Att bygga en förskola utifrån barnens perspektiv
Författare:
Shima Ghitouri
Pantea Peighami
Uppdragsgivare:
Täby kommun
Handledare:
Per Lilliehorn
Examinator:
Zeev Bohbot, KTH ABE
Examensarbete:
15 högskolepoäng inom Byggteknik och Design
Godkännandedatum:
2017-06-12
Serienr:
BD2017;72
Sammanfattning
I dagens samhälle utgör förskolor en viktig hörnsten i den samhällsstruktur som har byggts upp. Majoriteten av landets ett till femåringar deltar idag i förskolan och på många förskolor blir barngrupperna större än vad som rekommenderas av Skolverket.
Det finns tydliga rekommendationer och riktlinjer gällande barns vistelseyta på förskolor från Skolverket och miljöförvaltningen. Även rekommendationer gällande storleken på
barngrupperna är tydliga men trots det följs inte dessa på många förskolor av ekonomiska skäl.
I samband med litteraturstudier har det gjorts studiebesök på fyra befintliga förskolor där olika pedagoger har intervjuats. Detta har gett mer kunskap om styrkorna respektive bristerna i förskolorna.
Tillsammans med lagkrav, riktlinjer och pedagogernas erfarenheter har typförskolan Tårtan gestaltats, en förskola byggd ur barnens perspektiv. Typförskolan är flexibel med en
planlösning utformad för att passa barngrupper allt från 17–24 barn. Storleken på
barngrupperna ska avgöras utifrån förskolans ekonomiska förutsättningar men trots större barngrupper ska det inte vara en riskfaktor för verksamheten då tack vare den genomtänkta planlösningen.
Nyckelord: förskola, flexibel, lekfull, barngrupp, pedagog
Abstract
In today's society, preschools constitute an important cornerstone of the social structure that has been built up. The majority of the country's one to five-year-olds participate today in preschools and in many preschools, the children's groups become larger than what is recommended by the Swedish National Agency for Education.
There are clear recommendations and guidelines regarding children's accommodation at preschools from the National Agency for Education and Environmental Management. Even recommendations regarding the size of the children's groups are clear, but in spite of this, they are not observed at many preschools for economic reasons.
In connection with literature studies, study visits have been made to four existing preschools where different educators have been interviewed. This has given more knowledge about the strengths and shortcomings of preschools.
Together with legal requirements, guidelines and educators' experiences, the pre-school Tårtan has been formed, a preschool built from the children's perspective.
The preschool is flexible with a floor plan designed to fit children's groups ranging from 17- 24 children. The size of the children's groups should be determined on the basis of the pre- school's financial conditions, but despite the larger children's groups it should not be a risk factor for the business due to the planned planning.
Keywords: preschool, flexible, playful, child group, educator
Förord
Detta examensarbete på 15 högskolepoäng är genomfört på Kungliga Tekniska högskola och är en del av högskoleingenjörsutbildningen i Byggteknik och design (180 hp)
Vi vill börja med att tacka vår akademiska handledare, Per Lilliehorn, som har varit till stor hjälp och inspiration för oss under hela arbetets gång.
Även vår kontakt i Täby kommun, Martin Nilsson, och arkitekterna på Bleck arkitekter som har tagit sig tiden till att hjälpa oss och besvara frågor har varit en otrolig tillgång för detta examensarbete.
Ett speciellt tack vill vi rikta till Ahmad Reza Roozbeh som har lagt ner otroligt mycket tid och energi på att besvara våra frågor och varit ett stort stöd under hela arbetets gång.
Sist vill vi även tacka till vår examinator Zeev Bohbot som har väglett oss genom det sista
året av denna utbildning och gett oss grunderna till kunskaperna bakom detta examensarbete.
Innehåll
1. Inledning ... 1
1.2 Bakgrund ... 1
1.3 Syfte ... 1
1.4 Frågeställning ... 1
1.5 Mål ... 2
1.6 Avgränsningar ... 2
1.7 Metod ... 2
1.7.1 Litteraturstudie ... 2
1.7.2 Intervjuer ... 2
1.7.3 Studiebesök ... 3
1.7.4 Webbsökningar ... 3
2. Teoretisk referensram ... 4
2.1 Regelverk ... 4
2.1 Fördjupningskurser ... 4
2.2 Personliga erfarenheter ... 5
3 Faktabakgrund ... 6
3.1 Den svenska förskolan ... 6
3.2 Förskolans framväxt ... 6
4. Nulägesbeskrivning ... 8
4.1 Förskolan ... 8
4.2 Förskolans uppdrag ... 9
4.3 Vistelsetid ... 10
4.4 Barngruppen ... 10
4.5 Finansiering ... 11
4.6 Regler inom kommuner ... 11
4.6.1 Lokalisering ... 12
4.6.2 Lokalytan ... 12
4.6.3 Ljusinsläpp ... 12
4.6.4 Ventilation och temperatur ... 12
4.6.5 Akustik ... 12
4.6.6 Köket ... 12
4.6.7 Hygienutrymme ... 13
4.7 Buller ... 13
4.8 Effekten av buller ... 14
4.9 Ljudmiljön i förskolan ... 14
4.10 Bullers påverkan på inlärningsförmågan ... 15
5 Genomförande ... 16
5.1 Kontakt med kommuner och arkitekter ... 16
5.2 Lokalprogram ... 16
5.3 Platsbesök av förskolor ... 16
5.4 Enkätundersökning och intervjuer ... 16
5.5 Litteraturstudie ... 17
5.6 Skisser ... 17
6 Resultat och analys ... 18
6.1 Utgångspunkt ... 18
6.1.2 Rörelsefrihet ... 18
6.1.3 Flexibilitet ... 18
6.1.4 Förvaring ... 18
6.1.5 Ljud ... 18
6.2 Platsanalys ... 19
6.3 Typförskolan ... 20
6.3.1 Planlösningen ... 20
6.3.2 Ytredovisning ... 23
6.3.3 Ytfördelning ... 23
6.3.4 Uppvärmningssystem ... 23
6.3.5 Ventilation ... 24
6.3.6 Ljud ... 24
6.3.7 Ljus ... 24
6.3.8 Brand ... 24
6.7.9 Teknisk beskrivning ... 25
6.7.10 Stomplanet ... 27
6.7.11 Fasaden ... 29
7. Slutsats och diskussion ... 30
8. Källförteckning ... 31
9. Bilagor ... 33
1
1. Inledning
1.2 Bakgrund
Antalet barn inskrivna i förskolan har ökat med cirka 186 000 sen 20011 men enligt Skolverkets statistik har barngruppernas storlek per hemvist inte ökat. En hemvist är en specifik barngrupps egen avdelning där de och deras pedagoger spenderar stor del av dagen.
