Sjuksköterskors upplevelser av att
vårda patienter med psykisk sjukdom i somatisk vård
- En litteraturstudie
Nurses experiences of caring for patients with mental illness in somatic care - A litterature review
David Jonsson
Gonzalo Guerra Ogaz
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå
Handledare: Anette Granlund & Lisa Hällsten
Examinerande lärare: Anders Sidenblad & Jörgen Jansson 2019-12
SAMMANFATTNING
Titel: Sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med psykisk sjukdom i somatisk vård
- En litteratursstudie
Nurses experiences of caring for patients with mental illness in somatic care - A litterature review
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskap
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå
Författare: David Jonsson
Gonzalo Guerra Ogaz
Handledare: Anette Granlund
Lisa Hällsten
Sidor: 28 sidor, inklusive bilaga
Nyckelord: Psykisk sjukdom, upplevelse, erfarenhet, sjuksköterskor, somatisk vård
Sidor:
Nyckel
Introduktion: Psykisk sjukdom i befolkningen har ökat medför en ökad risk att insjukna av somatiska sjukdomar. Förekomsten av psykiskt sjuka patienter i den somatiska vården ökar, vilket kan ställa sjuksköterskor inför nya och främmande situationer vid vårdandet av denna patientgrupp.
Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor upplevelser att vårda psykiskt sjuka patienter inom den somatiska vården.
Metod: Litteraturstudien utformades utifrån Polit och Becks (2017) nio steg. Databaserna som användes var CINAHL och PsycINFO. Polit och Becks (2017) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa artiklar användes för att bedöma graden av kvalitén på artiklarna. Databearbetningen gjordes på ett systematiskt sätt och resulterade i fem olika kategorier.
Resultat: Fem kategorier identifierades: känslomässiga reaktioner, kunskap och kompentens, samarbete och organisatoriskt stöd, tid och resurser samt vård- och arbetsmiljö.
Slutsats: Övergripande beskrev sjuksköterskorna en upplevelse av brist på kunskap och kompetens vid vårdandet av psykiskt sjuka patienter. Sjuksköterskorna beskrev ett behov av stöd från verksamheten och organisationen för att få mer utbildning och utveckling i vård av patienter med psykisk sjukdom.
Innehållsförteckning
Introduktion ... 1
Bakgrund ... 1
Psykisk sjukdom ... 1
Samsjuklighet mellan somatisk och psykisk sjukdom ... 1
Sjuksköterskans ansvar ... 2
Erfarenheter ... 3
Problemformulering ... 4
Syfte ... 4
Metod ... 5
Urvalskriterier ... 5
Litteraturundersökning ... 6
Urvalprocessen ... 8
Urval 1 ... 8
Urval 2 ... 8
Urval 3 ... 9
Databearbetning och analys ... 9
Forskningsetiska övervägande ... 9
Resultat ... 11
Känslomässiga reaktioner ... 11
Kunskap och kompetens ... 12
Samarbete och organisatoriskt stöd ... 13
Tid och resurser ... 14
Vård- och arbetsmiljö ... 14
Diskussion ... 15
Resultatdiskussion ... 15
Metoddiskussion ... 17
Slutsats ... 19
Klinisk betydelse ... 19
Förslag till fortsatt forskning ... 20
Referenslista ... 21
Bilaga ... 24
Matris ... 24
Introduktion
Under sjuksköterskeutbildningen genomförs verksamhetsförlagd utbildning(VFU) inom olika specialiteter. Författarna noterade under sina perioder av VFU hur patienter med psykiska sjukdomstillstånd inom den somatiska vården tycks vara mer komplicerade att vårda än patienter utan psykiatriska sjukdomstillstånd. Intresset väcktes för att studera vilken upplevelse sjuksköterskor har av att vårda denna patientgrupp i den somatiska vården. Valt forskningsområde för denna litteraturstudie är kompetens och professionsutveckling inom omvårdnad.
Bakgrund
Psykisk sjukdom
Var tredje patientbesök inom primärvården utgörs av individer med psykisk ohälsa (Skärsäter
& Wiklund Gustin 2014). Enligt socialstyrelsens lägesrapport från 2019 har den psykiska ohälsan ökat. Psykisk ohälsa klassas idag som ett folkhälsoproblem (Socialstyrelsen 2019).
Folkhälsomyndigheten (2017) menar att inom ramen av psykisk ohälsa återfinns även psykisk sjukdom. Psykisk sjukdom skiljer sig dock från begreppet psykisk ohälsa på så vis att psykisk sjukdom uppfyller kriterier för en diagnos. Dessa kriterier återfinns i internationella diagnossystem såsom “Diagnostic and statistical manual of mental disorders (DSM)”
(Folkhälsomyndigheten 2017). Ett annat sådant diagnossystem är WHO:s International classification of diseases (ICD) (Folkhälsomyndigheten 2017). Människor med långvarig psykisk sjukdom har ett större behov av somatisk vård än många andra grupper i samhället.
Dessa människor utgör en riskgrupp för ohälsa på grund av faktorer såsom låg fysisk aktivitet samt missbruk (Svensk sjuksköterskeförening 2017).
Samsjuklighet mellan somatisk och psykisk sjukdom
Begreppet samsjuklighet innebär att en person har två eller flera sjukdomstillstånd simultant.
Samsjuklighet medför komplexitet vid både undersökning, diagnostisering och behandling vilket är viktigt observandum för sjuksköterskor. Samsjuklighet hos patienter med psykisk sjukdom är vanligt förekommande (Inspektionen för vård och omsorg 2018). Vidare menar Topić m.fl. att vara psykiskt sjuk medför en ökad risk för somatisk samsjuklighet, framförallt
när det kommer till kardiovaskulära sjukdomar. Sjukdomar som diabetes, carcinom och tyreoideasjukdomar är också vanligt förekommande (Topić m.fl. 2013).
Socialstyrelsen (2010) publicerade en rapport som jämför och utvärderar social- och vuxenpsykiatrins processer, resultat och kostnader gentemot den somatiska vården. I rapporten undersöktes “undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen” där tanken är att identifiera faktorer som kan förhindra “onödiga” inläggningar, till exempel via en välfungerande primärvård.
Uppgifter visade att 100 000 personer hade någon gång vårdats med en psykisk huvuddiagnos i den somatiska slutenvården. Av dessa var 2 370 personers vårdtillfällen undvikbara. I rapporten visas även statistik som säger att dödligheten hos personer med en psykiatrisk huvuddiagnos är markant högre jämfört med den övriga befolkningen. Vad detta, tillsammans med statistiken över undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen, beror på skulle kunna vara försenad upptäckt av sjukdom. Andra anledningar kan vara längre behandlingstid och lägre nivå av compliance hos denna patientgrupp (Socialstyrelsen 2010). Enligt Mesidor m.fl. kan grunden till låg compliance bland annat bero på en kommunikativ barriär mellan vårdare och psykiskt sjuka patienter. Det kan handla om svårigheter att uttrycka sin sjukdom eller låg sjukdomsinsikt på grund av förståelsesvårigheter eller förnekelse. Fall har setts där patienter som blir vårdade endast kan uppge 30% av den information som angetts kring sin vård (Mesidor m.fl. 2011).
