Kallelse till sammanträde i Utbildningsgruppen Tid: Torsdag 15 april 2010, kl 09.00-12.00 Plats: IHM, Fabriksgatan i Gårda, Sal 28, Gruppöverläggningar i Sal 23

Utbildningsgruppen Göteborg 9 april 2010 Helene Odenjung (fp), Göteborg, ordförande

Marie Lindén (v), Göteborg, vice ordförande Ann Lundgren (s), Göteborg

Kristina Tharing (m), Göteborg Peter Ohlsson (s), Ale

Jan Österdahl (m), Kungsbacka Pär Göran Björkman (s), Alingsås

Camilla Waltersson Grönvall (m), Lilla Edet Ing-Marie Samuelsson (s), Härryda

Staffan Gustavsson (mp), Lerum Anne-Lie Sundling (kd), Öckerö Carola Granell (s), Stenungsund Anders Holmensköld (m), Kungälv Torsten Gustafsson (s), Tjörn Kent Vahlén (fp), Partille Claes Olsson (m), Mölndal

Kallelse till sammanträde i Utbildningsgruppen

Plats: IHM, Fabriksgatan i Gårda, Sal 28, Gruppöverläggningar i Sal 23 OBS! Lokalen.

Samling kl 08.30-09.00 med morgonkaffe.

Sammanträdet äger rum enligt följande arbetsordning

09.00-09.30 Överläggning i partigrupper 09.30-11.40 Föredragningar

11.40-12.00 Sammanträde

Vid UGs sammanträde 9 mars utlämnades rapporten Att inte följa den förväntade

Förslag till ärendelista: Föredragningar

09.30-10.30 Att inte följa den förväntade vägen (Marianne Lundgren) 10.30-11.00 Preliminärintagningen till gymnasieskolan (Susanne Carlström) 11.00-11.20 Regional sfi (Sten Janson)

11.20-11.40 Regional kompetensplattform (Börje Rådesjö) Beslutsärenden

1. Val av protokolljusterare

2. Preliminärintagningen till gymnasieskolan 2010 (Material redovisas på mötet) 3. Samverkansavtal för gymnasieskolan 2011/2012 – 2014/2015 (Handling bifogas) 4. Ramavtalsupphandling av digital pedagogik för skolan (Handling bifogas) 5. Regional kompetensplattform (Handling bifogas)

Informationsärenden

6. Gemensam enkätstrategi – ytterligare information (Material bifogas) 7. Möte på Skolinspektionen 19 april (Material bifogas)

Övriga ärenden

Kallelser, protokoll och övrigt material från Utbildningsgruppens sammanträden återfinns på GR Utbildnings hemsida www.GRkom.se/Utbildning

Vid frånvaro var vänlig meddela Cecilia Salmi cecilia.salmi@GRkom.se Med vänlig hälsning

Börje Rådesjö

Utbildningsgruppen 2010-04-15 ÄRENDE 3 Till Utbildningsgruppen Förslag till

Samverkansavtal för gymnasieskolan i

Göteborgsregionen 2011/2012 - 2014/2015

Ett underlagsmaterial till samverkansavtal för gymnasieskolan 2011/2012 - 2014/2015 har presenterats för Utbildningschefsgruppen 5 februari och 5 mars och för Utbildningsgruppen 11 februari och 9 mars. Dessutom har

Utbildningschefsgruppens arbetsutskott 29 mars föreslagit vissa kompletteringar. I denna process har ett antal justeringar i materialet genomförts i enlighet med framkomna önskemål.

Beträffande gymnasiesärskolan har uppfattningen varit att befintligt samverkansavtal bör prolongeras för ett år med anledning av att en ny förordning väntas om något år.

Utbildningsgruppen har mot bakgrund av ovan beskriven materialhantering uppdragit åt Utbildningschefen att ta fram ett förslag till samverkansavtal för gymnasieskolan 2011/2012 – 2014/2015. Ett förslag till samverkansavtal, daterat 2010-04-09, har framtagits.

Avtalsförslaget behandlas av Utbildningschefsgruppen 13 april och avses att efter Utbildningsgruppens handläggning 15 april föreläggas Förbundsstyrelsen

KOMMUNALFÖRBUNDET GR

7 maj för beslut, för att därefter skickas till medlemskommunerna för godkännande, som ska vara GR tillhanda senast 30 september. Utbildningsgruppen föreslås besluta

att för sin del godkänna förslag till samverkansavtal för gymnasieskolan i Göteborgsregionen år 2011/2012 – 2014/2015, daterat 2010-04-09,

att för sin del godkänna att nuvarande samverkansavtal för gymnasiesärskolan prolongeras att gälla t o m 2012/2013, samt

att rekommendera förbundsstyrelsen att;

a) till kommunerna för godkännande översända föreliggande förslag till samverkansavtal, vilket undertecknat ska vara GR tillhanda senast 2010-09-30,

b) att befintligt samverkansavtal för gymnasiesärskolan prolongeras för ett år,

c) föreslå att varje kommun avgör på vilken politisk nivå beslut om godkännande fattas, samt

att Utbildningsgruppens beslut förklarades vara omedelbart justerat.

Göteborg 9 april 2010 Börje Rådesjö

2010-04-06

Rött – ska beaktas vidare i avtalet då lag och förordning ännu inte är klar. Föreslås text inom parentes.

Blått – ny text efter UCau 100329 samt enligt propositionen om Skollagen

Förslag till

Samverkansavtal för gymnasieskolan i Göteborgsregionen år

2011/2012 - 2014/2015

1. Bakgrund och motiv

Bakgrund och motiv till avtalet återfinns i bilaga 1, vilken även innehåller förklaringar och förtydliganden jämte referenser till de regionalpolitiska utbildningsmålen och beskrivning av fördelarna med ett öppet utbildningslandskap. I bilaga 2 och 3 finns checklistor inför anmälan av nya gymnasieutbildningar till samverkansavtalet. I bilaga 4 anges tidplanen för

utbildningar inom samverkansavtalet.

2. Avtalsparter

Avtalets parter utgörs av kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö, vilka ingår i Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) antagnings- och samverkansområde.

3. Avtalets innehåll

Parterna enas om att avtalskommunerna utgör samverkansområde vad avser antagning till samtliga nationella program och nationella inriktningar samt särskilda varianter som erbjuds inom Göteborgsregionen inom gymnasieskolan oavsett om utbildningen anordnas i elevens hemkommun eller inte.

Inriktningar kan (i enlighet med kommande förordning) starta år 1, 2 eller 3 och samverkansavtalet omfattar samtliga inriktningar. Inriktningar som (enligt kommande

förordning) startar i år 1 omfattas av den gemensamma antagningen. Efter att elev antagits till ett nationellt program via gymnasieantagningen, antar kommunen eleven till inriktning som startar i år 2 eller 3 och registrerar därefter dessa elever i det regionala systemet för antagning, Indra.

Samverkansavtalet reglerar även det fjärde året på teknikprogrammet.

Samverkansavtalet gäller också de platser som medlemskommunerna erbjuder som

gruppbaserade regionalt sökbara utbildningar inom programinriktat individuellt val och inom yrkesintroduktion, som en del av de fem nationella introduktionsprogrammen. Vilka dessa utbildningsplatser är anges årligen i en lista per kommun, vilket publiceras på GR Utbildnings webbplats för gymnasiesamverkansavtalet samt på Gymnasieantagningens webbplats.

Elevens möjlighet att genomföra ett introduktionsprogram, som inte omfattas av avtalet, i annan kommun än hemkommunen bygger på separata avtal mellan berörda kommuner. Avtalet, som är fyraårigt, bygger på innehållet i skollagen och gymnasieförordningen vilka reglerar;

Kommunalförbundet GR Gymnasieavtal 2011/2012-2014/2015 2010-04-06

dels elevernas rättigheter att erbjudas utbildning på de nationella programmen, dels elevernas rätt att tas emot som sökande till dessa utbildningar,

dels kommunernas skyldighet att erbjuda och ta emot elever på utbildning inom de nationella programmen.

dels möjlighet/skyldighet att erbjuda och ta emot elever inom programinriktat individuellt val och inom yrkesintroduktion .

Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar erbjuds ett allsidigt urval av nationella program och nationella inriktningar antingen i hemkommunen eller via detta samverkansavtal.

Introduktionsprogram

Medlemskommuner kan årligen anmäla gruppbaserade utbildningsvägar inom programinriktat individuellt val (PRIV) och yrkesintroduktion som regionalt sökbara inom samverkansavtalet.

De platser, som regleras i detta avtal, är regionalt sökbara för att; dels utveckla kvaliteten inom PRIV och yrkesintroduktion, dels kraftsamla kring särskilda kompetenser.

Definitionen av PRIV-utbildning:

Med PRIV menas en sökbar utbildning med särskilda förkunskapskrav inriktat mot ett

yrkesprogram. Syftet med utbildningen ska vara att elever ska få en utbildning som är inriktad mot ett yrkesprogram och att de så snart som möjligt ska kunna antas till det programmet. Utbildningen inrättas i förväg och utbildningens innehåll är fastlagt innan eleven söker utbildningen. Utöver bestämmelser om mottagande ska även bestämmelser om urval och antagning tillämpas. Utbildningen kan också anordnas för enstaka elever som integreras i klasser på nationella program. Erbjudandet gäller i mån av plats. Utbildningen kan också erbjudas via ett samverkansavtal.

Definition av Yrkesintroduktion:

Med Yrkesintroduktion menas yrkesinriktad utbildning för etablering på arbetsmarknaden eller vidare studier. Syftet med utbildningen ska vara att eleven ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för eleven att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett nationellt yrkesprogram. Utbildningsanordnaren kan på förhand organisera utbildningen med givna kurspaket för att skapa tydliga och sökbara studievägar med yrkesinriktning för eleverna. Utbildningen får erbjudas för en grupp elever och kan då erbjudas genom samverkansavtal. Om urval behöver göras till de gruppbaserade regionalt sökbara platserna bör motsvarande bestämmelser gälla som för de nationella programmen. Den kommun som anmäler en utbildningsväg inom PRIV och yrkesintroduktion som sökbar ska, senast förste april året innan utbildningsvägen görs regional, anmäla, dels

utbildningsvägen genom en beskrivning av innehållet, dels hur många utbildningsplatser som är regionalt sökbara. Utbildningsvägen ska kvalitetssäkras (bilaga 3) genom att beskriva de insatser som görs för att eleven ska kunna genomföra utbildningen på ett tillfredsställande sätt i annan kommun än hemkommunen. Ett förslag till prisbild för utbildningsvägen ska

presenteras.

Rapportering av ändrad studieväg eller avbrott sker, via en databas kopplad till det regionala antagningssystemet Indra, till hemkommunen, som har att uppfylla det kommunala

uppföljningsansvaret informationsansvaret. Urval vid frisök

Via det nationella frisökssystemet kan en elev studera i annan kommun i hela landet. Detta innebär att först när elever från samverkansområdet är placerade har frisökande elever rätt att bli antagna till återstående lediga platser och hemkommunen är då skyldig att betala. Detta gäller antagningen till år ett såväl som till år två och tre.

Ändring i gällande avtal

Innehållet i och formen för den samverkan som föreslås i detta avtal kan komma att ändras under avtalsperioden med anledning av eventuella nationella förändringar i tillämpliga lagar och förordningar. Innehållet bygger på den av regeringen antagna propositionen

2008/2009:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan. Om någon större

förändring av den kommande gymnasieskolan skulle ske innan avtalsperiodens inledande förlängs samverkansavtalet 2007-2011 med ytterligare ett år.

Övriga samverkansavtal på gymnasieskolenivå

Gymnasiesärskolan regleras i separat avtal mellan kommunerna och GR. Gymnasieskolans naturbruksprogram regleras genom särskilt samverkansavtal mellan 12 av kommunerna och Västra Götalandsregionen, som är huvudman för dessa utbildningar. Kungsbacka har samverkansavtal kring naturbruksprogrammet med Region Halland.

Gymnasial lärlingsutbildning och utbildning på entreprenad

Gymnasial lärlingsutbildning är en alternativ väg att genomföra ett nationellt program på. Lärlingsutbildningen i sin helhet är därför en del i samverkansavtalet och samma villkor gäller för antagning till en lärlingsutbildning som för en skolförlagd utbildning.

Utbildning på entreprenad förekommer inom samverkansavtalet gällande ämnen och kurser inom det så kallade Gemensamma gymnasiet, där kurser kan studeras vid udda tider med elever från olika kommuner och skolor samlade i en grupp under ledning av en lärare. Denna verksamhet kan inom avtalet användas för att erbjuda t ex individuella val eller andra ämnen och kurser som ingår i elevens studieplan.

4. Samverkansformer

Samråd kring berörda utbildningar

De lokala initiativen ligger till grund för det samlade regionala gymnasieutbudet. Samverkan sker genom samråd och möten på politiker- och/eller tjänstemannanivå. Samarbetet omfattar antagning av elever inom det gemensamma antagningsområdet.

Dimensionering

Avseende förändringar av utbildningsutbudet ansvarar och beslutar den enskilda kommunen. Utbildningsanordnaren beslutar i enlighet med skollagen och i samråd med GRs politiska styrgrupp för utbildning, Utbildningsgruppen, om förläggning och dimensionering av de utbildningar som man är huvudman för. Gymnasieskolans roll för nationell och regional kompetensförsörjning regleras i skollagen.

Kommunalförbundet GR Gymnasieavtal 2011/2012-2014/2015 2010-04-06

Utbildningsgruppen ska i enlighet med fastställda regionalpolitiska utbildningsmål,

långsiktigt säkerställa ett kvalitativt utbildningsutbud tillgängligt för alla elever i alla delar av regionen och därmed motverka segregation skolor och elever emellan. För att åstadkomma detta har Utbildningsgruppen möjlighet att fatta övergripande dimensioneringsbeslut. Utbildningsgruppen kan lägga fram förslag till övergripande dimensioneringsbeslut för medlemskommunerna att ta ställning till.

Elevens fria val ska vara vägledande för dessa dimensioneringsbeslut. Utbildningsgruppens uppgift i detta sammanhang blir att balansera elevens behov, lokala och regionala

utvecklingsperspektiv. Utbildningsgruppen har vidare i denna roll uppgiften att stimulera regionens utbildningsanordnare att utveckla ett utbud som motsvarar individens såväl som samhällets behov.

Samtliga medlemskommuner har ett ansvar för att följa den regionala demografiska

utvecklingen/elevutvecklingen. I samband med den avstämning, som sker årligen den förste april, ska också demografiska prognoser tas fram och värderas, samt handlingsplaner

avseende respektive kommuns dimensionering, med anledning av dessa prognoser, diskuteras. Med utgångspunkt i denna planprocess föreläggs sedan Utbildningsgruppen ett förslag som inte bara presenterar planerat utbildningsutbud utan också planerad dimensionering med hänsyn till denna demografiska utveckling.

GRs förvaltningschefer på utbildningsområdet, Utbildningschefsgruppen, genomför årliga samråd i oktober månad med utgångspunkt från erfarenheterna av avslutad antagning och med statistik avseende elevutveckling och sökmönster som underlag. Ett regionalt perspektiv anläggs då på dimensioneringen av antalet platser inom befintliga program inför kommande antagning. Samtliga kommuner ska, utifrån befintligt samlat antal platser i regionen, på resp program enas om en ökning resp minskning i regionen som helhet inför antagningsarbetet som startar förste december samma år. Justering av organisationen kan ske i enlighet med fastlagd tidplan för gymnasieantagningen.

Elevens förstahandsval ska, i så stor utsträckning som möjligt, tillgodoses vad gäller valt program.

Samråd med fristående huvudmän

För att den regionala dimensioneringen ska kunna säkra att elevens förstahandsval kan tillgodoses, bör samråd i olika former ske med fristående huvudmän.

