KALLELSE Plats och tid för sammanträde Mediacenter, Svenstavik torsdag 22 februari kl 17:00

Full text

(1)

KALLELSE 2018-02-12

Kommunfullmäktige

Plats och tid

för sammanträde Mediacenter, Svenstavik torsdag 22 februari kl 17:00

Sammanträdespunkter

1 Val av justeringsmän, tid och plats för justering

2 Meddelande om efterträdare i kommunfullmäktige för moderaterna 2017/356 2 - 3 3 Meddelande om efterträdare i kommunfullmäktige för socialdemokraterna 2017/337 4 - 6

4 Upprop

5 Godkännande av kallelse 6 Fastställande av dagordning Beslutsärenden

7 Extra bolagsstämma i Inlandsbanan AB 2018/32 7 - 54

8 Befrielse från förtroendemannauppdrag - Erik Engström 2017/388 55 - 56

Anledningen till detta extra kommunfullmäktige beror på en extra stämma med Inlandsbanan.

Kommunstyrelsens ordförande Therese Kärngard är kommunens ombud på stämman men hon måste ha ett beslut från kommunfullmäktige vad kommunen vill.

Vad är det då som fullmäktige ska besluta om? Östersunds kommun har uttalat att man vill byta ut

ordföranden i Inlandsbanans styrelse och därmed kallat till en extra bolagsstämma. Enligt stadgarna så är det fullmäktige i kommunerna som ska ta beslut hur man vill ha det.

Kan ni som ordinarie ledamöter inte delta på kommunfullmäktige, meddela kommunen på tel:

0687-161 00 eller bergs.kommun@berg.se

(2)

TJÄNSTEUTLÅTANDE

2018-02-06 Dnr 2017/356

Stabsavdelningen Anton Johansson

Kommunstyrelsen

Meddelande om efterträdare i kommunfullmäktige för moderaterna

Förslag till beslut

Kommunfullmäktige lägger länsstyrelsens protokoll den 14 december 2017 till handlingarna efter delgivning. Av beslutet framgår att Peter Freij utsetts till ersättare i kommunfullmäktige.

Ansvarig

Anton Johansson

Finansiering

Ingen finansiering nödvändig.

Bakgrund

Tidigare ersättare i kommunfullmäktige Emmalina Flodén (M) har den 30 november 2017 befriats från sitt uppdrag som ersättare i

kommunfullmäktige och länsstyrelsen för efter sammanräkning utsett ny ersättare.

Barnperspektivet

(x) Bedöms inte vara relevant ( ) Har beaktats (se bilaga)

Jesper Tjulin Anton Johansson

Stabschef Kommunsekreterare

Kopia till

Peter Freij

2

(3)
(4)

TJÄNSTEUTLÅTANDE

2018-02-06 Dnr 2017/337

Stabsavdelningen Anton Johansson

Kommunstyrelsen

Meddelande om efterträdare i kommunfullmäktige för socialdemokraterna

Förslag till beslut

Kommunfullmäktige lägger länsstyrelsens protokoll den 14 december 2017 till handlingarna efter delgivning. Av beslutet framgår att Ulla-Britt

Lindblad utsetts till ordinarie ledamot i kommunfullmäktige och Gunnar Andersson till ersättare i kommunfullmäktige.

Ansvarig

Anton Johansson

Finansiering

Finansiering av läsplatta för Ulla-Britt Lindblad för uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige sker ur projekt 2003 Inköp av läsplattor.

Bakgrund

Tidigare ledamot i kommunfullmäktige Jimmy Segersten (S) har den 30 november 2017 befriats från sitt uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige och länsstyrelsen för efter sammanräkning utsett ny ledamot och ersättare.

Barnperspektivet

(x) Bedöms inte vara relevant ( ) Har beaktats (se bilaga)

Jesper Tjulin Anton Johansson

Stabschef Kommunsekreterare

Kopia till

Ulla-Britt Lindblad, socialdemokraterna Gunnar Andersson, socialdemokraterna

4

(5)
(6)

6

(7)
(8)

8

(9)
(10)

10

(11)
(12)

2018-01-23

Styrelsen för Inlandsbanan AB 556438-1795

Begäran om extra bolagsstämma

Härmed begär undertecknande aktieägare i Inlandsbanan AB, enligt

Aktiebolagslagen (2005:551) kap. 7 paragraf 13, att styrelsen kallar till extra bolagsstämma för att avhandla följande fråga: skall enskild aktieägare, med kringgående av styrelse och bolagets ledning, ha kontakter med tredje man avseende pågående projekt och verksamheter.

2018-01-23

Robert Bernhardsson

Kommunstyrelsens ordförande Jokkmokks kommun

2018-01-23

«44.

Lotta Åman

Kommunstyrelsens ordförande Arvidsjaurs kommun

JOKKMOKKS KOMMUN

12

(13)
(14)

14

(15)
(16)

16

(17)
(18)

18

(19)

2017-05-09

ÄGARDIREKTIV för Inlandsbanan AB med koncern.

Företag: Inlandsbanan AB – 556438-1795

Destination Inlandsbanan AB – 556629-7692 Inlandståget AB – 556781-9320

Bolagen benämns nedan gemensamt ”Koncernen”

Adress: Box 561, 831 27 ÖSTERSUND

Giltighet Fr o m årsstämman 2017 och fram till årsstämman 2018

1 Allmänt

Verksamheten i koncernen ska bedrivas på ett sådant sätt att den ger stöd för tillväxtarbetet efter hela inlandsbanans sträckning.

Koncernen ska följa de regler och förpliktelser som framgår av bolagsordningen, av det med Svenska staten träffade avtalet om Inlandsbanan samt av dessa Ägardirektiv Koncernen ska aktivt verka för att:

• Öka transportvolymerna av gods på Inlandsbanan.

• Återuppta den reguljära kollektivtrafiken på Inlandsbanan.

• Minimera de miljömässiga konsekvenserna av bolagets aktiviteter.

• Höja banstandarden.

• Öka turisttrafiken på Inlandsbanan.

• Tvärbanorna öppnas för trafik.

• Hela sträcken fram till Kristinehamn öppnas för spårbunden trafik.

Koncernen ska aktivt arbeta för att nå den övergripande målbilden ”Inlandsbanan skapar utveckling för ägarna i Inlandet, året runt”.

2 Principer för bolagsstyrning

För koncernen ska gälla de bolagsstyrningsprinciper som framgår av ”Principer för

styrning av kommun- och landstingsägda bolag” (2006), sidorna 8 -15. Ägaren

påminner om att koncernen är att jämställa med myndighet enligt Sekretesslagen.

(20)

3 Ekonomiska mål

Koncernen ska genom sin verksamhet säkerställa att koncernens mål och vision uppnås. Verksamheten ska generera resultat som innebär att aktiekapitalet hålls intakt. Ägarna ställer inga avkastningskrav men koncernens verksamhet ska präglas av god ekonomisk hushållning och utnyttjande av bolagets resurser på bästa sätt.

4 Placering av bolagets medel

Bolagets medel ska placeras på ett sätt som ger bästa möjliga avkastning med låg risk. Koncernen ska inte i något avseende använda andra finansiella instrument än vad Östersunds kommuns placeringspolicy tillåter.

5 Verksamhetsrapportering Årsredovisning

Utöver de lagstadgade krav som gäller koncernens årsredovisningshandlingar, ska koncernen, på förfrågan från ägarna, överlämna preliminärt bokslut till ägarna senast vid utgången av februari månad. Definitivt bokslut med revisionsberättelse och lekmannarevisorernas rapport ska lämnas till ägarna senast vid maj månads utgång.

Styrelsen ska, på förfrågan från ägarna, rapportera om verksamheten.

6 Ersättning till vd

Den totala ersättningen till koncernens vd/vd-ar ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till branschen och lokaliseringen. Rörlig lön ska inte ges. Ersättningen ska betalas ut till fysisk person.

ÄGARKOMMUNERNA

Mora Orsa Ljusdal

Härjedalen Berg Östersund

Strömsund Dorotea Vilhelmina

Storuman Sorsele Arvidsjaur

Arjeplog Jokkmokk Gällivare

Kristinehamn Storfors Filipstad

Vansbro

20

(21)

(Organisationsnummer 556438-1795)

Antagen på bolagsstämma 2017-05-09

BOLAGSORDNING FÖR INLANDSBANAN AKTIEBOLAG

§ 1 Bolagets firma

Bolagets firma är Inlandsbanan (IBAB) Aktiebolag.