Sjuksköterskans ansvar
Sjuksköterskan har fyra olika fundamentala ansvarsområden, att främja hälsa, återställa hälsa, lindra lidande samt förebygga sjukdom. I omvårdnadsansvaret ingår även respekt för mänskliga rättigheter, kulturella rättigheter, rättighet till liv och val, rätt till värdighet samt att bli behandlad på ett respektfullt sätt. Omvårdnaden ska vara respektfull och inte begränsas av omständigheter som rör ålder, hudfärg, religion, kultur, funktionsnedsättning, sjukdom, kön, sexuell läggning, nationalitet, politiska åsikter, ras eller social status (International Council of Nurses 2014). Enligt hälso- och sjukvårdslagen är målet för hälso- och sjukvården en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Hälso- och sjukvårdslagen säger även att vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans
Sjuksköterskans ansvar medför ett holistiskt perspektiv vilket innebär att oavsett var i vårdkedjan mötet med patienten uppstår ska hen identifiera, bedöma och ta ställning till behoven som behöver tillgodoses utifrån patientens aktuella tillstånd (Skärsäter & Wiklund Gustin 2014). Stigma och diskriminering har identifierats som väsentliga hinder för samhällsintegrationen av människor som lider av psykisk sjukdom. För att motverka dessa hinder har sjuksköterskor ett viktigt ansvar. Det faktumet att sjuksköterskor har kontinuerlig kontakt med patienter och har hand om både behandling och rehabilitering, går att koppla till detta ansvar (Björkman T. m.fl. 2008). Sjuksköterskan har ett centralt ansvar att optimera sjukvården för psykiskt sjuka människor. I själva utförandet upplever sjuksköterskorna dock svårigheter i detta. För att bestämma de bästa metoderna för att främja sjuksköterskors kunskaper, positiva attityder och självförtroende i att vårda patienter med psykisk samsjuklighet behövs utökad kompetens och forskning (Zolnierek 2009). Svensk Sjuksköterskeförening lyfter i sin publikation “Jämlik vård och hälsa” vikten av att öka den somatiska vårdens kompetens och tillgänglighet för personer med psykisk sjukdom (Svensk sjuksköterskeförening 2017).
Erfarenheter
Varje år genomför Sveriges Kommuner och Landsting (2018) en nationell undersökning som inriktar sig på befolkningens syn på hälso- och sjukvård. Syftet med undersökningen är att belysa tidigare, nuvarande och framtida patienters och närståendes attityder, erfarenheter samt förväntningar. Målet är att använda resultatet som underlag för eventuellt förbättringsarbete samt uppföljning av svensk sjukvård både lokalt och nationellt. Den senaste undersökningen visar att sex av tio invånare har ett stort eller ganska stort förtroende för svensk hälso- och sjukvård som helhet i den egna regionen. Resterande del av invånarna som har ett lågt förtroende för hälso- och sjukvården anger flera olika faktorer som skulle förbättra förtroendet, bl.a. att personalen lyssnar och tar patienten på allvar. Denna undersökning påvisar att en förbättring inom kommunikation och respekt för patienten finns att genomföra (Sveriges Kommuner och Landsting 2018).
Patienter med en psykisk sjukdom har en mer negativ upplevelse av den somatiska vården i jämförelse med den psykiatriska vården. De beskriver en upplevelse av bland annat brist på intresse för deras bakgrund, att de inte tas på allvar, längre väntetider, bristande kommunikation
från vårdpersonal och att vårdpersonalen negligerar patientens uppgivna symtom (Björkman T.
m.fl. 2008). Ett samband mellan upplevelser, erfarenheter och stigmatisering av patienter med psykisk sjukdom går att se. Stigmatiseringen innebär en stor barriär för att en adekvat vård ska ges. Upptäckter visar att det finns en bred spridning av stigmatisering i attityder och bemötanden i hälso- och sjukvården. Dessutom framkommer det att personer med specifika psykiska sjukdomar, till exempel personlighetsstörningar, tenderar att bli avvisade av sjukvårdspersonal till följd av stigmatiseringen (Knaak m.fl. 2017).
Problemformulering
En ökning av psykisk ohälsa och psykisk sjukdom ses i samhället. Samsjuklighet innefattande både somatiska och psykiska sjukdomstillstånd ställer komplexa krav på sjuksköterskor.
Patienternas vårdbehov blir därför större än många andra patientgruppers vårdbehov. I takt med att psykiska sjukdomar blir mer förekommande blir även sjuksköterskors möte med patientgruppen vanligare, oberoende av vilken verksamhet sjuksköterskorna är verksamma inom. En stigmatisering kring psykiskt sjuka patienter framkommer även bland vårdpersonal, vilket ses som ett hinder för att ge vård av god kvalité. Genom att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda psykiskt sjuka patienter, kan det bidra till en bättre förståelse av vilka utmaningar de patientmötena innebär.
Syfte
Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskor upplever att vårda patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska vården.
Metod
En litteraturstudie innebär analysering och bearbetning av befintlig och aktuell forskning inom det valda området som ska studeras. Processen av en litteraturstudie sker i olika steg där en genomgång av litteraturen inom ett problemområde inleder studien. Ett kunskapsbehov i området blir identifierat vilket motiverar studiens genomförande. Därefter innefattar processen flera steg som sökning, kritisk analysering samt en resultatsammanställning av studien inom det valda problemområdet (Polit & Beck 2017). Polit och Beck (2017) har utformat en niostegsmodell vilken har följts under utförandet av litteraturstudien. Modellen presenteras i figur 1:
Figur 1. Polit och Becks (2017) niostegsmodell för utveckling av en litteraturstudie, fritt översatt.
Urvalskriterier
Inklusionskriterier för litteraturstudien var artiklar skrivna på engelska med tillgängligt abstrakt som publicerats mellan 2009-01-01 och 2019-09-01. Artiklarna skulle handla om sjuksköterskor verksamma inom somatisk vård, grund eller specialistutbildade samt artiklar som undersökte sjuksköterskors upplevelser, erfarenheter samt attityder relaterat till vårdandet av patienter med psykisk sjukdom.
1. Formulering av syfte och frågeställning
2. Utformning av sökstrategi, val av databaser samt identifiering av sökord.
Upprättning av inklusions- och exklusionskriterier.
3. Sökning och insamling av data, identifiera
primärkällor.
4. Bedömning av källors
relevans och lämplighet. 9. Resultatsammanställning 5. Sekundär
artikelgranskning samt relevansgranskning av artiklars resultat med valt
syfte.
6. Strukturering och kategorisering av information från studierna.
7. Granskning och utvärdering av studien med
hjälp av granskningsmall.
8. Analysering och samordning av informationen, identifiering
av teman.
Exklusionskriterier var artiklar som berörde personer under 18 år samt översiktsartiklar.
Artiklar som handlade om sjuksköterskor som arbetar inom psykiatrisk vård, eller har utökad utbildning inom psykiatrisk vård, exkluderades.
Litteraturundersökning
I steg 1 genererades ett syfte. I steg 2 utformades en sökstrategi där två databaser valdes, CINAHL och PsycINFO. Enligt Polit och Beck (2017) är CINAHL (Cumultative Index to Nursing and Allied Health Litterature) en databas som till större del innehåller alla engelskspråkiga referenser inom omvårdnad samt böcker, avhandlingar och tidskrifter. För att få bättre sökresultat inom specifika ämnesområden använder CINAHL en kontrollerad vokabulär Major Headings (MH). Sökorden kan kombineras med de booleanska opereratorerna AND, OR och NOT för att utöka och begränsa sökningen. Alternativet peer-reviewed kan användas i sökningen för att hitta vetenskapligt granskade artiklar (Polit & Beck 2017).
Databasen PsycINFO riktar sig mot artiklar som handlar om psykologi men även ämnesområden som beteendevetenskap (American Psychological Associaton 2019). Även här används en kontrollerad vokabulär som går att söka i sidans thesaurus för att hitta lämpliga ämnesområden.
Sökorden som identifierades var nurse-patient relations, mental disorders, attitude to mental illness, nurse attitudes, nurs*, nurses, mental illness (attitude toward) och life experiences.
