Den 31 januari disputerade Bosse Jonsson på avhandlingen Medbor-garen och marknaden. Pedagogisk diskurs för folkbibliotek vid Institu-tionen för beteendevetenskap i Linköping.
Avhandlingens syfte är att belysa lokala beslutsfat-tares synsätt på folkbibliotekets funktion så som det kommer till uttryck i deras tal om folkbibliotek. Empirin utgörs av en intervjuunder-sökning från 1996 på uppdrag av Statens Kulturråd för att kartlägga
skillnader i synsätt mellan lokala beslutsfat-tare och centrala företrädare för folkbiblio-tek. Ansvariga politiker och biblioteksche-fer i nio kommuner intervjuades. I avhand-lingen återvänder Jonsson till denna empiri för en djupare analys.
Ett genomgående drag hos intervjuperso-nerna är att de betraktar biblioteksbesö-karen som kund och anser att folkbibliote-kets utbud ska anpassas efter kundens önsk-ningar. Ett mål med biblioteksverksamhe-ten är att besökarna ska bli aktiva medbor-gare – men beslutsfattarna ska inte aktivt verka för detta utan endast arrangera en miljö där det blir möjligt. Besökarna be-stämmer själva vad de gör med biblioteket. Individualisering och individens ”omsorg om sig” enligt Foucaults terminologi finns som en underström i beslutsfattarnas tal om folkbiblioteket.
Begreppen förhållningssätt och förhopp-ningar är centrala i tolkningen av intervju-personernas utsagor. Enligt sitt förhållnings-sätt ska de inte aktivt påverka biblioteksbe-sökarna. Samtidigt är deras förhoppning att besökarna genom att ta del av bibliotekets media ska bli engagerade medborgare. Mel-lan förhållningssätt och förhoppningar upp-står därmed en spänning som löses upp av beslutsfattarnas självbild. Denna gör deras roll meningsfull och formuleras genom att de anger vad de inte är. De är inte förmyn-dare och ska inte uppfostra. De är passiva påverkare.
Den pedagogiska diskursen kan samman-fattas som en förhoppning om att ett indivi-dualiserande förhållningssätt skapar förut-sättningar för biblioteksbesökarna att göra sig till medborgare i samhällets gemenskap. Självbilden kan liknas vid den folkbildande informatören.
Men chefer och politiker tillskriver folk-bildning olika innebörder. För biblioteks-cheferna framstår folkbildning historiskt som myndighetsutövning och folkuppfost-ran. Enligt politikerna har folkbildning där-emot skapat förutsättningar för individernas fria självbildning. Medan cheferna som en följd av detta tar avstånd från folkbildnings-begreppet, blir detta en naturlig ingrediens i självbilden för politikerna.
En fråga som naturligt infinner sig som en följd av denna studie rör den pedago-giska diskursens vidare giltighet. ”Jag vågar mig inte på att försöka besvara den frågan”, skriver Bosse Jonsson. Det hade varit intressant om han ändå utnyttjat sina goda förutsättningar att ventilera den i sin slutdis-kussion. Nu lämnar han detta till egen och andras fortsatta forskning.
LARS ARVIDSON Mimer Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING Hemsida: http://www.liu.se/mimer
Redaktörer: Inger Landström & Ann-Marie Laginder. Layout: Lennart Falklöf ISSN 1102-5913
Ur Mimers brunn
Förra året firades studiecirkelns 100-årsjubileum och socialdemo-kraten Oscar Olsson stod i fokus. Samtida med honom var liberalen Carl Cederblad, pionjär som folk-bildningsforskare. Redan 1932 grundade han Institutet för folk-bildningsforskning i Uppsala. Ins-titutet upplöstes 1958, fyra år ef-ter hans död.I Mimers kommande småskrift presenterar Lars Arvidson en jäm-förande analys av dessa framträ-dande folkbildares idéer och tan-kar. Syftet är att bidra till förståel-sen av hur den fria och frivilliga folkbildningens samhällsroll vuxit fram, men också att påminna om att uppfattningarna inom svensk folkbildning inte alltid varit så en-hetliga som vi ibland föreställer oss. Årets forskarkonferens i novem-ber 2003 sker i samarbete med Arbetets museum i Norrköping. Temat kommer att vara folkbild-ning i relation till arbete och ar-betsliv. Det finns tydliga kopp-lingar genom exempelvis fack-föreningsrörelsens skolning av medlemmar och förtroendevalda i folkhögskolekurser och studie-cirklar. Å andra sidan ställs ofta folkbildning och bildning i mot-sats till utbildning för yrkesnytta. En tredje infallsvinkel skulle kun-na vara hur folkbildningens rela-tion till arbetslivet ter sig ur ett deltagarperspektiv.