§ 2 Styrelsen säte

Styrelsen ska ha sitt säte i Östersund, Jämtlands län.

§ 3 Ändamålet med bolagets verksamhet

Bolaget ska på uppdrag av ägarna utveckla, driva och förvalta Inlandsbanan på sträcka Mora – Gällivare samt anslutande järnvägar. Bolaget ska verka för att ut- veckla inlandets infrastruktur (Inlandsbanan med anslutande banor) för kommu- nernas och näringslivets behov. Bolaget ska skapa förutsättningar för en miljö- vänlig, samhällsekonomisk och företagsekonomisk lönsam trafik.

Bolaget ska aktivt delta i utvecklingen av inlandsbaneturismen. Bolaget ska sträva efter att bevara gamla stationskulturmiljöer i funktionell standard för 2000-talet.

Bolaget ska aktivt verka för att tillskapa möjligheter för kollektiv persontågtrafik på såd- ana sträckor där möjligheter kan ges som alternativ till annan kollektivtrafiklösning.

Bolaget ska på sikt verka för att tillskapa möjligheter för person- och godstrafik på hela In- landsbanan, delen Gällivare – Kristinehamn.

Bolagets uppgift är att förvalta spåranläggningar inklusive mark och byggnader, fördela tågrättigheter samt tillhandahålla den basservice på och längs banan som trafikoperatörer- na behöver, d v s banunderhåll, tågledning, tågplanering, säkerhet och terminaltjänst m m.

Vidare ska bolaget aktivt verka så att företaget kan stärka sin position till att vara ett le- dande järnvägsföretag.

§ 4 Fullmäktiges yttrande m m

Bolaget ska bereda sina ägarekommuner (f n 15 st) möjlighet att yttra sig innan beslut i

verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt såsom ändring av

bolagsordning och aktiekapital, fusion av företag och bildande av dotterbolag. Bolaget

ska följa de ägardirektiv som ägarna fastställer.

(22)

(4) 2

§ 5 Aktiekapital

Bolagets aktiekapital ska utgöra 2 350 000 kronor och högst 9 400 000 kronor.

§ 6 Aktier

Antalet aktier ska vara lägst 2 350 och högst 9 400.

§ 7 Styrelse

Styrelsens sammansättning; ska bestå av lägst två och högst nio ordinarie ledamöter ex- klusive arbetstagarrepresentanter.

Styrelsen utses av ägarekommunerna från tiden från den ordinarie bolagsstämman som följer närmast efter det att val till kommunfullmäktige förrättas, intill slutet av den ordina- rie bolagsstämman som följer efter nästa val till kommunfullmäktige i respektive ägare- kommun.

§ 8 Röstning

Vid bolagsstämma må envar röstberättigad rösta för fulla röstetalet av de aktier som han företräder.

För fattande av beslut på bolagsstämma i fråga rörande ändring av bolagsordningen, änd- ring av aktiekapitalet eller rörande ansvarsfrihet fordras, utöver vad i lag stadgas, att mer än halva aktiekapitalet är representerat vid stämman.

§ 9 Revisor

För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verk- ställande direktörens förvaltning utses av bolagsstämman en revisor. Revisorns uppdrag gäller till slutet av den ordinarie bolagsstämma enligt 9 kap 7 § 1 st aktiebolagslagen som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet.

§ 10 Lekmannarevisor

För samma mandatperiod som gäller för bolagets styrelse ska ägarekommunerna utse två lekmannarevisorer.

§ 11 Bolagsstämma

Kallelse till bolagsstämma skall ske genom brev med posten till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor för stämman.

22

(23)

(4) 3

§ 12 Ärenden på ordinarie bolagsstämma

På ordinarie bolagsstämma ska följande ärenden förekomma till behandling.

1. Stämmans öppnande;

2. Val av ordförande vid stämman;

3. Upprättande och godkännande av röstlängd;

4. Val av två justerare;

5. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad;

6. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen samt lekmannarevisorernas granskningsrapport;

7. Beslut om

a) fastställelse av resultat- och balansräkningen

b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fast- ställda balansräkningen

c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören;

8. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorerna.

9. Utseende av personalrepresentanter för fackliga organisationer.

10. Val av revisor i förekommande fall.

11. I förekommande fall val av styrelse och lekmannarevisorer.

12. Antagande av ägardirektiv i förekommande fall.

13. Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolags- lagen eller bolagsordningen.

§ 13 Räkenskapsår

Kalenderåret ska vara bolagets räkenskapsår.

(24)

(4) 4

§ 14 Firmateckning

Styrelsen får ej bemyndiga annan än styrelseledamot eller VD att teckna bolagets firma.

Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening

.

§ 15 Hembud

Har aktie övergått till någon, som ej förut är aktieägare i bolaget, ska aktien oför- dröjligen hembjudas aktieägarna till inlösen genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse. Åtkomsten av aktien ska därvid styrkas samt, där aktien övergått genom köp, uppgift lämnas om den betingade köpeskillingen.

När aktie sålunda hembjudits, ska styrelsen genast underrätta bolagets aktieägare med anmodan till den som önskar begagna sig av lösningsrätten, att skriftligen an- mäla sig hos styrelsen inom två månader räknat från anmälan hos styrelsen om akti- ens övergång.

Anmäler sig flera, ska företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, verkställd av Notarius Publicus, dock att, därest samtidigt flera aktier hembjudits, aktierna först, så långt ske kan, skall i förhållande till förutvarande aktieinnehav fördelas bland dem som vill lösa.

Lösenbeloppet ska i brist på åsämjande bestämmas i den ordning vid tillfället gällande lag om skiljemän stadgar.

Om inte inom stadgad tid någon lösningsberättigad framställer lösningsanspråk el- ler lösen inte erläggs inom föreskriven tid, äger den som gjort hembudet, att bli registrerad för aktien.

§ 16 Ändring av bolagsordning

Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av ägare (f n 15 st) kommunerna.

24

(25)

Principer för styrning av kommun- och landstingsägda bolag

Erfarenheter och idéer

(26)

Sveriges Kommuner och Landsting 118 82Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se

© Sveriges Kommuner och Landsting

Grafisk form Svensk Information Tryck Åtta.45, Stockholm 2006

isbn-10: 91-7164-138-6 isbn-13: 978-91-7164-138-0

26

(27)

Förord 3

Dessa Principer för styrning av kommun- och landstingsägda bolag syftar till att lyfta fram goda erfarenheter från bolagsstyrning i den kommunala och landstingskom- munala bolagssektorn. Principerna har emellertid ett vidare syfte än så – de syftar också till att flytta fram positionerna i den kommunala och landstingskommunala bolagsstyrningen. Därför tar principerna också vara på den senaste utvecklingen på bolagsstyrningsområdet, till exempel Svensk kod för bolagsstyrning och aktuell svensk forskning. Det är vår förhoppning att principerna skall initiera och fungera som underlag för en diskussion i enskilda kommuner och landsting.

Principerna har utvecklats av en expertgrupp och en referensgrupp sammankalla- de av Sveriges Kommuner och Landsting. Utifrån arbetsgruppernas diskussioner har ett förslag till principer – då kallat förslag till god sed – utarbetats. Detta förslag har presenterats på en konferens i Stockholm den 11 november 2004, utvecklats vidare och presenterats på nytt i samband med fem regionala bolagsstyrningskonferenser.

Därefter har förslaget utsänts till alla kommuner och landsting för skriftliga syn- punkter. De svar som inkommit från bland annat kommuner och landsting ligger till grund för dessa omarbetade principer.

De som deltagit i arbetsgrupperna är Yvonne Augustin (Helsingborg), Carina Eggum (Göteborg), Magnus Fagerstedt (Ernest&Young), Stefan Hedin (Sandviken), Erik Helleryd (KFS), Eva Henriksson (Göteborg), Åke Hübinette (KPMG), Mats O.

Karlsson (Uppsala), Anders Lindberg (Borlänge), Tore Löwstedt (Umeå), Lars O.

