerhet och fysiska ramar samt mellan kontroll, övervakning och kunskapskultur som ingår i administrativa, fysiska och sociala ramar synliggjorts. Dock har endast fyra handlingsplaner analyserats, vilket innebär att det finns troligen fler möjlighet för utvidgning av teorin som empirin inte har lyckats visa på grund av sin mängd. Det är viktigt att poängtera ramfaktorteorin har inte skapats för att studera åtgärder mot kränkande behandling och mobbning och att Olweus Bullying Prevention Program (OBPP) har inte skapats för att synliggöra åtgärder som är möjliga i specifikt den svenska skolan. Det innebär att sådana utvidgningar av teorin och skapandet av nya nivåer är nödvändiga för detta forskningsområde och denna kvalitativa data men det betyder inte att teorin och programmet är på något sätt bristfälliga.
Analys av handlingsplaner som implementeras i Vimmerby, Gnosjö, Växjö
och Fagersta kommun
Genom att analysera fyra handlingsplaner av skolor i Vimmerby, Gnosjö, Växjö och Fagersta kommun synliggörs sammanlagt 104 åtgärder mot kränkande behandling och mobbning som förekommer i handlingsplanerna. Genom den initiala kodningen har dessa åtgärder skapat 50 teman (se Bilaga 4. Sammanställning av åtgärder i fyra handlingsplaner som implementeras i Vimmerby, Gnosjö, Växjö och Fagersta kommun). Dessa åtgärder delas in i juridiska, administrativa, fysiska och sociala ramar som ingår i ramfaktorteorin. Åtgärderna delas även in i skolnivå, klassrumsnivå och individnivå, som nämns i Olweus Bullying Prevention Program (OBPP).
Ytterligare två nivåer, nämligen åtgärder som vidtas av elever på skolnivå och åtgärder på säkerhetsnivå har skapats av författarna under studiens gång. Åtgärderna som förekommer i
skolornas handlingsplaner består av definitioner, förebyggande och främjande åtgärder samt rutiner som skolorna följer när kränkande behandling och mobbning uppstår.
Åtgärder inom juridiska ramar
Inom juridiska ramar förekommer 14 åtgärder som skapar 4 teman. Av de 14 åtgärderna (13, 5 %) inom juridiska ramar vidtas 5 åtgärder på skolnivå och 9 åtgärder på individnivå. På skolnivå berör åtgärderna definitioner på kränkande behandling, diskriminering och andra viktiga begrepp som är nödvändiga och relevanta för likabehandlingsplaner. Dessa åtgärder kategoriseras inom juridiska ramar eftersom definitionerna är tagna från juridiska dokument, såsom skollagen och barnkonventionen. Åtgärderna på individnivå berör rutiner som skolpersonalen följer när kränkande behandlingar inträffar. Alla åtgärder på individnivå inom juridiska ramar är skolor skyldiga att följa enligt skollagen såsom att dokumentera ärenden och informera huvudmannen och vårdnadshavaren. Ett undantag inom denna nivå är åtgärden som behandlar elevernas kontakt med barnombudsmanen, diskrimineringsombudsmannen och barn- och elevombudet. Denna åtgärd är inte en juridisk skyldighet men den kategoriseras inom juridiska ramar eftersom den är en del av utredningen och åtgärdendet som är juridiska processer enligt skollagen.
Som det nämns i teoretiska utgångspunkter, vidtar skolorna åtgärder för att motverka kränkande behandling enligt konsekvenslogiken, men dessa åtgärder är också ett exempel på en separering (segmenting) då alla fall kränkande behandling åtgärdas och dokumenteras inte på samma sätt. Ett exempel på detta är åtgärden ”beroende på allvaret kontaktas socialtjänsten och polisen” som synliggör att skolor har en skyldighet att anmäla allvarliga kränkningar till socialtjänsten och polisen.
Däremot kan mindre allvarliga kränkningar åtgärdas av rektorn och huvudmannen, det vill säga denna åtgärd är beroende av skolors egna bedömningar av ärenden.
