Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i Pedagogik C, 15 hp.
Emotionell utmattning
Varför drabbas anställda inom Socialtjänsten?
Rapport VT19
Viktoria Haern
Handledare: Esther Hauer och Leo Berglund Examinator: Andreas Rydberg
Sammanfattning
Syftet med föreliggande studie är att genom en kvantitativ metod i form av resultatet av en longitudinell enkätstudie bestående av urvalsgruppen socialsekreterare, undersöka varför socialsekreterare drabbas av emotionell utmattning. Studien ämnar även belysa pedagogik inom arbetslivet genom att studera och diskutera vilken betydelse det sociala samspelet i socialsekreterarnas arbetsgrupp har på socialsekreterarnas upplevelse av sin arbetsmiljö.
Föreliggande studie ämnar även få svar på vilka bakgrundsfaktorer som bidrar till emotionell utmattning, vilka arbetsmiljöfaktorer som bidrar till emotionell utmattning, vad som kan lindra symptom av emotionell utmattning hos individer som arbetar inom socialtjänsten kommer att även att diskuteras.
Resultatet visar på att de oberoende variablerna sammantaget förklarar 28 % av variationen i den beroende variabeln, det vill säga emotionell utmattning, varför socialsekreterare drabbas av just emotionell utmattning. Detta är till följd av individfaktorer och arbetsmiljöfaktorer.
Individfaktorerna kön, ålder och civilstånd visas vara statistiskt signifikanta medan hemmavarande barn inte är statistiskt signifikant. Gällande arbetsmiljöfaktorerna är det individens kommunikation med sin arbetsledare, mängden kvantitativa krav, mängden kvalitativa krav, det som individen anser är oskäliga arbetsuppgifter samt individens känslor inför sitt arbete som visas ha ett statistiskt signifikant värde för emotionell utmattning.
Föreliggande studies resultat ligger i linje med tidigare forskning. Tidigare forskning visar att individer som upplever en hög andel krav samt att de har lite kontroll över sitt arbete och lägre andel av socialt stöd eller att deras stöd och/eller resurser inte motsvarar de krav de upplever, löper större risk att drabbas av emotionell utmattning vilket föreliggande studie i stort bekräftar. Vad föreliggande studies resultat visar som inte går i linje med tidigare forskning är att om en individ har hemmavarande barn så har detta inget samband med om denne drabbas av emotionell utmattning. De flesta socialsekreterare är kvinnor och kvinnor besitter en omsorgsaspekt i sitt sociala genus varför relationen mellan omsorg och emotionell utmattning även diskuteras.
Sökord: Emotionell utmattning, Utmattning, Stress, Compassion fatigue, Emotionella krav, Känslomässiga krav och Socialsekreterare.
Abstract
The purpose of the present study is to investigate, through a quantitative form of method the result of a longitudinal survey consisting the selection group of social secretaries, why social secretaries suffer from emotional exhaustion. The study also aims to illustrate pedagogy within working life by studying and discussing the importance of the social interaction in the social secretaries working group on the social secretaries experience of their work
environment. The present study also aims to get answers to what background factors
contribute to emotional fatigue, which work environment factors that contribute to emotional exhaustion and what can alleviate symptoms of emotional exhaustion in individuals who work within the social services will be discussed.
The result shows that the independent variables together explain 28% of the variation in the dependent variable, that is, emotional fatigue, why social secretaries suffer from emotional exhaustion. This is due to individual factors and work environment factors. The individual factors gender, age and marital status are shown to be statistically significant, while home- living children are not statistically significant. Regarding the working environment factors, the individual's communication with the supervisor, the amount of quantitative requirements, the amount of qualitative requirements, what the individual considers unreasonable tasks and the individual's feelings for his / her work, all of these are shown to have a statistically significant value for emotional exhaustion. The results of the present study are in line with previous research. Previous research show that individuals who experience a high proportion of requirements and that they have a small amount of control over their work and a lower proportion of social support or that their support or resources do not meet the requirements they experience, run greater risk of being affected by emotional exhaustion which the present study broadly confirms. What the results of the present study show that is not in line with previous research is that if an individual has children at home, this has no connection with whether social secretaries are affected by emotional exhaustion. Most social secretaries are women and women have caring tendencies in their social gender, which is why the
relationship between care and emotional exhaustion is also being discussed.
Keywords: Emotional exhaustion, Compassion fatigue, Exhaustion, Stress, Emotional demands, Social secretaries
Innehållsförteckning Innehåll
1. Inledning ... 1
1.1 Definitioner ... 3
2. Bakgrund ... 4
3. Syfte och frågeställningar ... 7
3.1 Syfte ... 7
3.2 Frågeställningar ... 7
4. Forskningsöversikt ... 8
4.1 Litteratursökning och bearbetning ... 8
4.2 Sammanfattning av tidigare forskning ... 8
4.3 Tidigare forskning ... 9
4.4 Studiens bidrag till forskningen... 13
5. Teoretisk utgångspunkt ... 14
5.1 Individfaktorer – copingstrategier ... 14
5.2 Arbetsmiljöfaktorer ... 15
6. Metod... 17
6.1 Metodval ... 17
6.2 Datainsamling ... 18
6.4 Genomförande ... 19
6.5 Reliabilitet, validitet och replikerbarhet ... 20
6.6 Etiska ställningstaganden ... 21
7. Resultat och analys ... 22
8. Diskussion ... 28
9. Slutsats... 33
9.1 Förslag till framtida forskning ... 35
Referenser ... 36
Bilaga 1 Enkäten som respondenterna besvarat ... 38
1
1. Inledning
En kraftig ökning av stressrelaterade sjukdomar, där emotionell utmattning innefattas, har observerats de senaste årtiondena. Enligt Perski et al. (2002) är kvinnor som arbetar inom offentlig sektor en grupp där detta är särskilt märkbart.
I föreliggande studie studeras begreppet emotionell utmattning vilket av Figley (1995) beskrivs som en form av stress som uppstår genom att hjälpa eller att ha en önskan om att hjälpa traumatiserade eller lidande personer. Perski et al. (2002) menar att sömnbesvär, långvarig trötthet och kognitiva besvär så som koncentrationssvårigheter är vanliga symptom hos individer som drabbas av emotionell utmattning.
Fysiska och psykiska symtom på utmattning, brist på psykisk energi och känslomässig labilitet är enligt Socialstyrelsen (2003) några av kriterierna för att fastställa diagnosen utmattningssyndrom. Fysiska och psykiska symtom på emotionell utmattning är enligt Joinson (1992) kronisk trötthet, irritabilitet, olustkänslor och bävan inför att gå till sitt arbete, förvärring av fysiska sjukdomar samt brist på glädje i livet.
Bakker och Demerouti (2017) förklarar att individers personlighetsdrag ligger till grund för hur individer hanterar stress och därmed inte drabbas av emotionell utmattning, här nämns bland andra optimism och självkänsla som personlighetsdrag som fungerar som resurser.
De flesta socialsekreterare är kvinnor och kvinnor har en omsorgsaspekt i sitt sociala genus vilket kan vara en anledning till att fler kvinnor drabbas av emotionell utmattning. Empati är en betydande del för arbetet inom socialtjänsten då det hjälper till att frambringa en bra relation till dem som söker stöd och hjälp hos en socialsekreterare. Detta arbete kan många gånger vara emotionellt påfrestande och kan leda till emotionell utmattning vilket även medför ett minskat intresse för arbetet vilket inte är positivt för vare sig individen själv eller för dennes klienter. Det är enligt Socialstyrelsen (2009) tyvärr en väldigt stor del av de som arbetar inom social- och hälsovård som någon gång känner av emotionell utmattning. Hur symptomen av emotionell utmattning kan lindras är en fråga föreliggande studie ämnar diskutera till viss del.
Det finns många studier om stress samt ett antal om just emotionell utmattning, däremot har i alla fall inte jag funnit någon studie om emotionell utmattning som berör just
socialsekreterare. Det närmaste jag funnit är Astvik och Melin (2012) som studerat vilka copingstrategier socialsekreterare använder när de upplever stress.
Föreliggande studie har för avsikt att sprida kunskap om emotionell utmattning inom just Socialtjänsten. Om denna information sprids så kan det förhoppningsvis leda till att arbete för att förebygga emotionell utmattning blir en del av de utbildningar socialsekreterare tar del utav. Socialstyrelsen (2003) benämner utbildningar som inkluderar inlärningsteori samt att individerna får lära sig att hantera sina tankar och känslor vilka är psykopedagogiskt inriktade
2 insatser som ger individerna verktyg vilka kan reducera upplevelser av stress. Denna typ av insatser kan öka medvetenheten om fenomenet emotionell utmattning samt eventuellt
motverka vissa faktorer som leder till emotionell utmattning vilket skulle skapa en bättre hälsa på arbetsplatser runt om i landet.