Molin (Örebro), Anna Sandborgh (Karlstad), Hans Selling (Sundsvall) samt Jan Sturesson (PriceWaterhouse). Från Sveriges Kommuner och Landsting har Lars Meyer, Per Henningson och Lena Dalman deltagit. Daniel Stattin (Uppsala univer- sitet) har fungerat som sekreterare. Lennart Hansson har varit projektledare.

Håkan Sörman

VD Sveriges Kommuner och Landsting

Förord

(28)

4 Innehåll

Kommunen och landstinget som ägare 5 Inledning 5

Bolagsverksamhet – nytta för kommunen eller landstinget och medborgarna 5 Förhållandet mellan kommunen eller landstinget och bolagen 6

Värdegrund 6

Kommunen eller landstingets tillämpning av principerna 7 Den fortsatta framställningen 7

Bolagsstyrningsprinciper 8

Kommunen eller landstinget som ägare och syftet med ägandet 8 Bolagsstämma 9

Bolagsstyrelse 10 Verkställande direktör 13

Revisorer och lekmannarevisorer 14 Informationsregler 15

Överväganden och kommentarer 16

Förhållandet till Svensk kod för bolagsstyrning 16 Generella synpunkter på principernas omfattning 16 Begreppet ”god sed” och ”följa-eller-förklara”-modellen 17 Utgångspunkter och värdegrund 17

Kommunen eller landstinget som ägare och syftet med ägandet 18 Helägda och delägda bolag 19

Organisation av ägandet och bolagsorgan 20 Bolagsstämma 21

Bolagsstyrelse 22 Verkställande direktör 25

Revisorer och lekmannarevisorer 25 Information om bolagsstyrning 25

Bibliografi 27

Innehåll

28

(29)

Kommunen och landstinget som ägare 5

Inledning

En stor del av den kommunala och landstingskommunala verksamheten drivs i aktiebolagsform. Mycket stora ekonomiska värden är samlade i bolagen och bolagens ekonomiska utveckling har kommit att få en allt större betydelse för framför allt primärkommunernas samlade ekonomi. Verksamhetsmässigt representerar också bolagen väsentliga och avsevärda värden för medborgarna. Det är därför av betydelse att den verksamhet som drivs i bolagsform innehållsmässigt samordnas med kom- munens eller landstingets övriga ambitioner att ge medborgarna en god livssituation.

Dessa bolagsstyrningsprinciper syftar till att bidra till kommunernas och lands- tingens arbete med ägarfrågor och bolagsstyrning. De riktar sig både till kommuner och landsting som ägare och till de kommun- och landstingsägda bolagen. Avgör- ande för god styrning är en aktiv och innehållsrik dialog mellan kommunen eller landstinget och bolagen. Regler kan aldrig ersätta en god dialog. Dessa principer kan däremot vara ett verktyg för arbetet med ägarstyrning och ett sätt att stimulera dia- logen. Varje enskild kommun och enskilt landsting avgör slutligen hur ägarfrågorna skall behandlas – då kan dessa principer vara ett stöd.

Principerna är också ett svar på den kritik som ibland riktas mot kommun- och landstingsägda bolag och som riskerar att leda till ett ifrågasättande av bolagens legi- timitet och det legitima i kommuners och landstings engagemang i verksamhet dri- ven i bolagsform. Ett viktigt ändamål med principerna är därför också att understryka vikten av transparens för den kommunala eller landstingskommunala bolagssektorns legitimitet. Det är ett starkt demokratiskt intresse att såväl kommun- och landstings- politiker som allmänhet kan få information och bilda sig en uppfattning om hur den kommunala eller landstingskommunala bolagsverksamheten bedrivs. Eftersom de kommunala och landstingskommunala bolagen tillsammans är av stor betydelse för samhällsekonomin finns slutligen ett starkt samhällsintresse av god styrning, effektiv verksamhet och öppenhet i bolagen.

Bolagsverksamhet – nytta för kommunen eller landstinget och medborgarna

Centrala utgångspunkter för om kommunen eller landstinget skall bedriva verksam- het i egen regi, i förvaltnings- eller bolagsform, är om den är nyttig för medborgarna och faller inom den kommunala eller landstingskommunala kompetensen. Av av- görande betydelse är också vilken politisk bedömning som görs i kommunen eller landstinget av det önskvärda att vara engagerad i verksamheten.

När kommunen eller landstinget väljer att ha verksamhet i aktiebolag är det vik- tigt att kommunen eller landstinget är en aktiv ägare. Att vara aktiv ägare innebär bland annat att löpande utvärdera verksamheten och verksamhetsformen, bolagets strategier och mål, hur dessa passar i kommunens eller landstingets övriga verksam- het samt hur bolagsverksamheten sköts av bolagsstyrelse och företagsledning.

För att det skall finnas skäl för kommunen eller landstinget att bedriva bolagsverk- samhet krävs att verksamheten, tillsammans med kommunens eller landstingets övriga verksamhet, direkt eller indirekt skapar nytta för medborgarna. Det är därför naturligt att bolagsverksamheten skall samordnas med kommunens eller landstingets övriga verksamhet så långt det är möjligt och lämpligt.

Kommunen och landstinget som ägare

(30)

6 Kommunen och landstinget som ägare

Förhållandet mellan kommunen eller landstinget och bolagen

Det är kommun- eller landstingsfullmäktige som ytterst bestämmer de politiska spelreglerna i kommunen eller landstinget. Även om fullmäktige inte är ett bolags- organ i det enskilda bolaget utgör dess företagspolicy eller ställningstaganden i olika politiska frågor en ram för den kommunala eller landstingskommunala bolagsverk- samheten.

När kommunen eller landstinget väljer att ha verksamhet i bolagsform måste två regelsystem beaktas – kommunallagen som gäller för kommunen eller landstinget och aktiebolagslagen som gäller för aktiebolaget. Med ett medvetet utnyttjande av den frihet som aktiebolagslagen ger aktieägarna att bestämma förutsättningarna i bolaget behöver skillnaderna inte göra det omöjligt att samordna eller integrera verksamheten i kommun- eller landstingskoncernen. Vilka förutsättningar som finns för samordning skiljer sig åt i olika kommuner och landsting.

När kommunen eller landstinget bedriver verksamhet i aktiebolagsform måste fullmäktige enligt 3 kap. 17 § kommunallagen ”fastställa det kommunala ändamålet”

med bolagets verksamhet. Det viktigaste styrinstrumentet för kommun- och lands- tingsägda bolag är därför bolagsordningen där det kommunala eller landstingskom- munala ändamålet med verksamheten återfinns. Bolagsordningens regler om syfte och verksamhetsföremål ger sällan uttömmande svar när det gäller att avgöra hur ändamålet skall förverkligas i bolagets verksamhet. Kommunen eller landstinget bör i ägardirektiv utveckla hur ändamålet med verksamheten skall uppnås. Sådana ägar- direktiv kan omfatta både verksamhetsmål och ekonomiska mål.

Syftet med verksamheten och verksamhetsföremålet så som det kommer till uttryck i bolagsordning och ägardirektiv skall vara en ledstjärna för bolagsstyrelsen och företagsledningen. När en styrelseledamot agerar för att tillvarata bolagets bästa skall det alltså ske i ljuset av ändamålet med bolagets verksamhet.

Den formella styrningen i bolagsordning och ägardirektiv är inte tillräcklig för ett aktivt ägarskap. Det krävs också informell styrning i form av samråd och dialog mel- lan kommunen eller landstinget och bolagen. Dialog mellan ägare och bolag bör ske återkommande. Genom dialog kan ägarens förväntningar på bolaget tydliggöras och ägarens uppfattning om innebörden i bestämmelserna i bolagsordning och ägardi- rektiv kan utvecklas.

I dialogen mellan kommunen eller landstinget och bolagen bör bland annat frågor om bolagets förhållande till kommunkoncernen i övrigt, förväntningar på verksam- het och resultat och strategiska frågor som berör ägaren och bolaget behandlas. Äga- ren och bolaget bör i synnerhet samråda för att identifiera frågor som kan vara av principiell beskaffenhet eller annars större vikt på lång och kort sikt.

Värdegrund

Principerna för styrning av kommun- och landstingsägda bolag syftar till att lyfta fram betydelsen av bolagsstyrning för legitimitet, ändamålsenlighet och effektivitet i den kommunala och landstingskommunala bolagssektorn. Några övergripande utgångspunkter:

• Medborgarna och samhället skall känna förtroende för att styrningen av kommu- nernas och landstingens företagssektor sker ändamålsenligt och effektivt.