Enligt skolverkets riksstatistik gick det år 2015 i genomsnitt 16,7 barn på varje hemvist.
Skolverkets rekommenderar att, för barn i åldrarna 1-3 bör, barngruppen högst bestå av 12 barn medan för barnen mellan 4-5 är motsvarande siffra 15 barn.2
Dock ligger de verkliga siffrorna långt ifrån rekommendationerna. Det blir allt vanligare att
barngrupperna för barn i åldrarna 4-5 består av 20-24 barn och för barn i åldrarna 1-3 är motsvarande siffra 15 barn och uppåt. 3
Att minska barngrupperna är viktigt men en bra verksamhet bygger inte endast på barnantalet.
Faktorer som personaltäthet, barngruppens sammansättning, förskolans inne och utemiljö samt vilka möjligheter som finns för att dela upp barnen i mindre grupper bör beaktas.
De stora barngrupperna påverkar främst de yngsta barnen då de är begränsade i hur många relationer de klarar av.
I samband med de stora barngrupperna, bristen på plats för att dra sig undan, trängseln och de dåliga ljudförhållandena blir barnen stressade.
Även pedagogerna blir stressade i den miljön och känner att de inte räcker till då de inte kan följa upp varje barn och det leder till att verksamheten i stort blir påverkad.4
Det bör dock poängteras att det inte finns en optimal storlek på barngruppen för alla verksamheter.
Faktorer som ålder på barnen och lokalens utformning spelar en stor roll.5
1.3 Syfte
Syftet med detta arbete är att komma fram till en lösning för att främja barnens välmående. Med hjälp av en bra grund för att driva en förskoleverksamhet erbjuds bättre förutsättningar både för personalen och för barnen trots det oförändrade utgångsläget, det vill säga höga barnantal och låga personalantal.
1.4 Frågeställning
• Hur bygger man en förskola utifrån barnens perspektiv?
1 Skolverket, ”Barn och grupper”, Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/forskola/barn-och-grupper, 2017, (hämtad 2017-04-20)
2 Sveriges kommuner och landsting, ”Barngruppers storlek och personaltäthet”, Tillgängligt:
https://skl.se/skolakulturfritid/skolaforskola/forskolafritidshem/forskola/barngruppersstorlekochpersonaltathet.3244.html , 2016, (hämtad 2017-05-10)
3 Kajsa Persson, ” Stora barngrupper gör förskolan mer ojämlik”, FriaTidningar, 17 april 2009, Tillgänglig:
http://www.fria.nu/artikel/128147 (hämtad 2017-05-10)
4 ibid
5 Sveriges kommuner och landsting, ”Barngruppers storlek och personaltäthet”, 2016.
2
1.5 Mål
• Målet med detta examensarbete är att utifrån vår studie och utredning komma fram till en flexibel planlösning.
• Gestalta en typförskola som är lätt att anpassa till tomter med olika förutsättningar.
• Huset ska tilltala barnens lekfulla sinnen och den ska själv berätta vilken verksamhet som bedrivs innanför dess väggar.
• Olika hemvister ska vara separerade men samtidigt sammangående. Barnen ska träffa andra barn och vuxna från andra hemvister varje dag och sedan kunna dra sig tillbaka till sina egna trygga hemvister när det behövs. På så sätt skapar man en långsiktig trygghet då alla ansikten blir bekanta på förskolan.
• Med hjälp av husets utformning underlätta för barnen att delta i aktiviteter som låter dem ta del av olika kunskaper så som matlagning, natur, kamratskap och socialt samspel.
1.6 Avgränsningar
• Kostnadsanalys: ingen kostnadsanalys har gjorts.
• Ingen studie har gjorts gällande förskolors utevistelsemiljö utan fokus ligger på inomhusmiljön.
• Ingen analys av mark eller grundläggning har gjorts.
• Detta arbete har resulterat i en typlösning.
1.7 Metod
1.7.1 Litteraturstudie
Relevanta delar av BBR, skrifter från skolverkets hemsida samt relevanta arkitekturböcker har studerats och använts.
1.7.2 Intervjuer
Intervjuer och enkätundersökningar med pedagoger på olika förskolor har gjorts.
Samtal har förts med arkitekter, konstruktörer och sakkunniga inom planering av förskolor för att få vägledning.
3
1.7.3 Studiebesök
Det har gjorts studiebesök på olika förskolor för att studera miljön och få en djupare förståelse för personer som spenderar stora delar av dagarna där. Den tänkta tomten har också besökts och studerats.
1.7.4 Webbsökningar
Relevanta och trovärdiga webbsidor har använts för att bredda kunskapen om förskolor och
barn.
4
2. Teoretisk referensram
2.1 Regelverk
Regelverk som styr byggnaders tekniska egenskaper och utformning finns i Plan-och Bygglagen (PBL) och i Boverkets byggregler (BBR). Dessa är minimikraven som ställs i samhället och gäller både vid nybyggnation och vid ändring av befintlig byggnad.
Även i Miljöbalken finns lagar som styr förskolan.
Fler regelverk och skrifter gällande förskolan finns i skollagen, läroplanen för förskolan, barnkonventionen och skolverkets föreskrifter.
2.1 Fördjupningskurser
Vi som står bakom detta examensarbete läser utbildningen Byggteknik och Design 180 hp och den är grunden till denna detta arbete. Vår utbildning inriktar sig mot arkitektur och mot den bakgrunden har vi valt att utforma och gestalta en bättre förskola.
Kurser som vi har läst under utbildningen och som berör detta ämne är:
• AF1710 Byggteknik 1, husbyggnad och design 7,5 hp
Här fick vi bland annat lära oss att arbeta med AutoCAD och hur man ritar detaljritningar av en byggnad med hjälp av programmet. I detta examensarbete har vi använt oss av samma datorprogram för att rita detaljritningarna.
• AF1730 Building Information Modeling 7,5 hp
I denna kurs introducerades vi till ritprogrammet Revit och fick lära oss att arbeta med det.
Det ingick ett projektarbete som gick ut på att vi skulle rita ett hus och den kunskapen vi fick där har legat i grund till detta examensarbetes gestaltningsdel då vi främst har arbetat med Revit.
• HS1009 Samhällsplanering 7,5 hp
Vi lärde oss här grunderna i hur man läser av stadskartor och situationsplan vilket har varit till stor hjälp vid val av tomt och placering av den tänkta förskolan.