Vår förhoppning är således att temat kommer att belysas och problematiseras på många sätt genom paper från olika forskare. Vi hoppas också på en stor bredd av övriga forskningsbidrag som frikopplat från detta tema speglar aktuell forskning inom folkbild-ningsfältet. Varmt välkomna!
ANN-MARIE LAGINDER
N A T I O N E L L T P R O G R A M F Ö R F O L K B I L D N I N G S F O R S K N I N G
mars
2003
Ny doktorsavhandling om synen på folkbibliotek
Besökarnas önskningar ska styra
Telefon och e-post:
Ann-Marie Laginder 013-28 25 62 (annla@ibv.liu.se) Inger Landström 013-28 58 55 (ingla@ibv.liu.se) Henrik Nordvall 013-28 21 40 (henno@ibv.liu.se) Maritta Edman 013-28 21 17 (mared@ibv.liu.se)
Telefax: 013 – 28 21 45
Vem forskar om vad? Sök i Mimerbas
http://www.liu.se/mimer/forskning/mimerbas
Medborgarbildning i lokalsamhället
Laila Niklasson har i sin licentiatuppsats
studerat hur medborgarbildning gestaltar sig inom ett lokalsamhälle. Medborgar-bildning tolkar hon som en frivillig aktivi-tet till vilken en person söker sig för att få kunskap eller färdigheter. Dessa rör relatio-nen individ och stat eller går på annat sätt utöver det individuella och berör gemen-samma frågor för en grupp.
Studien bygger på två empiriska under-sökningar med delvis olika fokus. I den för-sta undersökningen sätter författaren med-borgarbegreppet i centrum. I den andra stu-deras folkbildning som lokal offentlighet.
I bokens inledande teoretiska del diskute-ras medborgarbegreppet ur olika infallsvink-lar. Den empiriska undersökningen bygger på intervjuer med fem män och sju kvinnor mellan 18 och drygt 50 år. Intervjuperso-nerna fick först associera fritt kring begrep-pet medborgare. Intervjun berörde sedan frå-gor om att vara medborgare ur ett livsper-spektiv och frågor om (företrädesvis offent-liga) rum där intervjupersonerna menade att de kunde agera som medborgare. I analysen
av intervjuerna ges en inträngande och mång-facetterad bild av det subjektiva medborgar-begreppet.
Ett annat av huvudbegreppen i studien är offentlighet. Begreppet problematiseras och diskuteras med hjälp av Habermas tänkande kring offentlighet och kommunikation. Nik-lasson har gjort riktade observationer på folkhögskolekurser och i studiecirklar. I be-rättande form illustreras hur mötet i kurser och cirklar gestaltar sig, samt form och inne-håll i de samtal som förs.
Det är inga enkla eller entydiga svar som serveras om medborgarbildning, utan läsa-ren bjuds på spännande berättelser om inne-börden av att vara medborgare och detaljrika beskrivningar av folkbildande verksamhe-ter. Resultaten analyseras mot en fond av teoretiska resonemang. Det lämnar stort utrymme för fortsatt diskussion och fördju-pade studier. Laila Niklasson kommer själv att i sin fortsatta forskning bidra till att en fortsättning följer.