3
1.1 Definitioner
Emotionell utmattning
Emotionell utmattning är enligt Figley (1995) en naturlig reaktion som inkluderar känslor och beteenden vilka uppkommer utifrån vetskapen om traumatiserade händelser som upplevs av en närstående eller i det här fallet klienter. Emotionell utmattning är stress som uppstår genom att hjälpa, eller en önskan om att hjälpa, traumatiserade eller lidande personer. Vidare har Joinson (1992) definierat emotionell utmattning som ett tillstånd av belastning på grund av en hög känsla av omtänksamhet och empati för klienterna och deras omfattande psykiska
påfrestningar.
Emotionellt arbete
Med emotionellt arbete menar Hochschild (2003) en form av arbete där medarbetaren behöver styra sina känslor, detta för att ge uttryck för passande minspel och gester för de aktuella situationerna med klienter. Socialarbetare ingår i den kategori som utför emotionellt arbete.
Hochschild (2003) menar även att då detta emotionella arbete är något som individerna har lön för så har kompetensen att styra sina känslor ett bytesvärde.
Psykosocialt arbetsklimat
Ett psykosocialt arbetsklimat innefattar enligt Berthelsen och Muhonen (2017) individernas olika uppfattningar gällande organisationen och dess riktlinjer, tillvägagångssätt och
sedvänjor för att ge individerna skydd, både säkerhetsmässigt och gällande deras psykosociala hälsa. Vidare inbegriper psykosocialt arbetsklimat att det företrädelsevis grundas på den enskilda individens upplevelse av ledningens agerande när det kommer till organisationens psykosociala arbetsmiljörisker.
Kvalitativa krav
Med kvalitativa krav menas i föreliggande studie de krav som upplevs av individen som svåra och som kan upplevas som psykiskt ansträngande av individen.
Kvantitativa krav
Men kvantitativa krav menas i föreliggande studie en hög omfattning av krav såsom en stor andel ärenden att hantera för Socialsekreteraren.
Oskäliga arbetsuppgifter
Med oskäliga arbetsuppgifter menas i föreliggande studie de arbetsuppgifter som individen, i detta fall socialsekreteraren, anser är oskäliga, ologiska eller kanske till och med onödiga.
4
2. Bakgrund
Föreliggande studie utgår från en longitudinell enkätstudie vilken genomfördes nationellt med bland annat socialsekreterare. Den enkätstudien har sedan resulterat i publikationen
”Stressrelaterad ohälsa och arbetstrivsel hos medarbetare och chefer i socialtjänsten” skriven av Jonas Welander, Wanja Astvik och Johnny Hellgren, (2017) vilka har undersökt hur faktorer i den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön påverkar stressrelaterad ohälsa och arbetstrivsel bland medarbetare i Socialtjänsten. Den studien är en delstudie i ett
forskningsprojekt kallat ”Villkor, dilemman och strategier - stressorer i socialtjänsten och dess samband med styrformer”.
Astvik och Melin (2012) förklarar att socialsekreterares arbetsuppgifter i huvudsak innefattar att hantera ärenden inom lagstadgade tidsramar. Dessa ärenden kan exempelvis vara
utredningar av olika slag beroende på vilken enhet socialsekreteraren arbetar på, exempel på enheter inom Socialtjänsten är Barn och unga, Boendeenheten och Ekonomiskt bistånd.
Socialsekreterarna uppgav enligt Welander, Astvik och Hellgren (2017) att de upplever en lägre grad av inflytande men en högre grad av kollegialt stöd. Trots den höga graden av kollegialt stöd sade sig socialsekreterare uppleva högre grad av stressymptom och bristande återhämtning samt en lägre grad av arbetstrivsel. Resultaten som Welander, Astvik och Hellgren (2017) funnit visar att socialsekreterare har många klienter, att de inte arbetat så många år inom Socialtjänsten samt att de var yngre än övriga grupper såsom
biståndsbedömare och chefer vilka också deltog i enkätundersökningen. Vidare visades att socialsekreterare upplevde en lägre andel av inflytande men en högre andel kollegialt stöd och trots den höga andelen kollegialt stöd uppgav socialsekreterare en hög andel av stressymptom, bristande återhämtning och en lägre nivå av arbetstrivsel. Arbetskraven socialsekreterare upplever och då framför allt de kvantitativa kraven förklarade fördelningen gällande
stressymptom och bristande återhämtning. Även oskäliga uppgifter bland socialsekreterarna hade ett måttligt förklaringsvärde i förhållande till stressymptom och bristande återhämtning.
Resurserna inflytande och kollegialt stöd visades också vara relevanta för upplevelsen av stressymptom och bristande återhämtning bland socialsekreterare.
Welander, Astvik och Hellgren (2017) säger att det är tydligt att socialsekreterare är en särskilt utsatt grupp vilket visas vara en följd av brister i deras psykosociala arbetsmiljö.
Resultaten visar tydligt att de kvantitativa kraven, de motstridiga kraven samt oskäliga uppgifter i kombination med lågt inflytande är avgörande faktorer för stressrelaterad ohälsa och en låg grad av arbetstrivsel.
Socialstyrelsen (2003) diskuterar den stora ökningen av långtidssjukskrivningar vilken sägs bero på arbetsrelaterad stress. Framför allt har denna ökning skett inom arbetsgrupper vilka arbetar med människor och det har visats att den försämrade psykiska hälsan är relaterad till de sjukskrivna individernas arbete och arbetssituation. Genetik och uppväxtmiljö anges vara två av flera faktorer som påverkar individernas motståndskraft mot yttre påfrestningar vilka
5 vid omfattande påfrestningar kan leda till utmattningssyndrom. Ökad arbetsbelastning och minskad arbetstrygghet anges vara troliga faktorer till varför långtidssjukskrivningar på grund av utmattningssyndrom ökat lavinartat sedan början av 2000-talet, vilket beskrivs som ett samhällsproblem.
Tre faktorer anses enligt Socialstyrelsen (2003) ingå i termen utbränd, vilket idag benämns med utmattningssyndrom, dessa tre är emotionell utmattning, förlust av empati mot klienter samt osaklig försämring av medarbetabas arbetsprestation. Detta visades redan på 1970-talet i en studie där ett stort antal socialarbetare intervjuades. Här påvisas att för hög
arbetsbelastning, liten eller ingen kontroll över det egna arbetet, en känsla av låg social och/eller ekonomisk belöning för det utförda arbetet, bristfälligt stöd från chefer och kollegor, orättvisa och känsla av att inte bli behandlad med respekt samt oenigheter avseende
värderingar i arbetsgruppen leder till emotionell utmattning samt utmattningssyndrom. Fysisk aktivitet och samtalsstöd anges av Socialstyrelsen (2003) vara faktorer som hjälper till att både förebygga och lindra symptom av stress och emotionell utmattning. Psykopedagogiskt inriktade insatser, framför allt kognitiv beteendeterapi vilket inkluderar inlärningsteori samt att lära sig att hantera sina tankar, beskrivs då som effektivt. Detta sägs leda till större kvalitet i arbetet samt minskad upplevelse av stress och olustkänslor på arbetet.
Socialstyrelsen (2009), utöver att bekräfta det man kommit fram till 2003, berör även fler faktorer som har samband med arbetsrelaterad stress såsom sömnstörningar samt att den sammantagna arbetstiden för småbarnsföräldrar har ökat. Den stress som är ihållande en längre period kan orsaka flertalet fysiska och psykiska besvär som diffusa muskelsmärtor, domningar, kronisk trötthet, sömnsvårigheter, minnesstörningar, nedstämdhet och olust.
Dessa kan vidare leda till depression eller utmattningssyndrom men även till hjärt- och kärlsjukdomar, kroniska smärtor och diabetes. De vanligaste signaler på att en individ är i riskzonen till en kritisk stressituation är brist på arbetsglädje, nedsatt arbetsförmåga,
minnesrubbningar, kronisk trötthet, sömnsvårigheter, yrsel, diffusa muskelsmärtor, ständiga infektioner samt att denne upplever tryck över bröstet.
Socialstyrelsen (2009) förklarar att god sömn är en förutsättning för att individer ska kunna hantera de ansträngningar som, i detta fall, arbetet medför samt för att kunna bibehålla kroppsligt välbefinnande detta då sömnen motverkar stress och ger kroppen återhämtning.