• HS1001 Konstruktion och design 7,5 hp
Av alla kurser som vi har läst under utbildningens gång är denna kursen den som har gett oss den huvudsakliga teoretiska kunskapen gällande krav om tillgänglighet, kunskaper om stomplan och att förstå sambandet mellan form, material, byggnadstekniken och konstruktionen.
• AF1716 Arkitektur, byggnadstekniken 7,5 hp
Under denna kursens gång introducerades vi till akustiska egenskaper knutna till en byggnad samt vilka krav och regelverk som styr. Detta har varit till hjälp för oss då vi tar upp ljudfrågor i detta arbete.
Vi fick även kunskaper inom brandtekniska frågor och hur de ska tillämpas i ett projekt vilket också har varit till hjälp då vi i detta arbete har tagit hänsyn till brandsäkerhetsfrågor.
5
2.2 Personliga erfarenheter
En av författarna är småbarnsförälder och har erfarenhet av flera olika förskolor. Denna erfarenhet har vi haft hjälp av vid planering och dispositionen av ytorna i huset. Inblicken som författaren har av småbarn, deras lekfullhet, nyfikenhet, behov samt erfarenheterna av barnens olika förskolor har bidragit till att sämre lösningar har valts bort och bättre lösningar har hittats.
6
3 Faktabakgrund
3.1 Den svenska förskolan
Internationellt är den svenska förskola ett föredöme med hög kvalitet men undersöks förskolans historia så blir det tydligt att det inte alltid har varit så. Förr har det inte varit lika självklart som idag att barn redan från ett års ålder ska tillbringa så många timmar om dygnet borta från hemmet och i förskolan. Förskolan är med om att få forma dessa små barn och lägger en del grunder i hur de ska vara sedan när de blir äldre.
I och med att trenden har ökade och fler barn började delta i förskolans verksamhet blev det viktigare att utveckla en förskola som matchar förväntningarna.6
3.2 Förskolans framväxt
År 1836:
Småbarnsskolorna med inspiration från institutioner i Tyskland och England inrättades i Stockholm främst för att skydda de mest utsatta barnen som utnyttjades som arbetskraft i det begynnande industrisamhället. Småbarnsskolorna innefattade pedagogiska såväl sociala principer och riktade sig till barn mellan 2-7 år.
År 1854:
Första barnkrubban öppnades på Kungsholmen i Stockholm och var tänkt att ge stöd till fattiga och arbetande mödrar. Personalen saknade utbildning kring barns utveckling och verksamheten handlade mer om barntillsyn och förhållandena var ofta mycket dåliga.
År 1896:
I Stockholm öppnades första barnträdgården (Kindergarten) och då den inte ingick i den obligatoriska skolan så var man tvungen att ta avgift för barnen som deltog. Detta innebar att endast medelklassens och överklassens barn kunde tas emot.
År 1904:
Barnträdgårdar hade börjat få spridning och började därmed få kommunala bidrag. Detta innebar att även barn från fattigare familjer började delta. Barnträdgårdarna kallas nu för folkbarnträdgårdarna och den första som öppnades i Norrköping hette Fröbelstugan.
År 1935
Det ställdes nu krav på samhället för de små barnen. Krav som att institutioner skulle startas i alla större städer, att statliga bidrag skulle beviljas kommuner, att inspektioner skulle göras under statens styrning och att staten även skulle ansvara utbildning av personalen.
År 1936
Paret Alva och Gunnar Myrdals bok ”Kris i befolkningsfrågan” blir utgiven där radikala reformkrav för en samhällstillvänd familjepolitik beskrivs. Boken ökar medvetenheten och den skapar starka debatter kring följden av samhällsinsatser för främjandet av barnafödandet och barnens psykiska och fysiska utveckling.
6 Lärarnas historia, ”Förskolan”, Tillgänglig: http://www.lararnashistoria.se/forskolan_ar_for_ar , 2014, (hämtad 2017-04-27)
7 1940-talet
Kvinnors medverkan på arbetsmarknaden ökar och det ökar i sin tur behovet av barnomsorgen. Det ställs fackliga krav och Barnträdgårdslärarinnors Riksförbund (SBR) bildas som inom kort ansluter sig till Svenska Facklärarförbundet (SFL).
År 1955
Sveriges Förskolelärares Riksförening (SFR) bildas och personalens yrkestitel ändras till förskolelärare.
År 1977
Förskollärarutbildningen ändras och går från att ha varit fyra till fem terminer. Utbildningen blir nu en högskoleutbildning.
År 1987
Det nya pedagogiska programmet i form av allmänna råd ges ut av Socialstyrelsen.
År 1991
I riksdagen tas beslut om en förskola för alla barn, oavsett om föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar.
År 1993
Förskolan fyller 75 år
År 1996
Förskolan inordnas i utbildningssystemet efter att stadsminister Göran Persson har gett förslaget sitt godkännande.
År 1998
Förskolans första läroplan Lpfö 98 införs.
Begrepp som daghem försvinner helt ur skollagen och ersätts med förskola.
Skolverket blir tillsynsmyndighet för förskolan.
År 2003
Den allmänna avgiftsfria förskolan införs för alla fyra och fem åringar.7
7 Lärarnas historia, ”förskolan”, 2014
8
4. Nulägesbeskrivning
4.1 Förskolan
Redan från tidig ålder förväntas barn anpassa sig till institutionslivets ramar då de placeras i förskolan.
Det blir allt vanligare att barn så unga som ett år deltar i förskoleverksamheten. Mellan åren 2006 och 2016 har antalet ett åringar på förskolor runt landet ökat med 27 procent.8
Ökade barnantal skapar ett tryck på förskolor som bedrivs i byggnader som inte är anpassade för de stora barnantal och det ökar risken för sämre förhållanden.
Försämrade förhållanden leder ofta till att både barnen och personalen blir stressade och utarbetade.
Det i sin tur leder till större risk för olyckor på förskolan och många sjukskrivningar bland personalen.
Sjukskrivningar bland personalen medför att det blir en del vikarier som tjänstgör på förskolan och många okända ansikten skapar stress och otrygghet hos barn.
