Specialistsjuksköterskeprogrammet
Utvärdering av RAKEL i ambulansen
Författare
Handledare
Lukas Berg
Åsa Muntlin Athlin
Examensarbete i Vårdvetenskap
Examinator
kirurgiska vetenskaper
Ewa Billing
Sammanfattning
Bakgrund: Ett gemensamt radionät har nyligen byggts och ambulans, polis och
räddningstjänst ska på detta sätt kommunicera med varandra.
Syfte: Syftet var att se om ett radiokommunikationssystem (RAKEL) har förändrat
ambulansverksamhetens möjlighet till samverkan med ambulansenheter, polis och räddningstjänst i Stockholms län och om det förbättrat patientsäkerheten. Syftet var också att utvärdera utbildning och informationsinsatser som givits i samband med införandet av RAKEL.
Metod: Ambulanspersonal arbetandes i Stockholms län som använt RAKEL fick
möjlighet att besvara en enkät. Enkäten besvarades av 73 personer. Studien var en empirisk studie med prospektiv, kvantitativ jämförande design.
Resultat: Ca en fjärdedel ansåg att användarvänligheten var låg, systemet uppfattades
av majoriteten som i normal till hög grad användarvänligt. Det var blandade åsikter om RAKEL underlättat samverkan över länsgränser. Samverkan med polis upplevts underlättats men samverkan med räddningstjänsten upplevts inte underlättats av RAKEL. Få ansåg att de fått tillräckligt med information. De flesta ansåg att de behövde mer utbildning. Många ansåg att systemet ökade patientsäkerheten.
Slutsats: Inför införandet av nytt kommunikationssystem behöver de tilltänkta
användarna mycket information och utbildning. Rutiner för samverkan genom RAKEL behöver förtydligas.
Abstract
Background: A common radionet have recently been developed to facilitate
communication between ambulance, police and rescue services.
Aim: The aim was to determine whether a radio communications system
(RAKEL) has changed the ambulances possibility for
interaction with ambulance, police and rescue services in the county of Stockholm and if it improved patient safety. The aim was also to evaluate education and information efforts in conjunction of introduction of RAKEL.
Method: Ambulance staff working and using RAKEL in Stockholm County had the
opportunity to answer a questionnaire. The questionnaire was answered by 73 people. The study was an empirical
study with prospective, comparative quantitative design.
Result: About a quarter felt that userfriendliness was low, the majority perceived the
system normal to high degree user-friendly. There were mixed opinions regarding if RAKEL facilitated interaction between muncipalities. Interaction with the police was perceived facilitated, interaction with the emergency services was not perceived facilitated by RAKEL. A few believed they had received
enough information. Most felt that they needed more training. Many felt that the system increased patient safety.
Conclusion: Prior to the introduction of new communication systems the
users-in-mind needs a lot of information and education. Procedures for interaction through RAKEL need clarification.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning...2 Nyckelord...2 Abstract...3 Keywords...3 Bakgrund...5 RAKEL...6 Ambulanssjukvård……….7 kommunikation………7 Patientsäkerhet………...8 Problemformulering………..9 Syfte……….10 Frågeställningar………10 Metod………...10 Design……….………10 Urval………10 Datainsamlingsmetod………..10 Tillvägagångssätt……….11
Bearbetning och analys………11
Etiska överväganden………..11
Resultat………12
RAKEL´s användarvänlighet………...…12
Samverkan över länsgränser………14
Samverkan mellan ambulans, polis och räddningtjänst………..14
Samverkan med polis………15
Samverkan med räddningsstjänst………..15
Utbildning och information om RAKEL……….16
Information……….16
Utbildning………...16
RAKEL och patientsäkerhet……….18
För- respektive nackdelar med RAKEL………...………19
Fördelar………...19 Nackdelar………19 Diskussion………...…20 Resultatdiskussion………20 Metoddiskussion………..22 Slutsats……….23 Referenslista………24 Bilaga 1………28
Bakgrund
RAKEL
År 2002 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare för att utreda om det fanns möjlighet att anskaffa ett gemensamt radiokommunikationsnät för skydd och säkerhet (Statens offentliga utredningar, 2003). Från början var det tänkt att Polis, Kustbevakningen, Tullverket, kommunal räddningstjänst, akutsjukvården (ambulanser samt akutmottagningar) och försvarsmakten härigenom skulle få ett och samma radionät med möjlighet att kommunicera direkt mellan enheter vid behov. Vid 2002 fanns det inom säkerhets och skyddsmyndigheterna ca 200 olika radionät med nästan ingen möjlighet till kommunikation näten emellan. Många av dessa nät byggde på föråldrad teknik där reservdelar till infrastrukturen inte längre fanns att tillgå (SOU, 2003).
Ett gemensamt nät byggdes och Myndigheten för samhällskydd och beredskap anvarar för driften av nätet (Myndigheten för samhällskydd och beredskap, [MSB] 2010). Nätet benämns RAKEL och står för radiokommunikation för effektiv ledning. År 2009 gav Myndigheten för samhällskydd och beredskap ut en rapport där
beredskapen för år 2008 bedömts (MSB, 2009). En av slutsatserna var att de
elektroniska kommunikationerna var bristfälliga i robusthet, i synnerhet då den fasta telefonin och den mobila telefonin. RAKEL presenteras som ett mer robust alternativ men på det hela taget, med alla kommunikationsmedel inräknade blir det fortfarande bristfällig robusthet. Ytterliggare en orsak till detta var att samhällsviktiga
myndigheter inte var inkopplade på RAKEL (MSB, 2009). I dagsläget, januari 2011, är 15 landsting, över 100 kommuner samt 13 statliga myndigheter anslutna till
RAKEL. Utöver detta tillkommer kommersiella aktörer som också använder RAKEL. Totalt sett finns ca 30.000 abonnenter (MSB, 2010).
Man har identifierat behovet av att snabbt kunna dela hälsoinformation mellan vårdgivare (Clancy, 2007). Institute of Medicine i U.S.A understryker att de problem som finns med att ge högkvalitativ vård skall lösas på systemnivå och inte på lokal nivå. De problem som finns med kommunikation skall altså lösas på en övergripande nivå (Institute of Medicine, 2006).
För ambulanspersonalen innebär användandet av RAKEL en ny enhet liknande en mobiltelefon. Den kan användas både som en vanlig radioapparat och för
individsamtal. Den kommer vanligtvis att bäras i bältet och varje bil har även en separat appart monterad. De enheter som fungerar som ledningsenheter i Stockholm har två RAKEL-apparter monterade i fordonen.
Att den teknik som RAKEL-nätet bygger på har inte någon negativ fysisk eller psykisk inverkan på en normal individ hävdar några studier(Röösli, 2008; Wallace et al, 2010) medans en studie visat på förändringar med förlängd rekationstid och nedsatt minnesfunktion i samband med att testpersonerna blev utsatta för radiovågor i samma och närliggande frekvensband (Zwamborn, Vossen, van Leersum, Ouwens, Mäkel, 2003). Den utrustning som finns i medicinska sammanhang bör vara skyddad mot påverkan av elektromagnetisk strålning då det är visat att cirka 4% av all
medicinsk utrustning kan bli påverkad av en mobiltelefon enligt en review-artikel som undersökt detta (Lawrentschuk & Bolton, 2004). En webb-baserad
introduktionsutbildning för RAKEL finns på myndigheten för samhällskydd och beredskaps hemsida (http://www.msb.se/rakel).