ANN-MARIE LAGINDER
Marie Carlson behandlar
svensk-undervisningen för invandrare (sfi) i sin avhandling i sociologi. Hon har intervjuat sfi-studerande, utbil-dare och skolleutbil-dare (alla dessa var kvinnor) samt elva andra tjänste-män, och därutöver analyserat sfi-läromedel och skoldokument.
I avhandlingen diskuteras ut-bildnings- och kultursociologiska frågor med fokus på språk, utbild-ning och etnicitet. Här berörs dess-utom frågor om medbestämmande och inflytande samt tendensen att kulturalisera alla slags problem genom kategorierna det svenska och de andra.
Marie Carlsson konstaterar att det finns förväntningar att sfi ska bidra till att förverkliga de natio-nella målen för utbildning och integration, inte minst i relation till arbetsmarknaden.
I hennes studie framkom dock vissa påtagliga spänningsförhållan-den mellan sfi-skolorna och institu-tioner som arbetsförmedlingen eller socialtjänsten, trots samarbete och ett gemensamt åtgärdstänkande. Utbildare och tjänstemän talade uti-från det svenska som en självklar norm, en norm som också av-speglades i olika dokument och i viss forskning och debatt. Synen på kunskap och lärande utgick från ett påtagligt uppifrånperspektiv med en stark utbildningsoptimism. Trots styrdokumentens tal om delaktig-het och eget ansvar hade kursdelta-garna begränsade möjligheter till medbestämmande.
I sfi-deltagarnas vardag funge-rade däremot sfi-kunskaperna både förstärkande och överbryggande. Tillträde till nya sociala arenor gav bättre självförtroende och var-dagsmakt. Kvinnorna tvingades i viss mening till reflexivt motstånd mot dominerande föreställningar i samhället om hur man ska leva, vilket förstärkte deras överbryg-gande roll mellan ”det gamla” och livet i Sverige. Integrering skedde på sätt som inte dokumenten talar om.
Frågan om gräns eller brygga får alltså inget entydigt svar.
Även om just svenskundervis-ningen fokuseras är boken av in-tresse också när det gäller andra utbildningssammanhang.
INGER LANDSTRÖM
Sfi-utbildningen
– en brygga
eller gräns?
ABF:s förre studierektor och förbundsord-förande Inge Johansson ger i boken Om bildning och klasskamp en omfattande exposé över arbetarbildningens utveckling under tvåhundra år och det arbetande folkets kamp för rätten till bildning och kunskap.
Boken behandlar arbetarrörelsens bild-ningssträvanden i organiserade former i bildningscirklar och studieringar med av-stamp i 1800-talets liberala filantropers vilja att bidra till ”att bland de arbetande klas-serne sprida allmänna begrepp uti delar av mänskligt vetande, historia, geografi…littera-tur och de sköna konsterna…samt sålunda befordra den medborgerliga bildningen, som för ett samhälles lugn och trefnad är af så mycken vigt.” Spridningen av nyttiga kunskaper och nyttig folkläsning sågs som motmedel mot den sociala upplösning som kunde skönjas i samhället.
Arbetarnas långvariga kamp för rätten att själva bestämma vad som skulle stude-ras och på vilket sätt beskrivs, från bild-ningscirklar över arbetarinstitut till dagens studieförbund, folkbibliotek och folkhög-skolor. Kampen stod mellan arbetarnas vilja att styra sin egen bildning och de kon-servativa och liberala krafter som såg sam-hällsomstörtande verksamhet i detta. Sam-hällsutvecklingen efter industrialiseringen gick inte att hejda och socialismens och socialdemokratins framväxt beskrivs ur ett bildningsperspektiv.
Det är intressant att följa hur bildnings-strävandena sätts in i samhällssamman-hanget. Begripliga och snabba utblickar beskriver samhällspåverkande händelser
med stor betydelse för folkbildningens förutsättningar. In-terna strider i det socialdemokratis-ka partiet, Ådals-händelserna och de båda världskrigen är nyttiga påmin-nelser om att sam-hällsutvecklingen länkas samman av sociala, politiska och kulturella idé-flöden och människors handlande. Också Dan Andersson, Ellen Key och Alf Ahlberg som haft betydelse för arbetarbildningens utveckling och innehåll ges plats.