Åtgärder inom administrativa ramar
Av de 56 åtgärderna (53,8 %) inom administrativa ramar är 27 åtgärder på skolnivå, 5 åtgärder på klassnivå, 21 åtgärder på individnivå och 3 åtgärder på säkerhetsnivå. Åtgärderna skapar 25 teman inom administrativa ramar och behandlar organisering av skolorna. Dessa åtgärder vidtas på skolnivå i form av olika personalmöte mellan olika utskott, tydlig fördelning av ansvar mellan skolpersonalen, involvering av vårdnadshavare och elever i skolors arbete och förmedling av normer och värden genom undervisning som genomsyras av genusperspektivet. På klassnivå berör åtgärderna organisering av klasser och de flesta åtgärderna bedrivs av elever. Några exempel på dessa åtgärder är klassråd, klasskonferenser, klassdiskussioner och skapandet av klassrumsregler. På individnivå berör åtgärderna kartläggningar av elevers trygghet genom till exempel, elevenkät, elevintervjuer och utvecklingssamtal med trygghetsunderlag. På denna nivå
kategoriseras även rutiner som skolor följer när kränkande behandlingar uppstår, exempelvis omorganisationer i och av grupper, samtal med inblandade elever och skolors samarbete med hemmet. På individnivå förekommer även information om vem som dokumenterar och följer upp ärenden om kränkande behandlingar. Som det nämns inom juridiska ramar är dokumentation en av skolors skyldigheter men på administrativa ramar bestämmer skolor vem som dokumenterar och följer upp ärenden, och ansvarig personal varierar i skolors handlingsplaner. Däremot framkommer det inte på alla handlingsplaner hur dessa dokumentationer utföras, bevaras och arkiveras. På säkerhetsnivå vidtas åtgärder som berör övervakning av elever i form av rastvakter och personaltäthet i otrygga platser i skolan.
Enligt ramfaktorteorin styr vuxna elevers skolgång på fyra olika sätt. Ett av dessa är att vuxna fattar beslut över undervisningsmetoden och undervisningsinnehållet (control), vilket leder till att elever känner sig maktlösa, har negativ attityd till skolan och dålig relation till sina klasskamrater, som i sin tur ökar risken för kränkande behandlingar. I handlingsplanerna finns åtgärder som elevråd, klassråd, skapandet av ordningsregler som ger utrymme till elevinflytandet och en viss makt att delta i organisering av skolan. 12 av 18 åtgärder på individnivå är rutiner som skolorna följer när kränkande behandlingar uppstår. Dessa rutiner kategoriseras inom administrativa ramar eftersom dessa åtgärder organiseras av skolors administration. Varje enskild skola bestämmer vem som dokumenterar, följer upp ärenden och vilka stöd utsatta elever får. Dessa rutiner kategoriseras inom denna ram för att åtgärderna inte är skolornas skyldighet enligt skollagen eller juridiska processer, jämfört med rutinerna inom juridiska ramar.
Åtgärder inom fysiska ramar
Inom fysiska ramar förekommer 11 åtgärder (10,6%) som skapar 9 teman. 6 av åtgärderna är på skolnivå, 2 åtgärder på klassrumsnivå, 2 åtgärder på individnivå och 1 åtgärd på säkerhetsnivå. På skolnivå berör åtgärderna material som används i undervisningen, såsom skolans värdegrund, barnkonventionen, litteratur som behandlar de sju diskrimineringsgrunderna och barnanpassad version av handlingsplaner. Dessa material används på skolnivå för att utveckla en kunskapskultur och normer och värden i skolan. Elever och personal har tillgång till stödmallar som klargör hur kränkande behandlingar anmäls. På klassnivå används glasspinnar för att fördela ordet jämnt, vilket ger alla elever möjlighet att uttrycka sig. På individnivå skickas handlingsplanerna hem till eleverna på deras modersmål, vilket bidrar till att både elever och vårdnadshavare tar del av informationen.
Skolpersonalen använder olika bilagor för att anmäla enskilda fall av kränkande behandling till skillnad från stödmallar som består av generella riktlinjer, vilket är anledningen till att bilagor placeras på individnivå istället för skolnivå. Den åtgärden som vidtas på säkerhetsnivån behandlar skolbussar.