Ambulanssjukvård
Ambulanssjukvården har utvecklats från att vara en renodlad transporttjänst till att kunna erbjuda kvalificerad vård (Suserud & Svensson, 2009). I ambulansen möts två kompletterande perspektiv, medicin och omvårdnad och ambulanssjukvården kan idag genomföra undersökningar och ge behandlingar redan hemma hos patienten eller på vägen in till sjukhuset. Denna utveckling, från transporttjänst till avancerad vård, har skett under de senaste hundra åren. Det var först 1968 som, enligt lag,
sjukvårdshuvudmännen ansvarade för sjukvårdstransporterna. Innan dess kunde vem som helst med intresse införskaffa ett fordon och kalla det ambulans. Under 1980-talet infördes krav på undersköterskekompetens i ambulansen, tidigare var det vanligt med deltidsarbetande brandmän eller taxi-chafförer som framförde fordonen och gav vård. Från 2005 får endast sjuksköterskor hantera läkemedel i ambulansen vilket innebar att det uppstod ett stort behov av att få in sjuksköterskor i ambulansen (a.a.). Varje landsting är skyldigt att upprätta en plan för ambulanssjukvård (Socialstyrelsens författningssamling, 2009:10 2 kap 1§). I denna plan skall det finnas definerat bl.a antal ambulanser som är tillgängliga, organisation, tekniska lösningar för larmssystem och även kommunikationssystem (SOSFS, 2009:10 2 kap 2§). Vårdgivaren ansvarar för att rätt kompetens finns i ambulansen så att t.ex administrering av läkemedel kan ske (SOSFS, 2009:10 6 kap 1-2§). Ambulanser bemannas med
ambulanssjuksköterskor som besitter denna kompetens. Förutom detta ansvarar ambulanssjuksköterskan för omvårdnaden av patienten, att utföra undersökningar och utföra behandlingar, informera patienter och närstående. Att följa och medverka i forsknings- och utvecklingsarbete är också ambulanssjuksköterskans ansvar liksom att planera och leda och utveckla arbetet, samverka med företrädare för andra yrken, leda eller medverka i omhändertagande och vård vid stora olyckor. Detta enligt det tidigare gällande förslag på kompetensbeskrivning för sjuksköterska i ambulansvård
(Socialstyrelsen, 1997). I Stockholm idag krävs det vidareutbildning som
sjuksköterska för att få jobba inom ambulansverksamheten, det finns dock inga krav på vilken inriktning vidareutbildningen har (Stockholms Läns Landsting, 2004). Detta medför att det i ambulanserna i Stockholm idag finns sjuksköterskor med olika
inriktningar på sina vidareutbildningar.
En examen på en utbildning, exempelvis ambulanssjuksköterska, ger ett
igenkännande till professionen och visar på kunskap inom vissa specifika ämnen (Hoyt & Proehl, 2009). Vidare ger en examen en fördel vid anställning och kan ge en finansiell vinning (a.a.). En kompetensbeskrivning har till uppgift att definiera vilka kompetenser, inom vilka ämnen en ambulanssjuksköterska behöver besitta. I nuläget finns ingen egen kompetensbeskrivning för sjuksköterskor i ambulans men arbetet pågår på socialstyrelsen med att framställa en sådan.
I ambulansverksamhetens vardag ingår att kommunicera med SOS alarm, polis och räddningstjänst. Detta sker genom olika kommunikationsvägar såsom radio,
mobiltelefoni eller person till person. Kommunikation
Det finns många olika perspektiv på kommunikation och det enklaste är ett linjärt perspektiv, sändare – budskap – mottagare (Eide & Eide, 2009). Ett annat perspektiv är ett dialogperspektiv, då dialogen eller kommunikationshandlingarna delas in i
responderande och initierande. Proffesionell kommunikation med ett medvetet syfte förutsätter att initiativ och respons sker utifrån yrkeskunskap (Eide & Eide, 2009). I ambulansen sker många olika typer av kommunikation. För att räkna upp några som berör sjuksköterskan: sjuksköterskan kommunicerar med patienten, sjukhus,
alarmerande enhet, andra ambulansenheter, andra samverkande enheter och även med sjukvårdaren. Att säkra god kommunikation med patienten anses vara ett mål i
sigsjälvt men kan vara svårt då patienten exempelvis upplever svår ångest eller smärta (Nordby & Nohr, 2008).
Ambulanspersonal behöver ofta kommunicera med andra enheter såsom polis och räddningtjänst. Men det kan även vara kommunikation inom vårdkedjan där
ambulansen skickar ett EKG till hjärtavdelningen på det sjukhus dom ämnar lämna patienten på (Suserud & Svensson, 2009). Detta sker via ambulansens dator ombord som har kontakt med Stockholms läns landstings nät via det mobila nätet (a.a). Vid en större olycka där ledning behövs kommer ambulanspersonal i ledning att
kommunicera med andra ledningsenheter från polis och räddningstjänst (Hodgetts & Mackaway-Jones, 2004). Sambandsmedel för kommunikation har då (innan
införandet av RAKEL) varit radio, telefon och övriga metoder som kurir,
handsignaler och teckenspråk (a.a.). Utöver detta kommunicerar ambulansen i ledning även med egna enheter och med SOS-alarm. Därför finns det två uppsättningar
RAKEL-enheter i ledningsambulanser utöver de bärbara enheterna.
Ambulanspersonal befinner sig upprepade gånger i situationer som innehåller mänskligt lidande och även död (Jonsson, Segesten & Mattson, 2003). Dessa situationer kan upplevas som stressande och ha en negativ inverkan på hälsa. En svensk studie (Karlsson, Niemelä & Jonsson, 2010) visar på en konstant spänning som fanns även under den tid personalen sov på stationen. I ambulanspersonalens arbete sker alltså kommunikation under pressade och stressade situationer.
När man undersökt vad som gör ett team av stridspiloter framgångsrikt i relation till kommunikation har man funnit att kommunikation leder till framgång när den är tillräcklig och vid rätt tillfälle (Svensson & Andersson, 2006). Beteenden associerade till hög prestation identifierades: göra klart för alla vad som är prioriterat, utveckla en förståelse av uppdragets svårigheter, mål, informera om strategier, ge information när den behövs, tolka situationen och informera om läget. Att använda ett homogent språk och inte förhandla om när och vad något skall göras var positivt för teamets resultat (a.a.).
Införandet av ny teknologi inom vården kan få oförutsedda konsekvenser (Harrison, Koppel, Bar-Lev, 2007). Många problem som uppstår i samband med införandet av ny teknologi kan spåras till interaktionen mellan de befintliga sociala och tekniska system och den nya teknologin. Fem av dessa interaktioner är 1. Ny teknologi
förändrar befintliga sociala system. 2. Interaktionen mellan ny teknologi och befintlig teknik påverkar hur den nya teknologin används. 3. Interaktionen mellan befintliga sociala system och ny teknologi påverkar hur den används. 4. När ny teknologi används tillsammans med de sociala systemen förändrar det de sociala systemen. 5. När ny teknologi används i sociala system påverkas den och leder till förändringar i dess egenskaper (a.a.). En studie gjord i Sverige (Eriksson-Zetterquist, Lindberg, Styhre, 2009) där ny teknologi infördes visade på en upplevd högre arbetsbelastning.
Studien visar även på att relationen mellan det sociala systemet och ny teknologi är något som bör fokuseras på (a.a.).
En studie gjord i England (Talbot & Bleetman, 2007) visar att endast c:a hälften av den information som ambulanspersonalen muntligt rapporterat vid överlämning på akuten kunde återfås vid senare tillfälle. Detta trots strukturerad rapport från ambulanspersonalen (a.a). En annan studie (Jenkin, Abelson-Mitchell & Cooper, 2007) ger rekommendationen till ambulanspersonalen att ge rapporten i två faser där den kritiska informationen ges först och sedan återigen när den inititala behandlingen har påbörjats. Författarna till studien påpekar även att det kan vara frustrerande för ambulanspersonalen att få upprepa sig då det känns som om man inte blivit lyssnad på (a.a.).