Bristfällig sömn kan leda till stress och stress kan, i sin tur, leda till försämrad sömn, vilket ger en ond cirkel. De individer som upplever sitt arbete som psykiskt krävande och även jäktigt tenderar att uppleva mer oro och ångest samt sömnsvårigheter, oro och ångest är mindre vanligt hos dem som inte har liknande upplevelser av sina arbeten.
Den gemensamma nämnaren enligt Socialstyrelsen (2003 och 2009) för individer som upplever sina arbeten som stressiga och psykiskt krävande är att de arbetar med människor, samtidigt är det ofta dessa individer som även upplever att de har meningsfulla arbeten.
Socialstyrelsen (2009) omnämner här forskningsstudier som påvisar att friska individer som redogjort för att de upplever sina arbeten som psykiskt krävande kan utveckla psykisk ohälsa samt värk i bland annat nacke och axlar. Vidare påpekar Socialstyrelsen (2009) att individers arbete tar allt mer av deras tid, exempelvis har kvinnors genomsnittliga arbetstid ökat med sju timmar per vecka sedan 80-talet. Detta leder i sin tur till att de som är föräldrar har allt mindre
6 tid för sina barn vilket anges ha en påverkan på den negativa utvecklingen gällande
stressrelaterade svårigheter.
Socialstyrelsen (2009) omnämner även att ytterligare en faktor som bidragit till att allt fler drabbas av stressrelaterade besvär är att individer upplever att de inte har inflytande över sina arbeten och de tillhörande arbetsuppgifterna. Det har anförts att individer idag får definiera sina arbetsuppgifter samt omfattningen av dem i större utsträckning på egen hand än vad som behövts tidigare. Även att sätta gränser för vidden av arbetsuppgifterna samt att avgöra skiljelinjen mellan arbetslivet och det privata livet är ytterligare faktorer som kan bidra till en ökad upplevelse av stress. Psykiska krav har enligt Socialstyrelsen (2009) i tidigare studier visats ha en positiv påverkan på den personliga utvecklingen men det är då i kombination med möjligheten att ha inflytande över sin arbetssituation. Att ha ett arbete där individen har inflytande samtidigt som det är psykiskt krävande förekommer nästan enbart för högre tjänstemän. I grupper av högre tjänstemän har det emellertid nu påvisats en ökning av
stressymptom och den troliga orsaken till detta är att de psykiska kraven ökat inom även dessa yrken medan möjligheten till inflytande inte har ökat.
Socialstyrelsen (2009) påvisar att ökningen av stressymptom såsom oro och ångest, ökad trötthet samt sömnstörningar börjar mellan ett till tre år innan individerna nödgas sjukfrånvaro till följd av sin arbetsrelaterade stress.
7
3. Syfte och frågeställningar
3.1 Syfte
Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka faktorer som har en inverkan på
emotionell utmattning hos socialsekreterare samt att därigenom öka medvetenheten gällande emotionell utmattning eftersom begreppet inte är lika omtalat som utmattningssyndrom.
Ytterligare syfte med föreliggande studie är att belysa pedagogik inom arbetslivet genom att studera och diskutera vilken betydelse det sociala samspelet i socialsekreterarnas arbetsgrupp har på socialsekreterarnas upplevelse av sin arbetsmiljö.
3.2 Frågeställningar
Vilka individfaktorer bidrar till emotionell utmattning?
Vilka arbetsmiljöfaktorer bidrar till emotionell utmattning?
8
4. Forskningsöversikt
I detta avsnitt presenteras den tidigare forskning som anses relevant för föreliggande studie, hur denna sökts samt vad denna tidigare forskning har för bidrag till föreliggande studie.
Stress kan definieras ur olika synvinklar och i föreliggande studie kommer framför allt arbetsrelaterad stress att beröras. I detta avsnitt presenteras publikationer som berör arbetsrelaterad stress, socialsekreterare samt emotionell utmattning.
4.1 Litteratursökning och bearbetning
Under hela studiens gång har litteratur sökts som anses vara relevant för studiens syfte och frågeställningar. Främst har litteratur anskaffats via sökmotorer, Uppsala
Universitetsbibliotek, DIVA-portal samt Google har använts för att söka artiklar samt böcker.
Vidare har det sökts på Socialstyrelsens och Hjärnfondens hemsidor för att finna publikationer och studier som är relevanta rapporter för föreliggande studie.
För att finna studier av betydelse har sökorden Emotionell utmattning, Utmattningssyndrom, Utmattningsdepression, Utmattning, Arbetsrelaterad stress, Stress, Compassion fatigue, Emotional exhaustion, Emotionella krav, Känslomässiga krav och Socialsekreterare använts.
En anledning till att så många närliggande begrepp till emotionell utmattning, som är det som studeras, användes är att ett ganska begränsat antal studier finns om just emotionell
utmattning.
Ett mycket omfattande antal studier återfanns vid dessa sökningar, vidare har de studier som ansetts vara mest relevanta för föreliggande studie valts ut. För att kunna genomföra detta urval har rubriker och abstract lästs igenom och om dessa har visats vara potentiellt relevanta för föreliggande studie har hela publikationen lästs igenom för att avgöra dennes relevans för vidare ombesörjande. De som slutligen valdes ut har sedan lästs igenom och granskats flertalet gånger.
4.2 Sammanfattning av tidigare forskning
Sammantaget visar tidigare forskning att både arbetsrelaterade och privata stressorer bidrar till emotionell utmattning. Hasselberg, Jonsdottir, Ellbin och Skagert (2014) påvisar att framför allt kvinnor är mer påverkade av privata stressorer i jämförelse med män. Hasselberg et al.
(2014) diskuterar om det är arbetsrelaterade stressorer eller icke arbetsrelaterade stressorer som i huvudsak ligger till grund för emotionell utmattning och utmattningssyndrom.
Resultatet av studien visar att det i huvudsak är de arbetsrelaterade stressorerna såsom kvalitativa krav och emotionella krav på arbetet som ligger till grund för emotionell utmattning och utmattningssyndrom. Resultatet visar även att de icke arbetsrelaterade stressorena såsom privata relationskonflikter inverkar om en individ drabbas av emotionell utmattning och utmattningssyndrom. Här påvisas även att det finns en skillnad mellan kvinnor
9 och män där kvinnor i större utsträckning påverkas lika mycket av de icke arbetsrelaterade stressorerna som de arbetsrelaterade stressorerna, männen däremot påverkas mer av de stressorer som är arbetsrelaterade än de som inte är arbetsrelaterade.
4.3 Tidigare forskning
Larkka (2014), Qvarnström (2012) och Joinson (1992) menar att de som besitter en mer diger empati löper större risk att drabbas av emotionell utmattning. Larkka (2014) har undersökt om det finns ett samband mellan emotionell intelligens och emotionell utmattning. Emotionell intelligens innefattar förmågan att uppfatta och uttrycka känslor, förstå de olika känslorna och samt styra egna och andras känslor. Hon menar att de som har hög emotionell intelligens förväntas hantera socialt ansträngande situationer på ett bättre sätt då de är bättre på att hantera både sina egna och andras känslor. Här påvisas att det finns ett samband mellan att de personer som besitter en högre emotionell intelligens i större utsträckning drabbas av just emotionell utmattning. Larkka (2014) framställer även att hög emotionell intelligens kan blir så ansträngande för de individer som besitter en hög grad av detta att det kan leda till mer negativa känslor inför arbetet. Larkka (2014) visar att ett emotionellt handlande i arbetslivet som är ytligt har en stark korrelation med en svagare känsla inför arbetet samt utmattning. En svag känsla inför arbetet och utmattning visas vara mest förknippat med täta emotionella arbetsuppgifter (såsom en socialsekreterares möten med klienter) där det är svårare att skapa djupa relationer. Larkka (2014) diskuterar även emotionellt arbete vilket är ett begrepp myntat av Hochschild (2003) som innebär att individen handskas med emotionella perspektiv i
sociala samspel inom sitt arbete samt att detta kan vara skadligt för individens välbefinnande.
Erwin et al. (2017) förklarar att emotionell utmattning är ett tillstånd som är en del i
utmattningssyndrom vilket drabbar individer som arbetar med människor. Detta är till följd av att individer som arbetar med människor frekvent har kontakt med människor som är oroliga och kommunicerar med dessa på ett varsamt vis. Vidare förklaras att emotionell utmattning kan leda till försämrad kvalitet på den professionella vård som utförs, sämre relation mellan den professionella och dennes patient, minskad empati, minskad trivsel på arbetet samt att även missbruk och självmord nämns som potentiella följder av emotionell utmattning.