Samråd med berörda parter på arbetsmarknaden

Varje kommun ansvarar för att samråd sker enligt lag och förordning med berörda arbetsmarknadsparter vid start av ny utbildning samt i samband med dimensionering av antalet platser på utbildningen. Vid behov sker också regionala samråd med berörda

arbetsmarknadsparter, särskilt för att säkerställa att kravet på APL - arbetsplatsförlagt lärande, kan uppfyllas inom den regionala arbetsmarknaden. I den mån det regionala verktyget

Praktikplatsen.se kan användas för att skapa överblick ska detta prioriteras.

Utbildningsutbud

Sådana förändringar som berör en eller flera i samverkansområdet ingående kommuner, ska i god tid, senast den förste april året innan utbildning startar, innan de beslutas och genomförs föregås av information till och samråd med Utbildningschefsgruppen och Utbildningsgruppen (bilaga 2 och 3). Detta i syfte att ge samtliga i samverkansområdet ingående kommuner

möjlighet att via Utbildningsgruppen lägga synpunkter på de planerade förändringarna innan dessa beslutas och genomförs. Om Utbildningsgruppen finner den föreslagna förändringen olämplig från ett regionalpolitiskt utbildningsperspektiv förbinder sig den kommun där förändring av detta slag föreslås, att bereda Utbildningsgruppen möjlighet att i den aktuella kommunen redovisa sin ståndpunkt innan beslut om förändring fattas i aktuell kommunal nämnd eller styrelse.

Antagning till gymnasieskolan

Antagningsorganisationen inom samverkansområdet är gemensam för de kommuner som ingår i samverkansområdet och har GR som huvudman. Beslut om antagning fattas av Utbildningsgruppen, som dessutom är regional antagningsnämnd. Utbildningsgruppen är ansvarig för antagningen till de utbildningar som genomförs i antagningsområdets kommuner. Samråd sker dessförinnan med samverkansområdets förvaltningschefer på utbildningsområdet eller av dessa utsedda. Samråd sker också vid andra tillfällen under året då behov finns. Elev söker till program och anger samtidigt vilken skola eleven vill genomföra sin utbildning i. Eleven prövas sedan på sitt val. Urvalet till programmet sker enligt gymnasieförordningen. Om eleven inte tas in på programmet på den skolan, prövas eleven på nästa val i ordningen.

Information om utbildningar

Kommunerna har ett gemensamt ansvar för information till elever och föräldrar samt övriga berörda om de utbildningar som avses i avtalet. Denna information ges såväl kommunalt som regionalt via exempelvis informationsskriften ”Vad ska jag välja?”, tidskrifterna ”Ett23” och ”Sju89”, utbildningsmässan ”Gymnasiedagarna” samt Gymnasieantagningens och GR Utbildnings webbsidor på Internet. Detta samlade utbildningsutbud, som bygger på elevernas fria val, kommuniceras årligen med arbetsmarknadens organisationer.

5. Utbildningarnas kvalitet

Checklista

Innan en utbildning, som ska omfattas av avtalet, startas ska ett antal uppgifter redovisas till GR som underlag för samråd i Utbildningsgruppen och Utbildningschefsgruppen. Dessa uppgifter är sammanställda enligt två checklistor (bilaga 2 och 3). Uppgifterna ska redovisas till GR senast den förste april året innan utbildningen startar.

Överlämning

Kommunerna ska verka för att relevant kommunikation kommer till stånd vid övergång från grundskola och introduktionsprogram till nationellt program i gymnasieskola.

Regional uppföljning / utvärdering / utveckling

De regionalpolitiska utbildningsmålen och samverkansavtalet för gymnasieskolan utvärderas och följs upp regelbundet. Denna verksamhet ska samverka med den forskning på området, som bedrivs av olika aktörer. Dessa resultat appliceras på GRs samtliga samverkansavtal. Resultatet av uppföljnings-, utvärderings- och utvecklingsarbetet presenteras fortlöpande bland annat via GRs webbsida på Internet, vilket ökar tillgängligheten för politiker, ledare och skolpersonal och inte minst för föräldrar och elever. Om Utbildningsgruppen bedömer att kvalitetsbrister föreligger i någon del av det utbildningsutbud som detta samverkansavtal omfattar, förbinder sig den kommun där dessa brister anses föreligga att bereda

Utbildningsgruppen möjlighet att i den aktuella kommunen redovisa sin ståndpunkt. Om berörd kommun vidimerar framförd kritik förbinder sig kommunen att i Utbildningsgruppen

Kommunalförbundet GR Gymnasieavtal 2011/2012-2014/2015 2010-04-06

redovisa de åtgärder som beslutas vidtas för att eliminera de kvalitetsbrister som påtalats av Utbildningsgruppen.

Lokal uppföljning / utvärdering

Medlemskommunernas egna uppföljningar och sammanställningar av resultat och kvalitet utgör ett viktigt underlag för den regionala redovisningen. En del bör fokusera på ett regionalt gymnasieskoleperspektiv, vilken redovisas årligen i Utbildningsgruppen. Underlaget ska på ett enkelt sätt kunna nås av samtliga medlemskommuner, t ex via webbaserad publicering. Avstämningsdatum

Rapportering ska ske från utbildarkommun till hemkommun per 15 oktober och 15 april eller så snart möjligt angående;

dels elever som bedöms ha ”påtagliga studiesvårigheter”, dels elever som behöver fler än tre år för att avsluta sina studier, dels vid programbyte eller avbrutna studier.

Informations-/uppföljningsansvar för ungdomar under 20 år

Enligt Skollagen är varje kommun skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i form av introduktionsprogram för de ungdomar som inte tagits in till nationellt program i gymnasieskolan. Detsamma gäller för dem som tagits emot på ett nationellt program i gymnasieskolan, men som lämnat utbildningen. Kommunen är skyldig att löpande hålla sig informerad om hur ungdomarna är sysselsatta; i utbildning, arbete eller arbetsmarknadsåtgärd. För att kommunerna ska kunna fullgöra sitt ansvar finns kommungemensamma rutiner och ett gemensamt IT-stöd (GRUUS – Göteborgsregionens ungdomsuppföljningssystem).

Kommunerna förbinder sig att följa dessa rutiner och att verka för att fristående gymnasieskolor inom den egna kommunen gör likaledes.

För att samarbetet ska fungera fullt ut krävs att kommunerna nogsamt uppfyller sina

åtaganden gentemot ungdomarna och mot sina samarbetsparter. Varje kommun ansvarar för att utse kontaktperson för ovanstående rapportering samt informerar övriga kommuner om vem som är utsedd. Information om utsedd kontaktperson ska också finnas på GR:s webbplats.

6. Ekonomiska förutsättningar

Prislista

Interkommunala ersättningar betalas i enlighet med en för GR gemensam prislista.

Överenskommelsen om interkommunala ersättningar för de i samverkansavtalet ingående utbildningarna utgör en del av samverkansavtalet. Samverkansavtalet reglerar interkommunal ersättning även för särskilda varianter (om detta inte regleras nationellt) och profileringar samt för vissa utbildningar inom introduktionsprogrammen. Alla extra kostnader för

hemkommunen ska vara väl kända innan eleven väljer utbildning. Prislistan, som är baserad på bokslutsuppgifter, löper kalenderårsvis och revideras årligen i samband med att

utbildningsutbudet revideras. För studier som är av väsentligt mindre omfattning än heltid kan reducerat pris utgå.

Elevs rätt att utöka sina studier på ett yrkesprogram för grundläggande högskolebehörighet

Elev äger enligt gymnasieförordningen rätt att utöka det yrkesprogram som eleven antagits till med ytterligare 300 poäng i svenska och engelska för grundläggande högskolebehörighet.

Anordnarkommunen har rätt att debitera hemkommunen för denna kostnad enligt reglering i den interkommunala prislistan.

Utbildning i kombination studier/idrott

Utbildning i kombination studier/idrott följer prislistan för interkommunala ersättningar i GR och enligt samma rutiner som övriga utbildningar i samverkansområdet (om detta inte regleras nationellt). Extra tillägg för utbildningar med regional elitnivå kan debiteras av kommunen. Förutsättningarna är att kommunen i så fall har slutit avtal om dessa platser på elitnivå med respektive regionalt förbund.

Avstämningsdatum

Den interkommunala ersättningen erläggs efter fakturering två gånger per år i anslutning till avstämningsdatum den 15 oktober och den 15 februari.