I England har läkare, ambulanspersonal och tillverkare av ambulanser träffats för att tillsammans ta fram de aspekter på ambulansfordon som de tycker är viktigast. Kommunikation såväl inom som utom ambulansen var en av 9 aspekter (Hignett, Crumpton & Coleman, 2009). En annan aspekt var säkerhet under färd där patientsäkerhet var ett nyckelkrav för utvecklandet av nya ambulanser (a.a.).
Patientsäkerhet
Patientsäkerhet är ett vitt begrepp och omfattar många aspekter. Hälso och
sjukvårdspersonal är skyldiga att bidra till att en hög patientsäkerhet upprätthålls (SFS, 2010:659 6 kap 4§). Sedan den 1:a januari 2011 har patientsäkerhetslagen trätt i kraft, däri defineras patientsäkerhet som skydd mot vårdskada (SFS, 2010:659 1 kap 6§). En annan definition av patientsäkerhet som är hämtad från Amerika är mer omfattande och lyder: ”Patientsäkerhet är en disciplin inom hälso- och sjukvårdssektorn som tillämpar säkerhetsventenskapliga metoder mot målet att uppnå ett pålitligt system för hälso- och sjukvården. Patientsäkerhet är också ett attribut av hälso- och sjukvård; det minimerar förekomsten och effekten av, samt maximerar återhämtningen från,
allvarliga händelser.” (Emanuel et al, 2008). Denna definition innefattar både ett sätt att gör saker på samt att området är framväxande. Patientsäkerhetsarbetet har
undergått en förändring under de senaste årtiondena där det största framsteget var från att hitta syndabocken till att istället åtgärda de systemfel som ledde fram till misstaget. Då skuld oftast gjorde att de som arbetade inom vården i största mån försökte täcka över sina misstag var det svårt att låta andra lära av misstagen eller rätta till det som orsakade dem från början. En annat stort framsteg var att sjukvården började ses som ett system och tillämpandet av industriell design inom systemet, exempelvis kan man idag inte koppla in syrgas i annat än kopplingar ämnade för syrgas (Emanuel et al, 2008).
En studie med samlade experter ur olika fält presenterade visioner om hur patientsäkerhet ser ut 2025, åtta olika perspektiv uppstod och även förslag på förändringar som måste ske för att visionen skall bli verklighet (Henrikssen et al, 2008). Ett av dessa perspektiv var hälsoinformationsteknologi där författarna trodde att mer av den vård som ges idag kommer att ges utanför sjukhus, exempelvis i
ambulansen eller på plats hemma hos patienten. Med hjälp av elektroniska hjälpmedel och databaser som visar på patientens samlade hälsoinformation skulle marginalerna för fel minskas och olika farliga tillstånd inte missas (a.a.).
I detta arbete menas med patientsäkerhet den möjlighet till sekretess i
möjligheten att fritt kunna prata om patienten med namn och personnummer över radion utan att det bryter mot sekretessen. Tidigare radionät hade inte krypterad trafik vilket medgav att vem som helst med en mottagare kunde höra det som sades på näten. En artikel påpekar att informationsutbytet mellan ambulanser och andra aktörer inom vården troligtvis kommer att öka och att datasäkerheten och skyddet för den
personliga integriteten måste förbättras (Landman et al, 2011). I och med att de elektroniska möjligheterna för inhämtning av information ökar får ambulanspersonal i framtiden kanske möjlighet att se patienters tidigare journal, detta måste då på något sätt regleras (Landman et al, 2011).
I ren datasäkerhet föreslås en 128-bitars krypteringsnyckel för den information som sänds mellan olika mottagare, då den typen av kryptering anses fullgod samt att den kräver minimal datakraft (Belala, Issa, Gregoire & Wong, 2008). En studie gjord i Grekland som sökte undersöka införandet av GPS och möjlighet att sända information från ambulansen till mottagnade sjukhus tar inte upp datasäkerhet eller kryptering, dock använde författarna sig av GSM-modem som var kopplade till mobila
telefonnätet och då krypteras datan enligt mobiloperatörens standard (Vagianos, Dimopouplou, Tsiftsis, Spyropoulos, Spyrakopoulos & Vagenas, 2010). Även WLAN (wireless local area network), ett lokalt trådlöst nätverk, har undersökts och
rekommenderats för informationsöverföring från ambulans till sjukhus (Chen, Soong, Grimes, Orthner, 2004). Krypteringen som då användes var en 128-bitars
standardkryptering och ansågs vara säker nog för sjukvårdens krav på sekretess och hanterande av privat information (a.a.).
RAKEL använder många olika sorters krypteringar, dom är indelade i olika grupper och sköter olika delar av kommunikationsprocessen (TETRA MoU Association, 2006). Exempelvis är det en sorts kryptering som används för att säkerställa
autentisiering och en annan sort som krypterar själva talet. En tredje används för att kryptera text-meddelanden. RAKEL har möjlighet att använda fyra olika algoritmer för kryptering och använder idag en av dessa, en så kallad TEA2 (TETRA standard encryption algorithm 2). Om detta inte anses tillräckligt kan en användare lägga på ytterliggare kryptering via mjukvaran i enheterna (TETRA MoU Association, 2006). Stockholms län har idag strax över 2 miljoner invånare och en yta på ca 6519
kvadratkilometer (Länsstyrelsen Stockholm, 2011). Det finns idag 57 ambulanser i Stockholm och fyra entreprenörer som bemannar dessa ambulanser (Riksföreningen för ambulansksjuksköterskor, 2011). I ambulanserna jobbar man parvis och minst en i besättningen är sjuksköterska, vanligtvis är denna vidareutbildad till
ambulanssjuksköterska. Den andra i besättningen är vanligtvis en
ambulanssjukvårdare men det förekommer att det åker två sjuksköterskor i en besättning.
Problemformulering
Då det funnits över 200 olika nät har möjligheterna till samverkan varit små och dessa nät har dessutom varit okrypterade. Samverkan över radio har p.g.a olika
kommunikationsutrustningar varit svårt och inte patientsäkert med tanke på sekretess. Användning av nya system och ny apparatur försvåras om det inte givits tillräckligt med utbildning innan införandet då det exempelvis kan finnas knapptryckningar som inte anses logiska eller en dålig förförståelse för apparatens och systemets möjligheter och funktioner.
Syfte
Syfte var att se om ett radiokommunikationssystem (RAKEL) har förändrat ambulansverksamhetens möjlighet till samverkan med ambulansenheter, polis och räddningstjänst i Stockholms län och om det upplevts förbättrat patientsäkerheten. Syftet var också att utvärdera utbildning och informationsinsatser som givits i samband med införandet av RAKEL.
Frågeställningar
1. Upplevs RAKEL som användarvänligt?
2. Till vilken grad har RAKEL påverkat möjligheterna till samverkan mellan ambulansenheter över länsgränser?
3. Till vilken grad har RAKEL påverkat möjligheterna till samverkan med polis och räddningstjänst?
4. Hur lång utbildning har personalen som arbetar med RAKEL fått och tycker de att det är tillräckligt?
5. Upplevs RAKEL ha förbättrat patientsäkerheten?
6. Finns det någon skillnad mellan de olika yrkeskategorierna med hänvisning till de övriga frågeställningarna?
7. Vilka för och nackdelar finns med RAKEL?
Metod
Design
Studien är en empirisk studie med prospektiv,kvantitativ jämförande design.
Urval
De ambulanssjuksköterskor och ambulanssjukvårdare som arbetade i Stockholms län på de stationer som infört RAKEL från vecka 50 2010 och tidigare blev tillfrågade om de ville ingå i studien i samband med att de fick enkäten tilldelad sig. Det var 11 stationer som var aktuella för studien. Totalt 238 personer fick enkäten tilldelad sig, av dessa svarade 73 personer på enkäten. Av dessa var 20 kvinnor och 52 män, 1 person hade inte uppgett kön. Genomsnittsåldern var 43 år med en varitation mellan 29 till 60 år. Av de svarande var 41 stycken ambulanssjuksköterskor och 31 stycken var ambulanssjukvårdare. De svarande hade använt RAKEL i genomsnitt 17 veckor med en median på 13 veckor.