Valda sökord söktes som major heading (MH) för att generera artiklar med valda sökord som ämnesområden. I databasen PsycINFO söktes samtliga sökord med main subject, det vill säga ämnesord. Dessa söktes även med “major” applicerat för att få fram artiklar med huvudfokus på valda ämnesord. Sökordet nurs* användes för att bredda träffarna och hitta artiklar med sökord som börjar med nurs. En trunkering (*) kan användas för att bredda träffytan på sökordet och finna artiklar som innehåller sökordet men som slutar på olika ändelser (Polit & Beck 2017). Genom en sökning på nurs* fås träffar som nursing, nurses, nurse och så vidare. I sökningarna användes alternativet peer-reviewed för att precisera sökningen mot vetenskapligt granskade artiklar.
I steg 3 genomfördes datainsamlingen genom sökning med identifierade sökord för att kunna identifiera primärkällor. Sökorden söktes först enskilt och sedan i olika kombinationer med hjälp av AND- samt OR-funktionen för att få fram specifika artiklar. I CINAHL kombinerades först nurse-patient relations, mental disorders, attitude to mental illness och nurs*. Sedan kombinerades mental disorders, nurse attitudes och nurs*. I PsycINFO söktes nurses, mental disorders, mental illness (attitude towards) och life experiences i kombination, tillsammans med AND- samt OR-funktionen. I tabell 1 och 2 presenteras databas, sökning, sökord, antal träffar samt urval 1, 2 och 3. Sökningen genomfördes 2019-09-01.
Tabell 1. Sökningar i CINAHL med sökning, sökord, antal träffar och urval 1, 2 och 3.
S = sökning, MH = Major Heading, ( ) = interna dubbletter
Tabell 2. Sökningar i PsycINFO med sökning, sökord, antal träffar och urval 1, 2 och 3.
S = sökning, MJMAINSUBJECT = major, main subject, (( )) = externa dubbletter
CINAHL
Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 (MH ”Nurse-Patient Relations)
1 778 S2 (MH ”Mental Disorders”) 8 051 S3 (MH ”Attitude to Mental
Illness”)
387 S4 (MH “Nurse attitudes”) 3 982
S5 Nurs* 41 572
S6 S1 AND S2 OR S3 AND S5
124 6 2 2
S7 S2 AND S4 AND S5 42 6 (2) 3 3
Total: 10 5 5
PsycINFO
Sökning Sökord Antal
träffar
Urval 1
Urval 2
Urval 3 S1 MJMAINSUBJECT.EXACT("Nurses") 7 521
S2 MJMAINSUBJECT.EXACT("Mental Disorders")
15 624 S3 MJMAINSUBJECT.EXACT("Mental Illness
(Attitudes Toward)")
482 S4 MJMAINSUBJECT.EXACT("Life
Experiences")
3 872
S5 S1 AND S2 OR S3 AND S4 177 6
((1))
4 4
Total: 5 4 4
Urvalprocessen
I urvalsprocessen granskades artiklarna efter lämplighet och relevans. Processen består av tre urval för att generera fram artiklar som svarar mot litteraturstudiens syfte, inklusions- och exklusionskriterier, samt att tillräcklig vetenskaplig standard behöver återfinnas i artiklarna (Polit & Beck 2017).
Urval 1
I urval 1, steg 4 enligt niostegsmodellen, granskas artiklarnas titel och abstrakt (Polit & Beck 2017). De artiklar vars titel eller abstrakt var irrelevant för litteraturstudiens syfte valdes bort.
Totalt granskades 343 artiklar varav 15 artiklar svarade mot litteraturstudiens syfte och ingick i urval 1. I CINAHL svarade 12 artiklar mot litteraturstudiens syfte varav två var interna dubbletter. I PsycINFO överensstämde sex artiklar varav en var en extern dubblett. Se tabell 1 och 2. Enligt Polit och Beck (2017) innebär interna dubbletter artiklar som förekommer flera gånger i samma databas, externa dubbletter är samma artiklar som förekommer i olika databaser.
Urval 2
I steg 5 och 6 sker urval 2 där en djupgående granskning av artiklarna görs (Polit & Beck 2017).
Dessa steg utfördes parallellt och 15 artiklar lästes i fulltext för att kontrollera att artiklarna överensstämde med litteraturstudiens valda syfte. Av de 15 artiklarna var det nio artiklar som ingick i urval 2. I CINAHL svarade fem artiklar mot litteraturstudiens syfte och i PsycINFO svarade fyra artiklar mot litteraturstudiens syfte. Se tabell 1 och 2. Artiklar som inte svarade mot studiens valda syfte och som inte överensstämde med litteraturstudiens valda inklusion- och exklusionskriterier exkluderades. Dessa exklusioner skedde på artiklar som hade fel setting (utspelades i en psykiatrisk vårdavdelning), fel population (undersköterskor och psykiatrisjuksköterskor) samt fel fenomen (sjuksköterskors inställning eller attityd kring psykiatrisk vård). ( I steg 5 kan enligt Polit och Beck (2017) även en manuell sökning ske för att generera ytterligare artiklar som svarar mot litteraturstudiens syfte. Dessa kan sökas i genererade artiklars referenslista. Artiklarna kan sedan inkluderas i resultatet efter att ha genomgått samma granskning som övriga artiklar enligt Polit och Becks nio steg (Polit & Beck
Sökningen genererade en artikel som klarade både urval 1 och 2. Artikeln togs därefter med till urval 3 tillsammans med övriga artiklar som klarat urval 2.
Urval 3
I steg 7 sker en granskning av artiklarna med utgångspunkt i granskningsmallar för kvantitativa och kvalitativa studier enligt Polit och Beck (2017). “Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research” och “Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research” var de granskningsmallar som användes. Samtliga tio artiklar från urval 2 klarade kvalitetsgranskningen, åtta artiklar hade en hög kvalitet och två artiklar hade en medelmåttig kvalitet.
Databearbetning och analys
Steg 8 innebär bearbetning och analysering av den insamlade datan (Polit & Beck 2017). En induktiv databearbetning och analys användes i litteraturstudien. För att säkerställa att rätt data extraherades utförde författarna databearbetningen först enskilt och därefter gemensamt.
Databearbetning utfördes systematiskt, samtliga resultatartiklar granskades och all text som svarade mot litteraturstudiens syfte ströks under och antecknades i en tabell. Texterna i tabellen samt artiklarna numrerades för att se vilken artikel texterna hittades i. Därefter analyserades texterna och grupperades utifrån olika upplevelser som uttrycktes, vilket genererade olika kategorier av upplevelser och nya tabeller upprättades utifrån kategorierna. Enligt Polit och Becks (2017) sista steg, steg 9, gjordes en sammanställning av resultatet och på så vis bildades resultatet utifrån nya kategorier som identifierades och sammanställdes. Uppdelningen i dessa olika kategorier låg sedan till grund för litteraturstudiens resultatdel.
Forskningsetiska övervägande
Enligt Polit & Beck (2017) ska litteraturstudien rapportera alla framkomna artiklar från databassökningen. Artiklar som använts i litteraturstudiens resultat ska gått igenom etisk granskning av etisk kommitté alternativt genomgått andra etiska överväganden. Att eventuell förförståelse ej ska uttrycka sig i litteraturstudiens resultat är viktigt att observera. Oberoende av vad resultatet visar ska det presenteras med stor noggrannhet och utan förvrängning eller plagiat av referenser (Polit & Beck 2017). Författarna har i genomförandet av litteraturstudien
arbetat för att minimera risk för förvrängning och inflytande av egen förförståelse, samt arbetat för största möjliga noggrannhet vid presentation av resultatet. För att underlätta arbetet vid kvalitetsgranskningen så översattes Polit & Becks granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier till svenska. Ordlexikon har använts vid översättning från engelska till svenska vid inläsning av artiklar samt vid översättning av ovanstående granskningsmallar.