Johansson har själv aktivt deltagit inom arbetarbildningen under hela andra hälften av 1900-talet. Han tycker nog, att inte minst ABF har blivit mera en allmän kursanord-nare och mindre en aktör inom den idébur-na verksamhet som är grunden för studie-förbunden och de flesta folkhögskolor. Han citerar Rickard Sandler från ABF:s 10-års-jubileum 1922 – ”Må aldrig ABF bli ett grosshandelsföretag i bildning” – och undrar om vi kanske ändå är där nu. Som slutkläm konstateras att arbetarbildningen alltid fått kämpa i underläge och att mycket tyder på att det blir så även i fortsättningen.
GEORG KARLSSON
Fotnot: Inge Johansson är hedersdoktor
vid Linköpings universitet.
Om bildning och klasskamp
Mimerkonferensen 2002
Folkbildning
samtidig eller
tidlös?
Mimers årliga forskarkonferens genom-fördes den 5–6 november 2002 i samarbe-te med Tollare folkhögskola. Eva Önne-sjö, rektor på folkhögskolan, hälsade väl-kommen. Bakom skolan står IOGT/NTO-rörelsen. Därför passade det särskilt väl att låta Samuel Edquist inleda konferen-sen med en prekonferen-sentation av sin forskning om Godtemplarrörelsen och den nationel-la identiteten 1879-1918. Hans avhand-ling anmäldes i Mimerbladet mars 2002. Konferensbidragen har tre olika former. Dels paper till en fri del, där forskning om folkbildning presenteras med vitt skilda perspektiv och kring olika folkbildande verksamheter. Dels forskningstexter som anknyter till konferensens tematiska del, denna gång under rubriken Folkbildning samtidig eller tidlös? Och slutligen inlägg i friare form utan text under den gemensam-ma beteckningen ”kontakttorget”.
På jakt efter folkbildningssjälen
Bernt Gustavsson, nybliven professor vid Örebro universitet, inledde diskussionen kring konferensens tema med att intro-ducera ”talet om folkbildning”. Vad är det vi talar om när vi talar om folkbildning? Vilka är det som talar? Varför talar vi? Detta tal kan skiljas från det som görs. Vad är det som görs? Vilka är det som gör? Varför görs det? Därmed kom han in på frågan om förhållandet mellan det för-änderliga och det till synes oförför-änderliga. Ethel Dahlgren och Agneta Hult, peda-gogikforskare från Umeå universitet, gav sig sedan ut på jakt efter folkbildningssjä-len bland folkbildare i en nätburen dialog. De avslutade med en öppen fråga om det flexibla lärandet kommer att fostra den flexibla folkbildningssjälen. Per Anders-son, forskare i pedagogik vid Linköpings universitet, hade ”det som görs” i fokus när han diskuterade IT-stött lärande som folkbildning i tiden. Hans utgångspunkt var en undersökning av särskilda projekt som genomförts inom folkbildningen för utveckling av det IT-stödda lärandet.
Även Torgil Persson, forskare i musik-vetenskap, hade praktiken i fokus när han behandlade framväxten av musikskolor och mekanismer bakom deras utveckling. Eva Öhrström, nybliven professor vid Kungliga musikhögskolan i Stockholm, tog i sitt bidrag upp folkbildningsbegreppets betydelse i musiklivet med utgångspunkt från Karl Valentin och folkkonserterna. Med etnologens ögon diskuterade Jill Onsér-Franzén ”Kulturpolitik i det godas tjänst”. Lisbeth Stenberg, litteraturvetare från Göteborgs universitet,
problematisera-de temat litteratur och problematisera-demokrati med hjälp av feministisk litteraturforskning. Knut Karlsrud gav ett nordiskt bidrag till kon-ferensen. Han talade om det svensk-danska inflytandet på gymnastiken i norska frivil-ligorganisationer, inte minst i folkhögskolan. Tre nya doktorander tog tillfället i akt att introducera sina forskningsidéer och påbörjade arbeten. Henrik Nordvall, Mi-mers nya doktorand i forskarskolan Vux-nas lärande, ställde frågor om folkbild-ning som mothegemonisk praktik. Han tolkade hegemonibegreppet med hjälp av Gramsci. Folkbildning, nya sociala rörel-ser och alternativa arenor i 2000-talets början stod i centrum för hans diskussion. Anna Lundin, även hon doktorand i for-skarskolan, presenterade sitt forsknings-intresse om relationen mellan bildning i folkbildning och i högre utbildning. Bak-grunden till hennes intresse är den debatt och de maktaspekter som uppstår kring utbildningars utformning.