Studieavbrott eller byte av studieväg

För elev som avbryter studierna före avstämningsdatum respektive termin debiteras hemkommunen ingen kostnad. För elev som avbryter studierna efter avstämningsdatum erlägger hemkommunen hela terminsbeloppet. Detta gäller även elev som byter program.

Resor

Elevs hemkommun svarar för kostnaden för resor mellan bostad och skola och/eller eventuellt inackorderingstillägg. Kostnader för utbildning förlagd på annan plats eller annan tid än ordinarie skoltid bekostas av anordnande kommun.

Elever i behov av särskilt stöd

Om elev har specifika, individuella behov av extrastöd och/eller resurser ska

utbildarkommunen kontakta hemkommunen för inhämtande av hemkommunens godkännande innan extra kostnader faktureras. Hemkommunen betalar den faktiska kostnaden.

Ansvarsförsäkring

Kostnader för reguljär ansvarsförsäkring hanteras så att utbildarkommun tecknar ansvarsförsäkring för elev för vilken det utgår interkommunal ersättning.

Investeringar

För investeringskostnader ansvarar anordnande kommun.

7. Regional garanti

Medlemskommunerna garanterar gemensamt vissa regionalt strategiska utbildningars genomförande. GRs Utbildningsgrupp beslutar om regionalt ekonomiskt åtagande, s k regional garanti, avseende vissa specifika gymnasieutbildningar som bedöms vara strategiskt viktiga för regionen och som uppvisar låg beläggning, vilket medför höga kostnader per elevplats. Vidare ska utbildningen vara unik i så motto att den endast anordnas på en skola i Göteborgsregionen.

Regional garanti kan också beviljas om en utbildning är under uppbyggnad och har en tydlig profilering mot lokal/regional avnämare. Samtliga medlemskommuner ska bedöma

utbildningen som strategiskt viktig. Huvudmannen står då för investeringar.

Kommuner som bedriver utbildningar av ovan nämnt slag och som önskar regional garanti för dessa ska senast den förste april året innan den regionala garantin önskas träda i kraft ansöka

Kommunalförbundet GR Gymnasieavtal 2011/2012-2014/2015 2010-04-06

om regional garanti för dessa utbildningar. Ansökan ställs till GRs Utbildningsgrupp och ska innehålla uppgift om antal platser, kostnad per plats, gjorda informations- och

marknadsföringsinsatser.

Utbildningen har krav på återkommande investeringar och har ett dokumenterat väl utvecklat samarbete med lokalt/regionalt näringsliv. För att öka elevantalet ska utbildningen

kontinuerligt marknadsföras och informeras om.

Kostnadsfördelningsprincipen är den att medlemskommunerna gemensamt beslutar om gruppstorlek för den berörda utbildningen. Kostnadstäckning ges för icke belagda platser enligt GRs vedertagen fördelningsmodell baserad på kommunernas folkmängd.

Beviljande av regional garanti gäller på årsbasis för varje utbildningsomgång och omprövas årligen utifrån de kriterier som gäller enligt ovan. Elev, som tagits in på inriktning som omfattas av regional garanti, garanteras att slutföra sin utbildning inom vald inriktning. Beviljande av regional garanti föregås av en presentation av en prognos från

utbildarkommunen i god tid innan utbildningen startar. Utbildningschefsgruppen beslutar om att bevilja regional garanti för en utbildning. Avstämningar av antal elever och

kostnadsfördelningen sker årligen 15 oktober respektive 15 februari innan debitering sker. För planerad ny utbildning med regional garanti gäller att utbildarkommunen lägger fram förslag kring utbildning senast förste april året innan utbildningen planeras starta. Underlaget ska följa checklistan (bilaga 2) samt kompletteras med uttalande från berörd

branschorganisation eller liknande.

Om inte samtliga medlemskommuner är eniga om att bevilja regional garanti kan utbildarkommunen ändå starta utbildningen, men då med egen finansiering.

8. Särskilda verksamheter reglerade genom detta avtal

Betalningsansvar vid elevflytt mellan kommuner

Elev har rätt att fullfölja påbörjad utbildning i annan kommun i samverkansområdet enligt följande exempel: En elev flyttar mellan två kommuner i samverkansområdet. Båda

kommunerna anordnar själva, eller genom samverkansavtal, den utbildning eleven påbörjat. Eleven väljer att gå kvar i den f d hemkommunen eller därmed jämställd kommun enligt samverkansavtalet. Den nya hemkommunen påtar sig då betalningsansvar tills eleven fullgjort utbildningen.

Gemensamma Gymnasiet (gemensamt kursutbud)

I syfte att underlätta för elev att erhålla individuella val och i de fall ämne/kurs inte anordnas i hemkommunen erbjuds möjlighet för eleven att välja ur ett gemensamt kursutbud. Varje gymnasieskola kan vara anordnare av sådana kurser och har formellt ansvar för planering, genomförande, uppföljning och ekonomi enligt självkostnadsprincip. Gemensam kurs ska förläggas på central plats i samverkansområdet under kvällstid, helger och/eller ferier om inte andra omständigheter talar för en för eleven bättre lösning. Kurser kan även erbjudas med inslag av distansstudier. GRs administrativa verktyg för Gemensamma Gymnasiet ska användas för att kvalitetssäkra verksamheten.

9. Idé- och erfarenhetsutbyte för skolans personal

Göteborgsregionens samlade kompetens på utbildningsområdet tas tillvara genom ett intensivt idé- och erfarenhetsutbyte på olika nivåer. Inom gymnasieskolan främjas detta genom

gemensam kompetensutveckling kring aktuella frågor i GR Utbildnings regi, erfarenhetsutbyte i regional nätverksform kring t ex kvalitetsfrågor, ledarskap, utvecklingsarbete, omvärldsbevakning och lobbyverksamhet. Sambruk inom det

gemensamma gymnasiet, bidrar till att personal i annan kommun kan anlitas för utbildningar av längre eller kortare karaktär.

10. Formalia

Avtalsperiod

Avtalet avser verksamheten år 2011/2012 – 2014/2015, med möjlighet att komplettera avtalet årligen.

Tvister

Tvist i anledning av detta avtal löses i första hand genom lokala förhandlingar. Om parterna inte kommer överens sker medling genom GR.

Force majeure

Om fullgörande av åtagande från anordnande kommuns sida förhindras av omständigheter som kommunen ej kan råda över såsom arbetskonflikt, eldsvåda, krig m.m. är den anordnande kommunen inte ansvarig för skada eller förlust som därigenom kan uppkomma för motparten.

Godkännande

Föreliggande avtal ska efter godkännande i kommunen, undertecknat och tillsammans med kopia av beslut i nämnd/styrelse, senast 31 augusti 30 september 2010 vara GR tillhanda.

För Ale kommun Datum Namn Namnförtydligande För Alingsås kommun Datum Namn Namnförtydligande För Göteborgs kommun Datum Namn Namnförtydligande För Härryda kommun

Kommunalförbundet GR Gymnasieavtal 2011/2012-2014/2015 2010-04-06 Datum Namn Namnförtydligande För Kungsbacka kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungälvs kommun Datum Namn Namnförtydligande För Lerums kommun Datum Namn Namnförtydligande

För Lilla Edets kommun

Datum Namn Namnförtydligande För Mölndals kommun Datum Namn Namnförtydligande För Partille kommun Datum Namn Namnförtydligande För Stenungsunds kommun

Datum Namn Namnförtydligande För Tjörns kommun Datum Namn Namnförtydligande För Öckerö kommun Datum Namn Namnförtydligande

Kommunalförbundet GR Samverkansavtal Gymnasieskolan 2011/2012-2014/2015 2010-04-09

Bilaga 1

Bakgrund och motiv

GRs Utbildningsgrupp har sedan starten 1995 metodiskt och målmedvetet verkat för ett fördjupat samarbete på skol- och utbildningsområdet medlemskommunerna emellan. Med fokus på barnens /ungdomarnas behov, förutsättningar och önskemål har unika steg i denna riktning tagits. Ingen annanstans i Sverige kan en region uppvisa en så omfattande samverkan på detta för regionernas framtid så viktiga område. Inför avtalsåren 2002/2003-2005/2006 fördjupades samarbetet, vilket gav möjligheter att på regional nivå utveckla gymnasieskolans utbildningsutbud, dels vad gäller samlade kvantiteter/volymer i regionen, dels avseende kvaliteten på utbudet. Detta sammantaget har bidragit till att seriösa satsningar har gjorts för att optimera de resurser som avsatts för gymnasieutbildning i regionen.

