BACK ON TRACK DESTINATION BOLLNÄS JÄRNVÄGSLANDSKAP

(1)

THESIS BOOKLET

EMMA STÅHLBERG

SUSTAINABLE DESIGN STUDIO

ARKITEKTURSKOLAN KTH HANDLEDARE: SARA GRAHN

BIHANDLEDARE: MAX ZINNECKER

BACK ON TRACK

DESTINATION BOLLNÄS JÄRNVÄGSLANDSKAP

EKOLOGISKT HÅLLBAR STADSUTVECKLING

I BEFINTLIGT INDUSTRIOMRÅDE

2013-01-07

(2)

INNEHÅLL

M^ål ^sida 3

Frågeställning ^sida 3

Metod sida 4

teoretiskkontext sida 5

teknologiskochekologisk kontext sida 9

P^latsens^kontext^och^historia ^sida 11

P^olitisk^Process ^sida 16

socialkontext sida 20

PrograMMetskontext sida 21

PrograM sida 23

tidsPlanering ^sida 24

l^itteratur ^sida 25

reFerenser sida 25

(3)

3

Emma Ståhlberg Sustainable Design Studio Thesis Booklet

MÅLMed detta projekt vill jag undersöka hur en ny stadsdel, med befintlig industribebyggelse, kan integreras i staden och utvecklas på ett socialt och ekologiskt hållbart sätt.

Jag vill lära mig hur man arkitektoniskt och byggnadstekniskt kan återanvända de befintliga byggnaderna och uppgradera dem till dagens krav på funktion och energiförbrukning, och samtidigt bevara de kulturhistoriska värdena.

Andra ekologiskt hållbara aspekter jag vill undersöka, och integrera arkitektoniskt, är materialval och hur föroreningar i mark och grundvatten kan hanteras.

Förutom detta vill jag även, med detta projekt, påverka den pågående debatten i Bollnäs kommun, om detta specifika område, och visa på dess utvecklingspotential och kulturhistoriska värden.

FRÅGESTÄLLNING

1. Hur kan vi integrera och återanvända befintliga industriella byggnader och kluster, för att skapa en hållbar utveckling och göra dem till tillgångar för staden?

2. Hur kan vi, med arkitektur och stadsplanering, göra städer i glesbygden attraktiva att bo och arbeta i?

Båda dessa frågeställningar är aktuella och relevanta idag på olika sätt:

I och med att industriområden i städer i stor grad avvecklas eller flyttas, frigörs utrymmen för stadsutveckling. Dessa områden är ofta förorenade och där finns byggnader uppförda för en specifik funktion och som är i varierande skick. Hur ska vi hantera dessa utmaningar, och hur kan vi göra det på ett ekologiskt hållbart sätt? Dessa miljöer är i många fall också kulturhistoriskt viktiga och är därför skyddade och värda att bevara för att berätta vår historia. Dessutom är de ofta byggda i en tid då byggnadsmaterialen och byggnadshantverket hade höga kvalitéer, vilka vi idag kan ta till vara på genom att återanvänd dem. Nu, i en tid när vi börjar inse att jordens resurser inte är oändliga, bör vi också ha materialens värden i åtanke innan vi bestämmer oss för att riva för att bygga nytt.

Vi hör ofta att storstäderna expanderar och glesbygden avfolkas allt mer, men vad innebär det? Är detta en hållbar utveckling, eller ska vi försöka motverka den? I så fall, hur ska de små städerna kunna konkurrera med storstädernas dragningskraft?

(4)

METOD

Med dessa frågeställningar i åtanke har jag tänkt ta mig an ett område i Bollnäs, med verkstäder för lok och tågvagnar från 1880-talet. Som metod vill jag undersöka detta område i olika skalor, och därmed olika fokus:

1. Platsen med dess behov och tillgångar, med fokus på ekologiskt hållbar strategi, system, program och dess gestaltning i stadsplanen.

2. Fördjupning i en, från stadsplanen, strategiskt viktig byggnad, med fokus på ekologiskt hållbara materialval, byggnadsteknik, program och dess arkitektoniska gestaltning.

I den inledande fasen vill jag undersöka hela utvecklingsområdet och definiera de behov som finns och de tillgångar som platsen har. Utifrån dessa definitioner vill jag sedan utforma en strategi, för hur området bör utvecklas, som innehåller olika system och ett definierat program. I sin tur vill jag därefter gestalta stadsplanen för området.

I den andra fasen vill jag, utifrån den tidigare fasens resultat, välja en strategiskt viktig byggnad, för utvecklingen av området, att fördjupa min undersökning i. Utifrån det program som i den första fasen definierats för den valda byggnaden vill jag undersöka hur byggnaden kan utformas för att vara ekologiskt hållbar, och vad det innebär i fråga om materialval och byggnadsteknik. I sin tur vill jag att detta ska informera den arkitektoniska gestaltningen. Fördjupningen i denna byggnad kan sedan användas som modell för hur de resterande byggnadernas omvandling kan utföras.

För att sammanfatta, består min metod av en rad på varandra följande steg, som var och ett ska påverka de beslut som fattas i det nästföljande steget. Om jag under denna process stöter på något som ger mig anledning att ompröva de slutsatser som jag tidigare dragit, måste jag givetvis gå tillbaka till detta steg och låta den nya insikten påverka den fortsatta processen. På så sätt skapas en iterativ process.

Processen vill jag dokumentera i en digital dagbok där jag varje dag antecknar de tankar jag haft under dagen, vilka framsteg jag har gjort, och problem jag har stött på. Som komplement ska jag även veckovis dokumentera det material jag producerar.

(5)

5

TEORETISK KONTEXT Anledning till förändring

Omvandling, ombyggnad och tillbyggnad har pågått i princip ända sedan den första byggnaden kom till. Detta beroende på att våra liv och behov förändras, så att byggnaden inte längre kan uppfylla de önskningar vi har.

Fred Scott skriver i kapitlet Unchanging architecture and the case for alteration: "... technological advances are perhaps less threatening to the existing built form than changes in the conduct of everyday life, because it is these that render the functional description of the building today at odds with its original from."

"The idea of alteration is to offer an alternative to preservation or demolition, a more general strategy to keep buildings extant beyond their time, that is to be inhabited, occupied. ... It becomes like an act of transition or translation, from the past into the present, with logically also a consideration for the future of the host building. Without such promise, the undertaking of alteration would seem liable to be doubly destructive: on the one hand causing the destruction of the host building within a facsimile exterior, and on the other losing the hope of a new building, following total demolition of the existing."