Resultat
Litteraturstudiens resultat är baserat på tio artiklar från Sverige, Finland, Australien, USA, Brasilien, Sydafrika samt Nederländerna. Efter bearbetning av artiklarna identifierades fem kategorier som beskriver upplevelserna som framkom: känslomässiga reaktioner, kompetens, samarbete och organisatoriskt stöd, tid och resurser samt vård- och arbetsmiljö.
Kategorin känslomässiga reaktioner beskriver upplevelser som uttrycks som känslor, till exempel rädsla och frustration. Kunskap och kompetens framställer upplevelser som kopplas till sjuksköterskors egna upplevda kunskap och kompetens vid vård av psykiskt sjuka
patienter. Samarbete och organisatoriskt stöd beskriver upplevelser av stöd från
verksamheten, organisationen samt ledningen och det upplevda samarbetet mellan olika yrkesgrupper. Under tid och resurser framkommer upplevelser relaterat till mängden tid och resurser vid vårdandet av psykiskt sjuka patienter. Kategorin vård- och arbetsmiljö beskriver upplevelser av vård- samt arbetsmiljöns inverkan vid vård av nämnd patientgrupp.
Känslomässiga reaktioner
Sjuksköterskor upplevde en rädsla och oro i mötet med patienter som led av psykisk sjukdom (Brunero m.fl. 2017; Plant & White 2013; Poggenpoel m.fl. 2011; Weare m.fl. 2019; Zolnierek
& Clingerman 2012). Rädslan och oron beskrevs ofta i samband med att de upplevde patienterna som svåra att hantera, oförutsägbara samt en bristande säkerhet i miljön sjuksköterskorna befann sig i (Brunero m.fl. 2017; Plant & White 2013; Poggenpoel m.fl. 2011;
Zolnierek & Clingerman 2012). En sjuksköterska beskrev:
The safety in the unit is not secured because in the psyche unit they´ve got the security doors. They’ve got the security outside the unit. So with us it it’s easy for them to abscond (Poggenpoel m.fl. 2011).
Vissa sjuksköterskor beskrev även en upplevelse av fysiska och mentala hot i dessa möten (Brunero m.fl. 2017; Poggenpoel m.fl. 2011). Psykiskt sjuka patienter beskrevs även som mer våldsbenägna och aggressiva av sjuksköterskorna (Poggenpoel m.fl. 2011; Weare m.fl. 2019;
Zolnierek & Clingerman 2012). Vidare rapporterade sjuksköterskorna hur patienterna fick dem
att vara mer spända och observanta (Brunero m.fl. 2017; Plant & White 2013; Poggenpoel m.fl.
2011; Zolnierek & Clingerman 2012).
Sjuksköterskorna upplevde stress vilket berodde på olika saker. Några sjuksköterskor upplevde stress på grund av brist på tid (Björkman A. m.fl. 2018; Brunero m.fl. 2017; Marynowski- Traczyk & Broadbent 2011; Weare m.fl. 2019). Andra sjuksköterskor beskrev patienten som en stressfaktor, bland annat på grund av att de upplevdes som tid- och resurskrävande (Björkman A. m.fl. 2018; Brunero m.fl. 2017; Poggenpoel m.fl. 2011; Weare m.fl. 2019;
Zolnierek & Clingerman 2012).
Det framkom även en del positiva känslor och attityder (Björkman A. m.fl. 2018; Ihalainen‐
Tamlander m.fl. 2016; Plant & White 2013). Vissa sjuksköterskor uppgav en vilja för att hjälpa psykiskt sjuka patienter (Ihalainen‐Tamlander m.fl. 2016; Plant & White 2013). I Plant &
Whites (2013) studie nämnde några deltagare att de kände sig mer bekväma och säkra i att vårda psykiskt sjuka patienter tack vare flera års erfarenhet i yrket. Detta samband identifierade även Ihalainen‐Tamlander m.fl. (2016) i sin studie. Samma positiva inställning mot patientgruppen kunde även ses hos sjuksköterskor i högre åldrar. Dock kunde denna korrelation bland annat motiveras med att högre ålder innebar fler års erfarenhet i yrket (Ihalainen‐Tamlander m.fl.
2016).
Kunskap och kompetens
Sjuksköterskorna rapporterade en upplevelse av otillräcklig kompetens vid vårdande av patienter med psykisk sjukdom. Patienterna hade behov som sjuksköterskorna upplevde som olösbara. Känslan av kompetens hade en stor inverkan på sjuksköterskornas upplevelser i mötet med dessa patienter. Diagnostisering och behandling av patienterna krävde kunskap och praktiska färdigheter som sjuksköterskorna upplevde att de inte hade, kopplat till deras roll som sjuksköterska inom den somatiska vården (Björkman A. m.fl. 2018; Brunero m.fl. 2017;
Marynowski-Traczyk & Broadbent 2011; Pereira m.fl. 2019; Plant & White 2013; Poggenpoel m.fl. 2011; van der Kluit m.fl. 2013; Weare m.fl. 2019; Zolnierek & Clingerman 2012). Den
& Broadbent 2011; Pereira m.fl. 2019; Plant & White 2013; Poggenpoel m.fl. 2011; Weare m.fl. 2019; Zolnierek & Clingerman 2012). Sjuksköterskorna upplevde patienter med psykisk sjukdom som en svårhanterad patientgrupp inom den somatiska vården (Björkman A. m.fl.
2018; Brunero m.fl. 2017; Plant & White 2013; Poggenpoel m.fl. 2011; Marynowski-Traczyk
& Broadbent 2011; Weare m.fl. 2019; Zolnierek & Clingerman 2012). Patienterna upplevdes, enligt sjuksköterskorna, som mer oberäkneliga och oförutsägbara (Brunero m.fl. 2017;
Poggenpoel m.fl. 2011; Weare m.fl. 2019; Zolnierek & Clingerman 2012). Patienterna upplevdes även som mindre samarbetsvilliga än övriga patienter (Brunero m.fl. 2017;
Poggenpoel m.fl. 2011). En sjuksköterska från en medicinsk avdelning beskrev ”they have the tendency to tear the hospital identity belt and they don’t want to wear hospital clothes. They want to be in their private clothes” (Poggenpoel m.fl. 2011).
Samarbete och organisatoriskt stöd
Sjuksköterskorna upplevde ett bristande organisatoriskt stöd relaterat till vårdandet av patienter med psykisk sjukdom (Björkman A. m.fl. 2018; Pereira m.fl. 2019; Plant & White 2013;
Poggenpoel m.fl. 2011; van der Kluit m.fl. 2013; Weare m.fl. 2019). Stöd och assistans från den psykiatriska vården var något som efterfrågades av sjuksköterskorna (Björkman A. m.fl.
2018; Pereira m.fl. 2019; Weare m.fl. 2019). Några sjuksköterskor uttryckte:
We don’t have adequate support, a psychiatric evaluation from the units. Psychiatry does not come down to assess patients in the emergency room. The hospital’s psychiatric team does not take over, it does not come here. The clinic pushes them to psychiatry, psichiatry does not take over. So much so, that psychiatry does not even bother to come and look at the patient, they only come occasionally; they don’t come (Pereira m.fl.
2019).
I en studie efterfrågades ett anpassat flödesschema för patienter med psykisk sjukdom (Pereira m.fl. 2019). I en annan studie hade ett sådant anpassat flödesschema redan upprättats, vilket sjuksköterskorna ansåg vara användbart (Björkman A. m.fl. 2018).