Detta samarbete har skapat ett för landet unikt utbud av utbildningar både avseende bredd och djup, faktorer vilka aktivt medverkar till att öka Göteborgsregionens attraktions- och konkurrens-kraft. Detta breda utbildningsutbud innebär att den samlade ”utbildningsomsättningen” på gymnasieområdet stannar kvar i Göteborgsregionen, då endast ett fåtal elever behöver söka sig utanför regionen för att få sina utbildningsbehov tillgodosedda.

Avtalet innehåller regionala styrinstrument, som gör det möjligt att stimulera elevens fria val i för studie- och arbetsmarknaden önskvärd riktning. Detta genom de övergripande strategiska

dimensioneringsbeslut, som tillskrivs Utbildningsgruppen, samt med de redskap som står till Utbildningsgruppens förfogande när det gäller statistik, information, data avseende elevens preferenser vid val, och den kunskap/information på detta område som produceras inom uppföljnings-/utvärderingsområdet, men också via de informationskanaler kring studie- och yrkesvägledning som är uppbyggda på GR Utbildning.

Avtalet är sammantaget ett kraftfullt strategiskt styrinstrument för GRs Förbundsstyrelse och Utbildningsgrupp, utvecklat inom ramen för det frivilliga samarbetet och utan att större

administrativa resurser behövt skapas, utan att ytterligare arbetsgivaransvar behöver tas av GR och skapat inom en struktur som idag är väl känd och helt accepterad av ledande politiker och tjänstemän på utbildningsområdet i regionen.

2. Ett öppet utbildningslandskap med ett unikt utbildningsutbud

Den s.k. friskolereformen innebär att alla ungdomar kan söka en utbildningsplats på en fristående skola oavsett var i landet skolan bedriver sin verksamhet. År 2000 fattade GRs

medlems-kommuner beslut om att på samma sätt öppna upp också de kommunala gymnasieskolorna. Genom detta har alla skolor i Göteborgsregionen fått samma förutsättningar. För ungdomarna spelar det inte längre någon roll vem som äger och driver verksamheten. Den kan vara kommunal eller fristående. Samma öppenhet gäller i regionen oavsett ägarform.

GRs beslut har skapat ett för landet helt unikt utbud. Ungdomarna hade år 2010 ca 200 olika utbildningar / ca 500 sökalternativ vid nästan 80 gymnasieskolor att välja mellan. Detta ger en enastående valfrihet att välja studier efter sina egna intressen. Utöver den fördel detta ger ungdomarna kan andra argument för detta öppna utbildningslandskap lyftas fram:

Bilaga 1

- Känslan för en elev att fritt välja utbildning i en öppen struktur, där kommun- och förvaltningsgränser är utsuddade ska inte underskattas.

- Psykologin runt ett fritt val spelar stor roll, vilket i sin tur ökar den enskildes motivation och därmed troligtvis också studieresultaten.

- Jämförelser skolor emellan ökar i ett öppet system. Man lär av varandra och reflekterar oavbrutet runt frågor som handlar om bemötande av eleverna, utbildningarnas innehåll, form, kvalitet och kostnad. Detta driver på kvalitetsutvecklingen och formar på ett mycket effektivt sätt framtidens skolor.

Det är uppenbart att denna öppenhet kan bidra till att bryta segregation. Det finns i

Göteborgsregionen många exempel på detta. Nya mötesplatser skapas tack vare ungdomarnas möjlighet till ett fritt val.

Enligt gymnasieförordningen ska kommunerna bidra till att eleverna får sina förstahandsval tillgodosedda. Detta har stadigt ökat sedan ”frisöket” infördes i Göteborgsregionen. Samtidigt har antalet lediga platser totalt sett minskat genom en bättre samordning av det totala antalet

utbildningsplatser.

Gymnasieskolan kommer under de närmaste åren att vara utsatt för avsevärda förändringskrafter, vilka utgörs av förändringar i gymnasieskolans utformning och struktur föranledda av GY2011, ett minskande elevunderlag under kommande mandatperiod/avtalsperiod, samt ett ökat tryck från fristående gymnasieskolor vilka tar en allt större andel av elevunderlaget. I denna situation gäller det att kommunerna på ett klokt sätt hanterar dessa krafter för att få till stånd en så väl fungerande gymnasieutbildning som möjligt för Göteborgsregionens ungdomar.

3. Regionalpolitiska utbildningsmål

Införandet av fördjupat samarbete på gymnasieområdet harmonierar väl med de av

Utbildningsgruppen föreslagna, av förbundsstyrelsen år 2001 fastställda, regionalpolitiska utbildningsmålen, där det bland annat formuleras ett mål för samverkan inom gymnasieskolan enligt nedan; ”Den bärande och grundläggande visionen för Göteborgsregionen som

kunskapsregion är att den studerandes behov och önskemål sätts i främsta rummet. Den som studerar skall ha stor frihet att, i progressiva och spännande lärmiljöer av mycket god standard, utveckla sina kunskaper och insikter, utan hänsyn till begränsningar av t ex geografisk,

administrativ, social och kulturell art.”

Denna utveckling leder till tydligare profilering av de program som erbjuds den studerande, vilket ses som helt nödvändigt. Alla utbildningar kommer inte att finnas överallt, men inom samverkansområdet skall ett brett utbud erbjudas eleverna, där tydliga programprofiler utvecklats.

Kommunalförbundet GR Samverkansavtal Gymnasieskolan 2011/2012-2014/2015 2010-04-09

Bilaga 2

Checklista 1:

Inför anmälan/avanmälan av gymnasieutbildningar till

samverkansavtalet

Vid avanmälan/nedläggning av utbildningar ska de punkter beaktas, som då är relevanta. 1. Inledning

- Bakgrund - Syfte

2. Nulägesbeskrivning

- Beskriv hur situationen ser ut idag och varför utbildningen behövs. - Hur ser prognosen ut för kommande elevunderlag?

- Hur ser utbudet ut i regionen vad det gäller liknande utbildningar? Finns möjlighet till regionalt samarbete?

- Beskriv tydligt skillnaden i programmen, såväl till innehåll som arbetssätt, om liknande utbildningar finns i regionen.

3. Motiv

- Ange motiv för att utbildningen ska ingå i samverkansavtalet. - Beskriv vilka kontakter som tagits som visar behovet.

- Dialogen med arbetsliv och högskola/universitet för att anpassa utbildningen efter efterfrågan har visat på att:

- Möjligheten till att erbjuda APL-platser är goda/inte goda - Intresse för lokalt program-/yrkesråd finns

- Intresse för regionalt programråd finns 4. Tidplan för arbetet

Om avsikten är att starta ett nytt program ska detta anmälas till GR:s Utbildningsgrupp. Detta i syfte att ge samtliga kommuner möjlighet att lämna synpunkter på de planerade

förändringarna. För att få med utbildningen i samverkansavtalet nästkommande år, ska arbetsmaterialet lämnas till GR senast den 1 april.

5. Elevområde

- Utbildningen är sökbar i regionen och/eller antagning sker genom riksintag. - Omfattas utbildningen av inriktningsgaranti?

6. Utbildningsplan, där följande anges

- Utbildningens examensmål med beskrivande programstruktur och ev. profileringar eller yrkesutgångar

- Ev. sätt att genomföra utbildningen; skolförlag eller som lärlingsutbildning - Möjligheter att bygga på utbildningen efter att den avslutats

Bilaga 2 - Vilket program/inriktning/profil - Antal platser - Elevantal tidigare år - Gemensam administration - Skolmåltider - Elevomsorg - Lokaler - Lokalkostnad per m2 - Undervisande personal

- Verksamhetsanslag och utrustning 8. Utbildningens kvalitet

Kommunalförbundet GR Samverkansavtal Gymnasieskolan 2011/2012-2014/2015 2010-04-09

Bilaga 3

Checklista 2:

Inför anmälan av gymnasieutbildningar inom

introduktionsprogrammen till samverkansavtalet

Två av de fem nationella introduktionsprogrammen kan ingå i samverkansavtalet och är då regionalt sökbara gruppbaserade utbildningar.