Förhållningssätt mellan befintligt och nytt

Många strategier har använts genom tiderna när det kommer till omvandling av byggnader; bland andra bevaring, imitering, spegling, kopiering, upprepning, subtrahering, addering, separering, och alla kombinationer av dessa du kan tänka dig. Dessa manövrar kan göras med olika syften, bland andra; att bevara det befintliga intakt, att låta det nya smälta samman med det befintliga, att tydligt visa vad som är det befintliga och vad som är det nya, att ge det befintliga en ny innebörd, eller att framhäva det nya mot det befintliga.

Fredric Jameson använder i Spatial Equivalents in the world system skriven år 1991 Frank Gehrys bostad i Santa Monica i Kalifornien, ombygg omkring 1979, som exempel för att beskriva förhållanden mellan befintlig byggnad, förändringar och tillägg till denna. Han anser att genom att förändra den befintliga byggnaden och göra tillbyggnader till den skapas helt nya rumsligheter som han kallar "hyperspace"; alltså att ett plus ett blir tre.

(6)

Genom att skära i och i sina tillägg använda material och formspråk som kontrasterar med den befintliga byggnaden, skapas i Gehrys byggnad enligt Jameson en spänning mellan det gamla och det nya som tillsammans skapar något nytt.

Referensbyggnader

Tate Modern i London är ett framstående museum för modern och samtida konst, omdesignat av Herzog & De Meuron år 1995, som ursprungligen varit ett kraftverk. Exteriört är inte omvandlingen av kraftverket särskilt märkbar, förutom den lätta och transparenta volymen som placerats på taket, som inrymmer restaurangen och baren. Interiört däremot har mycket ändrats, som till exempel den enorma entré- och utställningshallen som har skapats genom att avlägsna bjälklag och maskiner. Strategin var alltså en diskret förändring exteriört, och radikal förändring interiört.

Domkyrkoforum i Lund är ett nytt besökscentrum, invid Lunds domkyrka, av Carmen Izquierdo som invigdes 2011, och som tilldelades Kaspar Salin-priset 2012. I formspråk och material är byggnaden samtida och egensinnig, men man kan ändå tydligt se att den relaterar till den anslutande befintliga bebyggelsen, och inordnar sig i hierarkin. Strategin var alltså att göra tillägg bredvid de befintliga byggnaderna, så att de kontrasterar men samtidigt samspelar med varandra.

Caixa Forum i centrala Madrid av Herzog & De Meuron är en gammal tegelbyggnad som numer används som konsthall med tillhörande butik.

Detta är det mest radikala exemplet jag tar upp när det gäller förändring av den befintliga byggnaden. Det enda som egentligen finns kvar av originalbyggnaden är delar av tegelfasaden, men alla fönster har murats igen och nya fönster med avvikande karaktär har tagits upp. På toppen har en tillbyggnad gjorts som samspelar med den befintliga byggnaden i materialets färg, även om själva materialet är avvikande. Entrén in till byggnaden sker genom att hela det nedre planet av den befintliga byggnaden till synes har skurits bort, så att hela byggnaden framstår som svävande.

Väl inne i byggnaden möts besökaren av en helt ny konstruktion i betong.

Strategin var alltså att behandla den befintliga byggnaden mest som ett skal att skulptera fram en ny byggnad från, genom både subtraktion och addition.

(7)

7

Stadsbyggnad i befintlig bebyggelse

Fred Scott skriver i kapitlet Unchanging architecture and the case for alteration: "Architecture sets out time and again to construct Utopia, and in so doing the accompanying act of widespread demolition may be legitimized as ridding the world of heresy." Detta är vad som skedde även i Bollnäs med början på 1960-talet och som fortsatte ända in på 1990-talet; Bollnäs centrum skulle "saneras" från de omoderna byggnaderna. Till följd av detta finns nästan inget kvar av den tidiga bebyggelsen i centrum.

Ett mer sedvanligt och hållbart tillvägagångssätt är att låta staden förnyas successivt, och att låta de gamla byggnaderna få nya funktioner, som Fred Scott skriver: "Alteration is the mediation between preservation or demolition. In this less than perfect world the cause of obsolescence is more generally derived from social and economic changes in the wider society. In the city, uses and occupations migrate from quarter to quarter in quantum shifts; the one-time brothel becomes software offices, the soap factory becomes artists' studios. Change of use causes a massive change in the rituals of occupation. Buildings change as the city changes." Enligt Jane Jacobs är denna strategi också att föredra istället för modernismens tabula rasa, eftersom den skapar en mer livfull stad med olika generationer av bebyggelse med blandade stilar, funktioner, hyror och därmed diversifierad befolkning. Personligen trivs jag också bättre i städer där man kan känna att det finns en historisk förankring och atmosfär, som ger invånarna en känsla av samhörighet, mening och till och med stolthet.

Referensområden

Im Viadukt i Zürich är en rad butiker och restauranger, en saluhall, en park och en promenad, under, bredvid och på en viadukt för tåg från 1894 som inte längre är i bruk. Efter att viadukten togs ur bruk var den i åratal mest en barriär som delade distrikt 5 i Zürich i två delar. Numer agerar den istället som en mötesplats och en sammanbindande länk för hela stadsdelen som utvecklas.

(8)

I Ruhrområdet i Tyskland har man lyckats skapa flera populära turistattraktioner utav nedlagda industriområden. Under året som kulturhuvudstad 2010 kom över 2,2 miljoner människor från hela världen för att besöka Zollverein, som är ett av dessa områden. Zollverein, som 2001 blev utnämnt till världsarv utav UNESCO, ligger i Essen och var tidigare en kolgruva med tillhörande koksproduktion. Nyskapandet i program i Zollverein består utav konstutställningar, museum, konferenslokaler, biografer och restauranger, men också en stor park där Rem Koolhaas har gjort detaljplanen. Stora delar av landskapet och byggnaderna har bevarats i sitt förfallna skick, men gångvägar och -broar har skapats för att underlätta för besökare att beskåda dessa.

