Framtidens skol- och lärmiljöer – så mycket mer än möbler, väggar och tak – utveckling av lärmiljöer som stöttar skolans pedagogik och elevers lärande
Magnus Blixt, leg lär &
verksamhetsutvecklare mm
"Tillvaron vet inte av någon backväxel. Vad den däremot har att tillgå är en backspegel. Rätt nyttjad förvaltar och projicerar den lärdomar från det förflutna, så att vi under färden framåt kan ha koll på potthålen från igår."
Verksamhetsutvecklare
• ”Tillgänglig lärmiljö” Uppsala skolor Leg lär (>18)
• Fruängen, Djursholm, Skapaskolan Skolledare
• Glömstaskolan Pappa till tre
• mellan- & högstadiet, gymnasiet Lärarnas yrkesetiska råd Lärarnas ansvarsnämnd Lärarpanel skolforskning Utbildningsnämnd Sollentuna Skolhusgruppen Edcamp. PedaPub Bloggar (>600) Twitter (>50t, 6600 följare) Föreläsningar (>400) Engagerad!
Vi kan inte bara bygga ett skolhus – vi ska bygga en skola!
Tegelhagens skola, Sollentuna
1
2
Planera processen – rätt utgångs- punkter redan från start
Vision Design Utveckling
stoff lärare elev
Så ofta och med så hög kvalitet som möjligt
Skollagen SFS 2010:800
4 § kap 1 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.
”Lärmiljö” nämns inte explicit, arbetsmiljölagen gäller:
3 § 5 kap Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.
4 § 5 kap I arbetsmiljölagen (1977:1160) finns bestämmelser om kraven på en god arbetsmiljö.
Skollagen SFS 2010:800
4 § kap 1 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.
”Lärmiljö” nämns inte explicit, arbetsmiljölagen gäller:
3 § 5 kap Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.
4 § 5 kap I arbetsmiljölagen (1977:1160) finns bestämmelser om kraven på en god arbetsmiljö.
4
5
Läroplanen Lgr 11 kap 1
Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten.
Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.
Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.
Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling
Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar.
(kap 1)
Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja att pröva och omsätta idéer i handling och lösa problem.
Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.
Läroplanen Lgr 11 kap 1
Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten.
Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.
Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.
Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling
Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar.
(kap 1)
Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja att pröva och omsätta idéer i handling och lösa problem.
Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.
Läroplanen Lgr 11 kap 2
Skolans mål är att varje elev genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö
Alla som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.
Läraren ska utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan,
7
8
Läroplanen Lgr 11 kap 2
Skolans mål är att varje elev genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö
Alla som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.
Läraren ska utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan,
Läroplanen Lgr 11 kapitel 1-5
Begrepp Förekomst
Samtala 183
Redogöra 73
Prov 3
Sitta 0
Lyssna 119
Rörelse 86
Aktiv 111
Skapa 129
Digital 171
(improvisation)
Hur många gånger förekommer dessa begrepp egentligen
i läroplanen?
Arbetsmiljön i skolan (ADI 565, AMV)
”Det finns en lag om arbetsmiljö. Den gäller i skolan och på alla andra arbetsplatser runt om i Sverige. I skolan gäller arbetsmiljölagen för både elever och skolpersonal i grund- och gymnasieskolan, från och med förskoleklass.”
10
11
Tillgänglighets modellen
Specialpedagogiska skolmyndigheten spsm.se
Skollagen SFS 2010:800
Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Nota bene att det är fyra olika länkar - även skrifterna är klickbara
Ricken 2010, Samspil mellem laeringsaktiviteter og fysiske rum Från Gislason 2018
13
14
16
17
”Ska vi ha en lärmiljö för höjdhopp eller högläsning?”
/proffessorA Frelin HiG
Pedagogiska mellanrum!
Fysiska mellanrum
Nya typer av ytor + Förändrad uppdragsuppfattning kan ge ökad flexibilitet att nå och hjälpa fler elever
Mentala mellanrum
Professionell flexibilitet utifrån uppdragsuppfattning att göra vad som krävs för att få det att fungera för varje elev
Sociala mellanrum
Fysiska rum ger möjligheter att bygga socialt kitt som ger meningsfullhet och undervisningsgemenskap
Frelin & Grannäs (2014) ”Studying relational spaces in secondary school”
Alla nya skolor fungerar fint – tills de fylls av lärare och elever…
19
20
Lärmiljö måste göras till en
HELHET
Lärmiljö måste göras till en
HELHET
Fysisk Social
Pedagogisk IT
VA R F Ö R ? VA R F Ö R I N T E ?
D E F I N I E R A D E Y T O R T R Y G G A
H Ö R N
Ö V E R B L I C K
U T M A N A N O R M E N T Y D L I G H E T
A N K A R P L AT S E R
UTMANA NORMEN
?
S k a v i p r o v a a t t i
f ö r s k o l e k l a s s i a u g u s t i h a e t t l o t t e r i v a r j e d a g v i l k e n g r u p p o c h v i l k e n l ä r a r e m a n ä r m e d ?
22
23
Tillsammans kommer vi längre!
”Hur vill vi egentligen ha det tillsammans?”
Lärmiljön måste hänga ihop hela vägen
HELHET – allt
hänger ihop individ
plats teknik
grupp kultur
organisation flöden
Lärar-och elevcentrerad undervisning ska inte betraktas som två ytterligheter som lärare måste välja mellan.
Det handlar om olika aspekter av:
• Ledarskap
• Tempo
• Planering
• Individanpassning Olika grader av både lärar-och elevcentrering kan fungera bra och ge effekt på elevers kunskapsutveckling.
WinieRicken, arkitekto forskare, learningspaces.dk
Pedagogisk lärmiljö – OLIKA lärsituationer
Resultaten i översikten visar bland annat att ett i högre grad lärarcentrerat tempo ger goda resultat och att lärare som främjar ett mer elevcentrerat ledarskap och i högre grad individanpassar undervisningsprocesser, i genomsnitt kan förvänta sig en bättre kunskapsutveckling hos sina elever.
25
26
Artefakter?
Vi bygger inte skollokaler.
Vi bygger en skola.
Skapaskolan
Vad händer om vi ställer bord/bänkar ut mot väggen (inkl fönstren)?
Vad händer om vi …
28
29
”Det är svårt att se bra ut och samtidigt lära”
Peter C Lippman
Forskande arkitekt & föreläsare
”För lärarna handlar det om att äga sina klassrum och veta hur de bäst ska användas. Viktigt att notera i sammanhanget är att förändring nästan alltid är ett stort åtagande. Det gäller att ha idéer, att våga och ta risker.
Samtidigt är även detta inte så märkvärdigt. Är det något som inte fungerar, ja, då är det bara prova något annat. Det finns alltid nya möjligheter.”
IoT i skola – Internet of Things ger data till såväl fysisk lärmiljö, men även pedagogisk
31
32
Summering:
HELHET
Vision Design
Utveckling
”För att slippa att bli alltför besviken och frustrerad på sig själv (och sin omgivning) är det bra att betrakta balans som en värdefull process, snarare än som ett mål att uppnå. Man rör sig i sitt inre - tappar balansen ibland och hittar den igen”/Anna Kåver, psykolog o författare
Tack!
blixtgordon.se
magnus@blixtgordon.se
+46 70 562 51 13
Pedagog.uppsala.se –
blogg Tillgängligt lärande