Tid och resurser
En påtaglig brist gällande tid och resurser upplevdes av sjuksköterskorna vid vårdandet av patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska vården (Björkman A. m.fl. 2018; Brunero m.fl. 2017; Marynowski-Traczyk & Broadbent 2011; Pereira m.fl. 2019; Plant & White 2013;
Poggenpoel m.fl. 2011; Weare m.fl. 2019; Zolnierek & Clingerman 2012). Dessa patienter ansågs vara mer tidskrävande än övriga patienter (Björkman A. m.fl. 2018; Brunero m.fl. 2017;
Marynowski-Traczyk & Broadbent 2011; Weare m.fl. 2019; Zolnierek & Clingerman 2012).
Sjuksköterskorna ansåg även att deras arbetsplats inte hade tillräckligt med resurser för att vårda dessa patienter på ett adekvat sätt (Björkman A. m.fl. 2018; Pereira m.fl. 2019; Poggenpoel m.fl. 2011; Zolnierek & Clingerman 2012). En sjuksköterska berättade:
You tend to leave them last on the list…because you know that they’re going to take a lot of time and effort. So you tend to go see everybody else and then go see them because you’re going to spend a lot of time in there…and, if I have to spend an hour and a half in that room trying to do something with this patient, and I’m behind on meds with my four other patients, then I get frustrated (Zolnierek & Clingerman 2012).
Vård- och arbetsmiljö
Sjuksköterskorna upplevde den somatiska vårdens miljö som olämplig för att vårda patienter med psykisk sjukdom i. Arbetsmiljön ansågs som mer otrygg vid vårdandet av dessa patienter, relaterat till patienternas beteende (Brunero m.fl. 2017; Marynowski-Traczyk & Broadbent 2011; Pereira m.fl. 2019; Poggenpoel m.fl. 2011; Weare m.fl. 2019; Zolnierek & Clingerman 2012). På akutvårdsavdelningar menade sjuksköterskorna att patienter med psykisk sjukdom blev mer oroliga av den ökade mängden stimuli, vilket tenderar att förekomma på dessa avdelningar (Marynowski-Traczyk & Broadbent 2011; Pereira m.fl. 2019). En sjuksköterska beskrev:
Emergency is a busy noisy place at the best of times and it’s very hard to have a cool calm environment that’s low stimulus for these patients when there is a lot of noise going on around them
Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskor upplever att vårda patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska vården. Databearbetningen resulterade i fem olika kategorier som beskrev aspekter av upplevelsen. Bearbetningen resulterade även i att upplevelserna inte enbart var av negativ karaktär utan att det även fanns positiva upplevelser bland sjuksköterskorna.
Resultatdiskussion
Under kategorin känslomässiga reaktioner framkom det att bland negativa upplevelser och attityder så fanns en del positiva upplevelser kring vårdandet av psykiskt sjuka patienter, till exempel en vilja att hjälpa och att känna sig bekväm i vårdandet av denna patientgrupp. Detta är något som Jönsson m.fl. såg i sin studie om skolsköterskors inställning till att vårda elever med psykiska problem. Studien visade att det fanns en vilja att hjälpa och en känsla av meningsfullhet trots svårigheter att handskas med egna inblandade känslor. Skolsköterskorna upplevde en känsla av meningsfullhet och att det var belönande då de beskrev det som utvecklande samt lärorikt (Jönsson m.fl. 2019). Detta förhållningssätt kan eventuellt förankras i den godhetsprincip sjuksköterskor bör jobba efter. Godhetsprincipen beskriver hur en sjuksköterska bör försöka tillgodose behoven hos samtliga av sina patienter och främja god hälsa (Beauchamp & Childress 2009).
Stress var en känsla som upplevdes bland sjuksköterskor, vilket bland annat sågs som en säkerhetsrisk och en potentiell trigger för patienter med psykisk sjukdom, personal samt medpatienter på vårdavdelningen. De Melo visar i sin studie hur vårdpersonal upplevde stress vid vårdandet av denna patientgrupp. De upplevde även att stressen hade negativ inverkan på patienterna (de Melo m.fl. 2016). Detta påvisar hur stor effekt stress har på psykiskt sjuka patienter samt vikten av att minska stressen i både vård- samt arbetsmiljön för sjuksköterskor och patienterna.
Under kategorin kunskap och kompetens framkom det att sjuksköterskor upplevde patienter med psykisk sjukdom som mer oberäkneliga och våldsbenägna jämfört med patienterna utan psykisk sjukdom. Det styrks av Redford Mavundla (2008) där sjuksköterskorna rapporterade
att patienter med psykisk sjukdom hade ett mer oberäkneligt och aggressivt beteende.
Sjuksköterskorna upplevde därmed patienterna som mer svårhanterliga än övriga patienter (Redford Mavundla 2008). Det faktum att sjuksköterskor som är yrkesverksamma inom somatisk vård upplever patienter med psykisk sjukdom som svårhanterliga skulle kunna förklaras i sjuksköterskornas utgångspunkt. Deras förhållningssätt till olika sjukdomstillstånd och deras etiologi samt patofysiologi har en somatisk prägel. Detta faktum skulle kunna medföra problem när dessa sjuksköterskor ska vårda patienter med psykisk sjukdom med en klinisk blick som är tränad specifikt inom den somatiska vården.
I två artiklar i resultatet deltog specialistsjuksköterskor. I den ena deltog intensivvårdssjuksköterskor och i den andra distriktssjuksköterskor. Giandinoto & Edward (2014) visar hur svårigheterna som upplevs vid vårdandet av patienter med psykisk sjukdom är gemensamma bland olika typer av sjuksköterskor, i den somatiska vården (Giandinoto &
Edward 2014). På så vis kan upplevelsen av okunskap och otillräcklig kompetens ses som gemensam med den grundutbildade sjuksköterskan.
Under kategorin samarbete och organisatoriskt stöd framkom det att sjuksköterskor upplevde otillräckligt stöd från verksamheten samt att de behövde mer stöd från psykiatrisjuksköterskor.
Det styrks av Reed & Fitzgerald (2005) där sjuksköterskorna upplevde att stöd från psykiatrisjuksköterskor hjälpte dem överkomma rädsla och öka kompetensen kring vårdandet av patienter med psykisk sjukdom. Sjuksköterskorna upplevde även bristande stöd från kollegor och ledningen (Reed & Fitzgerald 2005). Att sjuksköterskor upplever brist på stöd från sin ledning och verksamhet kan eventuellt bero på de ansträngda budgetarna och resursfattiga verksamheterna som går att se inom vården idag.
Under kategorin tid och resurser framkom det att sjuksköterskor upplevde en påtaglig brist gällande både tid och resurser, vid vårdandet av patienter med psykisk sjukdom inom somatisk vård. Detta stöds av Reed & Fitzgerald där sjuksköterskorna ansåg att de inte hade nog med tid eller resurser för att kunna vårda dessa patienter på ett adekvat sätt (Reed & Fitzgerald 2005).
Under kategorin vård- och arbetsmiljö framkom det även att sjuksköterskor upplevde den somatiska vården som en olämplig miljö att vårda patienter med psykisk sjukdom i. Det framkom även att sjuksköterskor upplevde sin arbetsmiljö som mindre trygg vid vårdandet av dessa patienter. Detta påvisar Reed & Fitzgerald (2005) där sjuksköterskorna i studien upplevde miljön inom den somatiska vården som olämplig att vårda patienter med psykisk sjukdom i.
