Två skolors förebyggande arbete mot
kränkande behandling
The prevention work against insulting treatment in two different schools
Erik Tholin
Fakulteten för humanoria och samhällsvetenskap Samhällskunskap Lärarprogrammet
Examensarbete 15hp
Abstract
The purpose of this study is for me to get a deeper knowledge of how schools work preventiveagainst abusive treatment. In this study I examined how two different municipal schools in the same municipality work preventively against abusive treatment. The exploratory work was carried out through interviews with teachers and principals at the two schools and an observational study during class in a classroom and one during class in a sports hall. The investigation has shown that the preventive work differ slightly from each other in the two schools, despite that they have to follow the same laws and policy documents. Further investigation has shown that the abusive treatment occurs to a greater extent during PE lessonscompared with theoretical lessons in a classroom.
Sammandrag
Syftet med detta arbete är att jag ska få en fördjupad kunskap i hur skolor arbetar förebyggande mot kränkande behandling. Detta har skett genom en forskningsgenomgång för att sedan genomföra undersökningar i skolan. I detta arbete har jag undersökt hur två olika kommunala mellanstadieskolor i samma kommun arbetar förebyggande mot kränkande behandling. Det undersökande arbetet har genomförts med hjälp av intervjuer med såväl lärare som rektorer på de båda skolorna samt en observationsstudie under lektionstid i ett vanligt klassrum och i en idrottssal. Undersökningen har visat att det förebyggande arbetet skiljer något från varandra på de olika skolorna trots att de utgår från samma styrdokument. Vidare har undersökningen visat att den kränkande behandlingen sker i större utsträckning under idrottslektioner jämfört med teoretiska lektioner i ett vanligt klassrum.
Innehållsförteckning 1. Inledning………6 1.1 Bakgrund………...…………7 1.2 Syfte………..8 1.3 Frågeställningar……….8 2. Metod ………..…………..9 2.1 Avgränsningar………..….9 2.2 Urval………...…..9 2.3 Tillvägagångssätt………..9 2.4 Intervjuundersökning………..…10 2.5 Enkätundersökning……….11 2.6 Observationsstudie………..12 2.7 Källkritik……...………..14 3. Litteraturdel………...………..16
3.1 Definition av kränkande behandling...16
3.1.1 Undersökningar om kränkningar i skolan……….……..17
3.1.2 Elevers uppfattning om kränkande behandling på lokal nivå……….…18
3.2 FNs konvention om barns rättigheter………..19
3.3 Skolans skyldigheter………...19
3.4 Metoder för att förebygga kränkande behandling i skolan……….21
3.4.1 Friends……….…21
3.4.2 Mombus – mobbningsombudsman……….…21
3.5 Sammanfattning forskningsläget………22
4. Undersökningsdel………23
4.1 Intervjuundersökning………..23
4.1.1 Vad är kränkande behandling?...23
4.1.2 Hur arbetar skolan förebyggande mot kränkande behandling?...24
4.1.3 Har skolan någon personal som endast arbetar med frågor kring kränkningar och mobbning?...25
4.1.4 Vad är skolan bra på och vad behöver förbättras i det förebyggande arbetet?...26
4.1.5 Hur arbetar du som lärare/rektor förebyggande mot kränkande behandling?...26
4.2 Observationsstudie……….29
4.2.1 Observationsstudie skola A………29
4.2.2 Observationsstudie skola B………30
5. Diskussion………33 Referenser
1. Inledning
1.1 Bakgrund
I det första kapitlet i grundskolans läroplan, Lgr11, står det bland annat att utbildningen genomsyras av de grundläggande demokratiska rättigheterna som det svenska samhället vilar på. Vidare skall skolan aktivt motverka tendenser av diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning.1 I det andra kapitlet, övergripande mål och riktlinjer, står det att skolans mål för varje elev är att den tar avstånd från att människor utsätts för kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor.2 Vidare ska läraren ”uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling [...]3 Detta innebär alla vuxna som verkar inom grundskolan aktivt ska arbete mot kränkande behandling. I synnerhet har varje enskild lärare ett stort ansvar att aktivt arbeta förebyggande mot kränkande behandling.
Stiftelsen Friends, som aktivt arbetar för att stoppa mobbning, har gjort en kartläggning över hur vanligt förekommande kränkande behandling i skolan är. Elever har fått svara på mobbningsrelaterade frågor och resultatet visade att 17 procent av de 36 698 eleverna har blivit kränkta det senaste året. Vidare visade kartläggningen att kränkningarna fanns i större utsträckning, 23 procent, i årskurs tre till sex4 och i kartläggningen var det 15 957 elever i denna målgrupp. Kartläggningen genomfördes läsåret 2012/2013.5
Därför kommer jag i mitt examensarbete - på lärarutbildningen mot yngre åldrar vid Karlstads universitet att - undersöka hur två olika skolor, en skola med en homogen elevgrupp och en skola med en mångkulturell elevgrupp, arbetar förebyggande mot kränkande behandling. Enligt mig kan elevgrupperna i rikets grundskolor vara mer eller mindre homogen eller i olika utsträckning mångkulturell. Därför är anledningen till att jag väljer att genomföra undersökningen på två skolor med olika typer av elevgrupper att, i förhållande till arbetets omfattning, få en bra bild av den svenska skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling.
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
1 Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011) Stockholm: Fritzes s. 7 2 Ibid. s. 13
3 Ibid. s. 14
1.2 Syfte
Syftet med detta examensarbete är att jag vill bidra med en fördjupad kunskap i vad kränkande behandling är och hur skolor arbetar förebyggande mot detsamma.
1.3 Frågeställningar
- Vad är kränkande behandling?
- Hur förväntas skolan arbeta förbyggande mot kränkande behandling? - Hur kan skolan arbeta förebyggande mot kränkande behandling? - Hur arbetar skolan förebyggande mot kränkande behandling?
Den första frågeställningen, Vad är kränkande behandling?, syftar till att undersöka vad forskningen säger att kränkande behandling är för att sedan kunna undersöka vad skolans skyldigheter är. Därför lyder den andra frågeställningen; Hur förväntas skolan att arbeta
förebyggande mot kränkande behandling? Syftet med den tredje frågeställning, Hur kan skolan arbeta förebyggande mot kränkande behandling?, är att undersöka vilka metoder som
finns att använda sig av i det förebyggande arbetet. Den fjärde frågeställningen, Hur arbetar
skolan förebyggande mot kränkande behandling?, syftar till att undersöka hur två utvalda
2. Metod
2.1 Avgränsningar:
Det förekommer olika typer av kränkande behandling i skolan; lärare som kränker elever, elever som kränker lärare och elever som kränker elever. Med tanke på arbetets längd har jag valt att endast fokusera på en typ av kränkande behandling, elever som kränker elever. För att arbetet inte skulle bli för stort valde jag att fokusera min studie på mellanstadiet på två skolor i samma kommun.
2.2 Urval
Jag valde att intervjua två lärare och en rektor på båda skolorna. På båda skolorna valde jag att intervjua en erfaren och en oerfaren lärare för att undersöka om på något sätt har olika syn på vad kränkande behandling är och hur det förebyggande arbetet bör se ut. Därefter
genomförde jag en observation på vardera skola för att undersöka hur vanligt förekommande det är med kränkande behandling i skolan.
Kort information om intervjuade rektorer och lärare:
Stig, rektor skola A: Utbildad mellanstadielärare på 80-talet och har varit rektor sedan 1994. Alfred, lärare skola A: Lärare sedan fyra år tillbaka, det vill säga relativt kort erfarenhet. Annika, lärare skola A: I grunden fritidspedagog, senare, 1998, utbildad till lärare. Britt, rektor skola B: I grunden fritidspedagog, rektor sedan cirka 20 år tillbaka.
Barbro, lärare skola B: Tog examen för drygt tre år sedan, arbetat som fritidspedagog och Resurslärare. Arbetat som klasslärare i några månader.