Kajsa Tegnér, doktorand vid Lärar-högskolan i Stockholm, tog utgångspunkt i Lifv-projektet (Lärprocesser i folkbil-dande verksamheter) som hon medverkar i. Ett syfte är att förstå olika förutsätt-ningar och hinder som finns för lärande och utveckling inom utbildningsorganisa-tioner som sysslar med utvecklingsarbete.
Folkbildning och samhälle
Två av Tollare folkhögskolas tidigare rek-torer, Björn Höjer och Gösta Vestlund, gav olika perspektiv på folkbildning och sam-hälle. Björn Höjer presenterade Studie-hemmet i Kramfors 1931–1971 utifrån intervjuer med studiehemmets medarbeta-re och arkivmaterial. Han använde rubri-ken ”Att hela skottsår” och menade att redan det ord man använder för att beskri-va händelserna i Ådalen 1931 avslöjar på vilken sida man står. Säger man ”Ådals-kravallerna” har man tagit arbetsgivarnas parti medan ”klasskamp” eller ”militära mördare” speglar ett ställningstagande för kommunisterna. Motsättningar fanns ock-så mellan kommunister och socialdemo-krater. Det var i denna konfliktfyllda tid som studiehemmets verksamhet startade.
Gösta Vestlund hade antagit utmaning-en att sammanfatta internationell forskning
om värderingsförändringar. Han lyfte fram följande tendenser: från kampen för över-levnad till välbefinnande, från traditionell tro till individuell tro, från sträng moral till ökad tolerans samt en förskjutning från tra-ditionell till rationell auktoritet. Dessa för-ändringar diskuterades i relation till folk-bildning. Enligt honom handlar folkbild-ning ytterst om ”att vi blir sådana att vi aldrig kränker en annan människa”.
Temat Folkbildning samtidig eller tid-lös? Folkbildningens innebörd och identi-tet i samtiden är också temat för Mimers fjärde antologi där flera av konferensbidra-gen kommer att ingå. Arbetet med antolo-gin pågår med Ann-Marie Laantolo-ginder och Inger Landström som redaktörer.
Avslutningsvis vill vi hälsa både forska-re och folkbildaforska-re välkomna till nästa fors-karkonferens den 4-5 november i år. Vår samarbetspart är Arbetets museum i Norr-köping och den tematiska delen blir Folk-bildning i relation till arbete och arbetsliv. Deadline för paper är den 1 oktober 2003. Mer information kommer att finnas på Mimers hemsida http://www.liu.se/mimer
ANN-MARIE LAGINDER Folkbildning under luppen. Det var bra fart på diskussionerna under forskarkonferensen.
Mimer leds av det Nationella rådet för folkbildningsforskning – Mimerrådet – som består av nio ledamöter. Nämnden för utbildningsvetenskap vid Linköpings universitet har utsett ledamöter för perio-den 2003 – 2005.
I rådet ingår tre ledamöter från Lin-köpings universitet: Staffan Larsson, pro-fessor i vuxenpedagogik (ordförande), Stel-lan Boozon, studierektor på avdelningen för vuxenpedagogik och folkbildning och Thomas Öhlund, FD i socialt arbete.
Från andra universitet kommer Birgitta Skarin Frykman, professor i etnologi i Gö-teborg, Karin Nordberg, FD i idéhistoria i Umeå och Kerstin Rydbeck, FD i litteratur-vetenskap i Uppsala.