Industrilandskapet i Norrköping är ett stadsutvecklingsprojekt i ett gammalt industriområde längs strömmen, där man tidigare tillverkade textiler, vapen, papper och elektronik. På 1900-talets senare hälft lades den sista fabriken ner och byggnaderna stod tomma. Dessa har nu renoverats och stadsdelens profil är numera inriktad på kunskap och innovation, med verksamheter som Linköpings Universitet, Campus Norrköping, Norrköping Science Park, Visualiseringscenter C, Arbetets Museum, konsert- och kongresshall och lokaler för företag. Andra inslag i stadsdelen är nöje och mat, med promenadstråk vid strömmen och dess natur, restauranger, krogar, caféer och butiker.

Referensprojekt:

1. Färgfabriken, i Liljeholmen i Stockholm, är en populär konsthall i ett industriområde under avveckling.

2. Münchenbryggeriet, på Södermalm i Stockholm, är ett mäss- och konferenscentrum, som fram till 1971 var ett bryggeri, men också har varit en klädfabrik.

3. Tändstickeområdet i Jönköping är ett före detta industriområde som idag inrymmer butiker, gallerier, restauranger, krogar och museer.

4. Schiffbau i Zürich är ett område med industriella byggnader som gjorts om till bland annat teater, restaurang, bar och jazzklubb.

5. High Line Park i New York är en väldigt populär park, som började anläggas 2006, på ett upphöjt järnvägsspår från 1930-talet.

6. Trädgård på spåret, i Skanstull i Stockholm, är ett projekt där ett gammalt järnvägsspår för industritransporter används för urban odling.

(9)

9

TEKNOLOGISK OCH EKOLOGISK KONTEXT Jordens resurser

Oavsett hur mycket vi försöker förneka det är vi människor beroende av det naturen ger oss för att överleva; bland annat vatten, mat, energi för värme och olika material för att ge oss tak över huvudet. Utöver de basala behoven vi har för att överleva, använder vi idag jordens resurser även till att tillfredsställa våra begär och den livsstil det har skapat.

Enligt Världsnaturfondens (WWF) "Living planet report 2012" (LPR 12) har efterfrågan på naturens råvaror fördubblats sedan 1966, till en nivå där vi just nu behöver motsvarande ett och ett halvt jordklot för att tillfredställa våra aktiviteter. Om den utvecklingen fortsätter i samma takt som nu kommer vi att behöva motsvarande två jordklot år 2030.

Vi hör hela tiden att vi i Sverige ligger i framkant när det gäller miljöarbete, men faktum är att vi år 2011 var på trettonde plats av väldens alla länder på listan över störst ekologiskt fotavtryck räknat per person och år. Det finns också olika faktorer som påverkar jordens förmåga att producera det vi behöver och begär, till exempel klimatförändringar, förlorad biologisk mångfald, föroreningar och rubbade näringscykler. I WWFs rapport konstateras att 28 procent av världens biologiska mångfald har gått förlorad bara mellan 1970 och 2008.

Städer är beroende av sitt omland för att försörja dess invånare med de råvaror och resurser som de behöver och begär. I städernas begynnelse bestod detta omland av just landet runtomkring staden, medan vi idag får våra dagliga produkter ifrån hela världen. För att minimera koldioxidutsläppen från dessa transporter måste vi, förutom att minska vår konsumtion, även återigen börja konsumera lokalt producerad mat, material och andra produkter, och integrera produktionen som en naturlig del av staden. Jag tror att småstäder har många fördelar i den uppgiften, jämfört med storstäder, eftersom de inte i nuläget är så täta att det är svårt att integrera produktionen.

bebyggd mark fiskevatten skogbete åkermark koldioxid

6

The Ecological Footprint tracks humanity’s demands on the bio- sphere by comparing the renewable resources people are consuming against the Earth’s regenerative capacity, or biocapacity: the area of land actually available to produce renewable resources and absorb CO2 emissions.

Both the Ecological Footprint and biocapacity are expressed in a common unit called a global hectare, in which one gha represents a biologically productive hectare with world average productivity.

The Ecological Footprint shows a consistent trend of over- consumption (Figure 3). In 2008, the Earth’s total biocapacity was 12.0 billion gha, or 1.8 gha per person, while humanity’s Ecological Footprint was 18.2 billion gha, or 2.7 gha per person. The amount of forest land needed to sequester carbon emissions, is the largest com-

ponent of the Ecological Footprint (55 per cent).

This discrepancy means that we are in an ecological overshoot situation: it is taking 1.5 years for the Earth to fully regenerate the renewable resources that people are using in a single year. Instead of living off the interest, we are eating into our natural capital.

If all of humanity lived like an average resident of Indonesia, only two-thirds of the planet’s biocapacity would be used; if everyone lived like an average Argentinean, humanity would demand more than half an ad- ditional planet; and if everyone lived like an average resident of the USA, a total of four Earths would be required to regener- ate humanity’s annual demand on nature.

0 1 2

1961 1970 1980 1990 2000 2008

Ecological Footprint (number of planet Earths)

Year

THE ECOLOGICAL FOOTPRINT

Figure 3: Global Ecologi- cal Footprint by compo- nent, 1961-2008

The largest component of the Ecological Footprint is the carbon footprint (55%) (Glob- al Footprint Network, 2011).

Key

Built-up land Fishing Forest Grazing Cropland Carbon

6

The Ecological Footprint tracks humanity’s demands on the bio- sphere by comparing the renewable resources people are consuming against the Earth’s regenerative capacity, or biocapacity: the area of land actually available to produce renewable resources and absorb CO2 emissions.

Both the Ecological Footprint and biocapacity are expressed in a common unit called a global hectare, in which one gha represents a biologically productive hectare with world average productivity.

The Ecological Footprint shows a consistent trend of over- consumption (Figure 3). In 2008, the Earth’s total biocapacity was 12.0 billion gha, or 1.8 gha per person, while humanity’s Ecological Footprint was 18.2 billion gha, or 2.7 gha per person. The amount of forest land needed to sequester carbon emissions, is the largest com-

ponent of the Ecological Footprint (55 per cent).

This discrepancy means that we are in an ecological overshoot situation: it is taking 1.5 years for the Earth to fully regenerate the renewable resources that people are using in a single year. Instead of living off the interest, we are eating into our natural capital.

If all of humanity lived like an average resident of Indonesia, only two-thirds of the planet’s biocapacity would be used; if everyone lived like an average Argentinean, humanity would demand more than half an ad- ditional planet; and if everyone lived like an average resident of the USA, a total of four Earths would be required to regener- ate humanity’s annual demand on nature.