I takt med att allt fler barn går i förskola skapas det nya behov och krav jämfört med för några år sen.9 En förklaring till att så många barn går i förskolan idag är att barn till föräldralediga och arbetslösa numera får delta i förskolan vilket de tidigare inte har fått. Den 1 juli 2001 infördes lagen som gav barn till arbetslösa rätten till att delta i förskolan. Den 1 januari 2002 infördes lagen som gav barn till föräldralediga föräldrar rätten till att delta i skolan. Ovan nämnda barngrupper har enligt lag rätt till att delta i förskolan 15 timmar i veckan.10
År 2001 var 314 987 1-5 åringar i landet inskrivna i förskolor. Motsvarande siffra var 501 013 år 2016 och det motsvarar en ökning med 59 procent.11
Diagram 1. Antal inskrivna barn i förskola år 2001-2016 (Källa Skolverket, ”Barn och grupper”, 2017)
Även barnens snittid på förskolan har ökat stadigt de senaste åren. På flera olika håll i Sverige är barnens vistelsetid på förskolan upp emot 55 timmar per vecka.
Det är 15 timmar mer än vad en heltidstjänst innefattar.12
8 Skolverket, ”Barn och grupper”, 2017
9 Förskolelärare Rania Chammas, intervju av Shima Ghitouri och Pantea Peighami, 2017, Ladans förskola
10 Barnomsorgsguiden, ”Lagar & Regler”, Tillgänglig: http://www.barnomsorgsguiden.se/empty_27.html , 2017, (hämtad 2017-05-01)
11 Skolverket, ”Barn och grupper”, 2017
12 Förskolelärare Rania Chammas, intervju av Shima Ghitouri och Pantea Peighami, 2017, Ladans förskola 314987 364045
416941 457 996 489275 501013
2001 2004 2007 2010 2013 2016
9
”En läroplan är en förordning som utfärdas av regeringen och som ska följas av de verksamheter
som omfattas av förordningen. I läroplanerna beskrivs verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet.”
(Skolverket, ”Läroplaner”, 2015, (hämtad 2017- 05-15)
Tidigare ansågs förskolan vara en familjepolitisk angelägenhet men idag är det en del av det svenska skolväsendet sedan förskolan fick sin läroplan år 1998.
En läroplan är en förordning där verksamheternas värdegrund, uppdrag, mål och riktlinjer för arbetet beskrivs.
Idag är förskolor strukturerade som en plats för lärande och omsorg och har tydliga
styrdokument gällande det pedagogiska arbetet.
Dock tvingas allt fler förskolor att göra skäl för allt större barngrupper av ekonomiska
grunder.13
4.2 Förskolans uppdrag
I skollagen kapitel 8 gällande förskolor står det följande:
”Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg.
Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet
Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning.”14
Läroplanen beskriver förskolans uppdrag på följande sätt.
Förskolans verksamhet ska vara rolig, lärorik och trygg oavsett antalet barn som deltar. Barnen ska lockas till lek och aktiviteter samtidigt som det erbjuds en trygg och säker miljö.
Det är viktigt att samtliga barn får uppleva tillfredställelsen i att övervinna svårigheter, få känna sig som en tillgång i gruppen och kontinuerligt göra framsteg.
Förskolan verksamhet ska anpassas till alla deltagande barn och den ska med hjälp av medveten lek främja varje barns utveckling och lärande.
Det är viktigt att verksamheten är utformad så att den understödjer leken, kreativiteten och det lekfulla lärandet som ligger till grund för varje barns inlärningsförmåga.
Grunden till verksamheten ska vara riktad mot att få varje barn att utforska, vara nyfiken och vilja lära sig.
Tiden då barnen spenderar på förskolan är det viktigt att deras utveckling och lärande stimuleras.
Verksamheten ska erbjuda alla barnen en trygg omsorg och vara anpassad till alla som deltar.
Barn som kräver mer stöd och stimulans än andra, oavsett om det är tillfälligt eller bestående, ska få det. De ska erbjudas stöd och omsorg anpassat och utformat efter deras specifika behov och
förutsättningar för att ha möjligheten att utvecklas så mycket som möjligt.
Med hjälp av vuxnas engagemang ska barnen ha möjligheten att utveckla ett självförtroende och tillit som sedan stärker deras nyfikenhet. Detta i sin tur stärker deras vilja och lust att lära sig och utvecklas som individer.
13 Sofia Eriksson Bergström, ” Rum, barn och pedagoger Om möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljö”. Avhandling. Umeå universitet, 2013, s. 1-3.
14 SFS 2017:174, 8 kap. 2 § skollagen
10
Barnen ska lockas till lek och aktiviteter i en trygg miljö. Förskolans miljö ska främja barnens förmåga till samspel med andra då detta sätter grunderna för deras sociala förmågor i vuxenlivet. Samhället ställer höga krav på att kunna hantera stora informationsflöden och en snabb förändringstakt därför måste barn utveckla en god förmåga till att kommunicera, söka och ta till sig kunskap samt kunna samarbeta med andra.Förskolan ska erbjuda en miljö där barnen enskilt kan fördjupa sig i problem och hitta lösningar till dessa.
Barns lärande och utveckling främjas genom att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer så som bild, sång och musik, rytmik och dans, drama och rörelser tillsammans med hjälpen av tal- och skriftspråk.
Även att genom lek nyttja material och teknik samt att forma och att konstruera är viktigt.
På ett välplanerat och balanserat sätt ska barnen erbjudas omsorg, vila och andra aktiviteter. Detta anpassat utifrån barnens ålder, behov och vistelsetid.
Förskolan ska erbjuda barnen utrymme för deras egna idéer, kreativitet och fantasi i lek, samspel och lärande.
Miljö- och naturvårdsfrågor ska lyftas och förskolan ska sträva efter att ha ett ekologiskt
förhållningssätt. Vikt ska läggas på att ge barnen förståelse för naturen och hur man tar vara på den samt att ha förståelse för att de också är en del av naturens kretslopp.
Förskolan ska vara delaktiga i att ge barnen grunden och kunskapen till att få förståelse för hur vardagsliv och arbete tillsammans kan utformas för en bättre miljö både i nutid och i framtiden.15
4.3 Vistelsetid
Att vistas på förskolan tillhör idag det normala för små barn. Sen folkskolan inrättades 1842 fick staten ett ansvar för skolbarnens uppfostran. Idag har även små barnen blivit en del av det statliga ansvaret.
Dock är det viktigt att understryka faktumet att förskolan som institution aldrig kan separeras från hemmet som har gått att göra med skolan. Detta trots förskolan idag har en läroplan liksom skolan.16 Orsaken är att förskolebarnens behov och förmågor skiljer sig enormt från barn i skolåldern.
4.4 Barngruppen
Begreppet barngrupp avser barnen som är inskrivna i en bestämd avdelning17.