Slutligen ingår tre ledamöter från folk-bildningen, nämligen SISU:s FoU-chef Jan Byström, Folkbildningsrådets FoU-sekre-terare Anne-Christine Utterström samt Eva Önnesjö, rektor vid Tollare folkhögskola.
Rådets sekreterare är Ann-Marie Lagin-der, FD i teknik och social förändring.
Publicerat
Albinson, Folke. 2002. Demokrati underifrån. Om
folkrörelser, delaktighet och bistånd. Stockholm: Kooperation Utan Gränser.
Albinson, Folke & Norbeck, Johan & Sundén, Rolf. 2002. Folk Development Education
and Democracy in a Development Perspective. Per-sonal accounts and reflections. New Education Division Documents No 11. Stockholm: SIDA, Education Division, Department for Democracy and Social Development, DESO.
Andersson, Per. 2002. IT-stött lärande i
folk-bildningen. En utvärdering av utvecklingssats-ningar 1999-2001. Folkbildningsrådet utvärderar, No 2 2002. Stockholm: Folkbildningsrådet.
Arvidson, Lars. 2002. Vett och Vetande, Hut
och Hållning. Carl Cederblads bildningssyn, bild-ningsarbete och forskning. Stockholm: Carlssons.
Berndtsson, Rolf. 2003. Nya folkhögskolor. En
uppföljningsstudie av de folkhögskolor som blivit självständiga mellan åren 1991 och 2000. Folk-bildningsrådet utvärderar No 1 2003, Stockholm: Folkbildningsrådet.
Carlson, Marie. 2002. Svenska för invandrare
– brygga eller gräns? Syn på kunskap och lärande inom sfi-undervisningen. Akademisk avhandling No 13, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet.
Carlsson, Irma. 2002. Att göra vardagen
läro-rik – om pedagogiskt stöd till organiserat lärande. Skrift från DLK-projektet, Distansstött lärande för lo-kala kunskapsbehov. Vuxenutbildarcentrum, Institu-tionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet.
Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena. 2002. Att
hantera läskrav i arbetet. Om industriarbetare med läs- och skrivsvårigheter. Akademisk avhandling nr 88, Institutionen för beteendevetenskap, Linkö-pings universitet.
Folkbildning och nya rörelser. Seminariedoku-mentation, Sigtunastiftelsen 20-22 november 2002. Stockholm: Föreningen för folkbildningsforskning (finns som pdf-fil på Folkbildningsrådets hemsida: http//www.folkbildning.se).
Fornby folkhögskola. 2002. 125 år i folkbild-ningens tjänst. Minnesskrift över skolans historia
och utveckling från starten 1877. Borlänge: Fornby folkhögskola.
Gustavsson, Bernt. 2002. Vad är kunskap? En
diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Stockholm: Skolverket.
Johansson, Inge. 2002. Bildning och klasskamp.
Om arbetarbildningens förhistoria – idéer och ut-veckling. Stockholm: Arbetarnas bildningsförbund.
Jonsson, Bosse. 2003. Medborgarna och
mark-naden. Pedagogisk diskurs för folkbibliotek. Aka-demisk avhandling nr 90, Institutionen för beteen-devetenskap, Linköpings universitet.
Malmberg, Kristina. 2002. Knyppling ett
hant-verk med spets. Om kvinnor och knyppling i est-landssvensk tradition. Akademisk avhandling, Insti-tutionen för hushållsvetenskap, Göteborgs universitet.
Mustel, Kerstin (m fl). 2002. Från
rektorsföre-ning till fackförbund. Svenska folkhögskolans lärarförbund 1902-2002. Stockholm: Svenska folk-högskolans lärarförbund, SFHL.
Niklasson, Laila. 2002. Medborgarbildning i
lo-kalsamhället. En rapport från projektet Folkbild-ningen och de demokratiska utmaningarna. Folk-bildningsrådet utvärderar, No 1 2002. Stockholm: Folkbildningsrådet och Mälardalens högskola.
Rönnblom, Malin. 2002. Ett eget rum?