0 1 2

1961 1970 1980 1990 2000 2008

Ecological Footprint (number of planet Earths)

Year

THE ECOLOGICAL FOOTPRINT

Figure 3: Global Ecologi- cal Footprint by compo- nent, 1961-2008

The largest component of the Ecological Footprint is the carbon footprint (55%) (Glob- al Footprint Network, 2011).

Key

Built-up land Fishing Forest Grazing Cropland Carbon Q-BOOK 4 PAGE 4

Patch Work Group - KTH/SRC/KIT Figure 1.1

The illustration shows the ecological footprint of Stockholm, based on data on total consumption for Sweden in 2005.

Source: Living Planet Report 2008, WWF.

Land area

Forest: 21,500 km2

Arable land: 7,900 km2 Grazing land: 2,600 km2 Fishing waters: 800 km2

CO2: 7,900 km2

Stockholm municipality: 188 km2 Inhabitants: 830,000 people

2010-09-13 PREVIEW

1. INTRODUCTION:

Albano Resilient Campus

1.1 Albano Resilient Campus (ARC)

The world around us is changing ever faster, forcing urban developers and planners to take on greater challenges than ever. Globally, urban residents will increase dramatically over the coming decades and this development is today taking place at the cost of cultural landscapes lost. In order to function cities are completely dependent on their hinterlands. Nearly all available land is today used by people and the goods produced are primarily consumed in cities, rendering the division of urban and rural as distinct entities less and less relevant.

Growing populations and global warming increase the pressure on the land to produce not only victuals but energy crops and raw material for manufacturing as well. Functioning ecosystems are a prerequisite for the continuation of these services. At the same time the condensation and hotbed for social networks that cities offer is not only the foundation for our society but also a way for necessary knowledge development and implementation of effective solutions to many of these problems.

From an ecological perspective two global challenges are of particular importance in this context; to slow down the extinction of species and the ecosystem services generated by the interplay between organisms, and to reduce the emissions of greenhouse gases to mitigate the climate change. To meet this challenge we need new models and new ways of thinking, where cities are better integrated with the living ecosystems. Can we preserve, or even strengthen, locally generated ecosystem services at the same time as we develop new, modern urban environments?

In addition to producing goods and food the ecosystems supply other services contributing to better living conditions; trees and other plants absorb pollutants and regulate light and wind conditions, wetlands purify water, flowers promote pollination which in turn contributes to food production etc. (Bolund and Hunhammar 1997; MA 2005). If such ecosystem services could be built into the urban environment much would be gained. In the future development of the Albano area there is a strong potential for doing this and meet the challenges facing us.

Q book 4 demonstrates how such a development could be effected and how Albano could become a unique example of sustainable urbanisation.

Sustainability is a broad term and can today mean almost anything.

Our take on sustainability focuses on social-ecological design aspects and is founded on the resilience theory, which in essence deals with how buffering capacity and potential for renewal in relation to internal and external disturbances can be built on a system level. One central concept is ecosystem services, i.e. the goods or processes that the

(10)

Hållbar utveckling

Hållbar utveckling är ett begrepp som myntades i FN:s Brundtlandrapport 1987, och innebär utveckling som "tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov."

Hållbar utveckling består av tre delar; social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.

Det finns otroligt många aspekter som påverkar den ekologiska hållbarheten i en byggnad och ännu fler i en stadsplan. Energiförbrukning, energiproduktion, materialval, orientering och placering, vattensystem, avfallshantering, bevarande av biologisk mångfald och livsmiljö, och aspekter som påverkar våra val av livsstil, är några exempel.

De aspekter jag vill fokusera på i detta projekt är materialval, återbruk av material och struktur, uppgradering av befintlig byggnad till dagens energiförbrukningskrav, hantering av föroreningar, design för lärande om hållbar livsstil och eventuellt odling av mat.

Livsstil och arkitektur

Arkitektur och byggnader, även i viss mån stadsmiljöer, är något alla har en relation till och upplever i sin vardag. Genom sin utformning kan byggd form vara ett effektivt medium till att medvetandegöra och påverka människors beteende och livsstil. Även de aktiviteter som äger rum i byggnaderna och i det offentliga rummet kan genom att involvera medborgarna skapa en lärandeprocess. Jag vill med dessa medel försöka skapa en medvetenhet om hållbarhet och påverka människor att välja en hållbar livsstil.

Genom materialval och att återanvända befintliga strukturer, vill jag uppmärksamma resurshushållning, materialens värden och "avfallstrappan".

Avfallstrappan är EU:s visualisering av hur vi bör utveckla vår avfallshantering, där deponi är det sämsta alternativet och minimering (på sikt avveckling) är det mest efterstävansvärda. De aktiviteter som jag vill ska inrymmas i den nya stadsdelen ska präglas av lokal produktion och kvalité, och upplevelse och lärande snarare än konsumtion. Genom utformning av det nya området och dess fysiska sammanlänkning med den övriga staden vill jag minska användningen av bilar drivna av fossila bränslen, och främja fotgängare och cyklister. En stark koppling till tågstationen och bussterminalen är också viktig för att minska beroendet av bilar regionalt.

(11)

11

PLATSENS KONTEXT OCH HISTORIA Staden Bollnäs

Bollnäs är en stad i södra Hälsingland, 261 kilometer norr om Stockholm, ungefär lika långt, 263 kilometer, sydöst om Östersund, och 95 kilometer norr om Gävle. Idag har tätorten cirka 12 650 invånare, totalt i kommunen bor cirka 26 250 personer och där finns cirka 2700 företag. Flest arbetstillfällen finns inom vård, omsorg, handel, kommunikation och industri i olika former.

Bollnäs har bra kommunikationsmedel till andra städer och delar av regionen, genom norra stambanan, riksväg 83 och 50. Älven Ljusnan rinner genom staden och bildar längs vägen sjöarna Varpen och Vågen. Ljusnan och järnvägen är de två faktorer som varit viktigast i bildandet av staden Bollnäs, tillsammans med skogarna, eftersom de gjorde det möjligt för den så viktiga trävaruindustrin att frakta virke.

1858 utvecklades trävaruindustrin i regionen kraftigt, då man började flotta (frakta timmer fritt i vattnet) på Ljusnan, och många sågverk växte fram längs älven. 1873 fattade riksdagen beslut om att bygga norra stambanan mellan Storvik och Ljusdal och 1878 invigdes den i Bollnäs. Bollnäs fick även 1879 en järnvägsförbindelse till Söderhamn, vid den för industrin så viktiga kusten. 1882 anlades där en lok-verkstad, vilket tillsammans med järnvägen lockade till sig fler och fler invånare så att Bollnäs växte till ett stationssamhälle. Efter att ha vuxit fram runt järnvägen och dess verkstäder, bildades staden Bollnäs 1942.