Skolverket rekommendationer gällande barngruppernas storlek för barn i åldrarna 1-3 år är 6-12 barn respektive 9-15 barn för barn i åldrarna 4-5 år. Dessa rekommendationer är endast riktmärken och är inte avgörande för hur stora de faktiska barngrupperna är på förskolor runt landet. Faktorer som personaltäthet, personalkompetens och utbildning samt den fysiska miljön bör iakttas när barngruppens storlek avgörs.18
15 Läroplan för förskolan Lpfö 98, Stockholm, Wolters Kluwers kundservice. (2016), s. 1-12, tillgänglig: https://www.skolverket.se/om- skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.p df%3Fk%3D2442 (hämtad 2017-04-20)
16 Christina Gars, Delad vårdnad? Föräldraskap och förskolläraruppgift i den offentliga barndomen, Stockholm, HLS Förlag, 2002, s. 72
17 Måluppfyllelse i förskolan, Stockholm, Wolters Kluwers kundservice. (2017), s.9, tillgänglig: https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3749.p df%3Fk%3D3749
18 Måluppfyllelse i förskolan, 2017, s. 16
11
Andelen inskrivna barn i förskolan har ökat stadigt de senaste åren och trenden har ökat särskilt bland de yngsta barnen 1-3 år.19Enligt Skolverkets statistik var den genomsnittliga storleken på barngrupperna i landet 15,9 barn år 2016.20 Dock går det inte att förlita sig helt på dessa siffror då det förekommer stora skillnader över landet. Storlekarna på barngrupperna kan variera på olika platser i landet och trots att de nationella siffrorna inte visar en ökning i barngruppernas storlek så kan utvecklingen se annorlunda ut i olika kommuner.21
Att barngruppernas storlek överallt inte ser ut i enlighet med statistiken bekräftades av de intervjuade pedagogerna då samtliga jobbade på avdelningar med barngrupper bestående av 16-21 barn. De minsta barngrupperna var småbarnsgrupper med barn i åldrarna 1-3 år där högsta barnantal var 16 barn.
4.5 Finansiering
Enligt lag måste alla kommuner i landet erbjuda barnomsorg och det innebär att förskolor främst bekostas av skattemedel.
En mindre del bekostas av en avgift som förmyndare till deltagande barn betalar.
Kommuner får bidrag vilket regeringen betalar ut som de sedan fördelar jämställt mellan olika förskolor, både kommunala och enskilda.
Alla förskolor får ett bidrag på en viss summa av kommunen för varje inskrivet barn. Detta bidrag heter barnomsorgspeng och följer med barnet oavsett vilken förskola den deltar i.22
4.6 Regler inom kommuner
I landets alla kommuner finns särskilda råd från miljöförvaltningen som bör följas för att förskolan ska kunna nå upp till lagkraven. Miljöförvaltningens roll är att vägleda samt utföra
tillsyn och
förebyggande arbete. Råden kan skilja sig något från kommun till kommun men alla måste följa lagkraven.
Miljöförvaltningen i Malmö stad har ett väl genomarbetat dokument där lagkrav och miljöförvaltningens råd har samlats och beskrivs på ett tydligt sätt.
Nedan har några av kraven och råden sammanfattats.23 Lagkraven och råden finns citerade under bilagor.
19 Sveriges kommuner och landsting, ”Barngruppers storlek och personaltäthet” , 2016.
20 Skolverket, ”Mindre barngrupper i förskolan”, Tillgängligt: https://www.skolverket.se/om-
skolverket/press/pressmeddelanden/2017/mindre-barngrupper-i-forskolan-1.260222 , 2017, (hämtad 2017-05-10)
21 Sveriges kommuner och landsting, ”Barngruppers storlek och personaltäthet”, 2016
22 Barnomsorgsguiden, ”Finansieringen”, Tillgänglig: http://www.barnomsorgsguiden.se/empty_32.html , 2017, (hämtad 2016-05-02)
23 Malmö stad Miljöförvaltningen, ”Starta förskola, lagkrav och miljöförvaltningens råd”, Tillgänglig:
http://malmo.se/download/18.30ef14131fc0b8767800018381/1491304855153/startaforskola_vagledning_110623.pdf ,2011, (hämtad 2017- 04-27)
12
4.6.1 Lokalisering
Lagkravet är att vid val av plats för en förskola ska alltid bästa möjliga väljas och det är verksamhetsutövarens ansvar att kravet på bästa lokalisering är uppfyllt.
4.6.2 Lokalytan
Lagen säger att människors hälsa och miljön ska skyddas mot skador och olägenheter och att det är verksamhetsutövaren som ska se till att barnen mår bra.
Miljöförvaltningens råd är att varje barn bör ha en inomhusyta på minst 7,5 kvadratmeter. Lokalerna ska inte vara små och begränsade så de utgör risker för barnens hälsa. Om inomhusyta på 7,5 kvadratmeter inte kan uppnås ska verksamhetsutövaren kunna motivera hur förskolan har tänkt erbjuda en fullgod inomhusmiljö.
Förråd, kök, personalutrymmen, toalett och skötutrymmen ska inte räknas med i vistelseytan. Köket bör inte fungera som genomgångsrum av hygieniska skäl.
Separata utrymmen för torkning av kläder, alternativt plats för torkskåp bör finnas. Rumshöjden bör inte vara lägre än 2,7 meter för att främja bättre luftkvalitet och ljudmiljö.
4.6.3 Ljusinsläpp
Enligt miljöförvaltningen ska barnen, för att kunna växa och utvecklas, ha tillräcklig med dagsljus. I varje rum bör fönsterglasarean utgöra minst 10 procent av golvytan och fönstren ska placeras så att barnen kan se ut. Brösthöjden bör vara högst 0,7 meter över golvet.
4.6.4 Ventilation och temperatur
Miljöförvaltningens råd för att undvika drag är att tilluften i lokalen är uppvärmd under vinterhalvåret.
Lufttemperaturen bör vara 20 °C och då barn ofta vistas på golvet bör golvtemperaturen ligga någonstans mellan 20°C till 26°C.
4.6.5 Akustik
Miljöförvaltningens råd är att särskilt rum för lek och måltider ska utrustas med ljudabsorberande utrustning. Vid nybyggnation ska Svensk Standard tillämpas. De ekvivalenta ljudnivåerna ska inte överstiga 68 dBA i barnens verksamhet.
4.6.6 Köket
Lagen säger gällande kökets utformning att egna utrymmen krävs för:
- Varumottagning
- Personalens omklädningsrum - Personaltoalett
- Städutrymme - Förrådsutrymme
13
- Diskutrymme- Beredningsutrymme med kyl, frys, spis, ugn, varmhållningsutrustning, avsvalningskyl och arbetsbänkar utrustade med ho. Dock beror inredningen på typ av råvaruhantering.