• Kommuner och landsting skall vara aktiva ägare som tar ansvar för sitt ägande.

• Kommunens eller landstingets roll för att skapa klara och tydliga ägaridéer, god bolagsstyrning och aktiv dialog mellan ägare och bolag skall sättas i fokus.

• Tydlig och väl avvägd rollfördelning skall råda mellan kommunen eller landstinget, bolagsstämman, bolagsstyrelsen, bolagsledningen, revisorerna och lekmannarevi- sorerna.

30

(31)

Kommunen och landstinget som ägare 7

• Det skall vara möjligt att anpassa principerna till lokala förutsättningar, företags- sektorns och bolagens storlek samt olika verksamhetsområden.

Kommunens eller landstingets tillämpning av principerna

Principerna för styrning av kommun- och landstingsägda bolag är avsedda som ett stöd för kommunens eller landstingets arbete med bolagsstyrning. Syftet är inte att konstruera ett antal regler som måste följas utan att tillhandahålla principer som kan användas av kommunen eller landstinget. Det är kommunen eller landstinget som avgör om principerna skall följas helt eller delvis eller om bolagsstyrningen skall ske på något annat sätt.

Det är viktigt att kommunen eller landstinget har tänkt igenom bolagsstyrnings- systemet för de kommun- eller landstingsägda bolagen. Bolagsstyrningssystemet måste anpassas till skilda förhållanden i olika kommuner och landsting. När det finns alternativa regler i dessa principer måste kommunen eller landstinget bestäm- ma vilket alternativ som skall tillämpas. Det är därför både lämpligt och nödvändigt att kommunen eller landstinget väljer att tillämpa vissa och inte tillämpa andra delar av principerna.

Ansvaret för kommunens eller landstingets bolagsstyrning ligger ytterst i fullmäk- tige. Det är därför fullmäktige som bestämmer vilka bolagsstyrningsprinciper som skall tillämpas. Kommun- eller landstingsstyrelsen skall utöva uppsikt över bolags- sektorn.

Den fortsatta framställningen

Den fortsatta framställningen innehåller två kapitel. I det först kapitlet, ”Bolags- styrningsprinciper”, presenteras bolagsstyrningsprinciper för kommun- och lands- tingsägda bolag. De principer som följer av aktiebolagslagen eller kommunallagen har satts inom ram. I det andra kapitlet, ”Överväganden och kommentarer”, kom- menteras principerna mot bakgrund av kommunallagen, aktiebolagslagen, Svensk kod för bolagsstyrning samt vad som framkommit i remisshanteringen. Kommen- tarerna är tänkta som en förklaring till olika principer.

(32)

1. Kommunen eller landstinget som ägare och syftet med ägandet

I 3 kap. 16 § kommunallagen anges förutsättningarna för att överlämna kommunala eller landstingskommunala angelägenheter till ett aktiebolag. Bestämmelsen innebär att den verksamhet som överlämnas till bolaget skall falla inom den kommunala kompetensen och att risken för kompetensöverskridande skall vara liten.

Av 3 kap. 17 § kommunallagen följer särskilda krav när kommunen eller landstinget väljer att bedriva verksamhet i ett helägt aktiebolag. Bestämmelsen innebär att det kommunala eller landstingskommunala ändamålet med verksamheten skall anges i bolagsordningens syfte och verksamhetsföremål, att fullmäktige skall utse samtliga styrelseledamöter och minst en lekmannarevisor samt att fullmäktige skall ges rätt att ta ställning innan bolaget fattar beslut i ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.

3 kap. 18 § kommunallagen innebär att när kommunen eller landstinget äger bolaget till- sammans med någon annan skall kraven i 17 § tillämpas i en omfattning som är rimlig med hänsyn till ägarförhållandena, verksamhetens art och omfattningen i övrigt.

Oavsett vem som skall utöva ägarrollen har kommun- eller landstingsstyrelsen uppsikts- plikt över bolagssektorn enligt 6 kap. 1 § kommunallagen.

1.1 Allmänt

Kommunen eller landstinget äger bolag och driver företagsverksamhet för att för- verkliga kommunala eller landstingskommunala ändamål. Verksamheten syftar ytterst till att skapa nytta för kommunen eller landstinget och medborgarna.

Det kommunala eller landstingskommunala ändamålet skall utvecklas i ägardirek- tiv till bolaget. Det organ i kommunen eller landstinget som utövar ägarrollen och bolagsstyrelsen skall föra en återkommande dialog om ändamålet med verksamheten och hur det skall komma till uttryck.

1.2 Fullmäktiges och övriga organs roller

Kommun- eller landstingsfullmäktige skall besluta i vilka delar dessa principer för styrning av kommun- och landstingsägda bolag skall tillämpas i kommunen eller landstinget.

Fullmäktige skall, med beaktande av sin exklusiva beslutsrätt i frågor av principiell beskaffenhet eller annars större vikt, också bestämma om kommun- eller landstings- styrelsen eller, i förekommande fall, moderbolagets styrelse skall utöva ägarrollen eller om ägarrollen skall delas mellan dem.

1.3 Delägda bolag

Principerna skall tillämpas i tillämpliga delar i delägda bolag. Vad som är tillämpliga delar skall avgöras utifrån ägarförhållandena, verksamhetens art och omständighe- terna i övrigt. I bolag som ägs gemensamt av flera kommuner eller landsting skall principerna tillämpas på det sätt som ägarna kommer överens om.

I delägda bolag skall kommunen eller landstinget avtala med övriga aktieägare i ett aktieägaravtal om hur ägandet skall utövas i bolaget.

8 Bolagsstyrningsprinciper

Bolagsstyrningsprinciper

32

(33)

Bolagsstyrningsprinciper 9

2. Bolagsstämma

Enligt 7 kap. 1 § aktiebolagslagen utövas aktieägares lagstadgade inflytande i bolaget vid bolagsstämman, som är bolagets högsta beslutande organ. Bolagsstämman öppnas av styrelseordföranden eller den som styrelsen har utsett till att öppna stämman om inte bolagsordningen innehåller annan bestämmelse. Stämman väljer sedan stämmoordföran- de. Vid bolagsstämman skall protokoll föras; det skall i förekommande fall registreras hos Bolagsverket.

Av 8 kap. 41 § 2 st. aktiebolagslagen följer motsatsvis att bolagets aktieägare endast genom beslut på bolagsstämman kan ge bindande ägardirektiv till bolaget. Enligt kommu- nallagen skall ägardirektiv till bolaget i frågor av principiell beskaffenhet eller annars stör- re vikt före beslut på bolagsstämman behandlas i kommun- eller landstingsfullmäktige eller, i andra frågor, i kommun- eller landstingsstyrelsen eller moderbolagets styrelse.

Detsamma gäller beträffande instruktion till ägarens ombud på bolagsstämman.

2.1 Bolagsstämmans uppgifter

Bolagsstämman är ett forum för bolagets ägare att utöva formell ägarstyrning.

Stämman bör därför ses som ett led i dialogen mellan ägare och bolag. Om kommu- nen eller landstinget så bestämmer kan stämman också ses som ett forum för dialog med och information till andra intressenter, till exempel förtroendevalda, allmänhet och de som utnyttjar bolagets tjänster.

2.2 Bolagsstämmans genomförande

Bolagsstämman kan genomföras som stämmosammanträde eller som stämma per capsulam. Om bolagsstämman skall genomföras som stämmosammanträde skall 2.3–2.6 tillämpas. Om bolagsstämman skall genomföras som stämma per capsulam skall 2.4 och 2.6 tillämpas.

Om stämma skall genomföras per capsulam skall kommunen eller landstinget bestämma hur information om bolaget till politiker och allmänhet som annars skul- le lämnats på stämman skall lämnas.

2.3 Kallelse till ordinarie bolagsstämma

Bolaget skall sträva efter att bolagets aktieägare och andra som har rätt att närvara vid stämman genom kallelsen till bolagsstämman får relevant, tydlig och begriplig information om de ärenden som skall behandlas.

Kallelsen till bolagsstämma och annan information av allmänt intresse om de ärenden som skall behandlas på stämman skall finnas på bolagets hemsida.