Erwin et al. (2017) redogör för att 25,4% av läkarna i Malaysia visar på höga värden och 24,4% visade på måttliga värden av emotionell utmattning. 72,6% av läkarna som deltog i studien var kvinnor.
Perski et al. (2002) studerade kvinnor som arbetar inom offentlig sektor, geriatrisk vård och försäkringskassan, med syftet att kartlägga förekomsten och graden av emotionell utmattning.
Emotionell utmattning samt fysisk och kognitiv utmattning anses vara det centrala i
beteendemönstret där Perski et al. (2002) menar att ökande cynism och nedsatt prestation är mest vanligt bland individer som har människovårdande yrken och som drabbas av emotionell utmattning. I enkätstudien som genomfördes deltog 183 kvinnor som arbetar inom geriatrisk vård och 143 kvinnor som arbetar på försäkringskassan. Resultatet visar att 34% av kvinnorna som arbetar inom geriatrisk vård och 26% av kvinnorna som arbetar på försäkringskassan
10 uppvisade höga nivåer av emotionell utmattning. De kvinnor som uppvisade hög emotionell utmattning redogjorde för högre krav, lägre kontroll, högre arbetsrelaterad stress och lägre socialt stöd än övriga grupper. Resultatet visar även att de som uppvisar en hög grad av emotionell utmattning var till stor del kvinnor under 30 år samt att de mest framträdande symtomen var sömnrubbningar, trötthet och kognitiva begränsningar.
Qvarnström (2012) har undersökt förekomsten av emotionell utmattning, eller compassion fatigue som är det engelska begreppet som används här, hos ambulanssjukvårdare i Finland.
Qvarnström (2012) har visat att människors personlighet i sig är avgörande för om risken att drabbas av emotionell utmattning ökar. Bland annat så nämns empatisk och omtänksam som personlighetsdrag som ökar risken för att drabbas av just emotionell utmattning. Qvarström (2012) skildrar Nissinen (2007) som framställer emotionell utmattning som ett resultat av regelbundna möten som innehåller empatiska bemötanden, såsom en socialsekreterares samtal med klienter. Denna repeterande företeelse från den professionellas sida av att bevittna
klienters smärta påverkar individens (den professionellas) mentala välbefinnande. Emotionell utmattning innebär, enligt Nissinen (2007), ett psykofysiskt spänningstillstånd där, i detta fall socialsekreterarens, tankar både de medvetna och de undermedvetna upptas av klientens smärtande upplevelser. I Qvarnströms (2012) studie diskuteras även skillnader och likheter mellan posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och emotionell utmattning samt att personer kan diagnostiseras med PTSD, utmattningssyndrom (utbrändhet) eller depression trots att
emotionell utmattning borde vara den korrekta diagnosen. Detta sker då dessa olika diagnoser är mycket lika och inte alltid kan särskiljas. Studiens resultat visar att emotionell utmattning förekommer inom ambulanssjukvårdarnas yrke och att det tar sig olika uttryck på olika personer, exempelvis minskad arbetsmotivation samt reducerad energi är de symptom som omnämns i störst utsträckning. Individernas personlighet sägs påverka om de drabbas av emotionell utmattning och här är personlighetsdraget ”för” empatisk det som inverkar mest.
Även Joinson (1992) förklarar begreppet compassion fatigue som emotionell utmattning vilket är ett resultat av svårigheter, som sjuksköterskorna som studerats har, att betrakta en professionell distans till sina klienter. Joinsons (1992) definierar emotionell utmattning som ett tillstånd av belastning på grund av en hög känsla av omtänksamhet och empati för klienterna och deras omfattande psykiska påfrestningar. Joinson (1992) menar att de utmärkande yttringarna på att en person lider av emotionell utmattning är kronisk trötthet, irritabilitet, olustkänslor och kanske även bävan för att gå till arbetet samt förvärring av fysiska sjukdomar och brist på glädje i livet. Resultatet av denna studie visar att de
sjuksköterskor som ideligen utsätts för stressorer i form av andra människors trauman och livskriser samt att de sjuksköterskor som besitter stor empati och har svårt med att vara odelat yrkesmässiga i svåra arbetssituationer löper störst risk att drabbas av emotionell utmattning.
Även enligt Toivola (2004) förekommer copassion fatigue eller emotionell utmattning bland så kallade professionella hjälpare men Toivola (2004) menar att det är vanligt att individer som drabbats av emotionell utmattning ofta får fel diagnos. Vanliga diagnoser som ges istället för emotionell utmattning är PTSD (post traumatic stress disorder), utbrändhet eller
depression detta då symptomen är mycket lika.
11 Det resultat Toivola (2004) uppvisar är att den neurobiologiska förutsättningen för emotionell utmattning och PTSD är identiska samt att symptomen som kan uppkomma är mycket lika varandra. Vidare beskrivs hur hjärnan och dess funktioner påverkas av emotionell utmattning.
Toivola (2004) beskriver även att en individs personlighet är avgörande för risken att drabbas av emotionell utmattning samt att sekundär traumatisering kan uppstå och vara till grund för emotionell utmattning då individer som arbetar med människor emottar och bearbetar andra människors traumatiska upplevelser.
Figley (1995) menar däremot att de som varit utsatta för flera negativa händelser i sina liv var mer benägna att drabbas av emotionell utmattning då deras empatiska engagemang i klienters svårigheter kan leda till sekundärt trauma. Figley (1995) definierar emotionell utmattning som en naturlig reaktion som inkluderar känslor och beteenden vilka uppkommer utifrån vetskapen om traumatiserade händelser som upplevs av en närstående eller i föreliggande fall klienter.
Emotionell utmattning är enligt Figley (1995) stress som uppstår genom att hjälpa, eller en önskan om att hjälpa, traumatiserade eller lidande personer. Emotionell utmattning är också förbunden med en känsla av förvirring och hjälplöshet samt en större upplevelse av
utanförskap än vad som ses med utmattningssyndrom. Empatiskt engagemang med traumatiserade klienter kräver ofta att den professionella samtalar om detaljer gällande klientens traumatiska upplevelse vilket kan leda till en dramatisk återupptagning av
upplevelsen som kan ha en negativ känslomässig inverkan på den professionella. Resultatet visar att den emotionella utmattningen uppstår utifrån påminnelser om klientens trauma där den professionella känner en ihållande oro på grund av kännedom om klientens traumatiska upplevelse vilket kan leda till sekundärt trauma för den professionella. Ytterligare en del av Figleys (1995) resultat klargör att de respondenter i studien som själva erfarit fler negativa händelser i sina liv var mer benägna att uppleva stress samt att de respondenter som
uppfattade att de fick tillräcklig information för att genomföra bra samtal med sina klienter visade på en lägre upplevelse av stress. Dessa resultat går ungefär i samma linje som övrig forskning gällande emotionell utmattning som presenterats där vissa är mer utvecklade i sin beskrivning till vad som bidrar till emotionell utmattning.
Astvik och Melin (2012) diskuterar istället hur olika individer hanterar de krav som socialsekreterare får hantera i sin yrkesvardag.
Astvik och Melin (2012) har studerat socialsekreterares arbetsförhållanden och ser att de utsätts för en hög arbetsbelastning vilket är en av de största orsakerna till arbetsrelaterad stress. Förutom socialsekreterarnas höga arbetsbelastning ligger även ett stort eget ansvar på dem och därmed är deras sätt att hantera krav avgörande för hur de mår efter en tid i arbetet.
Astvik och Melin (2012) studerar därmed stress och copingstrategier som används i relation till den kontext som socialsekreterarna befinner sig i. Vidare visade studien att
socialsekreterarna i huvudsak använde sig av fem olika copingstrategier vid stress till följd av hög arbetsbelastning. Dessa är kompensatoriska strategier, kravsänkande strategier,
disengagemang, voice och exit. Det visades även att socialsekreterarna använde sig av flera strategier samtidigt samt att de kunde ändra strategier efter hand. Med kompensatoriska strategier menas att individen försöker kompensera för de ökade kraven och upprätthålla samma kvalitet på arbetet, exempel på kompensationer är att arbeta övertid, sjuknärvaro,
12 kortare och färre raster och ta med sig arbete hem. Kravsänkande strategier innebär att
socialsekreterarna accepterar en sämre kvalitet på det arbete de utför. Med disengagemang menas att socialsekreterarna slutar eller åtminstone minskar sitt engagemang i arbetsgruppen vilket kan vara en följd av personalomsättning, detta medför dock att det sociala stödet från arbetsgruppen försvinner eller i varje fall minskar. Voice-strategier innefattar att
socialsekreterarna yttrar sitt missnöje med den rådande arbetsbelastningen. Exit beskrivs som den mest progressiva strategin vilken innefattar att socialsekreterarna undflyr
arbetssituationen som uppfattas som ohållbar och säger upp sig från sitt arbete.