I Stockholm i ambulanserna arbetar man i par och båda proffesionerna fanns med i urvalet då båda hanterar radion och således kommer i kontakt med RAKEL. Eftersom studien riktade sig mot personal i ambulans blir urvalet ej slumpmässigt. I studien exkluderas personal som arbetar i läkarbilar, akutbilar och helikopterambulanser då dessa inte alltid är samplacerade med ambulanser samt att de inte alltid tillhör den yrkeskategori som studien syftar till att undersöka. Då dessa enheter utgör en
minoritet av ambulanssjukvården anser författaren att bortfallet inte kommer påverka studiens resultat i större utsträckning.
Datainsamlingsmetod
En enkät (bilaga 1) utvecklad för denna studie innehållandes 20 frågor användes. Fyra av dessa frågor syftar till att ge bakgrundsinformation om den svarande såsom vilket län hon/han arbetar i och ålder. En frågade syftade till att få reda på hur länge den
svarande arbetat med RAKEL, svaret skulle ges i veckor. Fem frågor är av typen påståendefrågor och syftar till att ge information om den svarande upplever radiokommunikation och RAKEL som något hon/han är väl insatt i. Ett påstående lyder: Jag känner mig säker på hur jag ska använda RAKEL. Svaren gavs på skalan: instämmer helt, instämmer delvis, instämmer delvis mer, instämmer delvis mindre, instämmer inte, instämmer inte alls. Sedan följer åtta frågor som syftar till att se om den svarande upplever RAKEL som användarvänligt, om RAKEL förbättrat
möjligheter till samverkan samt om utbildningen i och informationen om RAKEL varit tillräcklig. Svaren gavs på skalan: inte alls, i mycket liten grad, i liten grad, i normal grad, i hög grad, i mycket hög grad. Enkäten avslutas med två öppna frågor där den svarande kunde uppge fördelar och nackdelar med RAKEL samt synpunkter på studien.
Tillvägagångssätt
Ambulanssjuksköterskor och ambulanssjukvårdare som under tiden för studien arbetade i Stockholms län och på stationer som införde RAKEL vecka 50 2010 eller tidigare har tillfrågats om de har möjlighet att delta i studien. En enkät lämnades personligen ut där det var möjligt och där det inte var möjligt lämnades enkäten i postfack, vid ett fall lämnades enkäterna i ett kuvert på stationen uppmärkt ”RAKEL-enkät” då författaren inte fick tillstånd att använda postfacken. Samtidigt som
utlämnande av enkäten gavs även en muntlig presentation av studien samt ett
missivbrev. Svarstiden sattes till två veckor, därefter skickades en allmän påminnelse ut via e-post eller internmail. I de fall där e-post inte var en möjlighet ringde
författaren arbetsledaren på stationen och bad dessa påminna om enkäten. Detta skedde i tre fall. Ytterliggare svarstid på en vecka gavs, därefter utgick inga fler påminnelser och enkäterna samlades in. Enkäten kunde med fördel besvaras på ambulansstationen där den svarande arbetar. Besvarad enkät lades sedan i en speciel mapp som fanns tillhands på stationen. Författaren besökte samtliga stationer efter svarstidens slut och samlade in mapparna med enkäterna.
Bearbetning och analys
Insamlade data har förts in i programmet SPSS. Då den insamlade datan är på nominalskale- och ordinalskalenivå skapades en datatabell. Kategorivariabler har sedan ställts mot mätvariabler. Kvalitativ data i form av text från de öppna frågorna har analyserats med innehållsanalys, där innehållet delades upp i enheter för att finna övergripande kategorier (Graneheim & Lundman, 2004). Deskriptiv och jämförande statistik har använts och data har presenteras i löpande text, diagram och tabeller. Mann-Whitney test har använts för att påvisa signifikans vid jämförandet av ambulanssjuksköterskor och ambulanssjukvårdare. Nivå för signifikans sattes till p<0,05. Texten som samlades in genom de öppna frågorna har analyserats för att finna övergripande kategorier. Resultatet av denna indelning kommer att presenteras tillsammans med det övriga resultatet från studien under respektive frågeställning.
Etiska överväganden
Författaren till denna studie har behandlat det insamlade materialet konfidentiellt med ärlighet och integritet. Metod och resultat har öppet redovisats på ett korrekt sätt. I de fall författaren kom i kontakt med människor under studien behandlas dessa med respekt. Detta i linje med internationellt vedertagen praxis (International council for
science, 2008). Inga personuppgifter samlades in eller behandlades under studien. Enkäten med dess frågor har granskats av utomstående personer för att på så vis få fram de frågor som kan härledas till studiens syfte (Forsman, 1997). Författaren till studien inhämtade tillstånd att gå ut med enkäten av respektive verksamhetschef. Med enkäten bifogades ett missivbrev som förklarade att deltagande i studien var frivillig och att det när som helst gick att avbryta studien.
Resultat
RAKEL´s användarvänlighet
Som illustreras av nedastånde figur 1 ”Hur användarvänligt är systemet” finns det en viss spridning i hur användarvänligt systemet uppfattas. Det var 7 respondenter som ansåg att systemet var i mycket hög grad användarvänligt, 23 respondenter ansåg att det i hög grad var användarvänligt och 25 respondenter ansåg att det i normal grad var användarvänligt. Det var 16 respondenter som tyckte att det var liten eller mycket liten grad användarvänligt. En respondent hade svarat att det inte var användarvänligt alls.
Figur 1. Fördelning av svar på frågan hur användarvänligt systemet är.
När frågan ställdes om det var lätt att byta talgrupp vid behov svarade 17 respondenter att det var i mycket hög grad lätt att byta talgrupp vid behov, 43 respondenter ansåg att det var normalt till hög grad lätt och 13 respondenter ansåg att det var liten grad till inte alls lätt att byta talgrupp. I den del som svarade att det var i högsta grad lätt att byta talgrupp återfanns 10 respondenter av ambulanssjukvårdarna och 6 respondenter av ambulanssjuksköterskorna (se figur 2). Inga signifikanta skillnader hittades.
Figur 2. Fördelning av svar på frågan om hur lätt det ansågs vara att byta talgrupp vid
behov, uppdelat på yrkeskategori.
I de öppna frågorna framkom att det var ”Lätt att arbeta med talgrupperna.” och att det var positivt att det fanns många talgrupper att välja mellan. Många kommenterade användarvänligheten i apparaten vilket medförde bildandet av en egen
kategori ”apparat”, se tabell 1 nedan för alla kategorier. Då studien inriktar sig på systemets användarvänlighet och apparaten kan argumenteras är en del av systemet presenteras här resultatet från kategorin apparat: Några upplevde det positivt att den var ”liten och smidig”, andra ansåg att den var ”komplicerad” , ”för mycket
knappar”, ”ologisk knappsats”. Det framkom apparaten har ”bättre ljud”, dock tyckte fler att den har ”sämre ljudkvalité”. En del upplevde den som ”svåranvänd” och hade ”handhavandeproblematik”.
Tabell 1. Katergorier som uppstod vid analys av de öppna frågorna.
Apparat Funktion Samverkan Användarvänlighet Utbildning Patientsäkerhet
Några av de som kommenterade användarvänligheten i systemet i de öppna frågorna uttryckte det: ”Nytt system och svårt att hitta rätt hjälp.” ”Bättre funktion och drift än tidigare system.” ”Lättanvänt”,”Bra enkla funktioner.” ”Ej användarvänligt.”. Några tyckte det var svårt att hålla reda på långa RAKEL-nummer under
ledningsuppdrag. Flera uttryckte att det var lätt att få kontakt med den person man sökte. Någon skrev att det var för få uppgifter som skickades i textmeddelandet som kommer vid utlarmingen.