Sjuksköterskorna rapporterade även att de kände sig mindre trygga med sin arbetsmiljö när de hade hand om patienter med psykisk sjukdom (Reed & Fitzgerald 2005). Denna omständighet kan eventuellt motiveras med att den somatiska vårdmiljön inte är ursprungligt utformad för psykiatrisk vård. Dessutom erbjuder inte alla vårdinstanser en bemanning i form av säkerhetspersonal, vilket kan påverka upplevelsen av trygghet och säkerhet hos sjuksköterskor.
Metoddiskussion
Polit och Becks (2017) nio steg tillämpades vid utformandet av litteraturstudien. Databaserna som användes var CINAHL samt PsycINFO. Polit och Beck beskriver att dessa databaser är relevanta för artiklar som berör sjuksköterskor, omvårdnad och närliggande områden (Polit &
Beck 2017). Sökningar som gjordes i databasen PubMed selekterades bort då inga unika träffar som svarade på litteraturstudiens syfte genererades. Artikelsökningar gjordes på Karlstads universitet för att säkra nåbarhet på samtliga artiklar.
Provsökningar gjordes med olika sökord för att se vilka sökresultat som genererade överensstämmande artiklar kopplat till litteraturstudiens valda syfte. Experience och perception var sökord som testades i samband med nurse-patient relations. Sökord som innehöll ordet attitudes var dock det som gav mest relevanta träffar då attityder kan kopplas till tidigare erfarenheter. Sökordet comorbity var ett vanligt förekommande sökord i samband med sökorden nurse, nursing samt mental disorders. Dock valdes ordet bort då sökningen begränsades för mycket om comorbity inkluderades i sökkombinationen. I CINAHL söktes nurse-patient relations, mental disorders, attitude to mental illness och nurs* i en kombination.
Alla sökorden gjordes med booelska operatorn AND, förutom mellan orden mental disorders och attitude to mental illness där operatorn OR användes. Syftet med denna sökning var att fånga artiklar som utgick från en vårdare/patientrelation där psykisk sjukdom fanns som ämnesområde eller attityder kring psykisk sjukdom, tillsammans med sökordet nurs*.
Trunkeringen på nurs* användes för att bredda sökningen och fånga artiklar som innehöll ord som nurse, nursing, nurse. Utan trunkering blev sökningen för specifik och inte lika omfattande, vilket sågs som en svag sökning. Samma resonemang applicerades på sökningen i PsycINFO med skillnaden att ordet nurses användes som ämnesord för att få en mer specifik sökning kring sjuksköterskor. En svaghet i litteraturstudien kan vara att sökningen i PsycINFO gjordes med appliceringen “major”. En provsökning med och utan “major” gjordes och jämfördes, där sökningen med “major” gav mer relevanta träffar. Artiklar med sökorden som huvudfokus genererades tack vare denna applicering i sökningen.
Artiklarna som användes i litteraturstudien var skrivna mellan år 2009-01-01 och 2019-09-01.
Författarna ansåg att ett tidsintervall på tio år var lämpligt då fenomen som upplevelser har en tendens att förändras långsamt. Således ansågs det valda tidsintervallet realistiskt för att kunna spegla tillräckligt aktuell forskning. För att minimera risken för feltolkningar användes lexikon vid uppkomna språksvårigheter. Vidare gjordes en översättning av Polit och Becks (2017) granskningsmall för artiklar, med syfte att minimera feltolkningar. En svaghet i litteraturstudien kan vara att tillgänglig abstrakt var en inklusionskriterie. Dock utgick författarna från Polit och Becks (2017) granskningsmall där ett kriterium för en högkvalitativ vetenskaplig artikel ska ha en utförlig abstrakt tillgängligt.
Litteraturstudiens databassökning genererade nio artiklar till resultatsammanställningen. För att generera fler artiklar, utan att inkludera artiklar äldre än tio år, gjordes en manuell sökning där ytterligare en artikel till resultatet identifierades. Litteraturstudien baserades på sju kvalitativa studier och tre kvantitativa. Att majoriteten av artiklarna hade kvalitativ ansats kan ses som en styrka då syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser. Kvalitativa studier tenderar att ge en mer fördjupad bild av upplevelser. En svaghet i litteraturstudien kan vara att en av artiklarna är en fallstudie med bara en sjuksköterska som deltagare. Detta kan ses som ett alltför begränsat resultat då resultatet baserades på bara en persons upplevelser. Dock visade resultatet på artikeln snarlika upplevelser som resterande artiklar, samt att artikelns syfte svarade mot litteraturstudiens syfte. Därmed kan en fallstudie ses som en styrka då en kontrast från individuella och generella upplevelser fångas.
Litteraturstudiens databearbetning gjordes på ett systematiskt sätt där båda författarna deltog.
Samtliga artiklar för resultatsammanställningen kvalitetsgranskades och översättning av språk på artiklarna gjordes gemensamt och likaså översättning av artiklarna, vilket minimerar risken för feltolkningar. All text som svarade mot litteraturstudiens syfte ströks under och antecknades i en tabell. Därefter sorterades ord, meningar och citat efter mönster och kategorier som sågs.
Dessa kategorier låg sedan till grund för resultatet.
Artiklarna som ingick i resultatet var från Sverige, Finland, Australien, USA, Brasilien, Sydafrika och Nederländerna. Artiklarnas globala spridning hade kunnat ses som en styrka, om syftet med litteraturstudien var att få ett globalt perspektiv av sjuksköterskornas upplevelser.
En intressant reflektion kring resultatets artiklar är att två av artiklarna har resultat som visar positiva upplevelser. Dessutom är artiklarnas studier utförda i nordiska länder. Detta kan anses ge en hög klinisk implikation då kulturen mellan länderna inte skiljer sig avsevärt och kan appliceras i den kliniska verksamheten här i Sverige.
Slutsats
Litteraturstudiens syfte var att beskriva hur sjuksköterskor upplever att vårda patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska vården. Övergripande upplevde sjuksköterskorna att de inte hade tillräcklig kompetens för att vårda dessa patienter på ett adekvat sätt. Sjuksköterskorna upplevde oro och stress när de vårdade patienterna och de upplevde även patienterna som oberäkneliga. Vidare upplevde sjuksköterskorna ett bristande stöd från ledningen och ett behov av förbättrat samarbete med psykiatrin. Sjuksköterskorna upplevde miljön i den somatiska vården som olämplig för patienter med psykisk sjukdom och de ansåg även att de inte hade nog med varken tid eller resurser för att kunna vårda dessa patienter på ett adekvat sätt.
Klinisk betydelse
Litteraturstudiens resultat pekar på att sjuksköterskor behöver mer kunskap och utbildning inom psykiatri. Detta innefattar både sjukdomstillstånd samt omvårdnad inom området. Även sjuksköterskor som arbetar i den somatiska vården möter patienter med psykisk sjukdom och dessa sjuksköterskor har ett ansvar att vårda dessa patienter på ett adekvat sätt. För att kunna göra detta krävs även att sjuksköterskor får ett utökat stöd från sin ledning och organisation.
Förslag till fortsatt forskning
En intressant observation i litteraturstudien var att artiklarna från skandinaviska länder rapporterade positiva upplevelser och attityder från sjuksköterskor vid vårdandet av psykiskt sjuka patienter. Ett förslag till fortsatt forskning skulle kunna vara att undersöka sjuksköterskeutbildningen i skandinaviska länder, med fokus på psykiatri, för att se om det finns skillnader i den jämfört med andra länder.
Referenslista
* Artiklar som använts till resultat
American Psychological Associaton (2019). PsycINFO. https://www.apa.org.
https://www.apa.org/pubs/databases/psycinfo/index [2019-09-10].
Beauchamp, T. L. & Childress, J. F. (2009). Pinciples of Biomedical Ethics. 6.uppl. New York: Oxford University Press, Inc.