De delar som kan erbjudas är programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion.

Vilka dessa utbildningsplatser är anges årligen i en lista per kommun, vilket publiceras på GR Utbildnings webbplats för gymnasiesamverkansavtalet samt på Gymnasieantagningens webbplats.

Elevens möjlighet att genomföra ett introduktionsprogram som inte omfattas av avtalet i annan kommun än hemkommunen bygger på separataavtal mellan berörda kommuner.

Vid avanmälan/nedläggning av utbildningar/utbildningsvägar ska de punkter beaktas, som då är relevanta.

1. Inledning - Bakgrund - Syfte

2. Nulägesbeskrivning

- Beskriv hur situationen ser ut idag och varför utbildningen/utbildningsvägen behövs. - Hur ser prognosen ut för kommande elevunderlag?

- Hur ser utbudet ut i regionen på liknande utbildningar/utbildningsvägar? Finns det möjlighet till ett regionalt samarbete?

- Beskriv tydligt skillnaden, såväl till innehåll som arbetssätt, om liknande utbildningar/utbildningsvägar finns i regionen.

- Mot vilket nationellt program riktas PRIV-platserna/yrkesintroduktionen? (Ex PRIV mot fordons- och transportprogrammet)

- Antal PRIV-platser respektive yrkesintroduktionsplatser, som görs regionalt sökbara utöver ordinarie organisation.

3. Motiv

- Ange motiv för att utbildningen/utbildningsvägen ska ingå i samverkansavtalet. - Beskriv vilka kontakter som tagits som visar behovet.

- Dialogen med näringslivet för att anpassa utbildningen/utbildningsvägen efter efterfrågan har visat på att:

- Möjligheten till att erbjuda APL-platser/praktikplatser är goda/inte goda - yrkesråd/programråd eller liknande finns/finns inte

4. Tidplan för arbetet

Om avsikten är att starta regionalt sökbara programnära utbildningsvägar ska detta anmälas till GR:s Utbildningsgrupp. Detta i syfte att ge samtliga kommuner möjlighet att lämna

Bilaga 3 synpunkter på de planerade förändringarna. För att få med utbildningsvägen i

samverkansavtalet nästkommande år, ska arbetsmaterialet lämnas till GR senast den 1 april. 5. Elevområde

- Utbildningen är sökbar i kommunen, sökbar i regionen och/eller antagning sker via riksrekrytering.

- Hur ska antagning till dessa platser ske? - Hur sker urval till dessa platser?

6. Utbildningsplan, där följande anges

- Utbildningsvägens struktur enligt den tänkta studieplan som eleven följer på den regionalt sökbara utbildningsvägen.

- Möjligheter att bygga på utbildningen efter att den avslutats.

- De extra resurser, pedagogiska eller av annan art, som kommunen planerar att tillföra för att eleven ska kunna fullfölja sin utbildningsplan.

- De samverkansformer mellan kommunens förvaltningar, som kan fungera som stödfunktioner under elevens utbildning.

- Möjligheter för eleven att tillgodoräkna sig gymnasiepoäng i karaktärsämnen under praktik under utbildningsgången.

7. Prislista för programmet

- Vilket program/inriktning utbildningsvägen är riktad mot - Antal platser - Elevantal tidigare år - Gemensam administration - Skolmåltider - Elevomsorg - Lokaler - Lokalkostnad per m2 - Undervisande personal

- Verksamhetsanslag och utrustning 8. Utbildningens kvalitet

Kommunalförbundet GR Samverkansavtal Gymnasieskolan 2011/2012-2014/2015 2010-04-09

Bilaga 4

Informationscykel – tidplan

I det följande redovisas tidpunkterna under året när beslut ska vara fattade och nödvändiga åtgärder ska vara vidtagna. UC står för GRs Utbildningschefsgrupp och UG står för GRs politiskt sammansatta Utbildningsgrupp.

1:e april året innan start Utbildningschefsgruppen informerar och samråder om nytt utbud enligt checklistan, samt diskuterar elevutvecklingen för kommande år och därtill eventuellt förslag till åtgärder med anledning av den förmodade

utvecklingen

Mitten av april UG informerar och samråder om nytt utbud enligt checklistan April - Maj Beslut om regional garanti

April - Augusti Prislista med belopp för interkommunal ersättning tas fram Underlag kring utbildningsutbud produceras (VSJV, Sju89) September Information om utbildningsutbudet distribueras

Vägledningsarbetet inleds

Oktober Regional mässa (Gymnasiedagarna) kring utbildningsutbudet

Avstämning av demografisk utveckling och dimensioneringsdiskussion November - Januari Öppna Hus på gymnasieskolorna

1:e december Intagningssystemet/Indranet öppnar för valprocessen

Grundskolornas höstterminsbetyg lämnas till GRs gymnasieintagning 1:e februari Sista datum för ansökan till gymnasieskolan

Februari - September Vägledningsarbetet fortsätter

April Preliminärt intagningsbesked lämnas

Juni Grundskolornas slutbetyg lämnas in Senast 1:e juli Definitivt intagningsbesked lämnas.

Utbildningsgruppen 2010-04-15 ÄRENDE 4 Till Utbildningsgruppen Förslag till

Ramavtalsupphandling av digital pedagogik för

skolan

Vid Utbildningsgruppens sammanträde 9 mars informerade Karl Alfredsson om pågående upphandling för ramavtal rörande it i skolan (§276). Björn Flintberg rapporterade om upphandlingens innehåll, struktur och upplägg, samt om pågående och planerade åtgärder, samt svarar på frågor i ärendet. 

Några GR-kommuner har redan specifikt uppdragit åt GR att bistå dem i frågan om digitala helhetslösningar för skolan. För att ge alla kommuner samma möjlighet behövs ett beslut i frågan.

Ett ramavtal med flera leverantörer är inte exklusivt eller bindande. Kommuner som inte anser sig nöjda med erbjudandet i ramavtalet binder sig inte till att nyttja avtalet till någon viss nivå och har även frihet att göra egna

upphandlingar i området om man inte är nöjd med de existerande. Däremot är det inte möjligt att i efterhand koppla in sig på avtalet, som tecknas 100515. Utbildningsgruppen föreslås besluta

att uppdra åt Utbildningschefen att teckna övergripande ramavtal kring helhetslösningar för digital pedagogik i skolmiljö, för vilka

medlemskommunerna äger rätt att avropa.

Göteborg 31 mars 2010 Börje Rådesjö

Utbildningsgruppen 2010-04-15

ÄRENDE

Regional kompetensplattform

I december 2009 fick Västra Götalandsregionen (VGR) regeringens uppdrag att ”etablera kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering”. Uppdraget innebär samarbete mellan VGR och lokala, regionala och statliga aktörer samt även med företrädare för näringslivet och arbetsmarknaden (se bifogad handling). Kompetensplattformen skall bl.a. användas i fördelningen av statliga utbildningsresurser, t ex till yrkeshögskolan och vuxenutbildning.

Regionutvecklingsnämnden (RUN) beslutade 2010-03-09 att 8 mkr skall användas under 2010 för att i samverkan med bl a de fyra kommunalförbunden bygga upp en regional kompetensplattform. Regionutvecklingsnämnden finansierar i allt väsentligt satsningen och RUN-beslutet omfattar en treårsperiod mellan åren 2010-2012, där nya resurser är tänkta att tillkomma 2011 och 2012.

Syftet är att förstärka sambandet mellan vuxenutbildning och kompetensför-sörjning på regional nivå – utbudet skall i högre grad än idag baseras på

efterfrågan från arbetsmarknaden och förutsättningar för kompetensutveckling hos tillgänglig arbetskraftsresurs.