Inga-Lill, lärare skola B: Har varit lärare i drygt 30 år.
2.3 Tillvägagångssätt
Efter att ämnesvalet var godkänt av min handledare kontaktade jag två olika kommunala skolor i samma kommun för att fråga om skolorna har tid och möjlighet att ställa upp på intervjuer. Jag gjorde detta i ett tidigt skede under arbetet för att gardera mig mot ett eventuellt nej från en av eller båda skolorna, för att senare kunna kontakta andra skolor i samma syfte. Därefter började jag söka efter litteratur som behandlar mitt valda ämne,
kränkande behandling i skolan, på Karlstads universitets bibliotek, Karlstads stadsbibliotek
till att glida in på begreppet mobbning, vilket inte är så konstigt med tanke på att upprepad kränkande behandling brukar falla under begreppet mobbning. Därför kommer även begreppet mobbning att återfinnas i mitt examensarbete. För att undersöka hur två skolor arbetar förebyggande mot kränkande behandling har valde jag att göra en intervjuundersökning på två skolorna. På varje skola har jag valt att intervjua två klasslärare samt skolans rektor. Jag ville undersöka om lärare med lång erfarenhet ser på det förebyggande arbetet på samma sätt som lärare med kortare erfarenhet. Därför valde jag att intervjua en lärare med lång erfarenhet och en lärare med mindre erfarenhet på varje skola. Efter ett par veckor fick jag svar från de båda skolorna jag hade kontaktat för att genomföra de totalt sex intervjuerna. Den ena skolans rektor meddelade mig att det endast var två lärare som kunde ställa upp på att bli intervjuade av mig, varav den ena tjänstgjorde som idrottslärare och därmed inte var knuten till någon speciell klass. Jag insåg ganska snabbt att det kunde bli problematiskt att intervjua en lärare som inte var knuten till en klass, det vill säga någon form av mentorskap. Dock trodde jag att idrottsläraren kunde ge intervjuundersökningen ytterligare en infallsvinkel med tanke på att den träffar många olika elever varje dag och kommer förmodligen i kontakt med kränkningar i lika stor utsträckning som en vanlig klasslärare gör. Medan den andra skolans rektor gav mig förslag på fyra olika lärare att intervjua. Efter ett möte med min handledare kom jag fram till att genomföra en observationsstudie i en klass vid tre olika tillfällen, för att bilda mig en egen uppfattning om hur vanligt det är med kränkande behandling i skolan.
2.4 Intervjuundersökning
Innan jag genomförde de sex intervjuerna använde jag en metodbok, Forskningsmetodikens
grunder, som tar upp olika aspekter som bör tas i beaktning. Författaren till metodboken
menar att personer som blivit utvalda att medverka i en intervju kan inte alltid se nyttan med att medverka. Därför är det viktigt att både informera och motivera dem.6
Detta gjorde jag genom att kontakta de två skolornas rektorer för att informera att jag i mitt examensarbete på lärarutbildningen skriver om skolors förebyggande arbete mot kränkande behandling och att jag därför vill komma ut i två skolor för att intervjua såväl rektorer som lärare. När jag hade fått namnförslag på lärare på de båda skolorna skickade jag mail, med samma information, till två lärare på respektive skola. En vecka innan intervjuerna !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
genomfördes med såväl lärare som rektorer skickade jag även ut huvudfrågorna som intervjun skulle kretsa kring, detta för att de skulle kunna förbereda sig och tänka till kring frågorna. Intervjuerna genomfördes på respektive skolor och spelades in med hjälp av diktafonen i min mobiltelefon och jag gjorde även fortlöpande stödanteckningar.
När examensarbeten skrivs måste respekt för personer som deltar tas i beaktning. De ska ge sitt samtycke till att delta i undersökningen och dessutom när som helst kunna avbryta sitt deltagande utan negativa konsekvenser.7 Detta tog jag i beaktning genom att dels fråga om samtycke till deltagande via mail samt att jag i slutet av varje intervju meddelade jag att om de skulle ändra sig angående sitt medverkande i min undersökning skulle de kontakta mig så jag kunde ta bort deras bidrag till undersökningen. Direkt efter eller senare samma dag som varje enskild intervju satte jag mig och lyssnade igenom och sammanställde dem. Den kortaste intervjun tog 26 minuter och den längsta 55 minuter. När jag hade sammanställt samtliga intervjuer i enskilda dokument började jag att skriva ihop dem i detta arbete. För tydlighetens skull valde jag att använda huvudfrågorna i intervjun för att sammanställa dem. Till en början skrev jag vad varje intervjuad person hade svarat på varje huvudfråga i ett eget stycke. Detta insåg jag ganska snart att det skulle ta väldigt stor plats i arbetet och efter inrådan från min handledare bestämde jag mig för att sammanfatta vad samtliga intervjuade personer hade svarat på en huvudfråga i ett och samma stycke.
2.5 Enkätundersökning
Intervjuerna med lärarna och rektorerna ger mig endast deras uppfattning av det förebyggande arbetet och observationerna baseras på mina intryck i ett klassrum vid tre tillfällen. Därför planerade jag att genomföra en enkätundersökning i syfte att ta reda på eleverna uppfattning av skolornas förebyggande arbete mot kränkande behandling. Det första steget i detta var att kontakta berörda skolor för tillåtelse. Jag fick positivt svar från de båda skolorna och började därefter skapa relevanta frågor som jag sedan mailade till min handledare för att få feedback. När frågorna var klara framkom det frågetecken om såväl etiska som juridiska aspekter med att göra undersökningen. Därför valde jag att kontakta skoljuristen i kommunen där de båda skolorna ligger för att reda ut det hela. Efter ett par samtal med skoljuristen bestämde jag mig för att inte genomföra elevenkätsundersökningen. Skoljuristen menade nämligen att det inte var etiskt rätt gentemot eleverna att, via enkätundersökning, fråga dem om ett så känsligt !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
7 Johansson, Bo & Svedner, Per Olov, Examensarbetet i lärarutbildningen (2010) Uppsala: Kunskapsföretaget
ämne som kränkningar i skolan, dels för att de inte är myndiga men också för att eleverna öppnar sig och berättar om sina erfarenheter och därigenom hoppas på att få hjälp med sina eventuella problem. I samband med att jag bestämde mig för att inte genomföra denna undersökning kontaktade jag de berörda skolorna för att meddela att jag inte kommer att genomföra den. Istället för enkätundersökning som var riktad mot eleverna fick jag med hjälp av skoljuristen kontakt med en kommuntjänsteman som gav mig resultat från en undersökning som kommunen hade gjort under läsåret 2012-2013 med som behandlade sociala relationer i skolan. För att inte avslöja vilken kommun och vilka skolor jag har genomfört undersökningarna i beslutade jag i samråd med min handledare att källhänvisa stoffet som
”tjänsteman på kommunal förvaltning i kommun i Mellansverige”.
2.6 Observationsstudie
Till min hjälp använde jag mig av en metodbok, Forskningsmetodikens grunder, för att förbereda min observationsstudie.