2.4 Ägarens ombud på bolagsstämman

Bolagets aktieägare representeras på bolagsstämman av ett ombud som röstar för respektive aktieägares aktier.

Bolagets aktieägare skall utfärda ombudsinstruktion. Instruktionen skall omfatta hur ombudet skall rösta i på stämman förekommande ärenden. Om instruktionen omfattar hur ombudet skall rösta i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars större vikt är rätten att utfärda instruktion förbehållen kommun- eller landstings- fullmäktige.

2.5 Genomförande av stämmosammanträde

Kommun- eller landstingsfullmäktige skall bestämma om bolagsstämman i de komun- eller landstingsägda bolagen skall vara öppen för kommun- eller landstings- styrelsens eller kommun- eller landstingsfullmäktiges ledamöter, allmänheten eller massmedia.

(34)

Om stämman skall vara öppen, skall regler om närvaro- och frågerätt beslutas genom ägardirektiv.

Bolagsstämmans ordförande skall se till att den som har närvaro- och frågerätt på ett tillfredsställande sätt ges möjlighet att ställa frågor på bolagsstämman.

2.6 Protokoll från bolagsstämman

Protokollet från stämman skall tillställas aktieägare, styrelseledamöter, revisorer och lekmannarevisorer. Protokoll från senaste ordinarie bolagsstämma och därefter hål- len extra bolagsstämma skall återfinnas på bolagets hemsida. Till justeringsman vid bolagsstämman skall utses någon som har rösträtt på stämman.

3. Bolagsstyrelse

3.1 Styrelsens uppgifter

Styrelsen ansvarar enligt 8 kap. 4 § aktiebolagslagen för organisationen och förvaltning- en av bolagets angelägenheter i enlighet med gällande lagar och andra regler som gäller för bolaget.

Styrelsens huvudsakliga uppgifter är att fastställa strategin för bolagets verksamhet, säkerställa att bolaget har en effektiv ledning, följa upp och kontrollera verkställande direktörens förvaltning, se till att kommun- eller landstingsfullmäktige får ta ställning innan beslut fattas i bolaget i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars större vikt samt se till att bolagets aktieägare och omvärld informeras om bolagets utveckling och ekonomiska situation.

Styrelsen skall se till att det finns tillfredsställande kontroll av att bolaget följer de regler som gäller för bolagets verksamhet.

Styrelsen skall fortlöpande följa upp och utvärdera bolagets verksamhet mot kom- munens eller landstingets ändamål med verksamheten och de mål och riktlinjer som fastställts samt se till att bolaget har en adekvat strategi för att uppnå dessa mål. Vid behov skall styrelsen inom ramen för ägarens riktlinjer utvärdera och revidera bola- gets strategier och mål. Styrelsen skall se till att kontrollen över bolagets ekonomiska situation är tillfredsställande, att bolagets riskexponering är väl avvägd, att redovis- ning och finansförvaltning håller hög kvalitet och kontrolleras på ett betryggande sätt samt att bolaget har god intern kontroll.

Styrelsen skall se till att erforderliga riktlinjer fastställs för bolagets uppträdande i etiskt hänseende gentemot anställda, kunder, leverantörer och det omgivande sam- hället i övrigt.

Styrelsen skall diskutera hur uttalanden till allmänhet och massmedia skall göras i bolagets namn.

Styrelsen skall årligen utvärdera sitt eget arbete. Utvärderingen skall minst om- fatta om styrelsen saknar någon kompetens för att kunna utföra sina uppgifter, om dess arbetsformer fungerar och om den är organiserad på lämpligt sätt när det gäller eventuell arbetsfördelning. Om styrelsens kommer fram till att det finns brister som behöver åtgärdas skall styrelsen åtgärda bristerna eller anmäla dem till bolagets aktieägare.

Styrelsen skall årligen utvärdera verkställande direktörens insatser, varvid endast styrelseledamöterna skall närvara.

10 Bolagsstyrningsprinciper

34

(35)

Bolagsstyrningsprinciper 11

3.2 Tillsättande av styrelse, styrelsens storlek och sammansättning

Styrelseledamöterna i kommun- och landstingsägda bolag skall utses av kommun- eller landstingsfullmäktige och anmälas på bolagsstämman. I delägda bolag skall kommunen eller landstinget med beaktande av 3 kap. 18 § kommunallagen komma överens med övri- ga aktieägare om hur styrelseledamöter skall utses.

Styrelsen skall ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och för- hållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund i övrigt. En jämn könsfördelning i styrelsen skall eftersträvas.

3.3 Styrelsens ledamöter

En styrelseledamot är syssloman i förhållande till bolaget. Det innebär att ledamoten är skyldig att ägna uppdraget den tid och omsorg som erfordras för att på bästa sätt till- varata bolagets intresse. En styrelseledamot skall alltså verka för att kommunens eller landstingets ändamål med verksamheten så som det kommer till uttryck i bolagsordning- en och ägardirektiv förverkligas.

En styrelseledamot skall ha den kunskap om bolagets verksamhet, marknad och omvärldsförutsättningar i övrigt som erfordras för att tillsammans med övriga styrel- seledamöter kunna göra i förhållande till företagsledningen självständiga bedöm- ningar av bolagets angelägenheter och konstruktivt bidra till att fullgöra styrelsens uppgifter.

Ny styrelseledamot skall genomgå en introduktionsutbildning om bolaget, dess verksamhet, organisation, marknad m.m. samt den utbildning i övrigt som styrelse- ordföranden och ledamoten gemensamt finner lämplig för att ledamoten skall kunna fullgöra sitt uppdrag.

3.4 Arbetstagarledamöter eller arbetstagarrepresentanter

Arbetstagarna i ett aktiebolag med minst 25 anställda har rätt att utse styrelseledamöter och suppleanter för dem enligt lagen om styrelserepresentation. Nämnden för styrelse- representation har beträffande kommunala och landstingskommunala aktiebolag regel- mässigt beviljat undantag från lagens regler. Sådana undantag har dock förenats med vill- kor i syfte att tillgodose arbetstagarnas intresse av insyn och inflytande.

Nämndens praxis har kommit att ligga till grund för överenskommelser mellan bolag och arbetstagarorganisationer om undantag från lagens regler.

Kommunen eller landstinget skall besluta om arbetstagarna i de kommunala eller landstingskommunala bolagen skall utse styrelseledamöter och suppleanter för dem enligt lagen om styrelserepresentation eller om de kommun- eller landstingsägda bolagen skall avtala med arbetstagarorganisationerna om att dessa får utse represen- tanter som inte har rösträtt i styrelsen.

3.5 Styrelsens ordförande

Styrelsens ordförande skall se till att styrelsens arbete bedrivs effektivt och att sty- relsen fullgör sina åligganden. Ordföranden skall särskilt:

(36)

• organisera och leda styrelsens arbete, uppmuntra en öppen och konstruktiv diskus- sion i styrelsen i vilken samtliga ledamöter deltar och skapa bästa möjliga förut- sättningar för styrelsens arbete,

• se till att styrelsen fortlöpande uppdaterar och fördjupar sina kunskaper om bola- get och dess verksamhet samt i övrigt får den utbildning som krävs för att styrelse- arbetet skall kunna bedrivas effektivt,

• upprätthålla kontakt och dialog med bolagets aktieägare i syfte att styrelsen skall känna till ägarnas synpunkter i fråga om bolagets övergripande mål och strategi och andra viktigare frågor,

• ha fortlöpande kontakt med och fungera som diskussionspartner och stöd för bolagets verkställande direktör samt se till att styrelsen utvärderar verkställande direktörens arbete,

• se till att styrelsen erhåller tillfredsställande information och beslutsunderlag,

• kontrollera att styrelsens beslut verkställs, samt

• se till att styrelsen årligen utvärderar sitt arbete.

3.6 Styrelsens arbetsformer

Regler om styrelsens arbete finns i 8 kap. aktiebolagslagen. Styrelsen är ett kollegialt organ där alla ledamöter skall beredas möjlighet att delta i arbetet. Styrelsen får enligt lag inte besluta i ett ärende, om inte såvitt möjligt samtliga styrelseledamöter har fått ett till- fredsställande underlag för att avgöra ärendet och tid att sätta sig in i underlaget.