Individer som besitter många arbetsrelaterade resurser klarar enligt Xanthopoulou et al.
(2007) samt Bakker; Van Veldhoven, och Xanthopoulou, (2010) lättare av en hög andel arbetsrelaterade krav utan att drabbas av emotionell utmattning. Xanthopoulou et al. (2007) fann i sin studie bland hemvårdspersonal att de som har flera arbetsresurser, så som socialt stöd, resultatåterkoppling och möjligheter till professionell utveckling, kunde dämpa
proportionen mellan arbetsrelaterade krav, så som emotionella krav, hög arbetsbelastning och fysiska krav, och utmattning. Detta innebär att hemvårdspersonal inte upplevde höga nivåer av utmattning och cynism efter konfrontationer med krävande klienter när de upplevde att de hade tillräckliga resurser. Arbetsrelaterade resurser korrelerar negativt med utmattning och cynism. De arbetsrelaterade kraven har ett positivt samband med utmattning och cynism medan de arbetsrelaterade resurserna motverkar utmattning och cynism vilket visar att om kraven är större än resurserna så drabbas individerna av utmattning.
Bakker et al. (2010) visade att 88% av alla möjliga interaktioner mellan höga arbetsrelaterade krav och individens arbetsrelaterade resurser var statistiskt säkerställt gällande arbetsglädje och individens engagemang i sitt arbete. Sammantaget visar dessa resultat att medarbetare som har många arbetsrelaterade resurser tillgängliga kan klara sig bättre när de utsätts för höga arbetsrelaterade krav. De arbetsrelaterade resurser som studerades var stöd från kollegor, stöd från arbetsledare, autonomi, möjlighet till kompetensutveckling, möjlighet att påverka beslut, resultatåterkoppling och karriärmöjligheter. De arbetsrelaterade krav som studerades var känslomässiga krav och hög arbetsbelastning.
De Jonge och Dormann (2006) utvecklar detta och menar att det är först när de
arbetsrelaterade resurserna är av samma typ som de arbetsrelaterade kraven, exempelvis emotionellt stöd och emotionella krav, som resurserna skyddar mot eventuell emotionell utmattning. De Jonge and Dormann (2006) genomförde två longitudinella studier med 280 personer i den ena och 267 personer i den andra studien vilka alla arbetade inom sjukvården.
De sökte samband mellan arbetsrelaterade krav och arbetsrelaterade resurser och studien visade att en form av buffert eller skydd för individen uppstår först när liknande typer av krav och resurser matchar varandra som exempelvis emotionella krav på arbetet och emotionellt stöd från kollegor. Resultatet visar därmed att de arbetsrelaterade resurserna är minst benägna att hjälpa mot de arbetsrelaterade kraven om som inte är av likande typ och leder då i större utsträckning till emotionell utmattning.
13 Bakker och Demerouti (2017) presenterar ett antal studier vilka åskådliggör att för hög
arbetsbelastning, känslomässiga krav på arbetet, fysiska krav på arbetet samt att det uppstår konflikt mellan arbetstiden och tiden i hemmet med familjen, är faktorer som bidrar till att individer drabbas av utmattning. Vidare beskriver författarna utifrån flertalet studier att utmattning till följd av arbetssituationen kommer av höga krav på arbetet och brist på
tillgångar som exempelvis hjälp. Vidare förklarar Bakker och Demerouti (2017) att en del av det som benämns som resources är individens egna egenskaper som exempelvis optimism och självkänsla. De presenterar även en studie som visar att individer som utsatts för en hög andel krav, kvalitativa och kvantitativa krav, i sitt arbete drabbades i större utsträckning av
utmattning 1,5 år efter mätningen av deras upplevelse av sin arbetsmiljö.
Berthelsen och Muhonen (2017) studerar PSC-modellen, där PSC står för psykosocialt säkerhetsklimat. Longitudinella studier visar att känslomässiga och kvantitativa krav på arbetet, arbetstagarnas inflytande på arbetet samt deras möjlighet att utvecklas påverkar deras engagemang i arbetet och att detta kan leda till stress samt utmattning och depression. De menar att arbetstagarnas krav, möjlighet till inflytande och utveckling är förenligt med organisationen som medarbetarna arbetar i och inte med medarbetarna som individer.
Berthelsen och Muhonen (2017) har här gjort en enkätstudie utifrån PSC på en socialtjänst i Sverige där det var 819 respondenter (713 som besvarade alla frågor) där resultatet visade att psykosocialt säkerhetsklimat korrelerar negativt med känslomässiga krav och utbrändhet, vilket kan liknas med emotionell utmattning. Med detta menas alltså att vid ett starkare psykosocialt säkerhetsklimat på arbetsplatsen utsätts färre medarbetare för känslomässiga krav och utbrändhet. Det psykosociala säkerhetsklimatet korrelerar däremot positivt med engagemang i arbetet vilket betyder att medarbetarnas engagemang och känslor inför arbetet ökar vid ett bättre psykosocialt arbetsklimat.
4.4 Studiens bidrag till forskningen
Sammantaget visar tidigare forskning att det finns ett antal studier om emotionell utmattning som till stor del genomförts inom vårdande yrken. Tidigare forskning visar bland annat att individens kön är av betydenhet för emotionell utmattning, även de antal krav som en individ utsätts för samt individens ålder visas ha betydelse för i vilken utsträckning individer drabbas av emotionell utmattning. Den forskning som presenteras ovan berör olika aspekter av
emotionell utmattning och bedöms vara i behov av att utvecklas ytterligare.
Föreliggande studie bidrar med att studera emotionell utmattning bland socialsekreterare i Sverige där studiens fokus är att studera vad som leder till att socialsekreterare drabbas av emotionell utmattning. Det som skiljer föreliggande studie från tidigare forskning är att emotionell utmattning inte studerats beträffande socialsekreterare tidigare. Genom
föreliggande studie uppmärksammas emotionell utmattning inom Socialtjänsten och vad som bidrar till detta vilket medför att ett mer aktivt arbete för att minska förekomsten av
emotionell utmattning inom Socialtjänsten kan genomföras.
14
5. Teoretisk utgångspunkt
I detta avsnitt kommer både individfaktorer och arbetsmiljöfaktorer presenteras i två olika teorier. Lazarus (1999) copingteorier står för individfaktorerna samt Karaseks och Theorells (1990) krav-, kontroll- och stödmodell står för arbetsmiljöfaktorerna.
Individfaktorerna innefattar hur individer handskas med stressande situationer genom olika stresshanteringsstrategier som Lazarus (1999) kallar problemfokuserad coping och emotionell coping vilket åsyftar till att individens kognitiva processer ändras till ett specifikt beteende utefter rådande situation.
Arbetsmiljöfaktorerna innefattar arbetskontroll, egenkontroll och socialt stöd. Karasek och Theorells (1990) krav-, kontroll- och stödmodell belyser samspelet mellan krav som är höga eller låga, hur mycket kontroll individen har över sitt arbete samt hur stor andel socialt stöd individen har och hur detta sedan påverkar dennes hälsa, känslor inför sitt arbete samt dennes psykosociala arbetsupplevelser.
5.1 Individfaktorer – copingstrategier
Enligt Lazarus (1999) använder individer coping för att handskas med olika situationer som upplevs stressande. Hur en individ handskas med dessa situationer kommer sig av flertalet faktorer som exempelvis dennes hälsa, dagsform och trosuppfattning. Även individens
tillgångar och sociala nätverk, som exempelvis individens familjebild och civilstånd, påverkar hur situationer hanteras. Lazarus copingteori uppdelas i två generella begreppsklasser:
problemfokuserad coping och emotionell coping. En individ kan använda sig av båda strategierna beroende på vilken situation individen befinner sig i. Hur strategierna används kan också ändras över tid.