Observationsstudier är ett bra verktyg för att samla information inom områden som rör beteenden och skeenden i naturliga situationer. Beteenden i detta sammanhang menas, bland annat, i detta sammanhang såväl fysiska som verbala yttranden mellan individer. Observationer kan vara strukturerade och ostrukturerade. Den strukturerade observationen bygger på att observatören i förväg bestämmer sig för vad som ska observeras och därefter arbeta fram ett observationsschema. Den ostrukturerade är utforskande och syftet med den är att få så mycket kunskap som möjligt. Inför observationen finns det tre frågor som observatören måste ta ställning till; Vad ska vi observera?, Hur ska vi registrera
observationerna? och Hur ska vi som observatörer förhålla oss?8 Jag som observatör har valt att genomföra en strukturerad observation eftersom att jag vet precis vad jag vill undersöka, kränkningar i ett klassrum elever emellan. Jag vet av egen erfarenhet, såväl som elev som resurspedagog, att kränkningar förekommer mer eller mindre i varje klassrum. Jag vill bara veta hur vanligt förekommande det är. Registreringen av observationerna kommer att ske med hjälp av ett observationsschema. (se bilaga nummer 1). Schemat är uppbyggt i fem kategorier;
pojke kränker pojke, pojke kränker flicka, flicka kränker flicka, flicka kränker pojke och flera elever kränker en elev. Vidare delas kränkningarna in i två undergrupper; fysiska kränkningar
och psykiska kränkningar. Slag och sparkar, knuffar och drar i hår och kläder etcetera är !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
en kränkning definierade även jag som en kränkning. Trots detta kan det ändå uppstå problem, hur definieras till exempel ett hånskratt? Hånskratt definierade jag som ett skratt som yttras i samband med att någon annan elev till exempel svarar fel på en fråga eller på annat sätt visar sig svag.
2.7 Källkritik
Den inledande källkritiken innebär att det ska ta redas på när, var och varför dokumentet tillkommit. Dessutom måste ställning tas till vem som är upphovsmannen till källan.9 Samtliga källor i detta arbete anser jag vara trovärdiga då upphovsmännen till dem är organisationer, till exempel; Rädda Barnen, Diskrimineringsombudsmannen, Skolverket, Skolinspektionen etcetera. De källor vars upphovsmän inte är organisationer är utgivna av trovärdiga förlag, till exempel; Studentlitteratur, Gleerups etcetera.
Reliabilitet är ett mått på hur ett instrument eller tillvägagångssätt ger samma resultat vid olika tillfällen under i övrigt lika omständigheter.10 Intervjuundersökningen som genomfördes med sammanlagt fyra lärare och två rektorer har relativt hög reliabilitet då jag som intervjuade utgick från samma frågor under samtliga intervjuer, dock kan svaren påverkas av hur lärarens senaste tid har varit på skolan. Om klimatet i skolan varit jobbigt eller lätt de senaste veckorna eller dagarna. Observationerna som jag genomförde på de båda skolorna har också en hög reliabilitet då jag utgick från ett tydligt observationsschema. Dock kan det vara svårt att avgöra vad som är en kränkning med tanke på att det upp till den som blir utsatt för en handling som avgör om den är kränkande eller inte. Därför valde jag att utgå från hur forskningen menar att kränkningar kan yttras genom, till exempel genom slag, knuffar, sparkar, fula ord etcetera.
Validitet är ett mått på om en viss fråga mäter eller beskriver det den avses mäta eller beskriva. För att få en hög validitet ska en annan student eller forskare som använder sig av samma instrument komma fram till samma resultat eller svar11 Observationsstudien anser jag hade en hög validitet då det finns ett tydligt observationsschema att utgå ifrån. Dock anser jag att intervjustudien har något lägre validitet då frågorna var utformade på ett sådant sätt att de intervjuade lärarna ofta gled in på sin egen klassituation istället för hela skolans, dock höll de !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
9 Runa, Patel, Davidsson, Bo (2003) s. 64
3. Litteraturdel
3.1 Definition av kränkande behandling
Enligt lagen, (2006:67), om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever12, finns det tre undergrupper av kränkande behandling; trakasserier, diskriminering och repressalier. Vidare säger lagen att trakasserier är ”ett uppträdande som
kränker ett barns eller en elevs värdighet…” och att det kan sättas i samband med etnicitet,
religiositet, funktionshinder, kön eller sexuellt läggning. Trakasserier kan även vara sexuellt anspelade och då kallas dem för sexuella trakasserier.13 Denna lag upphörde i januari 2009 och ersattes av diskrimineringslagen som behandlar diskrimineringsfrågor samt skollagen som behandlar frågor gällande kränkande behandling.14 I juli 2010 antogs en ny skollag som
trädde i kraft den 1:e juli 2011 och innebar att ”Var och en som verkar inom utbildningen ska
främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling”. I samma lag betonas vikten av att skolans arbete mot kränkande behandling och
diskriminering ska precis som all annan undervisning baseras på beprövad erfarenhet och forskning.15
Den som kränker en annan individ har en bristfällig respekt för den andres värde och rättigheter och sänder genom kränkningen moraliska budskap om den utsattes värde. Vidare kan den utsatte uppleva att sitt människovärde är förminskat genom kränkningen, även om det faktiskt inte är så.16
Kränkande behandling kan yttra sig på många olika sätt. Om en person får elaka mail eller sms kan vara en typ av kränkande behandling. Andra typer av kränkningar kan vara att en person inte får vara med, det vill säga att bli utstött. Vidare är även hot och våld är en typ av kränkning. Våldet kan yttra sig genom sparkar, slag och knuffar. Om kränkningar sker vid upprepade tillfällen brukar det beskrivas som mobbning.17 Mobbning kan beskrivas som ett socialt fenomen, elever mobbar för att vinna eller upprätthålla en hög status på skolan eller i klassen.18 Begreppet kränkning är svårt att beskriva då det i slutändan är den enskilda !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
12 Rimsten, Olle, Kränkningar i skolan (2006) Malmö: Gleerups Utbildning AB s. 5 13 Ibid s. 14
14 Edling, Silvia, Att vilja andra väl är inte alltid smärtfritt (2012) Lund: Studentlitteratur Ab s. 64 15 Skolverket, Utvärdering av metoder mot mobbning (2011) Stockholm: Fritzes s 33f
16 Heberlein, Ann, Kränkningar och förlåtelse (2005) Stockholm: Thales
17 http://www.skolinspektionen.se/sv/BEO/For-barn-och-elever/veta-mer-om-krankande-behandling/
(2013-09-07)
individen, det vill säga den utsatta, som avgör om en handling är kränkande eller inte. Björn Eriksson, professor vid Örebro universitet, menar att kränkande behandling är jämförbart med kvinnomisshandel. Offren i de båda övergreppen blir isolerade och döljer problemet. Dessutom tenderar de att ske under en längre tid och succesivt trappas upp.19 Den avvikande, annorlunda eller udda eleven är, enligt eleverna själva, den som löper störst risk för att bli utsatt för kränkningar.20 Forskning har visat att barn som blivit utsatta för våld i hemmet har lett till fler negativa effekter utöver själva våldet. Dessa barn har i högre utsträckning än andra mobbat eller blivit utsatta för mobbning. Tidigare har det förekommit spekulationer om att föräldrar som inte slår sina barn förolämpar dem istället, men undersökningen visade tvärtom, det finns ett starkt samband mellan förolämpning och kroppslig bestraffning.21
3.1.1 Undersökningar om kränkningar i skolan
På uppdrag av Skolverket genomförde Värdegrunden, en enhet vid Göteborgs universitet som bland annat bedriver regional och nationell forskning och utbildning med inriktning mot barns rättigheter, en kartläggning av olika former av kränkande behandling i såväl offentliga som fristående grund- och gymnasieskolor. Undersökningen baserades på elevernas erfarenheter av kränkande behandling under vårterminen och höstterminen 2001. År 2003 publicerades kartläggningen i en rapport och en av undersökningsmetoderna var elevenkäter som besvarades av 3386 elever vid 148 skolor i 86 kommuner.22 Enkätundersökningen visade bland annat att majoriteten, 81 procent, av eleverna i årskurs fem trivs bra med sina klasskamrater och att 80 procent av samtliga elever känner sig aldrig eller nästan aldrig rädda i skolan. Trivseln kan påverkas av i vilken grad eleven upplever att den har någon att prata med och därför undersöktes detta. Resultatet visade att ungefär hälften, 51 procent, av de tillfrågade eleverna i årskurs fem upplevde att de hade någon annan elev att prata med, medan 42 procent upplevde att de hade någon vuxen att prata med. Vidare visade enkätundersökningen att den vanligaste typen av kränkande behandling är de upprepade verbala kränkningarna 23 och att omkring sju procent av elever i årskurs fem någon gång har mobbat någon annan elev.24
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
19 Herlin, Agneta, Munthe, Bo, En tryggare skola (2011) Stockholm: Norstedts Juridik AB s. 74ff 20 Myndigheten för skolutveckling, Olikas värde (2003) Stockholm: Liber Distribution s. 15
21 Jansson, Staffan m.fl, Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige (2011) Stockholm:
Stiftelsen Almänna Barnhuset s. 14
22 Osbeck, Christina m.fl., Kränkningar i skolan – förekomst, former och sammanhang (2003) Göteborg:
Centrum för värdegrundsstudier s. 9
3.1.2 Elevers uppfattningar om kränkande behandling på lokal nivå
Under läsåret 2012/2013 genomfördes en omfattande undersökning om elevers uppfattning om deras sociala relationer i skolan. Undersökningen riktades mot länets samtliga elever i årskurs fyra. Antalet som deltog i undersökningen var 2 374 elever. I kommunen där skola A och B ligger deltog 700 elever, varav 32 elever på skola A och 28 elever på skola B. Det första steget i undersökningen var att samtliga elever fick fylla i en enkät med frågor som handlade om sociala relationer i skolan. Enkätens påståenden var utformade på ett sätt som skulle ses som positivt för eleverna, det vill säga att inte ”gå rakt på sak” genom att till exempel ”jag är kränkt i skolan” eller ”jag kränker någon annan”. Nästa steg i undersökningen var att varje enskild elev fick besöka respektive skolas skolsköterska för ett samtal med fokus på elevens enkätsvar. Till varje elevsamtal avsatte skolsköterskan en timme med dokumentering inräknat. Den första tabellen visar kommunens resultat, den andra skola A:s resultat och den tredje visar skola B:s resultat.