Samverkan över länsgränser
Det var 7 respondenter som ansåg att det till hög grad hade underlättat och 7
respondenter som ansåg att det till mycket hög grad hade underlättat samverkan över länsgränser. Den största gruppen, 17 respondenter, ansåg dock att det inte alls hade underlättat samverkan över länsgränser. Av de som ansåg att det till mycket hög grad hade underlättat samverkan över länsgränser var 6 stycken ambulanssjukvårdare och 1 ambulanssjuksköterska. Överlag var ambulanssjukvårdarna mer positiva i denna fråga då större delen av de som tyckte att RAKEL inte alls underlättat samverkan över länsgränser var ambulanssjuksköterskor. Figur 3 nedan visar också på att hälften av de tillfrågade inte vet hur de skall gå tillväga vid samverkan över länsgränser. I de öppna frågorna kommenterade ingen samverkan över länsgränser.
Figur 3. Fördelning av svar på påståendet ”Jag vet hur jag ska gå tillväga vid
samverkan över länsgränser”.
Samverkan mellan ambulans, polis och räddningtjänst
Av de tillfrågade var det en stor del som kände att de inte visste hur de skulle gå tillväga vid samverkan med andra yrkeskategorier, 7 respondenter instämde inte alls på påståendet ”Jag vet hur jag ska gå tillväga vid samverkan med andra
yrkeskategorier”. Det var 15 respondenter som till största del inte instämde och 22 respondenter som instämde delvis. Det var 17 respondenter som instämde nästan helt och 12 respondenter som instämde helt. I övrigt hade de olika yrkeskategorierna lika svar och skillnaderna var inte statisktiskt signifikanta.
Samverkan med polis
Den största gruppen tyckte att samverkan med polis till hög grad underlättats av RAKEL, 19 respondenter, och här återfanns största andelen av båda yrkeskategorier. Det var 11 respondenter som tyckte att det till mycket hög grad underlättat samverkan med polis. Det fanns en grupp, 8 respondenter, som ansåg att RAKEL inte alls
underlättat samverkan med polis. Det var 4 respondenter som ansåg att det till mycket liten grad underlättat samverkan med polis och 13 respondenter som ansåg att det till liten grad underlättat. De som ansåg att det till normal grad har underlättat samverkan med polis var 11 respondenter. De båda yrkesgrupperna följde varandra åt i svaren på denna fråga och inga skillnader var statistiskt signifikanta.
Många skrev i de öppna frågorna om samverkan med polis. Några skrev där att det blivit lättare att komma i kontakt med specifik polispatrull men det fanns också de som tyckte att det var svårt att få RAKEL-nummer till polisen. En av de som ingick i studien beskrev i löpande text att polisen inte uppger vilken talgrupp de använder och därför blir samverkan svår. Någon skrev också att det blivit enklare att samverka med polis.
Samverkan med räddningtjänst
Räddningstjänsten var under studiens tid inte ansluten till RAKEL fullt ut. Därav den stora gruppen av 51 respondenter som ansåg att RAKEL inte alls har underlättat samverkan med räddningstjänsten, se tabell 2 nedan. Det var 8 respondenter som inte hade fyllt i något svar på frågan. Vid jämförelse av yrkeskategorier var det 2 av ambulanssjukvårdarna som ansåg att RAKEL till mycket hög grad underlättat samverkan med räddningtjänsten. Ingen av ambulanssjuksköterskorna hade svarat detta. Denna skillnad kunde vid analys inte ses som signifikant.
Många uttryckte i fri text sin frustration över att räddningtjänsten inte har RAKEL. Någon skrev dock också att samverkan vid ledningsuppdrag fungerar bra och att det är bra med de störningsfria insatskanaler som finns.
Tabell 2. Fördelning av svar på påståendet ”RAKEL har underlättat samverkan med
räddningstjänsten”.
Svarsalternativ Frekvens Procent
inte alls 51 69,9
i mycket liten grad 4 5,5
i liten grad 6 8,2 i normal grad 1 1,4 i hög grad 1 1,4 i mycket hög grad 2 2,7 Total 65 89,0 ej ifyllt 8 11,0 Totalt 73 100,0
Utbildning i och information om RAKEL
Information
Det var få som kände sig välinformerade innan införandet av RAKEL, endast 6 respondenter ansåg att de hade fått tillräckligt med information. Det var 12
respondenter som svarade att de instämmer nästan helt med att de fått tillräckligt med information. Den största gruppen fanns på mitten av skalan med 37 respondenter som delvis instämde. Det var 14 respondenter som till största del inte instämde och 3 respondenter som inte instämde alls.
De båda yrkeskategorierna följde varandra åt i denna fråga och inga skillnader
hittades som var signifikanta. Någon skrev i fri text att det var för kort tid att vänja sig innan införandet.
Utbildning
För att utvärdera utbildningen på RAKEL frågades de som ingick i studien hur säkra de kände sig på radiokommunikation, se figur 4 nedan. De fick även frågan om de kände sig säkra med hur de ska använda RAKEL, se figur 5 nedan. I denna fråga var det 4 respondenter av ambulanssjuksköterskor och 3 respondenter av
ambulanssjukvårdarna som ansåg att de var helt säkra med användandet av RAKEL. I de som nästan helt instämde var det 13 respondenter av ambulanssjuksköterskorna och 4 respondenter av ambulanssjukvårdarna. Grupperna instämmer delvis positivt, instämmer delvis negativt och instämmer till största del inte hade en jämn fördelning på 8 respondenter av ambulanssjukvårdare i respektive grupp. Ingen av
ambulanssjukvårdarna hade svarat att de inte alls kände sig säkra i RAKEL. Här svarade 2 respondenter av ambulanssjuksköterskorna att de instämde delvis positivt, 13 respondenter av ambulanssjuksköterskorna instämde delvis negativt och 6
respondenter av ambulanssjuksköterskorna instämde till största del inte. Av
ambulanssjuksköterskorna var 3 respondenter som inte instämde alls med att de kände sig säkra på hur dom skall använda RAKEL. Vid jämförelse mellan grupperna fanns inga signifikanta skillander.
Figur 4. Svar på påståendet ”Jag känner mig säker på radiokommunikation” fördelat
på yrkeskategori.
Figur 5. Fördelning av svar på påståendet ”Jag känner mig säker på RAKEL”.
Av de svarande hade 51 respondenter fått mellan 5 till 8 timmars utbildning i RAKEL. Fördelningen mellan yrkeskategorierna i denna grupp var procentuellt sett snarlika.
Några, 3 respondenter, hade fått 2 till 4 timmars utbildning och några fler, 13
respondenter, hade fått 9 till 12 timmars utbildning. Det var 3 respondenter som hade fått 13 till 16 timmars utbildning och det var ytterliggare några, 2 respondenter, som hade fått mer än 16 timmars utbildning. Inga signifikanta skillnader fanns mellan yrkeskategorierna i dessa grupper.
Av de svarande så var det 43 respondenter som inte ansåg att de hade fått tillräckligt med utbildning, se figur 6 nedan. Ambulanssjuksköterskorna var något mer
representerade i den grupp som nästan helt instämmer, 9 respondenter, mot 4 respondenter av ambulanssjukvårdarna. I gruppen som instämmer delvis mindre återfanns 10 respondenter av ambulanssjukvårdarna och 11 respondenter av ambulanssjuksköterskorna. Inga statistiskt signifikanta skillnader fanns mellan de båda yrkeskategorierna.
Figur 6. Fördelning av svar på påståendet ”Jag har fått tillräckligt med utbildning i
RAKEL”.