Av RUN-beslutet framgår att en övergripande samordning av arbetet i delregionerna sker i ett regionalt kompetensråd, där bl a förtroendevalda företrädare för de fyra kommunalförbunden bör ingå samt representanter för Västra Götalandsregionen.

Av RUNs beslut liksom av regeringens uppdrag framgår också tydligt att den regionala kompetensplattformen i största möjliga utsträckning skall bygga på ”etablerade samverkansformer”.

Den regionala kompetensplattformen, som drivs av kommuner / kommunal-förbund och Västra Götalandsregionen i samverkan, sätter samman en

bedömning av kompetensutvecklingssituationen för hela Västra Götaland och gör en samlad analys av behov av insatser och inriktning på kompetensutbud.

Bifogas dokument som beskriver plattformen jämte Regeringsbeslut och protokoll från RUN.

Utbildningsgruppen föreslås besluta att

att uppdra åt utbildningschefen att i dialog med företrädare för VGR ta fram det handlingsprogram som uppdraget förutsätter.

Göteborg 26 mars 2010 Börje Rådesjö

PM - Regional kompetensplattform 2010

Version 2010-03-25

Slutsatser

Skrivelsen beskriver den översiktliga processen för att påbörja skapandet av en kompetensplattform.

Nyckelaktörer i en regional kompetensplattform är bl.a. kommuner och

kommunalförbund. De olika organisationerna kommer att ta sig an detta uppdrag utifrån sina egna förutsättningar.

Det bör dock understrykas att arbetet i kommunalförbund och kommuner behöver komma igång snarast eftersom analysen av kompetensbehov kommer att efterfrågas redan under året, bl.a. för fördelning av statliga utbildningsresurser.

Bakgrund

I december 2009 fick Västra Götalandsregionen (VGR) regeringens uppdrag att ”etablera

kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt” (bilaga 1). Uppdraget innebär samarbete mellan VGR och lokala, regionala och statliga aktörer samt även med företrädare för näringslivet och arbetsmarknaden.

Kompetensplattformen skall användas i fördelningen av statliga utbildningsresurser, t ex till yrkeshögskolan och vuxenutbildning, men kan på sikt användas för att effektivisera utbud och efterfrågan på hela kompetensutvecklingsområdet.

Regionutvecklingsnämnden (RUN) beslutade 2010-03-09 att 8 mkr skall användas under 2010 för att bygga upp en regional kompetensplattform (se bil. 2). Det regionala arbetet skall

regelbundet återkopplas till Beredningsgruppen för regionutveckling (BRU) vilket borgar för förankring inom kommuner, kommunalförbund och region (bilaga 3). Kompetensplattformen skall byggas upp över en längre period. RUN-beslutet omfattar en treårsperiod mellan 20102012, även om beslut fattas för ett år i taget. 30 april 2010 skall en rapport lämnas till regeringen som beskriver det initiala arbetet med kompetensplattformen.

Syfte

Syftet är att förstärka sambandet mellan vuxenutbildning och kompetensförsörjning på regional nivå – utbudet skall i högre grad än idag baseras på efterfrågan från arbetsmarknaden och förutsättningar för kompetensutveckling hos tillgänglig arbetskraftsresurs. Det leder till

effektivisering, högre kvalitet och bättre matchning mellan utbud och efterfrågan av arbetskraft. Vuxenutbildning definieras brett i detta sammanhang som komvux/yrkesvux, folkhögskolor, yrkeshögskolor, KY, lärcentra, teknikcollege samt högskoleutbildning.

Arbetsmarknadssituation

Med tanke på den fortsatt mycket svåra situationen på arbetsmarknaden är det angeläget att snarast påbörja insatserna för att effektivisera matchningen i kompetensutvecklingen. I februari 2010 var 7,6 procent eller motsvarande 76 200 personer arbetslösa i Västra Götaland i åldern 16-64 år. I åldern 18-24 var 12 procent motsvarande, 17 400 individer, arbetslösa. Utöver de registrerade arbetssökande finns också individer som är utan arbetslivserfarenhet och med låg utbildningsnivå, vilka är i behov av kompetensutveckling för att komma in på arbetsmarknaden.

uppdrag bäst genomförs. Villkor och förutsättningar skiljer sig åt i de fyra kommunal-förbunden innebärande att modellerna för hur arbetet utformas kommer att variera. Möjligen kan gemensamma och bilaterala diskussioner mynna ut i att avtal / överens- kommelser tecknas mellan VGR och respektive kommunalförbund.

Den regionala kompetensplattformen bygger på arbete som utförs i fyra delregioner/

kommunalförbund samt på dialog med en samordnande regional resurs. Steg ett i den regionala kompetenssamordningen är insamling av uppgifter i delregionerna. Respektive

kommunalförbund är ansvarig för inhämtning av uppgifter om kompetens-efterfrågan, utbud av utbildning samt den tillgängliga arbetskraft som kan komma ifråga för kompetensutveckling. Med detta underlag som utgångspunkt görs delregionala analyser som ger en bild av befintlig situation och önskvärd utveckling med hänsyn till var efterfrågan på arbetskraft och kompetenser faktiskt kommer att finnas på kort och lång sikt.

Sammanfattning av tänkbara åtgärder i steg ett av uppbyggnaden av en kompetensplattform: Insamling av kunskapsunderlag angående

i) Kompetensbehov baserat på efterfrågan på arbetskraft

ii) Tillgång och profil för arbetskraft som är tillgänglig för kompetensutveckling iii) Utbud av resurser för produktion av vuxenutbildning

Analys, matchning och rekommendationer Samlad information om vuxenutbildningar

Av RUN-beslutet framgår att en övergripande samordning av arbetet i delregionerna sker i det regionala kompetensrådet, där bl.a. företrädare för de fyra kommunal-förbunden bör ingå samt representanter för Västra Götalandsregionen.

Av RUN:s beslut liksom regeringens uppdrag framgår också tydligt att den regionala kompetens-plattformen i största möjliga utsträckning skall bygga på ”etablerade samverkansformer”.

Samverkan mellan olika ”nivåer” i Västra Götaland

Den delregionala kompetenssamordningen, kortfattat beskriven som steg ett ovan, samspelar med den regionala nivån. Insamling och analys av uppgifter kring kompetens- efterfrågan, utbildningsanordnare samt arbetskraft som är tillgänglig för kompetensut- veckling, sker på delregional- / kommunalförbundsnivå

Eftersom kompetensefterfrågan inte avgränsas till kommunalförbundens territoriella gränser finns ett behov av att samverkan mellan kommunalförbunden kring ett gemensamt utbud. Det gäller särskilt när branscher är utspridda över hela Västra Götaland och kompetens- utveckling inom branschen därför bör samordnas över hela regionen. Det gäller t.ex. fordonsindustri, livsmedel samt stora delar av verkstadsindustrin. Slutsatserna på delregional nivå bör därför kommuniceras med det regionala kompetensrådet och dess analysgrupp.

Samverkan och samordning kring kompetensfrågor sker inom varje delregion med utgångspunkt från de etablerade samverkansformer som finns i kommuner och kommunalförbund. I vissa delregioner finns etablerad samverkan mellan kommunalförbund och kommuner i dessa frågor. I andra behöver dessa relationer snarast förstärkas för att underlag som behövs för delregional och regional kompetenssamordning skall komma fram.

Den regionala kompetensplattformen, som drivs av kommuner/kommunalförbund och Västra Götalandsregionen gemensamt, sätter samman en bedömning av

kompetensutvecklings-situationen för hela Västra Götaland och gör en samlad analys av behov av insatser och inriktning på kompetensutbud. Den regionala nivån med projektsamordnare är också ett stöd för arbetet i delregioner (bilaga 4).

Systemutveckling

Det beskrivna systemet för informationsinhämtning och analys kommer efterhand att systematiseras och effektiviseras genom framtagandet av IT-stöd. Eftersom den första analysen kommer genomförs sommaren 2010 – i samband med fördelningen av de statliga platserna inom yrkesvuxenutbildning och yrkeshögskola – måste uppbyggnaden av den regionala kompetensplattformen påbörjas manuellt. IT-stödet för kompetenssamordningen utvecklas för att kunna användas i hela regionen.