Elevenkätundersökning Läsåret 2012/2013
Medverkande elever: 700 stycken (kommunen)
Påstående Negativt svar Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra Jag har vänner i skolan 2 % 7 % 91 % Andra elever i skolan är
vänliga mot mig 7 % 37 % 56 %
Jag själv är vänlig mot vuxna och andra elever i
skolan 2 % 15 % 83 %
Någon på skolan har det
inte bra 82 % 8 % 10%
Elevenkätundersökning Läsåret 2012/2013
Medverkande elever: 32 stycken (skola A)
Påstående Negativt svar Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra Jag har vänner i skolan 0 % 9 % 91 % Andra elever i skolan är
vänliga mot mig 22 % 40 % 38 %
Jag själv är vänlig mot vuxna och andra elever i
skolan 3 % 22 % 75 %
Någon på skolan har det
25
3.2 FNs konvention om barns rättigheter
När konventionen om barns rättigheter antogs i november 1989 hade det tagit tio år från att idén väcktes i FNs generalförsamling att beslutet antogs. Inom två år hade majoriteten av världens stater ratificerat densamma och därmed juridiskt bundit sig för att genomföra den. Ytterligare några år senare, i slutet av 2005, hade antalet regeringar som ratificerat ökat till 192 stycken. Konventionen gör att den enskilda regeringen ansvarar för att rättigheterna respekteras i varje stat.26 Den 12:e artikeln i konventionen beskriver att barn har fullt och lika människovärde och innebär därmed att de måste få göra sig hörda och påverka sin egen situation.27 Den 13:e artikeln behandlar att barn ska ha rätt till yttrandefrihet.28 I den 23:e artikeln står det att ett barn med psykiskt eller fysiskt handikapp bör få ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som bidrar till självförtroende, garanterar värdighet och gör det möjligt för barnet att vara aktivt i samhället.29 Vidare beskriver den 29:e artikeln bland annat barnet ska i sin utbildning få möjlighet till att utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.30
3.3 Skolans skyldigheter
En bra social miljö är en förutsättning för inlärning och i skolorna finns det en mycket god vilja att hjälpa utsatta elever, dock har det funnits lite forskning om vilka metoder som ger bra eller mindre bra resultat.31 Enligt både skollagen och diskrimineringslagen har skolan krav på sig att i en plan sätta upp mål för och vidta åtgärder för att bland annat förebygga och !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
25 Tjänsteman på kommunal förvaltning i kommun i Mellansverige 26 Regeringskansliet, Konventionen om barnets rättigheter (2006) s. 5 27 Ibid s.12
28 Ibid s. 38 29 Ibid s. 43 30 Ibid s. 47
31 Skolverket, Utvärdering av metoder mot mobbning (2011) Stockholm: Fritzes s.10
Elevenkätundersökning Läsåret 2012/2013
Medverkande elever: 28 stycken (skola B)
Påstående Negativt svar Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra Jag har vänner i skolan 0 % 4 % 96 % Andra elever i skolan är
vänliga mot mig 0 % 44 % 56 %
Jag själv är vänlig mot vuxna och andra elever i
skolan 0 % 15 % 85 %
Någon annan på skolan
förhindra kränkande behandling. Planen för detta arbete ska tydligt visa vad som ska göras, vem som ska göra det, när det ska vara klart och hur de olika åtgärderna ska utvärderas. Både anställda och elever ska vara med och utforma, genomföra och uppfölja det förebyggande arbetet som ska genomsyra hela skolan verksamhetsområde. Skolpersonalens uppmuntran till elevernas delaktighet i detta arbete genererar en positivare elevsyn på skolan. Vidare ska skolan ha nolltolerans mot nedvärderande språkbruk och jargong och tydligt markera att det inte är acceptabelt att använda skällsord. Kontakten med vårdnadshavare ska vid behov vara tät för att eliminera nedsättande ord i relation till exempelvis etnisk tillhörighet.32 I och med den nya skollagen, som behandlar kränkande behandling, blev alla som är verksamma inom skolan skyldiga att anmäla till skolans rektor om den får kännedom att någon elev är utsatt för kränkande behandling. Rektorn ska i sin tur anmäla detta till huvudmannen för skolverksamheten, en kommunal grundskola anmäler därmed till kommunen, som så snabbt som möjligt ska utreda det som skett. Skolinspektionen har som uppdrag att utföra regelbundna kontroller för att säkerställa att skolornas huvudmän. Vid kontrollerna lägger Skolinspektionen bland annat fokus på att skolorna har dokument där tydliga åtgärder beskrivs för att förebygga kränkande behandling. Skolorna ska även redovisa vem som är ansvarig för vad, hur skolpersonal ska agera vid akuta situationer och hur uppföljning och dokumentering av kränkande behandling ska ske.33 Läraren ska genom fostran ge eleverna en
känsla för vad som är rätt, för generositet, tolerans och ansvar. Detta är ideal som läraren hela tiden måste kämpa för. Trots att det finns olika trosuppfattningar är det gångbart för att många värden är gemensamma inom olika religioner. Genom diskussion och förklaringar ska läraren tydliggöra vad värdena i värdegrunden innebär och vad konsekvenserna kan bli av olika alternativ. Vidare ska läraren även förebygga och motverka kränkningar, skapa samarbetsregler och normer tillsammans med föräldrarna.34 Det är en förutsättning att skolan involverar eleverna i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling. Detta kan göras genom att eleverna är aktiva i värdegrundsarbetet och att deras synpunkter och erfarenheter återspeglas i skolans ordningsregler och plan mot kränkande behandling. Vidare bör det, vid återkommande tillfällen, föras diskussioner mellan elever och personal angående trivsel, trygghet och attityder.35
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
32 Diskrimineringsombudsmannen, Lika rättigheter i skolan (2012) s. 43ff 33 Edling, s. 70f
34 Brynolf, Margarethe m.fl. , Läraryrkets många ansikten (2007) Stockholm: Liber AB s. 79
35 http://www.raddabarnen.se/Documents/vad-vi-gor/sverige/utbildning-och-skola/Tryggare%20skola.pdf
3.4 Metoder för att förebygga kränkande behandling i skolan
3.4.1 Friends
Stiftelsen Friends har arbetat fram en modell för ett förebyggande arbete mot kränkande behandling som bygger på ett kompisstöd. Skolan ska utse en grupp om minst fyra vuxna som ska utgöra ett antimobbningsteam, därefter kommer utbildas samtlig personal på skolan av Friends. Vidare ska två elever per klass, helst en kille och en tjej, genom en sluten omröstning i respektive klass bli utsedda till att bli klassen kompisstödjare. Om de framröstade ställer upp på att bli klassens kompisstödjare får de gå en heldagsutbildning som anordnas av Friends. Eleverna som blir utsedda till kompisstödjare ska föregå med gott exempel och får därför inte trakassera, retas eller mobba.36 Dock har resultatet av en utvärdering, där bland annat fyra