I fri text uttryckte några ”behov av mer utbildning” och att de fått ”otillräckliga instruktioner i handhavandet” och att de hade fått ”för lite tid för att vänja sig”. Någon skrev att det var ”många ändringar av rutiner under införandet” och någon annan att ”det var krångligt att lära sig”. Några skrev att det var ”för lång tid mellan utbildning och implementering” och att ”utbildningen var intensiv”. Någon skrev att de kände sig ”osäkra på handhavandet”.
RAKEL och patientsäkerhet
En stor majoritet ansåg att RAKEL har förbättrat möjligheten till patientsäker kommunikation och på så vis bidragit till en högre patientsäkerhet, se figur 7 nedan.
Figur 7. Fördelning av svar på påståendet ”RAKEL har underlättat möjligheten till
patientsäker kommunikation”.
Vid jämförelse av yrkeskategori fanns inga skillnader som var statistiskt signifikanta. I de öppna frågorna skrev några ”Bättre sekretess” och ”Säker kommunikation om patienten” . Någon skrev ”Krypterad överföring” och ”Ej avlyssningsbar”.
För- repsektive nackdelar med RAKEL
Här nedan presenteras svaren från de öppna frågorna under de kategorier som uppstod vid analys av texten. Författaren till denna studie fann sex övergripande kategorier: Apparat, funktion, samverkan, användarvänlighet, utbildning och patientsäkerhet. Fördelar
Apparat
Mindre,smidigare apparat, bättre ljud. Funktion
bra hörbarhet, bättre än gamla systemet, bra täckning, bra täckning inomhus,
obegränsad räckvidd, prata ostört, utbyggbart system, walkie talkie funk bra, bra med ärendenummer i apparat, många talgrupper att välja på, ej behov att byta basstation, text om uppdrag.
Samverkan
bra samverkansmöjligheter, alla kan komma i kontakt med alla, snabb återkoppling, direktkommunikation med de i samma läge, enklare polissamverkan, direktsamverkan med polis, underlättar vid insats, samverkan vid ledning bra, insatskanaler störs ej, enkelt att komma i kontakt, lätt att få tag i polis och lkc.
Användarvänlighet
lätt att använda talgrupper, enkla funktioner. Utbildning
Ingen svarande hade skrivit något om fördelar som kunde kategoriseras under utbildning.
sekretess, krypterad överföring, ej avlyssningsbar, säker kommunikation om patienten, digitalt.
Nackdelar Apparat
Dåligt batteri, för mycket knappar, rundgång, för högt larmljud, komplicerad, ologisk knappsats, svåranvänd enhet, samma larmljud oavsett prio.
Funktion
inte alltid täckning, hör ej annan trafik, inget fungerande överfallslarm, använder sällan alla funktioner, systemet känns gammalt, dåligt utrymme för duplexsamtal. Samverkan
strul med SOS, SOS jobbar trögt, man blir helt i händerna på SOS och kan ej påverka arbetet, räddningtjänsten har ej RAKEL, polis har ej raps, får sällan rakelnr till polis. Användarvänlighet
krånglig, svårt att få hjälp, krångligt att lära sig, för lika och långa nummer, svårt hålla reda på alla nummer vid ledningsuppdrag, för få uppgifter vid utlarmning, ej
användarvänligt, barnsjukdomar ej åtgärdade, avancerad. Utbildning
Lång tid mellan utbildning och implementering, behov av mer utbildning, intensiv utbildning, för lite tid att vänja sig, otillräckliga instruktioner i handhavande, handhavandeproblem på SOS, många ändringar i rutiner under införandet,
handhavadeproblematik, krånglig att lära sig, tar ett tag att bli vän med, osäker på handhavande.
Patientsäkerhet
Ingen av de svarande hade skrivit något om nackdelar som kunde kategoriseras under patientsäkerhet.
Diskussion
RAKEL är under införande och ska fungera som ett övergripande och gemensamt kommunikationsnät för bland annat polis, ambulans och räddningstjänst. Syftet med denna studie var att se om RAKEL har förändrat ambulansverksamhetens möjlighet till samverkan med ambulansenheter, polis och räddningstjänst i Stockholms län. Syftet var också att utvärdera utbildning och informationsinsatser som givits i samband med införandet av RAKEL. En enkät lämnades ut till 238 personer som arbetade inom ambulansen, 73 personer valde att ingå i studien. Många ansåg att utbildningen inom systemet var för kort och att för lite information givits innan införandet. Många kände sig osäkra på hur dom skulle gå tillväga vid samverkan med andra yrkeskategorier.
Resultatdiskussion
RAKEL´s användarvänlighet
Risken med denna frågeställning är att den tillfrågade svarar på om apparaten är användarvänlig och inte om systemet i sig är det. Det är kanske inte så att man
upplever någon distinkt skillnad på systemet och apparaten då den är förlängningen av systemet. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade ansåg att systemet var svårt, detta kan kanske bero på för kort utbildning. Detta kan vara något som går att åtgärda med förlängd utbildning för dem som ännu inte gått den, och kompletterande utbildning för dem som redan har fått utbildning. Denna fråga kan även komma att lösa sig över tiden då de som använder RAKEL utvecklar sin kunskap genom att använda det och bli vana vid systemet. Ett annat skäl till att systemet upplevs svårt är att det krävs många olika knapptryckningar för att ställa in apparaten på det sätt som önskas, någon ansåg att den var för avancerad, här kan det dock vara så att apparaten inte är helt utformad för att få systemet så användarvänligt som möjligt. Apparaten måste även passa alla användare, från ambulans till vanliga företag. Detta medför att det finns kapacitet, och funktioner, i apparaten som inte används av alla. I framtiden kanske det kommer utvecklas mindre, smidigare apparater som är mer utformade efter en
specifik användare.
Att det var en större andel ambulanssjukvårdare än ambulanssjuksköterskor som tyckte att systemet var användarvänligt skulle kunna bero på att ambulanssjukvårdare använder systemet mer än ambulansjuksköterskor. Detta på grund av att
sjuksköterskan ska sitta med patienten om denna behöver någon behandling på vägen in till sjukhus varvid ambulanssjukvårdaren kör bilen och sköter
radiokommunikationen. Samverkan äver länsgränser
Att nästan en fjärdedel av de tillfrågade ansåg att RAKEL inte alls har underlättat samverkan över länsgränser och det stora bortfallet i frågan kan bero på att få har kört över länsgränsen och haft behov av samverkan. Tanken var ursprungligen att jämföra Uppsala län och Stockholms län men då författaren till denna studie inte erhöll tillstånd att genomföra studien i Uppsala blev ändå frågan kvar på enkäten då det går en del transporter i ambulans från Stockholm till Uppsala. Att hälften av de tillfrågade inte kände till hur man går tillväga vid samverkan över länsgränser och endast 2 tillfrågade var säkra på hur man går tillväga kan då delvis bero på tidigare påstående att få har kört transporter över länsgränsen men också att det inte utbildats tillräckligt eller att samverkan inte genomförts via RAKEL även om transport skett. I framtiden vore det intressant med en studie som, förutom samverkan över länsgränser, också innefattar samverkan med utlarmningstjänsten.
Samverkan med annan yrkeskategori
Att många var osäkra på hur de skulle gå tillväga när de samverkar med annan yrkeskategori kan dels bero på att systemet är nyinfört och att rutiner inte faställts ännu, dels att det är för låg utbildningsnivå. Och som Eriksson-Zetterquist, Lindberg och Styhre (2009) visar på så förändrar införandet av teknologi de sociala systemen som i sin tur kommer påverka utvecklandet av teknologin. Därav förändras rutiner under gång då man upptäcker oförutsedda konsekvenser.