- Handtvättställ - Avfallsutrymme
4.6.7 Hygienutrymme
Miljöförvaltningens råd är att det ska finnas en toalett per påbörjat tiotal barn och personalen ska ha en egen. Eventuell kökspersonal bör även ha en egen.
Skötbord bör vara avskilt placerade med tillgång till rinnande vatten. Skötbord ska vara placerade vid frånluftsventilation.
Tvättmaskin bör inte placeras i skötrum, städutrymme eller kök för att minska risken för smittspridning.
Det bör finnas separata städutrymmen med en vask och tillgång till vatten.
4.7 Buller
Störande och inte önskvärt ljud kallas för buller och det kan handla om starka ljud som ljudet från biltrafiken från en motorväg eller tunga maskiner som låter på en byggarbetsplats.
Det kan även handla om svaga ljud som surrandet från en mygga en tyst kväll eller ljudet från ventilationen i en byggnad.
Oregelbundna ljud stör människor mest medan monotona ljud från exempelvis ventilationen är lättare att utesluta.
Den allra svåraste ljudkällan att stänga ute är den mänskliga rösten. Människan har sen generationer tillbaka lärt sig att reagera på mänskliga ljud då det kan innehålla viktig information, det är grunden till kommunikation.
Människor är vana vid att snabbt kommunicera med hjälp av hörseln eller synen.
Alla människor behöver inte uppleva ljud på samma sätt. Ljud som för någon kan upplevas som störande för en viss person behöver inte vara störande för en annan. Samma ljud kan även upplevas som störande vid en viss tidpunkt men inte vid en annan.24
Hur människor mår har en stor påverkan på känsligheten för buller. En person som befinner sig i ett väl balanserat sinne störs inte lika lätt av ljud som en stressad person gör. Även en hörselskada kan göra att ljud kan upplevas som mer störande.25
24 Prevent, ”Buller i arbetsmiljön”, Tillgänglig: http://www.prevent.se/amnesomrade/fysiska-faktorer/buller/ , 2017, (hämtad 2017-05-05)
25 Prevent, ”Vad är buller”, Tillgänglig: http://www.prevent.se/ljudguideforskolan/vad-ar-buller/ , 2017, (hämtad 2017-05- 05)
14
”Efter en arbetsdag känner jag mig helt slut i huvudet oftast. När jag lägger mig i sängen på
kvällen för att sova ringer det i öronen på mig.” Anonym intervjuperson 1, förskolelärare
på Rösjöskolans förskola.
”Varje dag, särskilt innan lunch när barnen är trötta och hungriga, vid vissa tillfällen känns ljudnivån ohållbar. Alla små röster förvandlas tillsammans till en stor röst som tar över all ljudytrymme och man hör
till slut inte vad någon säger längre. Jag är vuxen, tänk hur det måste påverka de små.” Rania Chammas,
förskolelärare på Ladans förskola.
4.8 Effekten av buller
Buller är störande och sänker
koncentrationsförmågan som på särskilt förskolor kan leda till olyckor då personalen alltid måste se över barnen så att de inte skadar sig. Vid långvarig och kraftig
exponering av buller kan det uppstå skador i innerörats hårceller som i sin tur orsakar hörselnedsättning som är obotlig.
Tinnitus som ger symptom som öronsusningar och ringningar orsakas också av kraftigt buller och är även den permanent och obotlig. Andra symptom som kan ges av dåliga ljudmiljöer är ljudkänslighet och ljudförvrängning.
264.9 Ljudmiljön i förskolan
Då förskolor är en arbetsplats där ljudmiljön oftast är störande är det ytterst viktigt att arbeta för en god ljudmiljö. En bra ljudmiljö bidrar till en bättre arbetsplats som i sin tur minskar risken för sjukfrånvaro, olyckor och anställda som inte orkar jobba med sin fulla kapacitet.
I förskolan ställs stora krav på att kommunicera och att vara uppmärksam och i en miljö där ljudnivån hamnar på skadliga nivåer är detta ytterst svårt. I grupper med många barn och vuxna gäller det att hela tiden hålla fokus och lyssna för att kunna avgöra om vilka ljud som är viktiga vid den tidpunkten och vilka som kan uteslutas. Det är en krävande uppgift för
pedagogerna och ännu mer krävande för barnen.
Är det för mycket olika ljudkällor runt omkring oss drabbas vi av ljudtrötthet som orsakar svårigheter att sortera ut de viktiga ljuden och läsa av informationen som ges.
Det har gjorts kognitiva undersökningar som har visat att det är krävande att skydda sig från buller och samtidigt utföra uppgifter av olika slag.
Alla individer är olika känsliga för ljud men känsligheten för ljud påverkas också av hur vi mår i allmänhet. I en interaktion mellan hörseln och hjärnan avgörs hur väl en person kan hantera situationer som är mer hörselkrävande. Är en person redan stressad så kan den bli känsligare för omgivande ljud och får då svårare att uppfatta vad som sägs i en bullrig miljö. Detta leder till att
ytterligare stress skapas för personen och det blir till slut en ond cirkel som är svår att ta sig ur.
Eftersom att det krävs mer ansträngning än vanligt i en bullrig miljö så blir personer som befinner sig i en sån miljö fort överansträngda, trötta och behöver vila. Vistas man i en bullrig miljö under längre
26 Prevent, ”Buller i arbetsmiljön”, 2017
15
stunder så leder det ofta till andra symptom som huvudvärk, spänningar och trötthet. I sämre fall leder det till hörselnedsättning och tinnitus.27Det har framgått även i intervjuerna med personal på olika förskolor att det ljud som alla intervjuade ansåg som mest störande var främst rösterna från både barn och vuxna. Sedan var det stegljud från barnen när de springer eller hoppar och ljuden från leksaker när de dras mot eller kastas i golvet.
I sin avhandling, Hörselbesvär och tinnitus hos förskolepersonal, skriver Kerstin Mattsson att de senaste åren har det noterats ett ökat antal påpekanden från personalen om tinnitus samt subjektiv hörselnedsättning.
Fler studier har visat att bullrets effekter på förskolor har orsakat hörsel- och stressrelaterad ohälsa.
Bland annat så visade studierna att flera var drabbade av tinnitus och ljudtrötthet vid dagens slut.28
4.10 Bullers påverkan på inlärningsförmågan
Barn lär sig språket främst av att härma och imitera men i en miljö med höga ljudnivåer blir det mycket svårare att lära sig saker. Det blir svårt för barnen att höra vad de vuxna säger när det är för mycket ljud i omgivningen och det försvårar för barnen att härma det som de vuxna säger.