* Björkman, A., Andersson, K., Bergström, J. & Salzmann-Erikson, M. (2018). Increased Mental Illness and the Challenges This Brings for District Nurses in Primary Care Settings. Issues in Mental Health Nursing, 39(12), 1023–1030.
doi:10.1080/01612840.2018.1522399.
Björkman, T., Angelman, T. & Jönsson, M. (2008). Attitudes towards people with mental illness: a cross-sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(2), 170–177. doi:10.1111/j.1471- 6712.2007.00509.x.
* Brunero, S., Buus, N. & West, S. (2017). Categorising patients mental illness by medical surgical nurses in the general hospital ward: A focus group study. Archives of Psychiatric Nursing, 31(6), 614–623. doi:10.1016/j.apnu.2017.09.003.
de Melo, Z. M., Priolli Jora Pegoraro, N., dos Santos, M. A. & Pillon, S. C. (2016). Attitudes and knowledge of nursing technicians about care to patients with mental disorders.
Revista Eletronica de Enfermagem, 18 1–11. doi:10.5216/ree.v18.37746.
Fleischer, S., Berg, A., Zimmermann, M., Wüste, K. & Behrens, J. (2009). Nurse-patient interaction and communication: A systematic literature review. Journal of Public Health, 17(5), 339–353. doi:10.1007/s10389-008-0238-1.
Folkhälsomyndigheten (2017). Psykisk hälsa och suicidprevention - Begrepp psykisk hälsa.
http://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och- suicidprevention/psykisk-halsa/begrepp-psykisk-halsa/ [2019-09-12].
Giandinoto, J.-A. & Edward, K. (2014). Challenges in acute care of people with co-morbid mental illness. British Journal of Nursing, 23(13), 728–732.
doi:10.12968/bjon.2014.23.13.728.
Grønkjær Ladegaard, L. (2013). A large study of nurses ’ experience of stress and burnout : a literature review.
* Ihalainen‐Tamlander, N., Vähäniemi, A., Löyttyniemi, E., Suominen, T. & Välimäki, M.
(2016). Stigmatizing attitudes in nurses towards people with mental illness: a cross- sectional study in primary settings in Finland. Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 23(6/7), 427–437. doi:10.1111/jpm.12319.
Inspektionen för vård och omsorg (2018). Samsjukliga patienter riskerar att drabbas av bristande tillgång till vård och omsorg - Förstudie inför nationell tillsyn, avdelning syd. Stockholm: Inspektionen för vård och omsorg.
International Council of Nurses (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor [Elektronisk resurs. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Jönsson, J., Maltestam, M., Tops, A. B. & Garmy, P. (2019). School Nurses’ Experiences Working With Students With Mental Health Problems: A Qualitative Study. The Journal of School Nursing, 35(3), 203–209. doi:10.1177/1059840517744019.
Knaak, S., Mantler, E. & Szeto, A. (2017). Mental illness-related stigma in healthcare:
Barriers to access and care and evidence-based solutions. Healthcare Management Forum, 30(2), 111–116. doi:10.1177/0840470416679413.
* Marynowski-Traczyk, D. & Broadbent, M. (2011). What are the experiences of Emergency Department nurses in caring for clients with a mental illness in the Emergency
Department? Australasian Emergency Nursing Journal, 14(3), 172–179.
doi:10.1016/j.aenj.2011.05.003.
Mesidor, M., Gidugu, V., Rogers, E. S., Kash-MacDonald, V. M. & Boardman, J. B. (2011).
A qualitative study: Barriers and facilitators to health care access for individuals with psychiatric disabilities. Psychiatric Rehabilitation Journal, 34(4), 285–294.
doi:10.2975/34.4.2011.285.294.
* Pereira, L. P., Duarte, M. de L. C. & Eslabão, A. D. (2019). Care for people with psychiatric comorbidity in a general emergency unit: vision of the nurses. Revista Gaúcha de Enfermagem, 40 e20180076. doi:10.1590/1983-1447.2019.20180076.
* Plant, L. D. & White, J. H. (2013). Emergency room psychiatric services: A qualitative study of nurses’ experiences. Issues in Mental Health Nursing, 34(4), 240–248.
doi:10.3109/01612840.2012.718045.
* Poggenpoel, M., Myburgh, C. P. H. & Morare, M. N. (2011). Registered nurses’
experiences of interaction with patients with mental health challenges in medical wards in Johannesburg. Journal of Nursing Management, 19(7), 950–958.
doi:10.1111/j.1365-2834.2011.01300.x.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2017). Nursing Research - Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 10.uppl. Philadelphia: Wolter Kluwer.
Redford Mavundla, T. (2008). Professional nurses’ perception of nursing mentally ill people in a general hospital setting. Journal of Advanced Nursing, doi:10.1046/j.1365- 2648.2000.01661.x.
Reed, F. & Fitzgerald, L. (2005). The mixed attitudes of nurse’s to caring for people with mental illness in a rural general hospital. International Journal of Mental Health Nursing, doi:10.1111/j.1440-0979.2005.00389.x.
SFS 2017:30 Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
Skärsäter, I. & Wiklund Gustin, L. (2014). I Omvårdnad vid psykisk ohälsa - På grundläggande nivå. Lund: Studentlitteratur, ss.21–25.
Socialstyrelsen (2010). Öppna jämförelser och utvärdering 2010 - Psykiatrisk vård - ett steg på vägen. Västerås: Edita Västra Aros.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/oppna-jamforelser/2010-6-6.pdf [2019-08-30].
Socialstyrelsen (2019). Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och tandvård - Lägesrapport 2019. Åtta.45 Tryckeri AB.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-3-2.pdf.
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Svensk sjuksköterskeförenings strategi - Jämlik vård och hälsa. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-
publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_jamlik_vard_och_halsa.pdf [2019-09- 12].
Sveriges Kommuner och Landsting (2018). Hälso- och sjukvårdsbarometern 2018.
https://webbutik.skl.se/sv/artiklar/halso-och-sjukvardsbarometern-2018.html [2019- 09-3].
Topić, R., Miličić, D., Štimac, Z., Lončar, M., Velagić, V., Marčinko, D. & Jakovljević, M.
(2013). Somatic comorbidity, metabolic syndrome, cardiovascular risk, and CRP in patients with recurrent depressive disorders. Croatian Medical Journal, 54(5), 453–
459. doi:10.3325/cmj.2013.54.453.
rehabilitation centers toward patients with comorbid mental illness. Issues in Mental Health Nursing, 34(2), 124–132. doi:10.3109/01612840.2012.733906.
* Weare, R., Green, C., Olasoji, M. & Plummer, V. (2019). ICU nurses feel unprepared to care for patients with mental illness: A survey of nurses’ attitudes, knowledge, and skills. Intensive and Critical Care Nursing, 53 37–42. doi:10.1016/j.iccn.2019.03.001.
Zolnierek, C. D. (2009). Non-psychiatric hospitalization of people with mental illness:
systematic review. Journal of Advanced Nursing, 65(8), 1570–1583.
doi:10.1111/j.1365-2648.2009.05044.x.
* Zolnierek, C. D. & Clingerman, E. M. (2012). A Medical–Surgical Nurse’s Perceptions of Caring for a Person With Severe Mental Illness. Journal of the American Psychiatric Nurses Association, 18(4), 226–235. doi:10.1177/1078390312446223.
Bilaga
Matris
Författare, årtal, land Syfte Metod Huvudresultat
Brunero, S. m.fl.
2017 Australien
Syftet med studien var att få insikt i hur medicin/kirurgiska
sjuksköterskor kategoriserar patienter med psykisk sjukdom som vårdas på sjukhus.
Metod för datainsamling:
Kvalitativ, fokusgrupper.