Bollnäs i regionen

I regionen Gävleborg, bestående av landskapen Hälsingland och Gästrikland, bor ungefär 276 500 invånare. I residensstaden Gävle bor drygt 71 000 invånare, medan det i Sandviken bor 22 000 invånare, Hudiksvall 15 000 invånare och Söderhamn nästan 12 000 invånare.

Bollnäs strategiska läge, längs norra stambanan och i knutpunkten mellan riksväg 50 och 83, gör att staden är väl sammankopplad med regionen. På bara en timme kan man med tåget ta sig till Gävle, och åt motsatt håll tar det 40 minuter till Ljusdal. Från Gävle tar det ytterliggare cirka en och en halv timme med tåg till Stockholms central. Riksväg 50 går från E4:an i Söderhamn till Bollnäs och vidare mot Alfta, Falun och Borlänge. Riksväg

(12)

83 kopplar till E4:an i Tönnebro. Av Bollnäs kommuns invånare pendlar sammanlagt cirka 10 procent till någon av de närliggande kommunerna Söderhamn, Hudiksvall, Ovanåker, Ljusdal och Gävle eller Stockholms län för att arbeta. Motsvarande 7 procent av kommunens befolkning pendlar också in till Bollnäs kommun för att arbeta, från samma kommuner.

Bollnäs centrum

Bollnäs centrum ligger i anslutning till järnvägen, och en av de två huvudgatorna med karaktär av gågata, Västra Stationsgatan, leder från järnvägsstationen till det mest centrala torget. Vid torget möter denna gata den andra huvudgatan, Långgatan, i rät vinkel. Långgatan sträcker sig från stadshuset till polishuset, via det centrala torget Brotorget.

Centrala Bollnäs har, som många andra städer, präglats av stora rivningar under 1960-talet, som här fortsatte ända fram till 1990-talet. Efter andra världskriget när bondesamhället var på avtagande och industrierna växte, var bostadsbristen även stor i Bollnäs. Då, 1957, sjösatte politikerna den stora "saneringen" av Bollnäs centrum. Funktioner skulle skiljas åt; handel skulle placeras centralt och bostäder utanför centrum. 1994 avslutades denna "modernisering", när i stort sett hela centrala Bollnäs från 1800-talet hade rivits och byggts upp på nytt. Endast de nyklassicistiska och funktionalistiska byggnaderna, från 1910-talet till 1950-talet, utgör idag en något äldre bebyggelse i centrum.

Bollnäs kommuns stadsutveckling

I dokumentet "Program för Bollnäs Centrum" från juli 2010 redovisar Bollnäs kommuns samhällsbyggnadskontor vad de vill satsa på för att utveckla stadens centrum och stadskärnan. För att förbättra tillgängligheten mellan centrum och de övriga stadsdelarna byggdes en tunnel under järnvägsspåren och väg 83/50 år 2008. Den så kallade Wilhelminapassagen kopplar direkt till Västra Stationsgatan och fick Trafikverkets arkitekturpris år 2011.

Det andra utvecklingsprojektet i Bollnäs centrum är det mest centrala torget Brotorget. Via Sveriges Arkitekter utlyste Bollnäs kommun en tävling för utformningen av torget, som avslutas den 21 december 2012.

Juryns beslut om vilka som utsetts till vinnare avslöjas i mars 2013.

(13)

13

Andra stadsdelar

De stadsdelar som ligger i anslutning till det område jag har valt är, förutom Bollnäs centrum, Gärdet, Höglunda och Karlslund. Gärdet, på motsatt sida av järnvägen, bebyggdes när Bollnäs "sanerades" och separerades. Detta område består nästan enbart av friliggande flerbostadshuslängor i tre våningar. Här finns även en högstadieskola, en gymnasieskola, en sporthall och ett handelsområde med bland annat en stor livsmedelsbutik och två bensinstationer. Höglunda, på motsatt sida av järnvägen nordväst om SJ-området, består mestadels av villor, men även några flerbostadhus.

Karlslund, norr om SJ-området och riksväg 50, består av ett fåtal villor, ett ålderdomshem och ett fåtal handelsbyggnader. Öster om SJ-området och Järnvägsgatan, rinner älven Ljusnan med ett rekreationsområde i anslutning. Detta består av det populära Karlslundsbadet med hopptorn och volleybollplan, en restaurang, en minigolfbana och en skateboardpark.

Järnvägen - kommunikation, knutpunkt och barriär

Norra stambanan är en för Bollnäs otroligt viktig kommunikation till och från städer i regionen. Samtidigt är järnvägen en stark barriär inom staden, som delar den i två delar. I stadskärnan finns bara två viadukter över järnvägen, varav den ena endast är till för fordonstrafik. I centrum finns också bara två gång- och cykeltunnlar under järnvägsspåren och väg 50/83. Detta innebär långa omvägar för att ta sig mellan de olika stadsdelarna på de två sidorna om järnvägen.

Enligt planbeskrivningen av förslaget till ny detaljplan av området 2010 trafikeras "Bollnäs järnväg ... av 80 tåg/dygn ... Stickspåren in till lokstallarna i södra delen av exploateringsområdet tjänstgör som den enda möjligheten för servicetåg att byta körriktning längs spåret mellan Gävle och Ljusdal. Kommunen behöver göra förstudie av alternativ lokalisering av Banverkets [nuvarande Trafikverkets] anläggning och verksamhet inom fastighet Bro 4:1..." Enligt Tyréns bedömning i "Riskhänsyn i planering"

från januari 2010 måste planeringen av den nya stadsdelen anpassas till säkerhetsavstånd från järnvägen och vägarna 83 och 50, på grund urspårningsrisk, farligt gods och buller.

(14)

tågräls

riksväg 83 och 50 sekundär bilväg huvudgågata

(15)

15

HÖGLUNDA

GÄRDET LJUSNAN

KARLSLUNDSBADET

KARLSLUND REN

ONBACKEN

CENTRUM

behov av nya rörelsestråk befintliga rörelsestråk

(16)

POLITISK PROCESS SJ-området

Från att ha varit själva anledningen till att Bollnäs växte fram, har SJ- och lokstallsområdet idag blivit en isolerad och inaktiv del av staden, som ingen gärna ser eller besöker. Dess kulturhistoriska värde och läge i staden är några aspekter som borde tas till vara, och bli till en tillgång för staden.