Styrelsen skall besluta om arbetsordning och instruktion för verkställande direktören. När ny styrelse tillsatts skall styrelsen göra en noggrann prövning av samtliga instruktioners relevans och aktualitet. Förnyad prövning skall göras varje år, även om ny styrelse inte till- satts under året.

Styrelsens lagstadgade instruktioner i form av arbetsordning, instruktion för verk- ställande direktören samt rapporteringsinstruktion skall vara anpassade till bolagets förhållanden och vara så tydliga, utförliga och konkreta att de kan tjäna som styr- dokument för styrelsens arbete.

Om det inte finns särskilda skäl bör styrelsen inte inrätta styrelseutskott, arbets- utskott eller presidium med särskilda beslutsuppgifter.

Styrelsen skall sammanträda i den omfattning som erfordras för att hinna behand- la de frågor som ankommer på styrelsen. Styrelsens arbete måste vara organiserat så att styrelsen kan ägna tillräcklig tid åt alla viktiga frågor. Den löpande rapportering- en bör vara strukturerad så att uppföljnings- och kontrollfrågorna inte tar större del av styrelsens tid i anspråk än att särskilt de strategiska frågorna kan ägnas den upp- märksamhet de kräver.

Vid styrelsens sammanträden får endast styrelseledamöter, verkställande direktö- ren, styrelsens sekreterare och andra personer som styrelsen beslutar skall ha närva- rorätt delta. Om suppleanter för styrelseledamöter har utsetts skall dessa få delta vid styrelsens sammanträden. Vilka personer som har varit närvarande skall antecknas i protokollet från sammanträdet.

Styrelsens ordförande skall efter samråd med verkställande direktören fastställa förslag till dagordning för styrelsens sammanträden samt se till att dessa är väl förbe- redda och genomförs effektivt.

De beslutsärenden som skall behandlas på styrelsens sammanträden skall anges tydligt i dagordningen för sammanträdet. Beslutsunderlag och förslag till beslut i ett ärende skall ge en saklig, utförlig och relevant belysning av det ärende beslutet gäller.

Skriftligt material inför styrelsesammanträde bör normalt tillställas ledamöterna senast en vecka före sammanträdet.

12 Bolagsstyrningsprinciper

36

(37)

Bolagsstyrningsprinciper 13

Varje styrelseledamot skall sätta sig in i de ärenden styrelsen har att behandla och föra fram de uppfattningar och göra de ställningstaganden dessa föranleder.

Styrelseledamot skall begära den kompletterande information som ledamoten anser nödvändig för att styrelsen skall kunna fatta väl underbyggda beslut.

Styrelsens protokoll skall tydligt återge vilka ärenden som behandlats, vilket underlag som funnits för respektive ärende samt innebörden av de beslut som fat- tats. Ett färdigt protokoll skall sändas till eller hållas tillgängligt för styrelsens leda- möter senast två veckor efter styrelsesammanträdet.

3.7 Verksamhetsrapportering, finansiell rapportering och internkontroll

Styrelsen ansvarar för såväl årlig som löpande verksamhetsrapportering till bolagets aktieägare. Bolagets aktieägare skall i ägardirektiv klargöra hur rapporteringen skall ske. Den årliga verksamhetsrapporteringen skall innehålla en redovisning av hur väl bolaget uppfyllt ägarens ändamål med verksamheten.

Styrelsen ansvarar för att bolagets finansiella rapportering sker i överensstämmel- se med god redovisningssed. Av den finansiella rapporteringen skall framgå på vilket regelverk den grundas.

Styrelsen skall se till att bolaget har god intern kontroll och fortlöpande hålla sig informerad om och utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar.

Styrelsen skall inför varje år upprätta en plan för internkontrollen i bolaget.

Styrelsen skall dokumentera på vilket sätt den säkerställer

• ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande verksamhet i bolaget,

• kvaliteten i rapportering om verksamhet och ekonomi och intern kontroll, samt

• bedömning och uppföljning av bolagets risker.

4. Verkställande direktör

4.1 Verkställande direktörens uppgifter

Verkställande direktören är syssloman i förhållande till bolaget. Det innebär att verkstäl- lande direktören är skyldig att ägna uppdraget den tid och omsorg som erfordras för att på bästa sätt tillvarata bolagets intresse. Verkställande direktören skall alltså verka för att kommunens eller landstingets ändamål med verksamheten så som de kommer till uttryck i bolagsordningen, ägardirektiv och styrelsebeslut förverkligas.

Verkställande direktören skall enligt 8 kap. 29 § aktiebolagslagen sköta den löpande för- valtningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar samt se till att bolagets bokföring och medelsförvaltning sköts på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ansvarar för att förse styrelsen med den information om bolaget och dess verksamhet samt det underlag i övrigt styrelsen behöver för sitt arbete.

Verkställande direktören skall se till att styrelsen får ett så sakligt, utförligt och rele- vant informationsunderlag som erfordras för att styrelsen skall kunna fatta väl underbyggda beslut. Verkställande direktören skall se till att styrelsen hålls informe- rad om utvecklingen av bolagets verksamhet mellan styrelsens sammanträden.

4.2 Tillsättande av verkställande direktör

Styrelsen skall utse och entlediga verkställande direktör efter samråd med kommu- nen eller landstinget.

(38)

4.3 Ersättning till verkställande direktören

Kommun- eller landstingsfullmäktige skall fastställa principer för ersättning till verkställande direktör i de kommun- och landstingsägda bolagen. Principerna skall fastställas genom ägardirektiv och kan omfatta

• fast respektive rörlig ersättning,

• pension,

• uppsägningstid,

• avgångsvederlag, samt

• övriga förmåner.

Verkställande direktörens rätt att ha bisysslor skall regleras i anställningsavtal.

4.4 Vice verkställande direktör

Reglerna om verkställande direktör skall i tillämpliga delar gälla också vice verkstäl- lande direktör.

5. Revisorer och lekmannarevisorer

5.1 Revisorer

Bolagets revisorer utses på bolagsstämman.

Bolagets revisor skall i den utsträckning som följer av god revisionssed granska räkenska- perna och styrelsens och verkställande direktörens förvaltning.

Bolagsstämman får ge revisorn ett utökat granskningsuppdrag i den mån det inte strider mot lag, bolagsordningen eller god revisorssed inklusive god revisionssed.

5.2 Lekmannarevisorer

Lekmannarevisorerna i bolag där kommunen eller landstinget direkt eller indirekt äger alla aktier skall utses av kommun- eller landstingsfullmäktige och anmälas på bolagsstämman.

I delägda bolag skall kommunen eller landstinget med beaktande av 3 kap. 18 § kommu- nallagen komma överens med övriga aktieägare om, och i så fall hur, lekmannarevisorer skall utses.

Bolagets lekmannarevisorer skall i den utsträckning som följer av god sed för lekmanna- revisorer granska om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekono- misk synpunkt tillfredsställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig.

Bolagsstämman får ge lekmannarevisorn ett utökat granskningsuppdrag i den mån det inte strider mot lag, bolagsordningen eller god sed för lekmannarevisorer inklusive god sed för hur allmän granskning skall genomföras.

5.3 Styrelsens relation till revisorerna och lekmannarevisorerna

Styrelsen skall se till att ändamålsenliga relationer med bolagets revisorer och lek- mannarevisorer upprätthålls. Styrelsen skall överväga att en gång varje år samman- träffa med revisorerna utan närvaro av någon från företagsledningen. Styrelsen skall dokumentera hur bolaget kommunicerar med bolagets revisorer och lekmannare- visorer.

14 Bolagsstyrningsprinciper

38

(39)

Bolagsstyrningsprinciper 15

6. Informationsregler

6.1 Information i årsredovisning eller bolagsstyrningsrapport

De kommun- och landstingsägda bolagen skall i en särskild bolagsstyrningsrapport eller i årsredovisningen lämna följande information:

(1) Om utvärdering av styrelsen och verkställande direktören genomförts.

(2) Om styrelseledamöterna eller verkställande direktören har uppdrag, aktier, andelar eller andra intressen i företaget som bolaget har affärsförbindelser med eller som är verksamt i samma bransch som bolaget.

(3) Hur styrelsearbetet bedrivits, inkluderande eventuell arbetsfördelning, antal sammanträden, genomsnittlig närvaro samt vem som varit sekreterare vid sty- relsens sammanträden.