skolor titulerade sig som Friends-skolor, av flera olika metoder mot mobbning visat att denna metod har brister. Framförallt brister vad det gäller att utse kompisstödjare. Alla fyra skolor, i denna undersökning, som har denna metod menar att omröstningarna ibland tenderar till att bli popularitetsomröstning. Därmed blir den mest populära eleven vald till kompisstödjare vilket inte alltid är den bäst lämpade för uppgiften. Vidare strävar de flesta skolor efter att behålla samma kamratstödjare genom hela skoltiden vilket kan ge negativ effekt då relationerna i elevgrupperna förändras. En elev har berättat att en av klassens kamratstödjare hela tiden påpekar när klasskompisarna gör fel.37
3.4.2 Mombus – mobbningsombudsman
Grundaren av Mombus, Janne Staff, tjänstgjorde tidigare som kriminalinspektör i Stockholmsområdet och lämnade sin tjänst för att bli kvarterspolis i Rimbo i syfte att bevisa att brottskurvan gå ner om det sker ett förebyggande arbete bland barn och unga. I början märktes det att barnen lyckades bra om de gavs ansvar och att någon brydde sig om dem. Barn är smarta och mobbas inte när någon vuxen ser på, därför är det en bra idé att låta eleverna själva upptäcka mobbning i skolan, barnen blir ombudsmän mot mobbning under skoltiden, i och med detta föddes Mombus – mobbningsombudsmannen.38 Metodens syfte är att förebygga och förhindra att mobbning med hjälp av skolans personal, elever och föräldrar. Därför ges tydlig information till skolans personal i första steget, andra steget eleverna och i det tredje steget informeras elevernas föräldrar på ett möte. Mombus-metoden bygger också !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
36 Myndigheten för skolutveckling (2003) s. 47f
på engagemang utanför skolan i form av klubbverksamhet, Mombusklubben, där såväl elever/barn, föräldrar som lärare kan vara med. Klubben är frivillig och syftet med den är att skapa samhörighet och solidaritet. Ett viktigt uppdrag som klubbstyrelsen har är att lyssna på barnens önskemål och ge dem ansvar.39 I skolan får två elever i varje klass vara Mombus under en tvåveckorsperiod. Deras uppgift är att ha ögon och öron öppna, att bry sig lite extra om sina kompisar samt skriva rapporter om vad som inträffat under den perioden de är Mombus. Eleverna som är Mombus ska ingripa direkt eller med hjälp av vuxen och alla elever får lära sig att det inte är att skvallra när rapportering sker.40 Rapporten fylls i tillsammans med en lärare och senare tas det upp i klassen vad som har hänt och diskuterar det. Återkommande diskussioner om kamratskap, att bry sig om varandra etcetera är viktigt för att förebygga mobbning. Rapporten lämnas vidare varje vecka till skolans samordnare av Mombus, som sparar alla skolans rapporter för att kunna se om vissa elever återkommer i rapporterna.41
3.5 Sammanfattning av forskningsläget
Forskning säger att det är upp till den individen som blir utsatt för en handling som avgör om den är kränkande eller ej. Vidare har forskningen visat att kränkande behandling kan yttra sig på en rad olika sätt, dels genom att någon blir utstött eller att få elaka mail eller sms och dels genom våld. Våldet kan yttras genom sparkar och slag. Om kränkningar sker vid upprepade tillfällen brukar det kallas för mobbning, som ses som ett socialt fenomen, elever mobbar för att vinna eller upprätthålla en hög status. Vidare har forskning visat att barn som blir utsatta för våld i hemmet, förekommer oftare som mobbar eller mobboffer än andra barn.
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
39 Ibid s. 10
4. Undersökningar 4.1 Intervjuundersökning
Intervjuundersökningarna genomfördes på två olika skolor i samma kommun. På de båda skolorna intervjuades respektive rektor för skolan, en erfaren och en mindre erfaren lärare. Det vill säga att det resulterade i sex intervjuer, tre på vardera skola. På grund av anonymitet gentemot skola och skolpersonal är namnen på personerna jag har intervjuat fingerade.
4.1.1 Vad är kränkande behandling?
Såväl de två rektorerna som de fyra lärarna svarade att kränkande behandling är upp till den som blir utsatt. Det vill säga att den som blir utsatt för en handling är den som avgör om handlingen är kränkande eller inte. Alfred, lärare på skola A, upplever att många av de icke-svenska kulturerna ha en hårdare jargong. Vidare menar läraren att eleverna med påbrå från andra kulturer har ett rakare sätt att vara på, vilket de har med hemifrån och kan ibland upplevas som kränkande. Detta menar läraren kan ibland vara ett problem då skolan där den arbetar är mångkulturell. Dock poängterar läraren att det endast är generellt och att det finns elever som sköter sig eller dåligt oavsett kulturell bakgrund. Vidare har Alfred uppfattning om att kränkande behandling är vanligare på idrottslektioner jämfört med lektioner i ett vanligt klassrum. Annika, lärare på skola A, menar att begreppet kränkning har blivit modernt och att såväl elever som föräldrar använder det lite slarvigt. Vidare menar hon att dagens elever är väldigt lättkränkta ”det räcker med att någon går förbi och stöter till lite blir en stor affär”42 Detta menar hon har förändrats under hennes tid i yrket och tror att det beror på samhället i stort, barnet i centrum och curlingbarn. Detta leder i sin tur till att de riktiga kränkningarna försvinner i mängden. Britt, rektor på skola B, menar att klimatet i har förändrats över tid, eleverna är mycket mer egoistiska idag jämfört med tidigare. Detta menar hon återspeglas i föräldragruppen, så fort det händer något är föräldrarna på hugget och menar att deras barn inte gjort någonting. Föräldrarna lyssnar direkt på sitt eget barn, tidigare upplevde hon att föräldrarna i större utsträckning frågade barnen ”och vad gjorde du?”. Kränkningar kan enligt samtliga intervjuade yttra sig genom slag, sparkar, knuffar, fula ord etcetera. Vidare menar dem att den verbala typen av kränkningar i vanligast. Ingen av de sex intervjuade kan säga att en viss typ av elever kränker, men inte sällan är det elever som har diagnoser eller egna problem som kränker andra elever. Inga-Lill erfarenhet säger att det var vanligare med !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
kränkningar bland pojkar tidigare, men numera är det lika vanligt bland båda könen. Generellt sett menar Stig att det är lättare att upptäcka när pojkar kränker jämfört med flickor då pojkarna kränker verbalt och fysiskt medan flickor kränker genom att utesluta varandra. På båda skolorna ges omklädningsrummet i anslutning till idrottssalen som en plats där kränkningar sker och är därmed otrygga. Skillnaden mellan kränkande behandling och mobbning menar samtliga sex intervjuade är att kränkning sker en gång och mobbning är när kränkningar sker upprepade gånger.
!