Den politiska debatten om utvecklingen av området har pågått länge.

Redan på tidigt 1990-tal fanns visioner om hur det skulle kunna se ut, och i planbeskrivningen av detaljplaneförslaget för samråd 2010 står:

"Den kommunomfattande översiktsplanen antagen av kommunfullmäktige 1990-10-29 redovisar aktuell mark under rubriken bebyggelseutveckling som bebyggelseområde där fördjupad översiktsplan eller liknande finns eller skall upprättas.

I den fördjupade översiktsplanen för Bollnäs tätort antagen av Kommunfullmäktige 1995-09-18, redovisas nu aktuellt område som utredningsområde och bevarandeområde med kulturhänsyn enligt förslag till bevarandeprogram för Bollnäs (1986)."

Den 27 mars 2009 kom Tengbom med ett förslag på utvecklingen av området, innehållande bland annat en evenemangs- och bandyarena, på uppdrag av Bollnäs kommun. Tengboms förslag skulle innebära en rivning av större delen av byggnadsbeståndet på området, och att endast fyra av de ursprungliga byggnaderna behålls efter den slutliga genomförandefasen.

Efter detta gjorde Länsmuseet Gävleborg 2009 en rapport på uppdrag av Bollnäs kommuns samhällsbyggnadskontor; "Järnvägsområdet i Bollnäs.

Kulturhistoriskt underlag för upprättande av detaljplan." Planen var då att möjliggöra en ny användning av området och dess bebyggelse, för bland annat kontor, handel, restauranger, kulturlokaler, och även ett tillägg av en evenemangs- och sportarena.

(17)

17

I rapporten från Länsmuseet Gävleborg säger byggnadsantikvarie Martin Åhrén: "Platsen är i praktiken hjärtat i Bollnäs stads uppkomst och expansion vilket gör att ett väl genomtänkt, respektfullt och varsamt förhållningssätt är nödvändigt. Ett fullständigt bevarande är dock inte ett realistiskt eller eftersträvansvärt mål. Därför tar underlaget även ställning till lämpliga platser för ny bebyggelse inom området. Det alltjämt övergripande målet är dock att karaktären av järnvägs- och industriområde skall bevaras."

Åhrén redogör även för vilka aspekter som är viktiga i bevarandet av områdets karaktär, till exempel; riktningar, rumsbildning, materialen, färgerna, låga byggnader med flacka takvinklar, stora byggnadsytor, spåren, traverser och andra detaljer. Dessa aspekter, och även Åhréns rekommendationer angående vilka byggnader som bör bevaras, kommer jag att utvärdera och själv ta ställning till i min undersökning av området.

2010 upprättade Bollnäs samhällsbyggnadskontor ett förslag till detaljplan för samråd, och i dess planbeskrivning står det: "Planförslagets syfte är dels att bevara områdets kulturhistoriskt och miljömässigt värdefulla bebyggelse och dels att möjliggöra nybyggnad i områdets övriga delar.

Ett syfte med detaljplanen är att utveckla SJ-området till en levande stadsdel i Bollnäs centrum med annan verksamhet än dagens användning och möta framtida behov för näringsliv, föreningsliv, idrott, högskola och andra samhällsintressen. Planområdet med sin strategiska placering kan även få en regionalbetydelse.

Detaljplaneförslaget möjliggör byggnation av en multifunktionell arena/

bandyarena och andra föreslagna byggnader för service-, stöd- och komplementfunktioner som även ska ta hänsyn till områdets kvaliteter och skapa förutsättningar för en sammanhållen och harmonisk karaktär med en bra relation till omgivande bebyggelse där de föreslagna byggnaderna skall utgöra en naturlig utveckling av den gamla bebyggelsen.

(18)

Föroreningar i mark och grundvatten

Bollnäs kommun har låtit Statens Geotekniska Institut (SGI) utföra en fördjupad markundersökning på området (endast Bro 4:4) för att fastställa vilka föroreningar den tidigare industriverksamheten har orsakat. I rapporten från den 16 juni 2008 konstaterar SGI att det framför allt är halterna av olja i mark och grundvatten som överstiger gällande riktvärden.

På vissa delar av området har också för höga halter av bly påträffats, och det har även framkommit att kreosot har använts på området och kan finnas i marken. Kommunen planerar att åtgärda dessa markföroreningar genom att avlägsna de berörda markmassorna och "omhänderta" dem, vilket oftast betyder att de läggs på deponi, alltså bara flyttas till en annan plats. Jag vill undersöka om föroreningarna kan hanteras på något annat sätt, där problemet inte bara flyttas.

Byggnadernas skick

De flest av de befintliga byggnaderna på SJ-området är i mer eller mindre dåligt skick, och en del av dem måste saneras från föroreningar för att kunna tas i bruk för andra ändamål. De övergripande åtgärder som krävs för att återställa byggnaderna är renovering av fönster och fasader, omläggning av tak, och nya invändiga ytskikt. För att byggnaderna ska uppfylla dagens energikrav och vara dugliga för de nya funktionerna, krävs även andra åtgärder, så som eventuell tilläggsisolering och omfattande in- och utvändiga förändringar.

De kulturhistoriska värdena för byggnaderna i detaljplanområdet ska skyddas genom olika former av skyddsbestämmelser.

Ett ytterligare motiv för upprättande av detaljplanen är att området ska göras tillgängligt för allmänheten och samtidigt integreras och fungera samordnat med övriga centrum och dess funktioner.

...Den nya stadsdelsinriktningen kan vara ett innovations- och upplevelsecenter, och samtidigt integreras och fungera samordnat med övriga Bollnäs centrum och dess funktion. Det ska ... vara ett centrum för utveckling av företagande och innovativa idéer samt utbildningar. Området ska ... ges förutsättningar att bli centrum i regionen för utveckling av olika ungdomsaktiviteter. Det är viktigt att området har ett genusperspektiv, och att det även fokuseras på aktiviteter som attraherar flickor."

Den 13 november 2012 tog kommunfullmäktige beslut om att inte bygga någon bandyarena på SJ-området, utan att utveckla ett nytt förslag till ett detaljplanprogram "som översiktligt fastställer förutsättningarna för kommunens vilja med området" och att istället planera för bandyarenan på den nuvarande idrottsplatsen Sävstaås. Återrapportering till kommunfullmäktige angående förslag till detaljplaneprogram ska ske senast i juni 2013.