(4) Hur den interna kontrollen, både vad gäller uppfyllande av bolagets syfte, av ägaren beslutade verksamhetsmål och finansiell rapportering, är organiserad och hur väl den fungerat under senaste räkenskapsåret.

(5) Hur bolagets risker bedömts och följts upp.

(6) Hur bolaget kommunicerar med revisorerna och lekmannarevisorerna.

(7) Vilka ärenden som bolaget överlämnat till kommunen eller landstinget för att bereda kommun- eller landstingsfullmäktige tillfälle att ta ställning.

Kommun- eller landstingsfullmäktige skall avgöra om rapporteringen och informa- tion skall ske i årsredovisningen eller i en särskild bolagsstyrningsrapport. Kommun- eller landstingsfullmäktiges beslut skall utformas som ett ägardirektiv.

6.2 Information på internet

Kommun- och landstingsägda bolag skall ha en hemsida som nås via kommunens eller landstingets hemsida. Om bolagets ägare bestämmer det kan information om bolaget i stället finnas på kommunens eller landstingets hemsida.

När information lämnas på kommunens eller landstingets eller bolagets hemsida skall reglerna i personuppgiftslagen beaktas.

(40)

Förhållandet till Svensk kod för bolagsstyrning

I Sverige har diskussionerna om bolagsstyrning lett till Förtroendekommissionens förslag till Svensk kod för bolagsstyrning (SOU 2004:130). Under åtminstone ett decen- nium har emellertid frågan om bolagsstyrning när det gäller kommun- och lands- tingsägda bolag varit aktuell. Mycket har hänt under denna tid. Dessa principer för styrning av kommun- och landstingsägda bolag är ett försök att ta tillvara goda erfa- renheter och flytta fram positionerna ytterligare.

Principerna bygger i viss utsträckning på Svensk kod för bolagsstyrning. Genom att tillämpa principerna – eller andra principer för bolagsstyrning som tar fasta på samma typ av frågor och problem – kan ett genomtänkt bolagsstyrningssystem ska- pas i kommun- och landstingsägda bolag. Sambandet mellan dessa principer, Svensk kod för bolagsstyrning och aktiebolagsrätten är av intresse för den kommunala och landstingskommunala bolagssektorn. Svensk kod för bolagsstyrning innehåller regler som kan uppfattas som konkretiserande eller utfyllande i förhållande till aktie- bolagsrättens regler. Det finns anledning att anta att dessa regler på sikt kommer att uppfattas som ett uttryck för en god bolagsstyrningssed som alla aktiebolag i större eller mindre utsträckning får förhålla sig till. Genom att tillämpa dessa principer eller andra motsvarande principer som passar för den kommunala och landstings- kommunala bolagssektorn kommer kommuner och landsting att vara i en bättre position att påverka grunden för det egna bolagsstyrningssystemet. Den viktigaste bolagsstyrningsfrågan för kommuner och landsting är med andra ord att aktivt välja bolagsstyrningsprinciper (se vidare Stattin, D., Soft Law och Hard Law – om sam- bandet mellan Svensk kod för bolagsstyrning och aktiebolagsrätten, Nordisk tid- skrift for selskabsret, 2006).

I kommun- och landstingsägda bolag finns ett allmänintresse av öppenhet och an- svarstagande. Dessa principer innehåller därför omfattande krav på offentlighet och öppenhet. Redan idag uppfyller många kommun- och landstingsägda bolag dessa krav. En utgångspunkt för arbetet med principerna har varit de demokratiska och rättsliga spelreglerna som gäller för kommuner och landsting. Den speciella särarten hos kommun- och landstingsägda bolag har beaktats just genom att goda exempel från den kommunala och landstingskommunala företagssektorn har tagits tillvara.

Generella synpunkter på principernas omfattning

Flertalet kommuner och landsting tillstyrker de lämnade förslagen i huvuddrag.

Bilden ges att de principer som kommer till uttryck i remissutgåvan fyller en funk- tion, inte minst som inspirationskälla och diskussionsunderlag när bolagsstyrning diskuteras i den egna kommunen eller det egna landstinget.

I remissvaren återkommer två generella synpunkter på dokumentets innehåll och utformning, nämligen att en hel del av de förslag som lämnas redan följer av aktie- bolagslagen och att förslaget innehåller ganska många detaljregleringar. Å andra sidan förekommer motsatt synpunkt – Älmhults kommun anför att ”[f]örslaget bör inte begränsas utan vara så detaljrikt och fylligt som det är” vidare att ”[d]et är bättre att varje kommun vid förändringar i inriktning och politisk styrning kan lägga till eller ta bort delar som inte längre är aktuella”.

Synpunkterna i dessa avseenden leder till önskemålet att de regler som redan

16 Överväganden och kommentarer

Överväganden och kommentarer

40

(41)

Överväganden och kommentarer 17

följer av aktiebolagslagen skall skiljas ut från förslagen i dokumentet och att detalj- regleringarna skall ses över.

På ett principiellt plan är det ganska lätt att skilja ut det som uttryckligen följer av aktiebolagslagen från övriga förslag. Det är däremot betydligt svårare att skilja det som får anses följa av gällande rätt – i form av bland annat rättspraxis, allmänna associationsrättsliga principer, mer eller mindre vedertagna uppfattningar i den juri- diska doktrinen och god sed avseende bolagsstyrning – från de förslag som lämnas.

Trots det kommer synpunkterna i denna del att beaktas såtillvida att det slutliga för- slaget skiljer mellan sådana regler som följer av aktiebolagslagen eller annars får anses vedertagna och förslag i dokumentet. I den mån det är svårt att göra skillnad eller att fastslå gällande rätt, kommer kommentardelen att utnyttjas för vidare dis- kussion och förtydliganden.

När det som följer av aktiebolagslagen skiljs från förslagen i dokumentet kommer det samtidigt att innebära en minskad detaljrikedom. Samtidigt har övriga förslag, till exempel vad gäller rapportering, setts över för att minska detaljeringsgraden i dokumentet.

Begreppet ”god sed” och ”följa-eller-förklara”-modellen

I utkastet användes begreppet ”god sed” för de förslag om bolagsstyrningsprinciper som lämnas. Begreppet god sed har anknytning till frågan vad som är god bolagsstyr- ning. Både i Sverige och internationellt anses det möjligt att tala om god sed eller

”best practice” när det gäller till exempel bolagsstyrning, styrelsearbete, beskattning, revision och redovisning.

Begreppet god sed har ifrågasatts i flera remissvar. Bland annat har det anförts att det kan vara svårt att förklara varför fullmäktige beslutar att god-sed-dokumentet inte skall tillämpas – trots att det kan finnas goda skäl att göra avvikelser kan det framstå som att dålig sed i stället tillämpas. Avsikten med utkastet, precis som avsik- ten är med Svensk kod för bolagsstyrning, är emellertid just att de olika principerna skall övervägas – det är det viktigaste momentet i god bolagsstyrning.

Under intryck av kritiken mot att kalla dokumentet ”god sed” ges slutprodukten namnet ”Principer för styrning av kommun- och landstingsägda bolag – erfarenheter och idéer”.

Liksom Svensk kod för bolagsstyrning innehåller utkastet att det bör tillämpas en- ligt den så kallade följa-eller-förklara-modellen (med en internationell term comply or explain). Remissinstanserna har överlag understrukit betydelsen av att principer och förslag i utkastet kan anpassas till lokala förhållanden och olika verksamheter – det är också syftet med följa-eller-förklara-modellen. Det vore orealistiskt och olämpligt att försöka skapa ambitionshöjande principer om bolagsstyrning som all- tid skulle gälla i alla sammanhang, i alla kommuner och landsting och för alla bolag.

Eftersom fullmäktige fattar beslut om vilka principer som ska gälla finns det dock inte något behov av en följa-eller-förklara-modell i detta dokument.

Det är dock fortfarande ett uttryck för god bolagsstyrning att kommunen eller lands- tinget som ägare – till exempel i företags- eller ägarpolicy – förklarar hur kommunen eller landstinget och eventuellt dess bolag skall arbeta med bolagsstyrningsfrågor.