Urval: En inbjudan skickades ut till sjuksköterskor från två olika avdelningar, 16 sjuksköterskor deltog.
Bortfall: 0 st.
Analysmetod: Diskursanalys.
I studiens resultat framkommer fyra olika kategoriseringar av patienterna som identifierades: “hanterbara”
“oförutsägbara” “känslosamma” och
“farliga”, vid vårdandet av patienter med psykisk sjukdom. För
sjuksköterskorna var kategoriseringen ett sätta underlätta hanteringen av patientgruppen.
Björkman, A. m.fl.
2019 Sverige
Syftet med studien var att utforska distriktsköterskors reflektioner och upplevelser av att vårda psykiskt sjuka patienter i primärvården.
Metod för datainsamling:
Kvalitativ, beskrivande.
Urval: 5 vårdcentral i närområdet, medvetet urval av deltagare. 8 distriktsköterskor deltog.
Bortfall: 0 st.
Analysmetod: Induktiv innehållsanalys.
I studiens resultat framkommer det att tre olika teman genererades som distriktsköterskorna pratade kring:
patienter som alltid ”föll mellan stolarna”, begränsad på grund av bristande kunskap och resurser samt upprättning av relation baserad på tillit.
Ihalainen-Tamlander, N.
m.fl.
2016 Finland
Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors attityder till människor med psykisk sjukdom inom primärvården och undersöka associerade faktorer till attityderna.
Metod för datainsamling:
Kvantitativ tvärsnittsstudie.
Urval: Bekvämlighetsurval, enkäter skickades ut som deltagarna själva fick skicka tillbaka. Totalt deltog 218 deltagare.
Bortfall: 46 st.
I studiens resultat framkommer en positiv attityd generellt bland sjuksköterskorna till patienter med psykisk sjukdom. Det sågs även en vilja för att hjälpa denna patientgrupp.
Sjuksköterskor utan förkunskap kring psykiatri eller yngre sjuksköterskor var dock mer rädda för denna patientgrupp.
Marynowski-Traczyk, D.
& Broadbent, M.
2011 Australien
Syftet med studien var att få en förståelse för sjuksköterskor i en akutvårdsavdelnings erfarenheter vid vårdandet av psykiskt sjuka patienter.
Metod för datainsamling:
Kvalitativ, hermeneutisk fenomenologisk.
Urval: Medvetet urval,
sjuksköterskor med någon grad erfarenhet av att vårda psykiskt sjuka patienter. 6 st deltog.
Bortfall: 0 st.
Analysmetod: Tematisk analys.
I studiens resultat framkommer det att en ökning av patienter med psykisk sjukdom har setts på
akutvårdsavdelningen. Tidsbrist påverkade både denna patientgrupp samt vården som sjuksköterskor gav.
Akutvårdsavdelningens miljö var även beskriven som opassande vid vård av psykiskt sjuka patienter och deras unika behov.
Plant, L. & White, J.
2013 USA
Syftet med studien var att beskriva upplevelsen och känslorna av att vårda patienter med psykisk
sjukdom på en akutvårdsavdelning.
Metod för datainsamling:
Kvalitativ, djupgående intervjuer.
Urval: Ett lokalt sjukhus som inte hade en psykatrisk avdelning valdes. Flyers om studien sattes upp och skickades ut till
sjuksköterskorna som jobbade på avdelningen. 10 sjuksköterskor valde att delta i studien.
Bortfall: 0 st.
Analysmetod: Krueger and Caseys kvalitativa analys för
fokusgrupper.
I studiens resultat framkommer det att sjuksköterskorna upplevde vårdandet av patienter med psykisk sjukdom som utmanande. Dock så gjorde
sjuksköterskorna sitt bästa utifrån de erfarenheter och den kunskap de besatt.
Vissa sjuksköterskor upplevde patienterna som
uppmärksamhetssökande och manipulativa.
Pereira, L. m.fl.
2019 Brasilien
Syften med studien var att analysera svårigheter som sjuksköterskor möter vid vård av patienter med psykisk samt somatisk samsjuklighet i en akutvårdsavdelning.
Metod för datainsamling:
Kvalitativ, beskrivande samt explorativ.
Urval: Bekvämlighetsurval, 12 sjuksköterskor deltog.
Bortfall: 0 st.
Analysmetod: Innehållsanalys.
I studiens resultat framkommer det att två kategorier identifieras utifrån den information som sjuksköterskorna uppgav: svårigheter vid vårdandet av patienter med psykisk och somatisk samsjuklighet samt
förbättringsområden vid vård av dessa patienter. Första kategorin beskrev
svårigheter relaterat till bland annat brist på resurser och en vård- samt arbetsmiljö som inte var anpassat.
Andra kategorin beskrevs bland annat hur ett upprättat flödesschema kunde förbättra vårdkvalitén.
Poggenpoel, M. m.fl.
2011 Sydafrika
Syftet med studien var att undersöka och beskriva
sjuksköterskors erfarenheter av att interagera med patienter med psykisk sjukdom på
medicinavdelningar på ett sjukhus i Johannesburg.
Metod för datainsamling:
Kvalitativ fenomenologisk.
Individuella djupgående
fenomenologiska intervjuer samt observationer.
Urval: Medvetet urval. Deltagarna rekryterades från 3 olika
avdelningar på ett sjukhus.
Dataanalys: Öppen kodning.
Totalt deltog: 8 sjuksköterskor.
Bortfall: Framgår ej.
I studiens resultat framkommer det att sjuksköterskorna kände sig frustrerade, olyckliga och rädda på grund av brist på resurser, okunskap och kompetens vid vårdandet av patienter med psykisk sjukdom.
van der Kluit, M. m.fl.
2013
Nederländerna
Syftet med studien var att
undersöka faktorer som påverkar attityder hos sjuksköterskor som vårdar patienter med psykiatrisk samsjuklighet på ett
rehabiliteringscenter
Metod för datainsamling:
Kvantitativ, enkätstudie, tvärsnittsstudie
Urval: Stratifierat urval, antal som deltog var 358 st.
Bortfall: 5 st
Analysmetod: SPSS 15
I studiens resultat framkommer det att känslor av kompetens, stöd och erfarenhet av psykiatrisk omvårdnad var faktorer som hade betydelse för sjuksköterskornas attityder gentemot patienterna. Det upplevda stödet hade starkast koppling till känslan av kompetens.
Weare, R. m.fl.
2019
Syftet med studien var att undersöka
intensivårdssjuksköterskors kunskaper, färdigheter och
Metod for datainsamling:
Kvantitativ explorativ. Ett frågeformulär utformades och skickades ut via mail.
I studiens resultat framkommer det att sjuksköterskor uttryckte ett behov av vidareutbildning samt stöd från bland annat psykiatrivården för att vårda
Bortfall: 2 st.
Analysmetod: Deskriptiv statistik.
Zolnierek, C. &
Clingerman, E.
2012 USA
Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans
upplevelser av att vårda en patient med psykisk sjukdom på en somatisk avdelning.
Metod för datainsamling:
Kvalitativ, fallstudie, semi- strukturerad intervju Urval: Medvetet bekvämlighetsurval, en
sjuksköterska som jobbade på en medicin/kirurgisk avdelning som haft ansvar över en psykiskt sjuk patient det senaste året.
Bortfall: 0 st.
Analysmetod: Innehållsanalys.
I studiens resultat framkommer det att sjuksköterskans upplevelser utgick från fyra olika kategorier, obehag,
svårigheter, stress samt brist på professionell tillfredsställelse.
Sjuksköterskan beskrev även att hon inte kände sig tillräckligt förberedd för situationerna som uppstod och såg vårdandet av patienter med psykisk sjukdom som frustrerande.