Lazarus (1999) definierar stress och emotionell utmattning som psykologiska och fysiologiska effekter på yttre och inre krav och påfrestningar, vilka föranleder förändringar i individens beteende. Lazarus transaktionsteori förklarar stress genom kognitiva primära och sekundära tolkningar, det vill säga hur individen ser på stress och om denne känner att den kan ge sig i kast med situationer som uppkommer, de resurser individen har och hur dennes tolkningar av situationer utspelas till följd av de resurser som finns tillgängliga och vilka val individen gör.
Hur tolkningen av situationen tillfogas, med andra ord hur en potentiell fara eller ett hot leder till kroppsliga reaktioner hos individen. Dessa reaktioner uppstår genom det som kan ses samt tankar som inträder, detta resulterar sedan i ett specifikt beteende hos individen. Hur individen ser på situationen är på så sätt avgörande för dennes reaktioner på de externa krav som
individen utsätts för.
Vidare förklarar Lazarus (1999) att mental stress kan uppdelas i två delar, emotionell stress och kognitiv stress. Skillnaderna i stressymptomen är att vid emotionell stress uppstår en bestående irritabilitet, olustkänslor, hetsigt humör eller depression. Vid kognitiva stress
15 inträder istället sämre minne, sämre förmåga att bedöma olika situationer samt sämre
koncentrationsförmåga. Lazarus (1999) menar att känslor, stress och coping påverkar varandra och är beroende av varandra.
Coping åsyftar till olika stresshanteringsstrategier. Coping utvecklas via individens kognitiva processer till ett specifikt beteende. För att hantera interna och externa påfrestningar mot stress ändras de kognitiva processerna och beteendet kontinuerligt. Coping innefattar därmed den metod individer använder för att hantera situationer som kan tyckas vara stressande. I och med att stress och coping samverkar medför det att när en individs coping inte fungerar bra är individens stressnivå hög och när dennes coping fungerar bra är stressnivån låg.
Vidare menar Lazarus (1999) att det förekommer två sätt att hantera stress,
probleminriktad/kognitiv coping och känslomässig coping. En probleminriktad/kognitiv coping går ut på att kanalisera på själva problemet och hitta lösningar alternativt lära sig att reflektera över problemet och handskas med det utan en lösning. Känslomässig coping går ut på att individen inriktar sig på känslor och hanterar situationen känslomässigt och har
förtröstan till att problemet reds ut. Här håller individen sin självkänsla uppe för att nå upp till ett sinneslugn och må bra vilket kan vara genom att exempelvis undvika att tänka på
situationen eller problemet. Här menas att känslomässig coping högst troligt tillämpas då stressen blir för påtaglig. När individen upplever att det inte finns ett alternativ av
probleminriktad/kognitiv coping då denne känner att det inte går att påverka situationen, adapteras emotionerna till den aktuella situationen. Probleminriktad coping nyttjas istället ofta vid lägre ansträngningar då individen har mer insikt gällande situationen. Sammanfattningsvis kan man säga att när individen står inför en situation som kan förändras, det vill säga när individen har kontroll över situationen så dominerar problemfokuserad coping. När individen istället står inför en situation som anses vara oförändringsbar så är det i huvudsak emotionell coping som tillämpas.
Känslomässig, eller emotionell, coping kan enligt Lazarus (1999) inte anses vara
anpassningsbar, men det kan fungera bra i avgränsade situationer och tillvägagångssättet emotionell coping kan hindra individen från att bli överlastad av stress. Här förklaras också att individens ålder bringar mer erfarenhet och visdom vilket effektiviserar användningen av coping som också är bättre för individens psykiska hälsa.
5.2 Arbetsmiljöfaktorer
En individs arbetsmiljö består enligt Karasek och Theorell (1990), i första hand, av arbetskontroll, egenkontroll och ett socialt stöd. Krav-, kontroll- och stödmodellen har
kommit att bli en betydande modell betraktande studier gällande psykosocial arbetsmiljö i och med att modellen analyserar och beskriver individens upplevelser av dennes psykosociala arbetsmiljö. Till en början utvecklade Robert Karasek en modell bestående av två
psykosociala komponenter, krav och kontroll, tillsammans med den svenska stressforskaren Töres Theorell. Denna modell utvecklades senare av Jeffrey Johansson så att modellen kom
16 att innefatta även socialt stöd vilket fungerar som ett skydd mot negativa påföljder som
kommer av höga krav och lite kontroll i arbetet. Karasek och Theorells (1990) krav-, kontroll- och stödmodell kom att åskådliggöra interaktionen mellan krav som är höga eller låga, i vilken utsträckning individen har kontroll samt vilken omfattning av socialt stöd denna har och hur detta sedan påverkar individens hälsa, känslor inför sitt arbete samt dennes
psykosociala arbetsupplevelser.
Med krav menar Karasek och Theorell (1990) psykiska och fysiska krav på individens arbete.
De psykiska kraven avser den arbetsmängden individen utsätts för och den tidspress individen upplever när arbetsuppgifter ska vara färdigställda en bestämd tid. De psykiska kraven kan härmed upplevas i och med att individen uppfattar att kraven gällande arbetet är högre än den kontrollen individen upplever. De fysiska kraven berör de fysiska ansträngningar som krävs för att utföra arbetsuppgifterna men det kan också handla om obekväma arbetspositioner.
Kontroll står i sin tur för hur individen använder sin kompetens för att ta sig an och slutföra sina arbetsuppgifter. Kontroll innefattar även den möjlighet individen har att påverka hur dennes arbetsuppgifter ska genomföras. Enligt Theroell (2003) är ”kontroll i arbetet”, vilket innefattar kontroll i det dagliga arbetet såsom hur arbetsuppgifter ska genomföras, och kontroll över arbetet”, vilket innefattar de övergripande besluten, de två aspekter som har störst betydelse gällande arbetskontroll.
Karasek och Theorell (1990) vidareutvecklade krav och kontrollmodell och kom därmed även att inbegripa socialt stöd. Socialt stöd åsyftar till att individen får stöd från familj och vänner samt från arbetskollegor och från arbetsledaren. Detta stöd har visats minska negativ stress och därmed psykisk ohälsa i arbetet. Det sociala stödet har även visat att det ökar individens förmåga att använda sig av copingstrategier samt ökar glädjen och effektiviteten i arbetet.
Vidare menas att det finns två olika former av sociala stöd, emotionellt socialt stöd och instrumentellt socialt stöd. Det emotionella sociala stödet innebär att individen upplever uppskattning samt en tillhörighet i arbetsgruppen medan det instrumentella sociala stödet innebär att individen upplever att denne får stöd gällande sina arbetsuppgifter från kollegor och arbetsledare.
17
6. Metod
I detta avsnitt presenteras de metodologiska val som gjorts, en kvantitativ metod i form av resultatet av en longitudinell enkätstudie bestående av urvalsgruppen socialsekreterare.
Ursprungligen kommer enkätsvaren från Welander, Astvik och Hellgren (2017) som presenterar ”Stressrelaterad ohälsa och arbetstrivsel hos medarbetare och chefer i
socialtjänsten” vilken är en delstudie inom ett forskningsprojekt ”Villkor, dilemman och strategier - stressorer i socialtjänsten och dess samband med styrformer”. Forskningsprojektet har genomförts i samarbete med Akademikerförbundet SSR och Fackförbundet Vision och bygger på en totalundersökning via webbenkät av de två fackförbundens medlemmar som tillhör bland annat yrkesgruppen socialsekreterare. I föreliggande studie har enbart
socialsekreterare studerats.
Vidare presenterar detta avsnitt hur variablerna som studeras har analyserats i programmet PSPP. Även studiens reliabilitet, validitet och replikerbarhet presenteras samt de etiska ställningstaganden som av intresse för föreliggande studie presenteras.
6.1 Metodval
Föreliggande studie bygger på en kvantitativ metod i form av resultatet av en longitudinell enkätstudie bestående av urvalsgruppen socialsekreterare i Sverige, där dessa fått besvara enkäter med ett års mellanrum. Detta är baserat på resultat av en enkätundersökning genomförd av Welander, Astvik och Hellgren (2017) vilka studerat arbetsvillkoren inom svensk socialtjänst.
För föreliggande studie valdes att studera enkätsvar från en kvantitativ studie då ett stort antal svar är önskvärt för att få en övergripande bild av socialsekreterares upplevelse av emotionell utmattning. Det har stora fördelar att ta del av ett stort antal svar då det ger en generell bild av sakläget, detta kan med fördel sedan studeras vidare med hjälp av kvalitativa studier där ett färre antal socialsekreterare intervjuas för att ge en djupare bild av ett fåtal socialsekreterares upplevelser av emotionell utmattning.