4.1.2 Hur arbetar skolan förebyggande mot kränkande behandling?
Annika har valt att arbeta med frågor kring värdegrund varannan vecka under klassrådet. Både skola A och B arbetar med metoden SET, som bland annat bygger på att främja positivt beteende genom att berömma elever som sköter sig bra. Stig, rektor på skola A, menar att skolan där han arbetar är konsekventa med att ta kontakt med hemmet då något har skett. Vidare gör skolan en polisanmälan om någon elev har gjort något i skolan som skulle ha resulterat i en polisanmälan ute i samhället. Detta menar Stig är bättre för eleven då skolan tydligt markerar att det inte är ett acceptabelt beteende. Vidare menar han att det är bättre att bli polisanmäld som barn/ungdom och lära sig något av det istället för att få en polisanmälan mot sig som myndig. Vidare berättade Annika, lärare på skola A att de har haft problem med en väldigt hård och otrevlig jargong på skolan under det förra läsåret. Därför beslutade skolans personal, innan terminsstarten hösten 2013, att all personal på skolan skulle arbeta hårt med detta genom att hitta förebilder för eleverna och få deras beteende att vända. Utöver detta kommer konferenser att hållas angående detta problem under hela läsåret. Under konferenserna kommer det bland annat att tas upp hur lärarna själva pratar med och inför eleverna för att senare diskutera om och hur lärarna kan förbättra sin egen jargong.
4.1.3 Har skolan någon personal som endast arbetar med frågor kring kränkningar och mobbning?
anställd vars huvuduppgift är att vara med eleverna ute på rasterna och stötta upp verksamheten på skolan fritids för äldre barn. Britt, rektor på skola B, anser att elevstödjaren får en särskild kontakt med barnen jämfört med lärare på skolan. Hon tror att detta beror på att elevstödjaren ställer generellt inte lika höga krav som lärarna. Hon tillägger även att elevstödjaren är ofta med i killarnas omklädningsrum på idrotten, där det enligt skolans kartläggning förekommer mycket kränkande behandling. Enligt Berit, lärare på skola B, finns det också en specialpedagog som arbetar mycket kring sociala frågor med eleverna.
4.1.4 Vad är skolan bra på och vad behöver förbättras i det förebyggande arbetet?
Alla sex svarade att de har ett väl fungerande arbete på skolan i denna fråga, men samtidigt menar de att det alltid går att förbättra. Alfred som är idrottslärare på skola A anser att det finns ett behov att ha en bättre uppsikt över tjejernas omklädningsrum i anslutning till idrottssalen. Detta menar han inte att det går att lösa för att han som man eller hans närmsta kollega som också är man inte kan gå in i tjejernas omklädningsrum och inga andra resurser på skolan finns att tillgå för detta. Vidare anser han att skolan borde bli bättre på att ge en bättre information om detta arbete till nyanställda då det idag är upp till den nyanställdas intresse att ta reda på hur arbetet ska ske. Annika som också är lärare på skola A menar att skolan är uppbyggd på ett sätt som gör att eleverna blir beroende av sin klasslärare på det sättet att det ofta blir kaos då annan lärare på skolan eller vikarie undervisar klassen. Rektorn på samma skola anser att det är ett växande problem med de sociala medierna som är en ny arena för kränkande behandling och att det blir skolans problem trots att det sker på elevernas fritid. Barbro, lärare på skola B, tycker att skolan måste arbeta för att få eleverna mer delaktiga i det förebyggande arbetet med hjälp av lektioner angående kränkningar som berör dem. Inga-Lill, lärare på samma skola, anser att skolan bör bli bättre på att samarbeta med det redan införda faddersystemet för att på så sätt öka tryggheten bland eleverna. Britt, rektor på samma skola, anser att det behövs fler vuxna i skolan.
!
4.1.5 Hur arbetar du som lärare/rektor förebyggande mot kränkande behandling?
så stor utsträckning som möjligt, att det inte tas någon undervisningstid till att prata om kränkande händelser då det enligt henne oftast inte berör hela elevgruppen. Problemen tar hon istället tag i efter lektionstid med berörda elever. Hon poängterar att det är otroligt viktigt att ha en tät föräldrakontakt. Vid föräldrakontakten fokuserar hon inte bara på det negativa med eleverna utan även det positiva, ”Föräldrarna känner sina barn, de vet vad deras barn har för svårigheter”.43 Rektorn Stig, på samma skola, menar också, precis som Annika, att ”skolans barn är alla lärares barn” och tror att lärarna på skolan reagerar i nio fall av tio på om någon blir utsatt för en kränkning. Han menar också att det är otroligt viktigt att göra det för att ”Varje gång man blundar för något du hör eller ser så sanktionerar man att det är lite okej”44 och anser att det in är bra signaler att sända till eleverna. Barbro svarade likt både Stig och Annika, ”skolans barn är alla lärares barn” och ansåg att samtlig personal på skolan arbetar väldigt aktivt med detta. Rektor Britt, på skola B, tar reagerar alltid när hon märker att någon kränker/blir kränkt, oavsett vilka elever det gäller. Dock tycker hon att det kan vara lite si och så med att reagera vid kränkningar från vissa lärare och därmed anser hon att det är ett förbättringsområde.
4.1.6 Bör den svenska skolan göra något ytterligare för att underlätta det förebyggande arbetet mot kränkande behandling?
Alfred, lärare på skola A, anser att införandet av skoluniform skulle ta bort den socioekonomiska statusen. Dock skulle det eleverna förlora mycket av sin egen identitet. Vidare menar Alfred att för mycket struktur, i detta fall skoluniform, leder till att man blir en del av kollektivet och tänker inte själv utan att man säger det man förväntas att säga. Dessutom kan det bli problem på det religiösa planet, går det att ha slöja till skoluniformen? Alfred tror inte att betyg i uppförande genererar i mindre kränkningar, det kan tyvärr ses som en statusgrej att ha dåligt betyg. Istället menar han att skolan bör jobba hårdare med värdegrunden. Lektioner om sociala relationer tror han dock kan väcka tankar hos eleverna om rätt personal undervisar i ämnet. Alfred anser att läraren behöver få fler befogenheter genom att till exempel säga till på skarpen, ”nu får det vara nog” och peka med hela handen. Detta är något som han inte anser vara helt okej enligt andra. Dock poängterar han att han varken vill eller ska ha och befogenheter att ta tag i eleverna. Annika, lärare på skola A, menar att det behövs fler vuxna kring eleverna. Vidare anser hon att det är för mycket data- och tvspel som påverkar eleverna negativt. Därför efterfrågar hon ett samarbete med det !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
övriga samhället, till exempel idrottsföreningar kan komma och aktivera eleverna på rasterna. Därigenom kan eleverna få kontakt med idrotts/ intresseföreningar som gör att de får en betydelsefullare fritid. Enligt henne skulle inte införande av skoluniform ge någon effekt i denna fråga. Däremot anser hon att lektioner bör schemaläggas för att det ska ges tid till diskussioner kring relationer. Dock ser hon ett problem i att eleverna vet till exempel precis hur en bra kompis ska vara när det tas upp i klassrummet, men när eleverna väl kommer ut på rasten följs det inte. Vidare anser hon att det inte ska sättas betyg i uppförande då det missgynnar elever med till exempel ADHD och barn med sociala problem hemifrån, dessutom menar hon att det gynnar ögontjänare. Eleverna ska gå ut skolan som goda människor inte endast med ett bra betyg. Stig, rektor på skola A, menar att den svenska skolan fokuserar mycket på mätbara kunskaper. Skolan går emot att bli för mycket att utbilda alla elever till att bli professorer. Han menar att ”det viktigaste är att forma en människa som är nöjd med sig själv och mår bra oavsett om den är professor eller lagerarbetare, att vara nöjd med sig egen tillvaro.”