Kvinnors organisering möter etablerad politik. Akademisk avhandling, Statsvetenskapliga insti-tutionen, Umeå universitet.
Samuelsson, Charlotte. 2002. Att göra eller
inte göra… Arbetslösas fritidsdeltagande, sök-aktivitet, anställningsmöjligheter och tidsstruk-tur. Akademisk avhandling, Sociologiska insti-tutionen, Stockholms universitet.
Tollare folkhögskola. 2002. Mitt i livet. Tollare folkhögskola 50 år. Saltsjö-Boo: Tollare folkhögsk.
Wallinius, Anita. 2003. Här och NU!
Sam-talsmodell för sökandeintervjuer till folkhögsko-lans kurser. CD medföljer. Furuboda: Föreningen Furuboda KompetensCenter.
Wijkström, Filip & Lundström, Tommy.
2002. Den ideella sektorn. Organisationerna i det civila samhället. Stockholm: Sober Förlag.
Årsbok om folkbildning 2002. Stockholm: Föreningen för folkbildningsforskning.
Kalendarium
Maj
11-13 ”A Human
Touch – Adults Lear-ning with a Diffe-rence.” Plats: Riga. Arr: Nordic Council of Ministers and Lat-via Ministry of Educa-tion and Science. Info: antra@nfa.se (Antra Carlsen).
21-23 ”Forskning i
Norden.” Tema: Vux-nas lärande i det nor-diska kunskapssam-hället. Vilken roll spe-lar forskningen och evalueringsuppdragen för utveckling och förändring? Plats: Göte-borg. Arr: Nordens folkliga akademi. Info: carina@nfa.se (Carina Abréu). Juni 15-18 ”The Quality Dialogue. Integrating Quality Cultures in Flexible, Distance and eLearning.” 12:th EDEN Annual Conference. Plats: Rhodos. Info: www.eden.bme.hu
September
11-13 ”Boundaries in
Flux: Interrogating Gen-der and Adult Lear-ning.” ESREA Third Gender Network Confe-rence. Plats: Coventry, England. Info: Barbara.Merill@war-wick.ac.uk November 4-5 Mimers årliga forskarkonferens. Plats: Arbetets muse-um i Norrköping.
Mimer, fornnordisk mytisk gestalt. Skildras som utomordentligt vis. Enligt Alf Henriksson fanns i Mimers brunn kunskap om allt som hade hänt och som skulle hända i världen.
www.liu.se/mimer
– för aktuell information om
folkbildnings-forskning
Sverige utnämndes till världens mest jämställda samhälle inför FNs kvinnokonferens i Beijing 1995. Statsvetaren Malin Rönnblom har i sin avhandling granskat föreställningarna om denna jämställdhet i mötet mellan den etablerade kommunpolitiken och kvinnors organisering i egna grupper och nätverk som alternativ form för politik. Vanligtvis brukar inte Norrlands glesbygd och inland, där studien gjor-des, kopplas ihop med kvinnorörelsen. Men 1996 fanns nästan 40% av 114 befintliga glesbygdsnät-verk i de tre nordligaste länen.
Studien visar att de etablerade politiska arenorna utmanas när kvinnor går samman för att försöka få ökat inflytande i samhället. Politikerna menar att ”visst ska vi ha jämställdhet, bara det inte blir för
mycket…” – kvinnogruppernas aktiva ger en annan bild av att det ”är långt kvar”.
I slutkapitlet diskuteras hur det kan komma sig att dessa kvinnogrupper möter motstånd från den eta-blerade politiken, trots att de knappast kan betraktas som radikala. Deras frågor ligger i linje med gängse politiska mål att göra lokalsamhället bättre att leva i för alla innevånare, bland annat att minska utflytt-ningen av kvinnor och män. Kvinnornas särorgani-sering kring konkreta politiska problem, och samti-diga motvilja att benämna sig som kvinnor, tolkas som kampen för en avkönad och på sikt frigörande politik. Den bild av jämställdheten som träder fram känns igen även från andra samhällsarenor.
INGER LANDSTRÖM