Föreliggande studie tillämpar ett bekvämlighetsurval som Bryman (2011) menar är ett urval som finns tillgängligt. För föreliggande studie tillfogades detta materiel då det erbjöds för studien då resultatet av denna utvecklar de fynd som redan frambringats på det befintliga urvalet.
18
6.2 Datainsamling
Enkäten innehöll 194 frågor och påståenden som besvarats av socialsekreterare i Sverige.
De variabler som undersöks utifrån den genomförda enkätstudien är kön, civilstånd, om individen har hemmavarande barn, hur kommunikationen med arbetsledaren fungerar,
individens ålder, mängden kvalitativa krav, mängden kvantitativa krav, det individen anser är oskäliga arbetsuppgifter samt individens känslor inför sitt arbete. Dessa variabler har valts till följd av att de omnämns i tidigare forskning, i olika stor utsträckning, i relation till emotionell utmattning. De här variablerna studeras om de leder till emotionell utmattning och i så fall i vilken utsträckning.
Exempel på frågor i enkäten:
Har du möjlighet att påverka väsentliga beslut som gäller ditt arbete?
Kan du påverka din arbetsmängd?
Kan du påverka vad du gör i ditt arbete?
Vad har du vanligtvis för känslor inför ditt arbete när du är på väg till arbetet?
Känner du dig psykiskt trött efter arbetsdagen?
Hur uppfattar Du din egen hälsa?
Dessa frågor besvarades med ett kryss på ett av de svarsalternativ som fanns.
Exempel på påståenden i enkäten:
Ditt födelseår Kön
Civilstånd
Hemmavarande barn
Det ställs orimliga krav på mig i mitt arbete
I mitt arbete måste jag utföra saker som jag tycker skulle göras annorlunda Om jag behöver, får jag stöd och hjälp med mitt arbete från mina kollegor Jag får den uppmuntran och det stöd jag behöver av min närmaste ledning Jag har möjlighet att prata om svårigheter i mitt arbete med min närmaste chef Tycker du att klienterna som du och dina kollegor ansvarar för, får en god kvalitet?
Är du nöjd med kvaliteten på det arbete du utför?
Under perioder av hög arbetsbelastning hoppar jag över raster/ lunch för att hinna med det som ska göras
Under perioder av hög arbetsbelastning tänker jag på mitt arbete även på fritiden Jag känner mig entusiastisk inför mitt jobb
Dessa påstående besvarades med ett kryss och alternativen var: Aldrig, sällan, ibland, ofta och mycket ofta, alternativt en femgradig skala 1-5 där 1 var stämmer inte alls och 5 var stämmer helt och hållet.
De påståenden som rör variablerna kön, civilstånd och hemmavarande barn besvarades med ett kryss vid respektive påstående som stämde för var och en.
19 De påståenden och frågor som rör variabeln hur kommunikationen med arbetsledaren
fungerar är exempelvis ”Jag får den uppmuntran och det stöd jag behöver av min närmaste ledning” och ”Jag har möjlighet att prata om svårigheter i mitt arbete med min närmaste chef”.
De påståenden och frågor som rör variabeln mängden kvalitativa krav är exempelvis ”Tycker du att klienterna som du och dina kollegor ansvarar för, får en god kvalitet?” och ” Är du nöjd med kvaliteten på det arbete du utför?”.
De påståenden och frågor som rör variabeln mängden kvantitativa krav är exempelvis ”Under perioder av hög arbetsbelastning hoppar jag över raster/ lunch för att hinna med det som ska göras” och ”Under perioder av hög arbetsbelastning tänker jag på mitt arbete även på fritiden”.
De påståenden och frågor som rör variabeln det individen anser är oskäliga arbetsuppgifter är exempelvis ”I mitt arbete måste jag utföra saker som jag tycker skulle göras annorlunda” och
”Kan du påverka vad du gör i ditt arbete?”.
De påståenden och frågor som rör variabeln individens känslor inför sitt arbete är exempelvis
”Vad har du vanligtvis för känslor inför ditt arbete när du är på väg till arbetet?” och ”Jag känner mig entusiastisk inför mitt jobb”.
Enkätstudien och frågorna gällande de utvalda variablerna har besvarats av totalt 1746 socialsekreterare, både år ett och år två, och inga bortfall finns på någon av variablerna.
Av dessa 1746 personer är 89,8% kvinnor och 10,2% är män.
Respondenterna, alltså socialsekreterarna, var i åldrarna från 20 år till 69 år. Medelvärdet av åldern är 43,3 år med en standardavvikelse på 11,62.
6.4 Genomförande
Valda uppgifter som fanns registrerade efter de genomförda enkätstudierna lades in i en fil som sedan analyserades i PSPP. PSPP är ett gratis program avsett för att analysera samplad data, den har ett grafiskt användargränssnitt samt ett konventionellt kommandoradsgränssnitt, för sina matematiska rutiner använder PSPP GNU Scientific Library .
Utifrån det stora antal variabler som fanns med i det ursprungliga datasetet valdes de variabler som var avsedda att undersökas i föreliggande studie. De variabler som valdes ut var
individens kön, individens civilstånd, om individen har hemmavarande barn, hur individen uppfattar kommunikationen med sin arbetsledare, individens ålder T1*, om individen upplever att denne har mycket kvantitativa krav T1*, om individen upplever att denne har mycket kvalitativa krav T1*, individens upplever att den utför oskäliga uppgifter T1*, individens känslor inför sitt arbetee T1* och emotionell utmattning T2**.
*T1 står för att dessa uppgifter inhämtades under år ett, således när den första enkätundersökningen genomfördes.
20
**T2 står för att denna uppgift inhämtades under år två, således när den andra enkätundersökningen genomfördes.
Deskriptiva data framställdes för att beskriva deltagarnas bakgrundsinformation och kontrollera datamaterialet.
En Pearson korrelationsanalys genomfördes på variablerna för att undersöka vilka av dessa variabler som i störst utsträckning leder till, den beroende variabeln, emotionell utmattning samt om dessa resultat var statistiskt signifikanta.
Vidare framställdes en linjär regressionsanalys med emotionell utmattning vid studiens andra år som beroende variabel och de övriga variablerna, förutom ”Hemmavarande barn” då denna visades inte vara statistiskt signifikant för emotionell utmattning, som oberoende variabel.
Resultaten av den linjära regressionsanalysen analyserades samt vilka av variablerna som visades vara statistiskt signifikanta i relation till variabeln Emotionell utmattning T2.
Avslutningsvis genomfördes även två korstabeller mellan Emotionell utmattning T2 och Ålder, uppdelat i tre ålderskategorier, samt Emotionell utmattning T2 och hemmavarande barn för att vidare undersöka dess relevans.
6.5 Reliabilitet, validitet och replikerbarhet
Bryman (2011) förklarar att reliabilitet och validitet har stor betydelse gällande att säkra kvaliteten på en kvantitativ studie. Reliabilitet avser frågor som förknippas med hur tillförlitliga mätningarna är, exempelvis så påverkar svåra ord i en enkätundersökning
studiens reliabilitet då informanterna kanske inte fullt ut förstått de frågor som de besvarat. Då föreliggande studie baseras på resultat från en tidigare genomförd longitudinell enkätstudie så har inte reliabiliteten avseende språket i enkäterna kunnat påverkas däremot har frågorna i enkäterna studerats för att säkerställa att för svåra ord inte använts.
Förutom reliabilitet så menar Bryman (2011) att även hög validitet är av vikt för studiens kvalitet. Validitet handlar om att frågorna i enkätstudien mäter det de avser mäta, i detta fall emotionell utmattning. Även detta är något som inte kunnat påverkas men enkätstudiens frågor har studerats för att se att de mäter just emotionell utmattning.
Replikerbarhet är enligt Bryman (2011) ytterligare en viktig bedömningsgrund vid
vetenskapligt arbete. Replikerbarhet innebär att en vetenskaplig studie och dess tillhörande resultat åter ska vara möjlig att genomföra varför forskaren är föreskriven att grundligt beskriva studiens tillvägagångssätt. I föreliggande studie finns tillvägagångssättet beskrivet under rubriken ”Metod” varför denna studie anses vara replikerbar.
21
6.6 Etiska ställningstaganden
Bryman (2011) förklarar att konfidentialitet, integritet, frivillighet, och anonymitet är de etiska frågeställningar som är grundläggande för de informanter som själva väljer, eller på annat sätt, är involverade i svensk forskning. Det är av största vikt att utgå från dessa etiska principer och därmed bereda för den tillit som är nödvändig för att informanterna ska få trygghet i sin medverkan.