De flesta ansåg att RAKEL har underlättat samverkan med polisen, men en del ansåg att det till mindre grad hade gjort det. Att inte en större del ansåg att det underlättat samverkan kan bero på att polisen också är relativt nyinkopplade på RAKEL och att det tar ett tag att etablera rutiner som fungerar mellan aktörerna. En annan orsak kan vara att vi har varit förskonade från stora olyckor eller katastrofer på senare tid vilket medfört att samverkan och kommunikationen inte testats i verkliga händelser utan bara i övningsscenarior. Dock är det så att samverkan med polis sker nästan dagligen för ambulanspersonal och det är oftast inga stora olyckor som föranleder samverkan, utan det kan till exempel vara ett knivslagsmål där polis också kallas till plats och samverkan sker innan någon av enheterna kommit fram.
Samverkan med räddningstjänst
Räddningtjänsten använde inte RAKEL vid tiden för studien, därav den låga
svarfrekvensen och det stora antal som svarat att RAKEL inte underlättat samverkan med räddningstjänsten. Det fanns dock några som svarat att RAKEL i högsta grad underlättat samverkan med räddningtjänst, detta kan möjligtvis vara att de svarande sett fel på enkäten, eller att de i frågan läst in hur framtiden skall bli. Dock vore det intressant att i framtiden se, efter räddningstjänstens inträde i RAKEL, hur samverkan fungerar.
Utbildning och information
Väldigt få kände sig nöjda med de antal timmar de fått i utbildning i RAKEL och kanske kan en del av missnöjdheten med användarvänlighet spåras tillbaka till denna fråga. Det var även få som ansåg att de var välinformerade innan införandet.
Införandet är nu ett faktum så det går inte att ge mer information inför det men det går att förlänga utbildningstiden och kanske lägga till en uppföljningsutbildning där de som använt systemet i förslagsvis 4 veckor får en repetition. Ett certifikat som då visar på genomgången utbildning har flera fördelar (Hoyt & Proehl, 2009). Det skulle kunna användas som argument vid exempelvis löneförhandlingar eller bara som dokumentation som kan styrka kompetens.
RAKEL och patientsäkerhet
Patientsäkerheten i systemet kommer av krypteringen som änsålänge sägs vara omöjlig att avlyssna. Att många tycker det är positivt med ett krypterat system kan bero på skillnad mot ett öppet system där man hela tiden måste ha patientens anonymitet i åtanke då man inte vet vilka som lyssnar.
För- och nackdelar med RAKEL
Många kommenterade apparatens för- och nackdelar i de öppna frågorna. Apparaten är en del av systemet men det var systemet som studien sökte utvärdera. En del kanske inte gör skillnad på system och apparat och då blir detta resultat beroende av kontext, exempelvis kan inte ett system ha lågt larmljud utan det beror snarare på apparaten. Viss risk finns här för feltolkning av resultatet. När det gäller
förbättringsmöjligheter är det viktigt att det finns en lyhördhet hos utvecklarna för användarna och att användarna inte anpassar sitt sätt att arbeta efter de problem de upplever apparaten eller systemet har (Redfern, Brown & Vincent, 2009).
Metoddiskussion
Av 238 utlämnade enkäter returnerades 73 ifyllda, ca 30%. Av dessa var det en enkät som helt saknade svar på en sida. Att så få fyllde i enkäten trots påminnelse och det
faktum att ämnet berör de tillfrågade kan ha flera förklaringar. En kan vara det faktum att ambulanspersonal numera är målet för många olika undersökningar och projekt, det finns en viss känsla av att det ständigt finns nya papper att fylla i, då
undersökningen är helt frivillig kan den lätt prioriteras bort i förmån för andra undersökningar som är obligatoriska. En annan förklaring kan vara att påminnelsen kom via arbetsmailen som redan kan vara översållad med information och reklam. Då kanske det finns en tendens att klicka bort de mailen som inte anses essentiella. Vid ett tillfälle hörde författaren till studien uttrycket ”RAKEL? vilket dåligt system, jag tänker inte fylla i den enkäten”. Detta kan tyda på att de med negativ inställning till systemet i protest inte fyller i enkäten då den är frivillig. På en av
ambulansstationerna fick författaren inte tillåtelse att lämna enkäten i de personliga postfacken utan fick istället lägga samtliga enkäter i ett kuvert med
märkningen ”RAKEL-enkät”. På denna station var det ytterst få som fyllt i enkäten, detta troligtvis för att personalen inte uppmärksammat var enkäten fanns att tillgå. Att inte inkludera helikopterpersonal, läkarbilpersonal och akutbilpersonal har troligtvis liten påverkan på studiens resultat. Visserligen kan man anta att
helikopterpersonal är vana vid att kommunicera via olika medier och att om de ingick i studien skulle påverka resultatet. Dock är de få till antalet vilket pekar på att
bortfallet inte påverkar resultatet nämvärt. Då studien syftade till att undersöka ambulanspersonal exkluderades läkarbilen. Då akutbilen inte är en ambulans
exkluderades den också. Då de som jobbar på akutbilen vanligtvis roterar är det dock möjligt att de fyllt i en enkät i rollen som ambulanssjuksköterska eller
ambulanssjukvårdare på ambulans. Dessa är också få till antalet varför det troligtvis inte påverkar studiens resultat.
Då studien undersökte om det upplevdes som tillräcklig information och utbildning givits blir den relevant för det kliniska arbetet fortsättningsvis då ny teknologi med största sannolikhet kommer att införas i ambulanserna även i framtiden. RAKEL kommer troligtvis förändras och det vore intressant att se hur det ser ut om några år, detta är ett stort outforskat område.
Slutsats
Användarvänligheten är förhållandevis god på RAKEL med utrymme för
förbättringar. Rutiner för samverkan med RAKEL behöver tydliggöras. Utbildning och information vid införande av RAKEL upplevs ej tillräcklig. Patientsäkerheten har genom RAKEL förbättrats.
Referenser
Belala, Y., Issa, O., Gregoire, JC., Wong, J. (2008). A Secure Mobile Multimedia System to Assist Emergency Response Teams. Telemedicine and e-HEALTH 14:6 560-569
Chen, D., Soong, S., Grimes, G., Orthner, H. (2004). Wireless local area network in a prehospital environment. BMC Medical Informatics and Descision Making 4:12 Clancy, C-M. (2007). Keynote Address: Closing the Research-to-practice Gap in Emergency Medicine. Academic Emergency Medicine 14: 932-935
Eide, H., Eide, T.(2009). Omvårdnadsorienterad kommunikation: Relationsteknik, samarbete och konfliktlösning. Lund. Studentlitteratur.
Emanuel, L., Berwick, D., Conway, J., Combes, J., Hatlie, M., Leape, L. et al. (2008). What exactly is patient safety?. In Advances in Patient Safety: New Directions and Alternative Approaches (Vol 1:assessment).
Eriksson-Zetterquist, U., Lindberg, K., Styhre, A. (2009). When the good times are over: Professionals encoutering new technology. Human Relations 62: 1145-1171
Forsman, B. (1997). Forskningsetik: En introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Graneheim, U., Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today 24: 105-112
Harrison, M., Koppel, R., Bar-Lev, S. (2007). Unintended Consequences of
Information Technologies in Health Care – An Interactive Sociotechnical Analysis. Journal of The American Medical Informatics Association 14:5 542-549
Henriksen, K., Oppenheimer, C., Leape, L., Hamilton, K., Facha, F., Bates, D. et al. (2008). Envisioning Patient Safety in the year 2025: Eight perspectives. In Advances in Patient Safety: New Directions and Alternative Approaches (Vol 1:assessment). Hignet, S., Crumpton, E., Coleman, R. (2009). Designing emergency ambulances for the 21st century. Emergency Medicine Journal 26: 135-140
Hodgetts, T., Mackaway-Jones, K. (2004). MIMMS Major Incident Medical
Management and Support. Ett metodiskt sätt att hantera allvarliga händelser. Lund: Studentlitteratur.
Hoyt, S., Proehl, J. (2009). Competencies and Certification for Advanced Practice Nurses in Emergency Care. Advanced Emergency Nursing Journal 31:2 91-93
Institute of Medicine. (2006). The Future of Emergency Care in The United States Health System (0196-0644). Washington, DC: National Academic Press.