Ägandeförhållanden och verksamheter

Det aktuella området består av ett flertal tomter med olika ägare. Kommunen äger den största delen (fastigheterna Bro 4:4, Bro 5:10 och Heden 4:118), men även Trafikverket, Arenabolaget, Bilservice P.O. Norell AB, Four Brothers Invest AB och privatpersoner finns som ägare. De verksamheter som finns där idag är kontorshotell, livsmedelsaffären Lidl, bensinstationen Preem, Voltersbergs vandrarhem, Gumpels ungdomsgård och skateboardhall, bussgarage, Trafikverkets personallokaler och lokgarage (InfraNord), Försäkringskassan, Norells bilverkstad, Mabi biluthyrning, bostadshus och parkering.

(19)

19

(20)

SOCIAL KONTEXT Avfolkning

Enligt Statistiska Central Byrån (SCB) var Bollnäs befolkningstillväxt -0,2 år 2011. Det man också generellt kan se i SCB:s graf är att de små städerna har en negativ tillväxt, medan de stora städerna har en positiv tillväxt.

På kartan, indelad i Sveriges kommuner, kan man också se att ungefär tre fjärdedelar av Sverige avfolkas, medan tillväxten är koncentrerad till storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Kultur

Bollnäs kommun fick priset Årets Kulturkommun 2012 av fackförbundet Vision, för sina satsningar på kulturen. Musik och dans är viktiga och naturliga delar i livet i Bollnäs. Nyligen öppnade också Kulturkvarteret, efter en tid av ombyggnation och upprustning, för att samla olika kulturfunktioner i ett kluster. Kulturkvarteret består av bibliotek, musikskola, mediecenter, museum, konsthall, fritidsgård, turistbyrå och kulturhus med bland annat konserthall och restaurang.

Gumpels ungdomsgård och skateboardhall

I en av de gamla verkstäderna på SJ-området ligger numer Gumpels skateboardhall och ungdomsgård. Verksamheten drivs av kommunen och Svenska Kyrkan och har funnits sedan 1992, men huserade tidigare i ett garage med låg takhöjd. Tackvare bland annat donationen av prispengarna, från när Team Hanna (Hedlund) vann TV4s musiktävling Körslaget år 2009, kunde verksamheten flytta till de större lokalerna och bygga ett bättre skateboardland. Verksamheten är väldigt viktig för Bollnäs ungdomar, men den lockar även skateboardintresserade ifrån hela regionen.

(21)

21

PROGRAMMETS KONTEXT Attraktion och konkurrens

Storstäderna lockar med bland annat fler arbetstillfällen, större frihet och större utbud. Samtidigt innebär storstadslivet mer stress, liten tillgång till natur och färre personliga relationer. För att en liten stad som Bollnäs ska kunna konkurrera om invånare med storstäder som Stockholm, måste dess fördelar identifieras och stärkas. När SJ-området nu ska utvecklas är det ett utmärkt tillfälle att skapa något unikt som profilerar Bollnäs och ökar dess attraktionskraft. Majoriteten av de som flyttar ifrån Bollnäs är ungdomar och unga vuxna, därför bör kommunen satsa på aktiviteter som kan locka dem att stanna eller återvända, och få dem att känna att de har en framtid i Bollnäs. Kultur- och sportintresset är stort i Bollnäs och de bör utvecklas ytterligare och främjas i det nya utvecklingsområdet för att skapa en attraktiv profil för staden.

Upplevelse

Vi lever idag i ett konsumtionssamhälle, där produkter produceras och just konsumeras, det vill säga används och därefter slängs bort. Men var är

"bort"? "Bort" innebär förhoppningsvis att återanvändas eller återvinnas, men tyvärr innebär det ofta att landa på det växande sopberget eller att brännas upp, och därmed förorena luften och bidra till den globala uppvärmningen.

Därför tycker jag att det är positivt att "upplevelse" är ett ord som jag hör allt oftare. Istället för att vilja ha saker, söker människor idag upplevelser, en känsla att minnas och lära sig av. En upplevelse är i stort sett immateriell, vilket innebär att den inte måste produceras och inte kan slängas "bort". Givetvis förutsätter upplevelsen någon form av produkt, som till exempel en park, en byggnad, ett instrument eller en fotbollsplan.

Det viktiga med dessa produkter är att de kan användas igen och igen, och om de produceras på ett ekologiskt hållbart sätt är deras negativa inverkan näst intill obefintlig.

Hur skapar man en upplevelse? Min erfarenhet säger att en upplevelse skapas av en rad faktorer och aktiviteter som gärna kan kombineras, till exempel mat, hantverk, kultur, natur och rekreation, men också möten mellan människor.

(22)

Destination

En destination kan definieras som ett bestämt resemål. En vanlig anledning till att bestämma sig för ett specifikt resemål kan vara viljan att uppleva något. Jag tror att Bollnäs behöver en destination, både för att aktivera de befintliga invånarna och få dem att känna stolthet över sin stad, och för att locka till sig turister som på sikt kan sprida en positiv bild av Bollnäs, så att fler personer kan attraheras att bo och arbeta där. Jag tror att SJ- området i Bollnäs har stor potential att på sikt bli en sådan destination, och att det kan samverka med ett bevarande av dess kulturhistoriska värde.

Centralt i denna destinations upplevelse, bör vara lärande och spridande av kunskap om ekologisk hållbarhet, kulturhistoria och främjande av integration.

Hållbar livsstil

Jag vill inte bara genom den byggda formen påverka människor till att välja en hållbar livsstil, utan också genom programmet. Programmet är en stor del av upplevelsen och destinationen, och det är genom dessa aktiviteter som människor kan involveras, integreras och engageras. Genom interaktion och möten mellan människor - lokalbefolkning och turister, lokalbefolkningen emellan, besökare och personal, etcetera - kan utbyte av erfarenheter ske. Upplevelsen i sig kan också ge en medvetenhet om hållbarhetsfrågor, insikt om den ohållbara livsstil vi har idag och kunskap och inspiration för att förändra den.

Referenser på lokala aktörer och destinationer:

1. Växbo Lin (nominerad till Stora Turismpriset 2010) och Växbo krog; är ett linspinneri och linneväveri med fabriksbutik, i anslutning till restaurang, bageri och historisk kulturmiljö, som för Hälsinglands traditioner vidare.

2. Wij Trädgårdar (vinnare av Stora Turismpriset 2007, Sveriges vackraste park 2007); är en trädgård, i Ockelbo i Gästrikland, med natur, konst, hantverk och mat.

3. Järvzoo; är en vildmarkspark, i Järvsö i Hälsingland, med nordiska djur som ses i deras naturliga miljö från en lång träbro.

4. Freluga Trädgårdsscen; är en idyllisk plats för utomhuskonserter i en trädgård med café, som bland annat gästat artister som Petter, Oskar Linnros, Weeping Willows, Anna Ternheim, Fibes oh Fibes, Bo Kaspers orkester, Moneybrother, Takida, med flera.

(23)

23

Producerat material och skalor Stadsplan:

Stadsplan 1:1000 Utsnitt stadsplan 1:500 Landskapssektioner 1:500/1000 Sektioner 1:20/50 (Modell 1:1000) Strategidiagram

Konceptdiagram Flödesdiagram Perspektiv Axionometri

Byggnad:

Situationsplan 1:500 Planer 1:50/100 Sektioner 1:50 Fasader 1:50/100 Detaljer 1:10 (Modell 1:100) Förklarande diagram Exteriörperspektiv Interiörperspektiv PROGRAM

Ett varierat och blandat program inom en sammanhållen ram är viktigt för att skapa en attraktiv atmosfär av livfullhet, men samtidigt en enhetlig identitet och karaktär unik för det nya området. Kontors- och handelslokaler är viktiga för att skapa ekonomisk bärkraft i utvecklingsprojektet och inte lägga alla kostnader på kommunen, samtidigt som det gynnar kommunens företagare och skapar en livlig plats. Som komplement kan även bostäder vara aktuella, i nya byggnader (på tillräckligt avstånd ifrån järnvägens buller och farliga gods), för att platsen ska vara levande hela året och dygnet runt. Eventuellt kan detta också uppnås genom starka kopplingar till närliggande stadsdelar präglade av bostadsbebyggelse.

För att området ska vara levande krävs också en fysisk integrering med de omgivande stadsdelarna och områdena, med nya gång- och cykelstråk, vägar och om det är nödvändigt även tunnlar eller broar. Även en stark koppling till järnvägsstationen och bussterminalen är viktig, för att locka besökare inom regionen och även turister från hela landet.

Mat: restauranger, caféer, bar, saluhall, matbutiker Hantverk: marknad, butiker, ateljéer, skola

Kultur: ateljéer, utställningshall, skolor

Natur: trädgård, park, odlingsskola, växthus, blomsterhandel Rekreation: multi-/handbollshall, skateboardhall, ungdomsgård

Innovation: företags- och idéinkubator, kontorshotell, ateljéer/butiker

SJ-OMRÅDET ateljéer, utställningshall

restauranger, caféer, bar, saluhall, matbutiker trädgård, park, odlingsskola, växthus, blomsterhandel

multi-/handbollshall, skateboardhall, ungdomsgård företags- och idéinkubator, kontorshotell

marknad, butiker, skolor

GÄRDET bostäder, butiker, skolor, sporthallar

HÖGLUNDA bostäder

volleybollplan, skateboardpark, badplats, minigolfbana

KARLSLUNDS BADET KARLSLUND

bostäder, handel, ålderdomshem

ONBACKEN park, natur, fornlämningar bibliotek, musikskola, mediecenter,

museum, konsthall, fritidsgård, turistbyrå, kulturhus

KULTURKVARTERET

CENTRUM

bostäder, butiker, restauranger, caféer, krogar

(24)

TIDSPLANERING

Vecka: aktiVitet: resultat: Vecka: aktiVitet: resultat:

vecka 2

vecka 3

vecka 4

vecka 5

vecka 6

vecka 7

vecka 8

vecka 9

vecka 10

vecka 11

fördjupad undersökning och analys av platsens behov och tillgångar

formulera strategi innehållande stegvis utveckling, system och program

implementering av strategi och analys gestaltning av stadsplan

gestaltning av stadsplan

analys av strategisk byggnad: behov och tillgångar relaterat till dess program implementering av analys

gestaltning av byggnad gestaltning av byggnad

presentation och layout

MITTKRITIK

reflektion över mittkritiken omvärdering av utfört arbete omvärdering av tidsplanering

gestaltning av stadsplan

undersökning av material gestaltning av byggnad undersökning i byggteknik

gestaltning av byggnad (påsklov) gestaltning av byggnad

gestaltning av byggnad

SLUTSEMINARIUM

EXAMINATION diagram

diagram

plan 1:1000 sektioner 1:1000 plan 1:500/1000 sektioner 1:50 diagram

planer, fasader, sektioner 1:100 planer, fasader, sektioner 1:100 perspektiv layout

ny tidsplanering

plan, sektion 1:500 sektioner 1:20 planer, fasader, sektioner 1:50/100 detalj 1:10

sektion 1:50 planer, fasader, sektioner 1:50 planer, fasader, sektioner 1:50 perspektiv layout

klar!

vecka 12

vecka 13

vecka 14

vecka 15

vecka 16

vecka 17

vecka 18

vecka 19

vecka 20

vecka 21

(25)

25

LITTERATUR

Ekologiskt hållbar arkitektur:

Michael Braungart och William McDonough,

"Cradle to cradle, re-making the way we make things"

Janine M. Benyus,

"Biomimicry, Innovation inspired by nature"

Carolyn Steel,

"Hungry city, How food shapes our lives"

Varis Bokalders och Maria Block,

"The whole building handbook, How to build sustainable houses"

Arkitektur:

Peter Zumthor,

"Atmospheres"

Andrea Deplazes,

"Constructing architecture"

REFERENSER

www.fargfabriken.se www.m-b.se

www.tandsticksomradet.com www.im-viadukt.ch

www.zuerich.com/en/travel-trade/trade-why-zurich/trade-highlights/

Schiffbau.html

www.tate.org.uk/visit/tate-modern www.thehighline.org

www.pasparet.org www.norrkoping.se www.zollverein.de www.vaxbolin.se www.wij.se www.jarvzoo.se

www.frelugatradgardsscen.se www.bollnas.se

www.scb.se

www.lansmuseetgavleborg.se www.helahalsingland.se www.regiongavleborg.se www.regionfakta.se www.gumpels.se

www.wwf.panda.org/lpr