Utgångspunkter och värdegrund

Principerna innehåller en redovisning av den värdegrund som varit styrande för arbetet. I stort sett instämmer remissinstanserna i utgångspunkterna för arbetet och det som sägs i inledningen för att utveckla värdegrunden. Det betonas att den kom- munala och landstingskommunala bolagsverksamheten är av stor betydelse för sam- hället och medborgarna. I flera kommuner och landsting förvaltar ett eller flera

(42)

bolag tillgångar av omfattande värde och betydelse – det är därför viktigt att frågor om styrningen i bolagssektorn, inte minst för att uppnå de kommunala ändamålen med bolagssektorn kan komma till uttryck i meningsfulla styrningsdialoger och kan ges en rättsligt godtagbar form.

Exempelvis anför Norrbottens läns landsting att frågan om värdegrund för bolags- styrningen är av stor betydelse eftersom bolagen är av stor betydelse. Landstinget i Kalmar län instämmer i vikten av att – som understryks i utkastet – i det egna arbe- tet med bolagssektorn ta upp frågor beträffande om verksamhet skall bedrivas i bolagsform eller när annan organisationsform är lämplig samt att diskutera nyttan för medborgarna och landstinget med bolagsverksamheten. Uppsala kommun både tillstyrker skrivningarna i utkastet och understryker deras betydelse. Halmstads kommun finner utgångspunkten lovvärd med motivet att bolagen förvaltar omfat- tande ekonomiska och verksamhetsmässiga värden. Dessutom finner Halmstads kommun att utkastet understryker vikten av ett demokratiskt perspektiv på bolags- verksamheten. Alingsås kommun anser att utkastet omfattar ”mycket viktiga syn- punkter som kommunen bör ha i åtanke”. Surahammars kommun att utkastet ”väl speglar vad som bör ingå i en god sed”.

De kommuner som i och för sig inte finner att utkastet skulle tillföra särskilt mycket i den egna verksamheten synes inte ha något att invända mot den beskrivna värdegrunden i princip.

Malmö kommun, som i och för sig är av uppfattningen att utkastet kan fylla en funktion för att fästa uppfattning på styrsystemets vikt och funktion, menar att ut- kastet inte ”rätt lyckats avbalansera det som är det karaktäristiska för kommunala bo- lag jämfört med det som kännetecknar stora marknadsbolag och privata näringslivets företag” och att ”[u]tredningen synes ha nedvärderat det demokratiska perspektivet”.

Den värdegrund som redovisas inledningsvis i dokumentet och hur denna värde- grund får genomslag i principerna har övervägts med anledning av remissvaren.

Sammanfattningsvis föranleder de synpunkter som kommit på skrivningarna i utkastet om utgångspunkterna och värdegrunden för arbetet med den kommunala och landstingskommunala bolagsstyrningen små förändringar. Vissa förändringar har gjorts avseende kopplingen mellan bolagsstyrning och kommunaldemokratiska principer. I principerna drivs nu integrationen mellan den kommunala organisatio- nen och aktiebolagen så långt som har ansetts möjligt i ett dokument som skall kunna fungera som underlag i olika kommuner och landsting.

Kommunen eller landstinget som ägare och syftet med ägandet

Flertalet kommun- och landstingsägda bolag har, till skillnad från flertalet aktie- marknadsbolag, aktieägare som kan utöva ett dominerande inflytande över bolaget.

För kommuner och landsting bör det vara självklart att ta tillvara sina och medbor- garnas intressen genom att vara aktiva ägare. Att vara aktiv ägare innebär både att ställa krav på bolaget och att ge detta, inom alla områden, bästa möjliga förutsätt- ningar.

Varför styrning av kommun- och landstingsägda bolag behövs och hur sådan kan utföras har behandlats i bland annat Hansson, L. och Lind, J.-I., Ägandets professionalisering i kommunala aktiebolag (1999) och Sturesson, J., och Meyer, L., Hur ska vi styra våra företag? (2000).

Det kommunala eller landstingskommunala ändamålet kan beskrivas som bolagets syfte sett i ljuset av dess verksamhetsföremål. Dessutom skall de kommunalrättsliga principer som gäller för den verksamhet som skall bedrivas få genomslag i bolaget.

Ett kommun- eller landstingsägt bolag får, med undantag för vissa branscher, inte drivas med renodlat vinstsyfte. Detta måste komma till uttryck i bolagsordningen.

18 Överväganden och kommentarer

42

(43)

Överväganden och kommentarer 19

Anledningen till att det kommunala ändamålet måste komma till uttryck i bolags- ordningen och inte endast kan komma till uttryck i till exempel ägardirektiv är att det följer motsatsvis av 3 kap. 3 § aktiebolagslagen att aktiebolag anses ha till syfte att verka för avkastning till sina ägare (vinstsyfte) om inte annat anges i bolagsord- ningen. För att ett annat syfte än vinstsyfte skall gälla måste alltså detta andra syfte anges i bolagsordningen.

Särskilda frågor om kommunala och landstingskommunala ändamål och deras koppling till verk- samhetsstyrning diskuteras i Sturesson, J och Gunnarsson, P-O, Ägarstyrning utifrån ett kommu- nalt ändamål (2003). Juridiken kring syfte och verksamhetsföremål behandlas i Stattin, D., Kommunal aktiebolagsrätt (2004).

Helägda och delägda bolag

Principer för styrning av kommun- och landstingsägda bolag avser i första hand såda- na aktiebolag där kommunen eller landstinget, eventuellt tillsammans med andra kommuner och landsting, har aktiemajoriteten. Det mesta i principerna kan dock till- lämpas i alla typer av kommun- och landstingsägda bolag, oavsett storlek och ägande.

Både små och stora eller helägda och delägda bolag behöver någon som tar aktivt ansvar för verksamheten. Det är till exempel ingen skillnad på behovet av en kompe- tent styrelse i ett stort energi- eller bostadsbolag eller ett litet bolag i turismsektorn.

I vissa fall kan det dock finnas anledning att anpassa reglerna till bolagets storlek, verksamhet eller om bolaget är hel- eller delägt. Det kan gälla till exempel utform- ningen av den interna kontrollen eller rapporteringen om finansiella frågor. Det kan också finnas anledning att anpassa rapporteringen om bolagsstyrning. Principerna öppnar för anpassningar. Kommunen eller landstinget bör överväga om vissa princi- per inte skall tillämpas.

Olika kommuner och landsting har lämnat synpunkter och frågor kring hur bolagsstyrningsprinciper skall implementeras och tillämpas i bolag som inte har en tydlig kommunal eller landstingskommunal ägare. Bland annat Huddinge, Sura- hammars och Svalövs kommuner anser att frågan om bolagsstyrning i delägda bolag skulle kunna utvecklas. Landstingen i Uppsala län och Jämtlands län anför att prin- ciperna bör omfatta också bolag som ägs genom samverkansorgan, kommunförbund, gemensam nämnd och mellan flera kommuner och landsting gemensamt. Sundby- bergs stad saknar riktlinjer om de komplicerade förhållanden som kan uppkomma mellan aktiebolag som ägs av dels kommunen, dels en privat aktör när det gäller till exempel sekretesslagen och kommunfullmäktiges rätt att ta ställning.

Till att börja med kan konstateras att det inte finns utrymme att frångå 3 kap. 16 § kommunallagen om när en kommun eller ett landsting får lämna över vården av en angelägenhet till ett aktiebolag eller annat privaträttsligt subjekt.

Det är däremot inte möjligt att för närvarande svara utförligt på vad det innebär att dessa principer eller 3 kap. 17 § kommunallagen enligt 18 § i samma lag skall till- lämpas i delägda bolag. På ett allmänt plan gäller naturligtvis att ju starkare det gemensamma kommunala inflytandet är, desto större är kravet på tillämpning. I bolag där det gemensamma kommunala inflytandet inte motsvarar aktiebolagslagens koncernregler (ägande av mer än hälften av aktierna eller motsvarande inflytande på annat sätt) kan det tyckas att kravet på kommunalt inflytande är relativt svagt. Å andra sidan har alltid kommunen eller landstinget i sådana fall möjlighet att föreslå att det skrivs in särskilda regler om kommunalt eller landstingskommunalt inflytan- de i bolagsordningen. Så bör nog i vart fall ske om verksamheten är samhällsviktig. I brist på vägledande rättspraxis eller rättsvetenskapliga uttalanden får rättsläget tills vidare betraktas som osäkert.

Med anledning av bland annat dessa synpunkter har det tydligt angivits i princi-

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :