Dagvattenstrategi för Botkyrka kommun Antagen av kommunfullmätige 2001-04-26
1. Bakgrund, syfte och övergripande mål
1.1. Vad är problemet?
Dagvatten från tättbebyggda områden är en viktig bidragande orsak till föroreningen av kommunens sjöar och vattendrag.
Det finns högt ställda mål att minska föroreningarna och förbättra
vattenkvaliteten i vattendragen. Samtidigt pågår en nybyggnad och förtätning inom kommunen med krav på avvattning och torra byggnadsgrunder. Detta medför ökade föroreningar i vattendragen om inte stora hänsyn tas till dagvattenhanteringen redan i planeringsskedet.
Kommunen behöver en strategi för att målen ska kunna uppfyllas. Strategin ska genomsyra all kommunal planering som har betydelse för dagvattnet.
1.2. Några definitioner
Dagvatten är det regn- och smältvatten, som rinner av tak- och markytor inom tättbebyggt område.
Dräneringsvatten är vatten ur marken som avleds i ledningar för att hålla torrt runt husgrunder. Dräneringsledningarna kan vara anslutna till dag- eller spillvattensystemet.
Spillvatten är förorenat vatten från hushåll, industrier m.m.
Avloppsvatten är ett gemensamt namn för dagvatten, dräneringsvatten och spillvatten.
1.3. Vem har ansvar för dagvattenhanteringen?
Inom detaljplanlagt område är kommunen skyldig att lösa dagvattenfrågan om detta inte kan ske inom varje fastighet. Dagvattensystemet ingår i den allmänna va-anläggningen fram till varje fastighets förbindelsepunkt. Inom fastigheten ansvarar fastighetsägaren för dag- och dräneringsvatten.
Rännstenar, rännstensbrunnar och ledningar som ansluter dessa till allmänna dagvattenledningar, liksom vägdiken, ingår inte i den allmänna va-
anläggningen. För dessa anläggningar ansvarar väghållaren.
Huvudmannen för den allmänna va-anläggningen, d.v.s. kommunen, ansvarar för utsläpp från anläggningen i mark, sjöar och vattendrag.
SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN
Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45 · Telefon vxl 08-530 610 00 Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 612 54 · Webb www.botkyrka.se
1.4. Vad säger Miljöbalken?
Dagvattenhantering är miljöfarlig verksamhet. (Miljöbalken 9 kap 1§) Bästa möjliga teknik skall användas för att undvika skada på miljön. Vid val av teknik skall hänsyn tas till vad som är rimligt med hänsyn till nyttan av åtgärden och kostnaden för densamma. (Miljöbalken 2 kap, 3, 7 §§) Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada miljön. (Miljöbalken 3 kap 3§) Dagvatten omfattas också av begreppet avloppsvatten:
Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål skall lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras.
(9 kap 7§)
1.5. Övergripande miljökvalitetsmål
I april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. Bland dessa är det flera som har beröringspunkter med dagvattenhanteringen. Speciellt viktiga är
● Mål 2 - Grundvatten av god kvalitet
● Mål 3 - Levande sjöar och vattendrag
● Mål 6 - Ingen övergödning
● Mål 12 - Giftfri miljö.
Dessa mål beskrivs mer utförligt i Naturvårdsverkets sammanfattning av miljömålsmyndigheternas rapporter.
I Miljövårdsprogram 2000 för Stockholms län har regionala mål utvecklats under samma rubriker.
I Botkyrka kommuns Agenda 21 finns lokalt fastställda mål:
● Kapitel 4 - Sjöar, vattendrag och kustvatten - innehåller mål om minskade utsläpp av föroreningar i framför allt Tumbaåns och Kagghamraåns vattensystem. De kan även tillämpas på direkta utsläpp till Mälaren.
● Kapitel 5 - Vattenförsörjning - innehåller mål om minskade utsläpp av föroreningar till grundvattnet inom kommunens
vattenskyddsomåden.
● Kapitel 6 - Avlopp och dagvatten - innehåller mål om minskade utsläpp av förorenat dagvatten och begränsad avledning av dagvatten till avloppsreningsverket vid Himmerfjärden.
2. Mål och målkonflikter
I detta avsnitt anges allmänna mål som fastställts i dagvattenstrategin. Målen är uppdelade på:
● fastigheter, vägar och allmänna platser
● grundvatten, sjöar och vattendrag
● spillvattensystemet.
Målen för grundvatten, sjöar och vattendrag har angivits lokalt och redovisas i tabellform.
Olika mål kan mycket väl komma i konflikt med varandra. Det är just därför som en dagvattenstrategi behövs. Hanteringen av dessa målkonflikter redovisas i strategin, avsnitt 3 nedan.
2.1. Mål med hänsyn till fastigheter, vägar och allmänna platser Dag- och dräneringsvatten ska avledas så att byggnadsgrunder och anläggningar i marken kan hållas torra.
Dagvatten ska avledas så att marköversvämningar kan undvikas.
2.2. Mål med hänsyn till grundvatten, sjöar och vattendrag Naturlig avrinning och grundvattenbildning ska bibehållas.
Dagvattnets föroreningar ska inte ledas till grundvattnet inom vattenskyddsområden.
Sjöars, vattendrags och kustvattens värde ska inte begränsas av föroreningar.
Halterna av fosforoch kväve ska minska. Målen anges för varje vattendrag, se Sjöar och vattendrag.
Tillståndet i vattendragen påverkas dels av dagvattenutsläpp, dels av andra föroreningskällor, såsom jordbruk, skogsbruk, bräddning, enskilda
avloppsanläggningar m.m. Mål för dagvattnets påverkan på varje vattendrag sätts med hänsyn till dess betydelse i relation till påverkan från andra källor.
Bräddning p.g.a. överbelastning i spillvattensystemet ska inte förekomma.
Bräddning p.g.a. driftavbrott i pumpar eller stopp i spillvattensystemet ska begränsas. Mål anges för varje vattendrag, se Sjöar och vattendrag.
2.3. Mål med hänsyn till spillvattensystemet Dagvattnets flödestoppar kan försvåra reningsprocessen i
Himmerfjärdsverket. Dagvattnets föroreningar kan också försvåra
användningen av avloppsslammet i jordbruket. Avledning av dagvatten till spillvattensystemet ska därför undvikas.
3. Valda strategier
3.1. Strategi vid utbyggnad av nya områden (nyexploatering) Målen för dagvattenhanteringen i det aktuella området beaktas redan i planeringsskedet. I planeringen tas hänsyn till mål för respektive vattendrag och dagvattenutsläpp. Följande principer ska alltid beaktas vid
detaljplanläggning och vid bygglov:
● Vattnets naturliga avrinning ska förändras så lite som möjligt. Det innebär i praktiken att s.k. lokalt omhändertagande av dagvatten tillämpas i de flesta fall.
● Byggnader och anläggningar i marken ska så långt som möjligt läggas på sådan nivå att de inte skadas av vatten i marken.
Härigenom kan kostsamma och miljömässigt olämpliga dräneringsåtgärder undvikas.
● Om överskottsvatten måste avledas, ska detta inte leda till ökade föroreningar i något vattendrag. Inom vattenskyddsområden ska dessutom skyddsföreskrifterna för ytrespektive grundvattnet beaktas.
Bästa tillgängliga teknik ska tillämpas för att åstadkomma i första hand rening och i andra hand flödesutjämning av det dagvatten som avleds. Kostnaden ska ställas i relation till effekten för den berörda recipienten och så långt som möjligt belasta utbyggnadsprojektet.
3.2. Strategi för befintliga områden
Vid planändring ska målen för dagvattenhanteringen i det aktuella området beaktas.
På motsvarande sätt ska målen för dagvattenhanteringen inom det aktuella området beaktas i samband med att underhåll och förnyelse av kommunens byggnader och anläggningar planeras.
Principerna vid nyexploatering ska följas där det är tillämpligt och motiverat.
VA-enheten upprätthåller en åtgärdsplan för dagvattenhanteringen i befintliga områden. Den är upprättad med hänsyn dels till beräknade kostnader, dels till förväntad effekt i förhållande till de specifika målen för respektive
dagvattenutlopp. Nedan följer en sammanfattning, där åtgärder i olika områden prioriterats. Åtgärder har givits låg, medelhög, hög eller högsta prioritet.
3.2.1. Norra Botkyrka (DU28-DU41)
Området avvattnas huvudsakligen direkt till Albysjön utan rening eller fördröjning. Åtgärder för behandling av förorenat dagvatten från trafikerade ytor och industriområden har högsta prioritet. Fördröjning av allt dagvatten från området har hög prioritet.
En mindre del (DU37-DU41) avvattnas direkt till Mälaren. Åtgärder inom dessa delområden har medelhög prioritet.
3.2.2. Tullinge (DU19-DU26)
Området avvattnas med viss fördröjning direkt till Tullingesjön. Dagvattnet från södra Tullinge (DU21-DU23) behandlas i dagvattendammen vid Maden.
Dagvattnet från hela området leds till Tullingesjön via bäckraviner med dålig stabilitet. Åtgärder för fördröjning av allt dagvatten har därför hög prioritet medan ytterligare åtgärder för behandling har medelhög prioritet.
I norra Tullinge ökar dagvattenbelastningen p.g.a. förtätning i befintliga villaområden. I vissa fall kommer kompletterande åtgärder för avledning och dränering att bli nödvändiga.
3.2.3. Uttran, Tumba (DU1-DU18, DU27)
Området avvattnas till Tullingesjön via Tumbaån eller Älvestaån (DU27).
Allt dagvatten från Tumbaån behandlas i Hamringe dagvattendamm.
Åtgärder för behandling av dagvatten från trafikerade och andra förorenade ytor har medelhög prioritet. Övriga åtgärder har låg prioritet.
3.2.4. Vårsta (DU42-DU44)
Området avvattnas till Malmsjön i Kagghamraåns system, där
föroreningssituationen har ägnats stor uppmärksamhet, bland annat på grund av stora naturvärden. Dagvattnet har dock liten betydelse i förhållande till Malmsjöns totala föroreningstillskott. Åtgärder för behandling av dagvatten från trafikerade ytor har hög prioritet. Övriga åtgärder har låg prioritet.
3.3. Teknikutveckling
I såväl planerade som befintliga områden, och oavsett huvudman, prioriteras teknik och material som bidrar till att målen för dagvattenstrategin uppfylls.
Till detta krävs en fortsatt utveckling av teknik och material. Exempel på denna utveckling är:
● Filter i dagvattenbrunnar provas och utvärderas
● Alternativ till kantsten, som tillåter dagvatten att rinna ut över gräsytor, utvecklas
● Utvecklingen av material i samhället, som påverkar dagvattnets kvalitet, t.ex. däckmaterial, takmaterial och färger, ska följas.
● Valet av metod att omhänderta avloppsslammet vid Himmerfjärdsverket ska följas, eftersom det påverkar förutsättningarna för att leda förorenat dagvatten dit.
3.4. VA-taxan
Anläggningsavgiften är den engångsavgift som fastighetsägaren erlägger vid anslutning till den allmänna va-anläggningen. Avgiftens storlek påverkas i vissa fall av den hårdgjorda ytan inom fastigheten. I övrigt ges ingen reduktion i anläggningsavgiften för åtgärder inom fastigheten, som medför bättre måluppfyllelse för det aktuella dagvattenutloppet. En sådan reduktion ska utredas.
Brukningsavgiften är den avgift som abonnenten erlägger för att utnyttja va- anläggningen. Fr.o.m. år 2001 ingår en dagvattenavgift som bl.a. beror på tomtytans storlek. Eventuella åtgärder inom fastigheten, som medför bättre måluppfyllelse för det aktuella dagvattenutloppet, påverkar inte
brukningsavgiften. Däremot kan va-enheten kampanjvis inom specifika områden erbjuda engångsersättning för sådana åtgärder.
3.5. Information
Kommunen ska ge tydlig information till invånare och företag om dagvattenhanteringen. Syftet med informationen är
● att skapa kunskap om den enskildes möjligheter att påverka miljön genom dagvattnet
● att skapa förståelse för att dagvattnet kräver utrymme i tätorten.
Informationen ska ges dels i skolundervisningen, dels i samband med bygglov och dels via olika medier direkt till kommuninvånarna.
VA-enheten är huvudansvarig för informationen i nära samarbete med Miljöförvaltningen.
4. Referenser
4.1. Huvudbilagor Sjöar och vattendrag
I detta dokument anges tillstånd och mål för sjöar och vattendrag i Botkyrka kommun. Sammanställningen innefattar endast sjöar och vattendrag som berörs av kommunens dagvattenhantering eller som kan komma att beröras genom planerad utbyggnad. Beskrivningen av tillstånd och mål uppdateras fortlöpande av Miljöförvaltningen.
Beskrivning av avrinningsområden
En beskrivning av dagvattensystemet i avrinningsområden ordnade efter sina utlopp i sjöar och vattendrag. Redovisning av beräknad årlig
föroreningsbelastning och förslag till åtgärder i dagvattensystemet.
4.2. Lagstiftning och övergripande miljökvalitetsmål Miljöbalken - SFS 1998:808
(http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.htm)
Miljömålsmyndigheternas rapporter om de 15 nationella miljökvalitetsmålen (http://www.environ.se/dokument/hallbar/miljomal/sammfatt/sammfatt.htm) Miljövårdsprogram 2000 för Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms läns landsting, Kommunflörbundet i Stockholms län 1999
(http://www.ab.lst.se/natur/milvprog.htm)
Agenda 21 - en hållbar utveckling i Botkyrka, Botkyrka kommun 1997 (http://www.botkyrka.se/orgek/agenda/Frames/agendaf.htm)
4.3. Underlag och utredningsmaterial
Botkyrka Dagvattenplan - Kartläggning av dagvattenutlopp i kommunens vattendrag, VBB VIAK AB 1994, rev 1999 (åtgärdsförslag ej reviderade) Tumbaåns sjösystem i Salems och Botkyrka kommun - Årlig
recipientkontroll, Yoldia Environmental Consulting AB
Tullinge villastad, Dagvattenhantering inom den centrala delen, VBB VIAK AB 1998
Hamringe och Madens reningsanläggningar - En kort rapport om dess reningskapacitet 991012- 000807, Yoldia Environmental Consulting AB 1999
Dagvattenstudie inom del av bostadsområdet Fittja, VBB VIAK AB 1999 Dagvattenstudie i Eriksbergs industriområde, VAI VA-Projekt AB 1999 Dagvattenstudie Vårsta samhälle, VAI VA-Projekt AB 2000