.45 De första meningarna i skollagen tar upp att skolans uppgift är att skapa goda samhällsmedborgare. Dagens system menar Stig tar mera hänsyn till de mätbara värdena än till den goda samhällsmedborgaren. Därför önskar han att det ska läggas mer fokus på relationer, kontakter, bli sedd känna förtroende etcetera. Det vill säga att lägga fokus på att inte glömma bort mellanmänskliga relationer vilket är grunden till att minska kränkningar. Detta är något som Stig anser att alla som är verksamma inom skolan ska arbeta med kontinuerligt, det vill säga att det ska ske parallellt med den vanliga undervisningen och att problemen ska tas itu när de väl yttrar sig oavsett om läraren har planerat något annat för lektionstiden. Betyg i uppförande är Stig motståndare till, han vill istället ha en öppen diskussion med eleverna om hur man är och hur man vill bli uppfattad av andra, vidare menar han att det blir problematiskt att betygsätta en elev som är impulsstyrd. Skoluniform ställer han sig också emot med anledning av att alla måste acceptera att vi är olika och att alla är bra på sina sätt. Enligt Barbro, lärare på skola B, finns det inget fokus på kläder på skolan där hon arbetar, vilket innebär att hon inte ser något behov av skoluniform. Dock skulle hon förmodligen vara mer positiv till det om det förekom kränkningar som handlade om vad eleverna har för kläder. Vidare tycker Barbro att lektioner som endast behandlar sociala relationer är något som kan påverka det förebyggande arbetet mot kränkande behandling på ett positivt sätt. Dock anser hon att Skolverket borde ge tydligare direktiv på vad och hur det arbetet ska ske, men att det ska ge viss valmöjlighet för skolorna hur de ska arbeta med !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
frågan. Betyg i uppförande är hon också positiv till då hon tror att det skulle leda till en bättre arbetsro i klassrummet, dock gagnar det inte de impulsstyrda eleverna. Därför skulle det vara något bättre med ett omdöme. Vidare anser hon att det är viktigt att få med föräldrarna ”på tåget” för att minska den kränkande behandlingen. Barbro menar även att det borde komma in fler vuxna i skolan som leder till att det blir mindre klasser vilket i sin tur leder till att läraren hinner se alla barn. Inga-Lill, lärare på skola B, anser att skolan borde vidta lite kraftigare åtgärder då kränkningar sker, hon anser att det är sällan en elev får ta konsekvenser av sitt handlande. Vid ett par tillfällen under sin karriär har hon eller någon kollega till henne blivit slagen av en elev, men eleven har enligt henne inte fått uppleva några konsekvenser av sitt beteende. Hon menar att skolan bör ”röra om i grytan” för att eleven/eleverna ifråga märker att det kan bli konsekvenser av dåligt beteende. Oftast blir det de elever som sköter sig som väljer att byta klass/skola inte de elever som missköter sig och är i behov av extra stöttning. Vidare tycker hon att såväl skoluniform som lektioner som fokuserar på sociala relationer, kan vara bra för vissa grupper och mindre bra för andra. Betyg ställer hon sig negativ till då hon anser att de som kränker har egna problem och har inte därför förutsättningarna för att få ett bra betyg. Britt, rektor på skola B, ställer sig negativ till att införa skoluniform då hon anser att det i löser någonting i denna fråga. Skolan har inga lektioner och har inte planer på att ha lektioner som endast behandlar sociala relationer. Däremot genomförs övningar med socialt fokus i klasser där det finns behov av det. Vidare menar hon att det inte ska vara några schemalagda lektioner som behandlar denna fråga då det ska genomsyra hela skolans verksamhet. Betyg i uppförande ställer hon sig också negativ till då eleverna får en stämpel och att hon anser att kränkningarna inte försvinner oavsett om det sätt betyg eller ej. Vidare anser hon att impulsstyrda barn inte har förutsättningar att få ett bra betyg i uppförande.
4.2 Observationsstudie
4.2.1 Observationsstudie skola A
4.2.1.1 Inledande information
4.2.1.2 Observation 1
Vid den första observationen startade lektionen med en tydlig genomgång av läraren om vad lektionen skulle innehålla. Därefter följde en uppvärmning där eleverna fick praktisera några grunder i hur innebandy ska spelas. Under hela observationen som varade i 50 minuter förekom fem kränkningar, samtliga var utförda av pojkar och kan definieras som psykiska kränkning. Tre av kränkningarna var riktade mot pojkar och två mot flickor. Två av de tre kränkningarna som var riktade mot pojkar yttrade sig genom hånskratt/hånleende och den tre var en verbal kränkning. De två kränkningarna som var riktade mot flickorna föll under kategorin ”övrigt”.
4.2.1.3 Observation 2
Vid den andra observationen startade lektionen med att en av eleverna introducerade en bollek som var tänkt som uppvärmning, denna varade i cirka 30 minuter. Under hela observationen som varade i 50 minuter förekom åtta kränkningar, en fysisk och sju psykiska, samtliga utförda av pojkar och var riktade mot flickor. Den fysiska kränkningen yttrade sig genom en knuffning. Av de sju psykiska kränkningarna var fem verbala kränkningar och två föll inom kategorin ”övrigt”.
4.2.1.4 Observation 3
Uteblev på grund av lärares sjukdom och inställd lektion för eleverna.
4.2.1.5 Sammanfattning av observationsstudien på skola A
Under två lektioner med en sammanlagd lektionslängd på 100 minuter förekom totalt 13 kränkningar. En kränkning var av fysisk karaktär och resterande 12 av psykisk karaktär. Samtliga kränkningar var utförda av pojkar.
4.2.2 Observationsstudie skola B
4.2.2.1 Inledande information
framför sig. Vid alla tre lektionerna var två vuxna, utöver mig, närvarande i klassrummet, klassläraren och en fritidspedagog som resurs. Vid varje observationstillfälle tog fritidspedagogen med sig mellan tre och fem elever till ett angränsande grupprum för att arbeta i en mindre grupp. Majoriteten av klassens elever uttryckte önskemål om att få vara en av de få utvalda elever som fick möjligheten att följa med fritidspedagogen. Läraren valde i stort sett samma elever vid samtliga tillfällen.
4.2.2.2 Observation 1
Vid den första observationen startade lektionen med en kort genomgång och efter det en cirka 20 minuters högläsningsstund av läraren, resterande 20 minuter var avsatt för eget arbete. När elevernas egna arbete startade gick fem av de 21 eleverna och fritidspedagogen in till ett angränsande grupprum för att arbeta, kvar i klassrummet var alltså läraren och 16 elever. Under hela observationen förekom det två kränkningar av fysisk karaktär, där en pojke kränkte en flicka genom ett slag/en spark och en flicka kränkte en pojke genom ett slag/en spark.
4.2.2.3 Observation 2
Vid den andra observationen startade lektionen med en genomgång som varade i cirka 10 minuter, därefter påbörjades eget arbete. I samband med att det egna arbetet påbörjades gick tre av klassens 21 närvarande elever och fritidspedagogen till ett angränsande grupprum för att arbeta, därmed var 18 elever och klassläraren kvar i klassrummet. Under hela observationen förekom det två kränkningar, en fysisk och en psykisk kränkning. Den fysiska kränkningen var att en pojke drog en annan pojke i hår/kläder och den psykiska kränkningen var att en pojke hånskrattade/hånlog åt en annan pojke.
4.2.2.4 Observation 3
4.2.2.5 Sammanfattning av observationsstudien på skola B
5. Diskussion
I detta arbete har jag utgått ifrån följande frågeställningar: 1. Vad är kränkande behandling?
2. Hur förväntas skolan arbeta förebyggande mot kränkande behandling? 3. Hur kan skolan arbeta förebyggande mot kränkande behandling? 4. Hur arbetar skolan förebyggande mot kränkande behandling?
1. Vad är kränkande behandling?
Enligt både forskning och de sex intervjuade lärarna är begreppet ”kränkning” ganska svårt att beskriva då det är upp till den som blir utsatt för en handling som avgör om det är en kränkning eller ej. Vidare säger både forskningen och de intervjuade att kränkningar kan yttra sig genom slag, sparkar, knuffningar, fula ord etcetera. Detta innebär att de sex intervjuade har bra koll på vad en kränkning är.
en idrottslektion, en elev i idrott visar vare sig den vill eller inte att den har svårigheter i ämnet genom att inte behärska olika motoriska moment, till exempel att slå en kullerbytta.
det alltid kommer finnas skolor som inte har tillräckligt med resurser för att förebygga detta problem.