Buller gör det även svårare för minnet att bearbeta och lagra intryck och information. Detta för att hjärnan måste lägga större kraft åt att sortera ut oönskade ljud och får då över mindre kapacitet till att inta och bearbeta ny information.29
27 Prevent, ”Vi reagerar olika”, Tillgänglig: http://www.prevent.se/ljudguideforskolan/hur-paverkas-vi-av-ljud/vi-reagerar-olika-pa-olika- ljud/ , 2017, (hämtad 2017-05-05)
28 Prevent, ”Ljudet och hälsan”, Tillgänglig, http://www.prevent.se/ljudguideforskolan/hur-paverkas-vi-av-ljud/ljudet-och-halsan/ , 2017, (hämtad 2017-05-05)
29 Prevent, ”Mer ljud i vår omgivning”, Tillgänglig: http://www.prevent.se/ljudguideforskolan/hur-paverkas-vi-av-ljud/mer-ljud-i-var- omgivning/ , 2017, (hämtad 2017-05-05)
”På eftermiddagarna händer det att några barn klagar på att de har ont i huvudet och
i öronen. De blir trötta och orkar inte hänga med i aktiviteter och lekar.” Saye
Moradi, förskolelärare på Rösjöskolans förskola.
16
5 Genomförande
5.1 Kontakt med kommuner och arkitekter
I ett tidigt skede kontaktades flera kommuner i Storstockholm för att sedan komma i kontakt med ansvariga och sakkunniga inom förskolans område. Slutligen bestämdes att samarbete skulle ske med Täby kommuns fastighetstrateg Martin Nilsson. Då Martin har erfarenhet av planering inför byggandet av förskolor i flera olika kommuner i Storstockholm besitter han stor kunskap. Samtal med Martin har bidragit till stor hjälp för att kunna lokalisera och välja en lämplig tomt.
Vidare har diskussioner förts med Bleck arkitekter, som är inriktade på skolor och förskolor, gällande själva gestaltningen då de har stor erfarenhet och insikt i att rita och planera förskolor.
För att säkerställa att husets konstruktion är hållbar har samtal med två konstruktörer utförts.
5.2 Lokalprogram
Under arbetets start undersöktes ett lokalprogram samt ett funktionsprogram för två olika förskolor, i Borås respektive Sollentuna. Dock har ingen av dessa legat till grund för gestaltningen utan har mer fungerat som inspiration och vägledning. Målet har här varit att utifrån den egna undersökningen och analysen komma fram till gestaltningen av en bättre typförskola för barnen. Tillvägagångssättet i detta arbete har således varit självständigt utan att använda sig av en specifik mall eller lokalprogram.
5.3 Platsbesök av förskolor
Platsbesök har utförts på fyra olika förskolor: Ullna strands förskola och Murgrönans förskola som båda är belägna i Täby, Rösjöskolans förskola i Sollentuna och Ladans förskola i Huddinge. I samband med besöken dokumenterades förskolans lokaler, utformning och tekniska lösningar. De olika förskolornas styrkor och fördelar respektive brister och nackdelar analyserades och ställdes mot varandra för att jämföras. Analyser och avvägningar har resulterat i det som sedan har legat till grund för delar av gestaltningen av typförskolan Tårtan.
5.4 Enkätundersökning och intervjuer
I samband med besöken på förskolorna utfördes intervjuer med pedagoger och på Ullna strands förskola med förskolechefen. Det delades även ut enkäter som resterande pedagoger skulle besvara men av skäl som tidsbrist har inte några enkäter besvarats. Därmed har det kompletterats med fler muntliga intervjuer med pedagoger som arbetar på förskolorna.
En del av de intervjuade har av olika skäl velat vara anonyma.
Intervjuernas upplägg har varit semistrukturerade där specifika frågor har ställts och sedan har den intervjuade dels besvarat själva frågan samt delat med ytterligare information. Diskussioner kring varje fråga har lett till följdfrågor.
Samma frågor som ställdes i enkäten ställdes under intervjuerna.
Intervjuerna med svar finns sammanfattade under bilagor.
17
5.5 Litteraturstudie
Böcker inom arkitektur har använts för att ge inspiration för gestaltningen av byggnaden samt ett flertal böcker knutna till pedagogik, förskolor och dess historia har lästs för att ta del av så mycket kunskap som möjligt.
Andra böcker som Arkitektens handbok och Bygghandlingar 90 har använts som en del av underlagen vid utformningen av typförskolan.
5.6 Skisser
I början av projektet utfördes handskisser av olika planlösningar och hustyper för att få en bättre känsla av byggnadens gestaltning och lättare kunna skissa olika alternativa byggnader. Detta arbetssätt gav större flexibilitet och gjorde det enklare att utesluta bristande idéer och förslag.
Sedan har det slutgiltiga handskissade förslaget ritats upp i modellerings programmet Revit. I
programmet har olika lösningar och olika fördelningar av husets ytor enkelt kunnat göras då Revit ger stor frihet för planeringen av planlösningar. På så sätt har olika förslag analyserats och en slutgiltig avgjorts.
Ritningar på byggnadens konstruktionsdetaljer har utformats i ritprogrammet AutoCAD.
18
6 Resultat och analys
6.1 Utgångspunkt
Utformningen av typförskolan har varit styrt av utförda studier men har främst baserats på intervjuerna av pedagogerna.
Mot bakgrund av att fokus har legat på barnens bästa har det lagts större vikt på vissa punkter som presenteras nedan.
6.1.2 Rörelsefrihet
Att kunna forma den inre planlösningen på ett sätt så att det finns tydliga och separata hemvister men att dessa samtidigt är sammanflätade på ett genomgående sätt. Målet är att skapa rörelsefrihet mellan olika hemvister och främja kommunikationen mellan dem samt skapa en större gemenskap mellan barnen och förskolepersonalen. Att barnen känner igen så många som möjligt på sin förskola skapar en ökad trygghet och det kan uppnås genom att skapa just en sammanbunden planlösning.
Genom att barnen får ta del av husets olika ytor tillsammans skapar det en känsla av ökad rörelsefrihet.
Rörelsefriheten är viktigt för barnens välmående och motoriska utveckling.
6.1.3 Flexibilitet
Då detta är en typförskola är målet att hitta en form och gestaltning för byggnaden som är enkel att anpassa till behoven som finns i den kommun typförskolan ska byggas i. Byggnaden ska vara flexibel och ska kunna vara möjlig att anpassa efter olika tomter med olika förutsättningar och storlekar.