International council for science. (2008). Freedom, Responsebility and Universality of Science. Paris. International council for science. Hämtad 6/1 2011 från
http://www.icsu.org/Gestion/img/ICSU_DOC_DOWNLOAD/2205_DD_FILE_Freed om_Responsibility_Universality_of_Science_booklet.pdf
Jenkin, A., Abelson-Mitchell, N., Cooper, S. (2007). Patient handover: Time for a change? Accident and Emergency Nursing 15:141-147
Jonsson, A., Segesten, K., Mattson, B. (2003). Post-traumatic stress among Swedish ambulance personnel. Emergency Medicine Journal 20:79-84
Karlsson, K., Niemelä, P., Jonsson, A. (2010). Heart Rate as a Marker of Stress in Ambulance Personnel: A Pilot Study of the Body´s Response to the Ambulance Alarm. Prehospital and Disaster Medicine 26:1 21-26
Landman, A., Rokos, I., Burns, K., Van Gelder, C., Fischer, R., Dunford, J., Cone, D., Bogucki, S. (2011). An Open, Interoperable, And Scalable Prehospital Information Technology Network Architecture. Prehospital Emergency Care 2011:15 149-157. Lawrentschuk, N., Bolton, D. (2004). Mobile phone interference with medical equipment and its clinical relevance: a systematic review. Medical Journal of Australia 181: 145-149
Länsstyrelsen i Stockholms Län. (2011). Om länet. Hämtade den 11/5 2011 från
http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/om-lansstyrelsen/om-lanet/Pages/default.aspx
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2009). Samhällets
krisberedskapsförmåga 2008. Stockholm. Myndigheten för samhällskydd och beredskap. Hämtad den 14/2 2011 från
http://www.msb.se/Upload/Produkter_tjanster/Publikationer/MSB/0034_09_Samhalle ts_krisberedskapsformaga%202008.pdf
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2010). Rakel förenklar ledning och samverkan inom landstingsverksamhet. Stockholm. Myndigheten för samhällskydd och beredskap. Hämtad 5/1 2011 från
http://www.msb.se/Upload/Produkter_tjanster/Rakel/Om_Rakel/100903_Rakel_LAN DSTING.pdf?epslanguage=sv
Myndigheten för samhällskydd och beredskap. (2010). Våra kunder. Stockholm. Myndigheten för samhällskydd och beredskap. Hämtad 5/1 2011 från
http://www.msb.se/sv/Produkter--tjanster/RAKEL/Vara-kunder/
Nordby, H., Nohr, Ø. (2008). Communication and empathy in an emergency setting involving persons in crisis. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine 16:5.
Redfern, E., Brown, R., Vincent, C-A. (2009). Improving communication in the emergency department. Emergency Medicine Journal 26: 658-661
Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor. (2011). Hämtad den 11/5 2011 från
http://www.ambssk.se/
Röösli, M. (2008). Radiofrequency electromagnetic field exposure and non-specific symptoms of ill health: A systematic review. Environmental Research 107: 277-287 SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet.
SOU 2003:10. Trygga medborgare – säker kommunikation: Förslag till gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet. Betänkande av kommittén för Radiokommunikation för effektiv ledning (RAKEL). Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
SOSFS 2009:10. Ambulanssjukvård m.m. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen 1997. Kompetensbeskrivning för sjuksköterska i ambulanssjukvård. Stockholm: Socialstyrelsen.
Stockholms Läns Landsting. (2004). Upphandling av ambulanssjukvårdstjänst – antagande av leverantörer. Stockholm: Landstingsstyrelsens förvaltning. Hämtad 16/5 2011, från http://www.sll.se/sll/templates/meetingpage.aspx?id=11082
Suserud, B-O., Svensson, L. (2009). Prehospital akutsjukvård. Stockholm: Liber AB Svensson, J., Andersson, J. (2006). Speech acts, communication problems, and fighter pilot team performance. Ergonomics 49:1226-1237
Talbot, R., Bleetman, A. (2007). Retention of information by emergency department staff at ambulance handover: do standardisaed approches work? Emergency Medicine Journal 24: 539-542
TETRA MoU Association. (2006). TETRA Security. Hämtad den 20/4 från:
http://www.tetramou.com/uploadedFiles/About_TETRA/TETRA%20Security%20pdf .pdf
Vagianos, C., Dimopoulou, E., Tsiftsis, D., Spyropoulos, C., Spyrakopoulos, P., Vagenas, K. (2010). Pilot Implementation of a technologically advanced system for the optimization of pre-hospital, trauma patient care. Turkish Journal of Trauma & Emergency Surgery 16:4 300-307
Wallace, D., Eltiti, S., Ridgewell, A., Garner, K., Russo, R., Sepulveda, F., et al. (2010). Do TETRA (Airwave) Base Station Signals Have a Short-Term Impact on Health and Well-Being? A Randomized Double-Blind Provocation Study.
Environmental Health Perspectives 188: (6) 735-741
Zwamborn, A., Vossen, S., van Leersum, B., Ouwens, M., Mäkel, W. Effects of global Communication system radio-frequncy fields on Well Being and cognitive
functions on human subjects with and without subjective complaints. TNO Physichs and Electronics Laboratory.
Bilaga 1
Här nedan följer några frågor om dig och vilken yrkeskategori du tillhör.
Är du Man Kvinna
Vilket år är du född? ...
Är du Amb.sjkvårdare Amb.ssk
Vilket län arbetar du huvudsakligen i? Uppsala Stockholm
Här nedan följer några påståenden om radiokommunikation och RAKEL Sätt en ring runt den siffra som bäst motsvarar ditt svar.
Jag känner mig säker på radiokommunikation
0 1 2 3 4 5
instämmer helt Instämmer inte alls
Jag fick tillräckligt med information innan införandet av RAKEL
0 1 2 3 4 5
instämmer helt Instämmer inte alls
Jag känner att jag fått tillräckligt med utbildning i RAKEL
0 1 2 3 4 5
instämmer helt Instämmer inte alls
Hur lång utbildning har du fått i RAKEL?
2-4T 5-8T 9-12T 13-16T Mer än 16T
Jag känner mig säker på hur jag ska använda RAKEL
0 1 2 3 4 5
instämmer helt Instämmer inte alls
...
Jag vet hur jag ska gå tillväga när jag behöver samverka över länsgränser via RAKEL
0 1 2 3 4 5
instämmer helt Instämmer inte alls
Jag vet hur jag ska gå tillväga när jag ska samverka med annan yrkeskategori via RAKEL (exempelvis polisen)
0 1 2 3 4 5
instämmer helt Instämmer inte alls
Här nedan följer några frågor om RAKEL.
Hur mycket tycker du att RAKEL har underlättat samverkan med annan ambulansenhet över länsgränser?
0 1 2 3 4 5
inte alls i mycket hög grad Hur mycket tycker du att RAKEL har underlättat samverkan med Polis?
0 1 2 3 4 5
inte alls i mycket hög grad
Hur mycket tycker du att RAKEL har underlättat samverkan med Räddningstjänsten?
0 1 2 3 4 5
inte alls i mycket hög grad
Hur användarvänligt är RAKEL-systemet? (Med denna fråga menas ej radioapparaten utan snarare nätet med talgrupper osv.)
0 1 2 3 4 5
inte alls i mycket hög grad Tycker du att det är lätt att komma in på rätt talgrupp när behov finns för att byta?
0 1 2 3 4 5
inte alls i mycket hög grad Tycker du att RAKEL har förbättrat möjligheten att kommunicera säkert om patienten?
0 1 2 3 4 5
Vilka fördelar respektive nackdelar ser du med RAKEL?
Har du synpunkter på denna undersökning och dess frågor så skriv dem gärna här eller på ett separat ark.