2. Hur förväntas skolan arbeta förebyggande mot kränkande behandling?
I den 23:e artikeln i FNs konvention om barns rättigheter står det att ett barn med psykiskt eller fysiskt handikapp bör få ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som bidrar till självförtroende, garanterar värdighet och gör det möjligt för barnet att vara aktivt i samhället. Samtidigt har samtliga intervjuade, såväl rektorer som lärare, en negativ till införande av betyg i uppförande. Fem av sex intervjuade ställer sig negativa till detta då de anser att det skulle vara problematiskt att betygsätta en impulsstyrd elevs handlingar då den inte kan rå för om den kränker. Detta visar tydligt att de fem tar hänsyn till den 23:e artikeln i barnkonventionen. Om en impulsstyrd elev skulle få ett sämre eller dåligt betyg i uppförande skulle det vara en inskränkning på dennes självförtroende och värdighet. Med andra ord skulle det vara fel att betygsätta en impulsstyrd elev i uppförande då den inte kan rå för vad hur den uttrycker sig eller vad den fysiskt gör. Vidare skulle ett sämre betyg i uppförande på en impulsstyrd elev påverka elevens självförtroende och värdighet, ett misslyckande som eleven ifråga inte kan rå för. Förmodligen upplever den impulsstyrda eleven tillräckligt med misslyckanden i vardagen genom att klasskompisar klagar på och helst inte vill umgås med den.
3. Hur kan skolan arbeta förebyggande mot kränkande behandling?
Både Mombus, mobbningsombudsmannen, och Annika, lärare på skola A, menar att det är viktigt att eleverna känner samhörighet och är solidariska mot varandra. I Mombusmetoden tränas det genom den frivilliga klubbverksamheten som sker på elevernas fritid. Annika anser att det borde startas föreningar i skolans närhet som vänder sig till eleverna för att skapa en betydelsefull fritid. Vid en utvärdering av metoder mot mobbning har kritik riktats mot Friends-metoden för att det vid återkommande tillfällen har uppstått problem med att få rätt typ av elever som kompisstödjare. Samma problem upplevde Stig, rektor på skola A, när de använde sig av Friends-metoden på skolan där han arbetar.
4. Hur arbetar skolan förebyggande mot kränkande behandling?
lärarna, en från varje skola, och båda rektorerna att samtlig personal inom skolan ska agera så fort de hör något som kränker en elev oavsett om eleven går i ens egen klass eller en annan. Alla fyra menar att detta fungerar bra, men att det tyvärr finns några få som inte agerar då det inte är deras ansvarselever på pappret. Dock tror och hoppas jag att alla vuxna som är anställda på skolan redan gör sitt bästa för att motverka en hård jargong, men å andra sidan kan det som allt annat förbättras. Det jag ställer mig frågande till är om det räcker att skolan gör denna insats? På något sätt känns det fel och relativt lätt att lägga skulden på samhället och anse att det är det som är den stora boven i detta problem. Men med tanke på hur många tv- och radioprogram som på bästa sändningstid innehåller program med en hård jargong anser jag inte att det är alls konstigt att eleverna tar efter detta beteende. Vidare anser jag att de sociala medierna mer eller mindre bjuder in till en hårdare jargong, det är lättare att skriva fula ord av olika slag än att säga det öga mot öga till någon. Detta menar även Stig, rektor på skola A, är ett problem som hans skola ofta kommer i kontakt med, elever som kränker varandra via internet på kvällar och helger som blir skolans problem när eleverna kommer tillbaka till skolan dagen efter.
Som avslutande ord har jag fått erfarenheten att det förebyggande arbetet mot kränkande behandling är väl fungerande på båda skolorna jag undersökt, trots att det är helt skilda typer upptagningsområden och därmed helt olika elevgrupper. Vidare arbetar skolorna i enlighet med vad styrdokumenten kräver, men till viss del på olika sätt. Detta ser jag positivt på då jag anser att övre instanser bör lita på lärare och rektorers professionalitet och därmed att de tillsammans med eleverna arbeta fram ett eget arbetssätt, som de anser vara det bästa för sin egen skola, för att förebygga kränkande behandling. Det enda som jag anser skilja erfarna lärare ifrån mindre erfarna är att de ser något mer positivt på att införa lektioner som handlar om sociala relationer elever emellan.
ett bra verktyg för att minska den kränkande behandlingen. Jag står fortfarande fast vid att den kränkande behandlingen skulle minska något, men å andra sidan är den/de betygsättande läraren/lärarna inte i närheten av alla elever under hela skoldagen. Detta skulle i värsta fall leda till att en elev som sköter sig i lärares närvaro men kränker återkommande när lärare är frånvarande skulle få ett bra betyg. Med andra ord skulle betyg i uppförande gynna elever som är ögontjänare.
Referenser: Tryckta källor:
Bell, Judith, Introduktion till forskningsmetodik (2007) Lund: Studentlitteratur AB
Brynolf, Margarethe m.fl. , Läraryrkets många ansikten (2007) Stockholm: Liber AB
Diskrimineringsombudsmannen, Lika rättigheter i skolan (2012)
Edling, Silvia, Att vilja andra väl är inte alltid smärtfritt (2012) Lund: Studentlitteratur Ab
Heberlein, Ann, Kränkningar och förlåtelse (2005) Stockholm: Thales
Herlin, Agneta, Munthe, Bo, En tryggare skola (2011) Stockholm: Norstedts Juridik AB
Imsen, Gunn, Elevens värld (2006) Lund: Studentlitteratur AB
Myndigheten för skolutveckling, Olikas värde (2003) Stockholm: Liber Distribution
Jansson, Staffan m.fl, Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige (2011) Stockholm: Stiftelsen Almänna Barnhuset
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov, Examensarbetet i lärarutbildningen (2010) Uppsala: Kunskapsföretaget AB
Osbeck, Christina m.fl., Kränkningar i skolan – Förekomst, former och sammanhang (2003) Göteborg: Centrum för värdegrundsstudier
Patel, Runa, Davidsson, Bo, Forskningsmetodikens grunder (2003) Lund: Studentlitteratur
Rimsten, Olle, Kränkningar i skolan (2006) Malmö: Gleerups Utbildning AB
Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011) Stockholm: Fritzes
Skolverket, Utvärdering av metoder mot mobbning (2011) Stockholm: Fritzes
Staff, Janne, Mombus – Modell att förebygga mobbning (1997) Täby: Sama förlag AB
Tjänsteman på kommunal förvaltning i kommun i Mellansverige
Elektroniska källor: Skolinspektionen: (2013-09-07) http://www.skolinspektionen.se/sv/BEO/For-barn-och-elever/veta-mer-om-krankande-behandling/ Rädda barnen: (2013-09-07) http://www.raddabarnen.se/Documents/vad-vi-gor/sverige/utbildning-och-skola/Tryggare%20skola.pdf Muntliga källor:
Intervju lärare A1 (Alfred) (2013-09-30) Intervju lärare A2 (Annika) (2013-10-04) Intervju rektor A (Stig) (2013-10-07) Intervju lärare B1 (Barbro) (2013-10-08) Intervju lärare B2 (Inga-Lill) (2013-10-18) Intervju rektor B (Britt) (2013-10-01)
Observationer:
Observationstillfällen under idrottslektioner, skola A: 2013-09-17, 2013-10-01, 2013-10-08
Observationsstudie Plats:1Ett1klassrum Lektionstyp: Tidpunkt:1 Antal1minuter:1
111111111111Fysisk1kränkning
Psykisk1kränkning
Slag/spark1 Knuffning Drar1i;1hår,1kläder1etc. Verbal1kränkning Hånskratt/hånleendeÖvrigt