I föreliggande studie har samtliga etiska krav uppfyllts då respondenterna informerades vid enkätens genomförande om dennes syfte, att deltagandet var frivilligt, att de hade möjlighet att avbryta sitt deltagande när helst de ville samt information gällande att personliga uppgifter inte lämnas ut.
Principen att forskning ska göra gott är genomgående i föreliggande studie varför Vetenskapsrådets (2002) etiska riktlinjer såsom informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet, efterföljs i största möjliga mån.
Informationskravet handlar om att de individer som deltar i föreliggande studie vilka är de respondenter som deltagit i tidigare nämnd enkätundersökning. Respondenterna ska delges information om eventuella fördelar och nackdelar som kan medföras i samband med deras deltagande. Respondenterna ska få information om studiens syfte samt att deltagandet är frivilligt och att de när som helst kan välja att avbryta sin medverkan.
Samtyckeskravet innefattar att deltagarna själva har rätt att besluta kring sin medverkan i studien.
Konfidetialitetskravet innefattar att uppgifter om respondenterna samt den information som de uppger i enkäten ska hanteras med aktsamhet.
Nyttjandekravet innefattar att den information som inhämtas i enkätstudien av respondenterna inte används till annat än forskning.
22
7. Resultat och analys
I detta avsnitt presenteras resultat av de individuella och de arbetsmiljömässiga faktorer som leder till emotionell utmattning för anställda inom Socialtjänsten vilket sedan analyseras.
I tabell I presenteras korrelationer mellan alla studiens variabler vid T1 och emotionell utmattning T2. Tabellen visar att samtliga variabler (T1) förutom hemmavarande barn, är signifikant korrelerade med emotionell utmattning (T2). Här visas också att kvalitativa krav, kvantitativa krav, det som av individerna anses vara oskäliga arbetsuppgifter samt de känslor individerna har inför sina arbeten på socialtjänsten är de faktorer som i störst utsträckning samvarierar med emotionell utmattning.
I Tabell II presenteras en linjär regressionsanalys med emotionell utmattning T2 som
beroende variabel och övriga variabler, utom hemmavarande barn, som oberoende variabler.
Vidare presenterar Tabell III en korstabell med Emotionell utmattning T2 och Hemmavarande barn för att vidare undersöka signifikansen, likaså i Tabell IIII där ytterligare en korstabell presenteras med emotionell utmattning T2 och Ålder som är uppdelad i tre kategorier.
Inledningsvis manifesteras här en korrelationstabell med de olika variabler som valts att studeras om de har något samband med emotionell utmattning.
Tabell I
Korrelationtabell mellan alla studiens variabler
Tabell I visar här att samtliga variabler, förutom hemmavarande barn, är signifikanta i relation till emotionell utmattning. Här visas också att kvalitativa krav, kvantitativa krav, det som av individerna anses vara oskäliga arbetsuppgifter samt de känslor individerna har inför sina arbeten på socialtjänsten är de faktorer som i störst utsträckning leder till emotionell utmattning.
23 Individvariablerna är enligt denna tabell mycket svaga men visas ändå ha en viss inverkan på emotionell utmattning. Vidare analys av tabellens resultat är att det sällan är svårt att få signifikanta resultat vid ett så här stort antal svar från respondenter.
Tabell II presenterar resultatet av en linjär regressionsanalys med emotionell utmattning vid studiens andra år (T2) och de övriga variablerna T1, förutom ”hemmavarande barn” då denna inte visades vara statistiskt signifikant för emotionell utmattning, som oberoende variabler.
Detta för att undersöka hur stor utsträckning dessa variabler bidrar till emotionell utmattning gällande socialsekreterare. Den beroende variabeln i regressionsanalyserna är emotionell utmattning då syftet är att undersöka om det påverkas av de övriga variablerna tillsammans som därmed blir oberoende variabler.
Tabell II
Regressionstabell med emotionell utmattning som beroende variabel och övriga variabler som oberoende variabel.
Resultaten visar att R square-värdet är 0,28. Detta indikerar styrkan på sambandet och anses generellt sett vara ett svagt till måttligt samband mellan variablerna sammantaget och emotionell utmattning. Denna modell förklarar 28% av orsaken till varför socialsekreterare drabbas av emotionell utmattning.
Resultatet av regressionstabellen visar vidare att av individvariablerna så bidrar kön (β = .25, p = 007), civilstånd (β= -.18, p=004) till att förklara emotionell utmattning, men inte ålder. Av arbetsmiljövariablerna så förklarar kommunikation med chef (β = -.05, p = .024), kvantitativa krav (β = .31, p = .000), kvalitativa krav (β = .15, p = .004), oskäliga arbetsuppgifter (β = .15, p = .001), och känslor inför arbetet (β = -.36, p = .000) att de bidrar till emotionell utmattning.
I enlighet med β-värdena under regressionskoefficienterna (unstandardized coefficients)
24 riskerar kvinnor och individer som inte är i en relation att drabbas av emotionell utmattning i högre utsträckning. Vidare, ju högre kvantitativa krav, kvalitativa krav och oskäliga
arbetsuppgifter desto högre emotionell utmatning. Ju bättre kommunikation och ju mer positiva känslor inför arbetet, desto lägre emotionell utmattning.
Gällande signifikansvärdet så kan vi se att det finns en osäkerhet av 0,00% gällande kvantitativa krav, kvalitativa krav och känslor inför arbetet samt 0,01% gällande oskäliga arbetsuppgifter vilket därmed enligt Djurfeldt, Larsson och Stjärnhagen (2010) resulterar i att detta resultat är statistiskt signifikant på den högsta nivån som är 99,9% då det finns en risk att resultatet är slumpmässigt på under 0,01%. Detta medför då att detta resultat är
generaliserbart för hela den undersökta populationen vilket här är anställda inom
socialtjänsten. Civilstånd har en osäkerhet på 0,04% vilket fortfarande enligt Djurfeldt et al.
(2010) är statistiskt signifikant till en nivå av 95%. Osäkerheten avseende variabeln kommunikation med chef är 0,24% och för variabeln kön är 0,07% och för ålder är värdet 0,499% och därför menar Djurfeldt et al. (2010) att dessa mått inte är statistiskt signifikanta.
Tabell III visar resultatet av en korstabell med variablerna emotionell utmattning vid studiens andra år (T2) och hemmavarande barn. Detta för att vidare undersöka relevansen gällande huruvida en individs familjesituation påverkar risken att drabbas av emotionell utmattning.
Tanken med detta är att undersöka, om en individ har hemmavarande barn som denne har omsorg för och uppfostrar, om detta leder till ett skydd eller en känslighet emot emotionell utmattning.
Tabell III
Korstabell med variablerna emotionell utmattning vid studiens andra år (T2) och hemmavarande barn.
25 Resultatet av korstabellen, Tabell III, visar även den att variabeln hemmavarande barn inte är signifikant i relation till emotionell utmattning.
Tabell IIII visar resultatet av en korstabell med variablerna emotionell utmattning vid studiens andra år (T2) och ålder, där variabeln ålder är uppdelad i tre spann vilka är 20-30 år, 31-49 år och 50-69 år. Detta för att vidare undersöka om, och i så fall, i vilken omfattning individens ålder har betydelse för emotionell utmattning då regressionstabellen visar att ålder inte har någon betydelse. Resultatet i regressionstabellen kan ha gett det resultatet då variabeln ålder T1 uppdelad i ett steg per ålder.
Tabell IIII
Korstabell med variablerna emotionell utmattning vid studiens andra år (T2) och ålder där variabeln ålder är uppdelad i tre åldersspann.
Resultatet av korstabellen, Tabell IIII, visar att variabeln ålder är signifikant i relation till emotionell utmattning. Här visas att det är åldersgruppen 50-69 år som i störst utsträckning drabbas av emotionell utmattning.
Föreliggande studies resultat visar i regressionstabellen att av individvariablerna så bidrar individens kön och civilstånd till emotionell utmattning men däremot inte individens ålder. I korstabellen, Tabell IIII, visas däremot att det är betydligt högre antal i, procent, som drabbas av emotionell utmattning i åldersgruppen mellan 50 och 69 år än i de andra åldersgrupperna vilket är ett signifikant resultat. Detta överensstämmer inte med tidigare forskning där Perski et al. (2002) uppger att det i högre grad är kvinnor under 30 år som drabbas av emotionell utmattning. Föreliggande studies resultat i Tabell IIII motsägs även av Lazarus (1999) som