BILAGOR Bilaga 1. Regeringsuppdrag regional kompetensplattform Bilaga 2. Beslut i Regionutvecklingsnämnden (RUN) om ekonomiskt stöd till uppbyggnad av regional kompetensplattform, 2010-03-09 Bilaga 3. Utdrag ur protokoll från beredningsgruppen för regionutveckling (BRU) 2010-02-23 Bilaga 4. Matris rörande aanalysbehov i regional kompetensplattform samt samarbete mellan regional, delregional och regional nivå.

23/2 2010

4. Regional kompetensplattform för Västra Götaland

En PM med en bakgrundsbeskrivning, förslag till fortsatt arbete för utvecklingen av en

kompetensplattform och regeringsbeslut med villkor för budgetåret 2010, inklusive uppdraget till regionala självstyrelseorgan att etablera kompetensplattformar, har varit utsänd inför

sammanträdet.

En diskussion om behovet av att etablera en kompetensplattform initierades hösten 2009 och diskuterades vid beredningsgruppens sammanträde den 17 november.

Regionutvecklingssekretariatet har därefter, i samråd med representanter för de fyra

kommunalförbunden, tagit fram ett förslag till en organisatorisk struktur för det fortsatta arbetet samt till etablering av ett IT-verktyg.

Kent Johansson inleder med att ge en redogörelse för utgångspunkterna för det fortsatta arbetet. I det bifogade regeringsbeslutet ges preciserade uppdrag till Västra Götalandsregionen inom bland annat kompetensförsörjningsområdet. Uppdraget kan ses som en effekt av det

samordningsuppdrag som Kent Johansson fick tillsammans med Landshövding Lars Bäckström i samband med krisen i fordonsindustrin, där behovet av insatser på utbildningsområdet var centralt. Västra Götalandsregionens roll är i första hand att utveckla en modell för att inventera

utbildningsbehov och utbud. Två möten har skett med representanter för kommunalförbunden och efter dagens möte med beredningsgruppen kommer frågan att hanteras vidare i denna grupp. Kent Johansson menar att man i arbetet bör ta tillvara de erfarenheter som finns från arbetet med att förankra och bereda infrastrukturfrågor. Samma förtroende mellan aktörerna som funnits i infrastrukturarbetet är eftersträvansvärda i detta arbete.

Marja-Leena Lampinen redogör för regeringsuppdragets syfte samt vilka mål och visioner som kan kopplas till den regionala kompetensplattformen för Västra Götaland. Sammanfattningsvis är förslaget att tillsätta ett regionalt kompetensråd bestående av representanter för Västra

Götalandsregionen, de fyra kommunalförbunden, utbildningsaktörer och arbetsmarknadens parter. Till kompetensrådet ska knytas en analysgrupp. I arbetet ingår att utveckla ett IT-system för insamling, kommunicering och planering. I övrigt ska plattformen bygga på befintliga strukturer. IT-verktyget ska vara färdigutvecklat och implementerat vid utgången av 2012. Avrapportering till regeringen ska ske 30 april 2010 respektive 25 februari 2011.

Ordföranden Jan-Erik Wallin framhåller frågan angående omfattningen och begränsningen av Västra Götalandsregionens uppdrag i förhållande till det kommunala uppdraget. Han poängterar att Västra Götalandsregionens uppdrag omfattar att bidra till en ökad samverkan samt att inventera utbildningsbehovet och efterfrågan.

Vid diskussionen framhålls bl. a. följande:

- Kompetensfrågorna kan inte hanteras på samma sätt som infrastrukturfrågorna då ansvaret för utbildningen ligger ensamt på kommunerna till skillnad från infrastrukturfrågorna där

regionen har ett formellt uppdrag.

- Det är viktigt att vi lyfter den inneboende ansvarsproblematiken i regeringsuppdraget till nationell nivå redan i dag för att undvika problem längre fram.

- Koppla även på det kompetensutvecklingsarbete som pågår inom området social ekonomi. - Kompetensförsörjningsfrågan måste vara en del i ett regionalt utvecklingsarbete!

- Det är välkommet med insatser som främjar samverkan mellan aktörer på detta sätt. - Det är viktigt att vi tolkar regeringsuppdraget på rätt sätt!

- Det måste finnas en korrelation mellan ansvar och befogenheter och detta bör framgå tydligt i premomorian.

- Med medborgarnas bästa för ögonen är regeringsuppdraget att förorda.

- Resursfrågan får inte tappas bort; innebär detta arbete tröskeleffekter för regionens aktörer i form av ökade kostnader?

- Det fortsatta arbetet måste bygga på en tillit mellan de inblandade aktörerna. - I organiseringen av det fortsatta arbetet måste hänsyn tas till att de fyra kommunalförbundens organisation och uppgifter ser olika ut.

- Utveckla konjunkturbarometern och koppla upp mot arbetet med kompetensplattformen. - Se på frågan långsiktigt och framtidsorienterat; hänsyn måste tas till dagens modell med privata utbildningsalternativ och fristående skolor.

- Ett valideringsverktyg måste komma in i kompetensplattformen.

Ordföranden sammanfattar. Den utsända PM:n omarbetas utifrån dagens diskussion och med ett förtydligande och en kommentar kring regeringsuppdraget. Varje kommunalförbund bör

omgående fundera över sin roll gentemot kommunerna och i förhållande till den inventering av utbildningsbehov och efterfrågan som måste göras. Det är deras uppgift att förankra frågorna i kommunerna och utan dröjsmål ta kontakt med respektive huvudman. I det fortsatta arbetet uppmanas samtliga inblandade att skilja mellan utbildningsbehov och kompetensbehov. Utifrån dagens diskussion och ordförandens sammanfattning fortsätta arbetet med regional kompetensplattsform för Västra Götaland

Protokoll

från sammanträde med

regionutvecklingsnämnden

Kommunalförbunden

Ansvar/befogenhet Kommun GR Sjuhärad Fyrbodal Skaraborg VGR VG/Vision

Planering av utbildningar Genomförande av utbiln. Vägledning Validering Information om utbildningar Uppföljning av utbildn. matchningsarbete Samordning

Insamling av kunsk. för analys Analys av behoven

Prognos IT verktyg Databas Statistik

Spana efter nya komp.behov Branchkontakter

Stimulera berörda aktörer för samverkan Samverkan med andra regioner

Kontakterna med myndigheter/departement Spridning av resultaten

Uppföljning av kompetensplattformen Ömvärldsbevakning

Utveckling av flexibelt utb.system Internationellt

Rapporter till regeringen TP planering

Olika utbildningsformer Yrkesvux Teor vux College YH Folkhögskola Naturbruk Högskola/YH

Syftet med denna påbörjade matris är att vara underlag till diskussion om ansvar och befogenheter i samband med den regionala

kompetensplattformen

De olika nyanserna i färgerna betyder ju mörkare nyans på färgen desto tyngre ansvar

GR Utbildning 2010-03-31

Ytterligare information inför kommunernas beslut om

Gemensam enkätstrategi inom Göteborgsregionen

Bakgrund

Eftersom det är första gången som det överhuvudtaget prövas att upphandla en gemensam enkätstrategi inom Göteborgsregionen är det viktigt att kommunerna har full kontroll över vad man tar ställning till. Av denna anledning har en Grundtjänst skapats och de kommuner som vill vara med i upphandlingen förbinder sig att använda denna (se beskrivning nedan). Kommunen måste då avsluta pågående uppdrag med andra leverantörer för elevenkäter i de årskurser som upphandlingen avser.

Grundtjänst

Grundtjänsten utgörs av elevenkäter för årskurserna 2, 5 och 8 i grundskolan samt i år 2 i gymnasieskolan.

I upphandlingen kommer det dessutom att göras en option på elevenkäter för övriga

skolformer samt föräldraenkäter i vissa skolformer i form av tilläggstjänster. Det är då upp till varje kommun att avgöra om man önskar avropa tilläggstjänsterna enligt detta avtal, använda egna enkäter eller använda sig av andra avtal.

Vid nästa upphandling kan sedan grundtjänsten utökas med ytterligare tjänster som i avtalet ligger som option.