6.1.4 Förvaring
Ett återkommande problem i förskolor är bristen på förråd i anslutning till varje hemvist. Detta påstående bekräftades vid platsbesöken på de olika förskolorna och bekräftades av intervjuade att det även har varit ett problem på andra förskolor de tidigare har arbetat på. Förråd behövs för att ställa undan leksaker, verktyg, möbler och dylikt när de inte används för att göra verksamheten mer flexibel.
6.1.5 Ljud
Buller är en stor svårighet på förskolor både inom barngrupperna i varje hemvist samt genom väggarna mellan hemvisterna. Fokus har därför lagts på att försöka förbättra ljudförhållandena och optimera miljön både för barnen och för personalen.
19
6.2 Platsanalys
Den valda tomten för denna typförskola har fastighetsbeteckningen TEXTEN 1 och ligger i slutet av Bygatan i Tureberg, Sollentuna.
I Tureberg har många nya bostäder byggts och ännu fler planeras att byggas de närmsta åren. Det finns i dagsläget ett antal tillfälliga lokallösningar för förskolebarn i Tureberg och kringliggande områden som Edsberg och Helenelund.
Fastigheten Texten 1 ligger i anslutning till Stockholm International School (SIS).
Två olika centrum, Sollentuna och Stinsen ligger på ett avstånd om cirka 550 meter respektive cirka 750 meter bort från Texten 1. Båda centrumen har ett stort utbud av mat- och klädesbutiker,
restauranger och andra verksamheter.
Även Sollentunas pendeltågsstation ligger cirka 500 meter från Texten 1.
Figur 1. Karta över Texten 1 och dess omgivning (Källa: Hitta.se , 2017)
Stinsen centrum
SIS Sollentuna centrum
Texten 1 Pendeltågsstation
20
6.3 Typförskolan
Tio veckors arbete har resulterats i gestaltningen av typförskolan Tårtan. Utifrån punkterna gemenskap, rörelsefrihet, flexibilitet, utökade förvaringsmöjligheter och ljud har typförskolan utformats.
6.3.1 Planlösningen
Entré till hemvisterna sker via två skilda kapprum som ligger i anslutning till två skilda ingångar till förskolans gård.
Förskolan rymmer sex hemvister, tre på nedre plan och tre på övre plan. Kapprummen är fördelade mellan dem så att ett kapprum används av tre hemvister. Barnen som har sina hemvister på övre plan tar antingen trappan eller hissen upp tillsammans med vuxna.
De sammankopplande korridorerna på båda planerna är särskilt breda för att kunna utnyttjas som gemensamma samlingsrum för samtliga hemvister. De kan fungera som en plats där barnen tillsammans med pedagogerna kan umgås och ha gemensamma aktiviteter för att sedan kunna dra tillbaka sig till sin egen trygga plats i hemvisten.
I samlingsrummet på det nedre planet finns även en scen som barnen kan använda. Scenen är rummets centralpunkt.
Hemvisterna är uppdelade i mindre rum för att kunna dela den stora barngruppen i mindre grupper för att skapa lugn och en bättre ljudmiljö. Att dela upp hemvisterna ökar även verksamhetens flexibilitet då åldersgrupperna inte är likadant fördelade varje termin och ibland kan det vara mindre respektive fler barn i en viss ålder. Tanken är då att man ska kunna ta in fler barn i verksamheten och öka barnantalet i hemvisten men ändå ha möjligheten att bedriva en god pedagogisk verksamhet.
Varje hemvist är även utrustad med två toaletter och ett skötbord. Detta bidrar ytterligare till en mer flexibel verksamhet och främjar barnens välmående.
Utgångspunkten är att fördelningen mellan barngrupperna och deras storlek ska vara 17 respektive 19 barn. Tre grupper med barn i åldrarna 1-3 år uppdelade i tre hemvister samt tre grupper i åldrarna 4-5 år uppdelade i resterande 3 hemvister.
I byggnadens mittdel finns köket som består av ett mottagningskök och matsalen.
För mottagningsköket finns en separat ingång.
Figur 1. Tårtans förskola
21
Tanken är att barnen ska få en separat matplats utanför hemvisterna men möjlighet finns att äta på hemvisterna istället om det fungerar bättre för barnen. Särskilt kan det vara en lösning för yngre barn som oftast är trötta och behöver vila direkt efter maten. Valmöjligheter finns och bästa lösning är upp till verksamheten att avgöra.Personalavdelningen ligger i byggnadens norra sida och sprider sig från nedre plan till övre med en egen separat ingång. Tvättutrymmet är placerat vid kapprum två och städutrymme finns mellan köket och personalavdelningen.
På övre plan finns ett litet bibliotek mot östra änden av samlingsrummet. Här kan barnen tillsammans med pedagoger förvara och ”låna” böcker samt ha sagostunder.
I mittdelen av byggnaden på övre plan ligger fläkt-, teknik- och elrummet. Bredvid fläktrummet finns grönrummet som är ett rum för att odla och bedriva andra aktiviteter som främjar barnens förståelse för naturens viktiga betydelse. Grönrummet är utrustat med stora fönster och en utgång till en terrass.
Entreplan
Figur 2. Entreplan
22
Övre plan
Figur 3. övre plan
23
6.3.2 Ytredovisning
Antal barn: 108 LOA: V
Entreplan: 583 kvm Övre plan: 366 kvm Total: 949 kvm
Per barn: 8,7 kvm (vistelseyta) LOA: K
Entreplan: 11 kvm Övre plan: 28 kvm Total: 39 kvm LOA
Entreplan: 594 kvm Övre plan: 394 kvm Total: 988 kvm Per barn: 9,1 kvm BRA
Entreplan: 823 kvm Övre plan: 640 kvm Total: 1463 kvm
6.3.3 Ytfördelning
Hemvister: 6 Total area: 592 kvm
Skötrum/WC: 6 Total area: 123 kvm
Samlingsrum: 2 Total area: 128 kvm
Kapprum: 2 Total area: 131 kvm
Matsal: 1 Total area: 57 kvm
Kök: 1 Total area: 75 kvm
Kontor: 2 Total area: 32 kvm
Mötesrum: 1 Total area: 20kvm
Tvättrum: 1 Total area: 13 kvm
Inneförråd: Total area: 45 kvm
Uteförråd: 2 Total area: 117 kvm
Bibliotek: 1 Total area: 14 kvm
Grönrum: 1 Total area: 27 kvm
Teknikutrymmen: 3 Total area: 43 kvm
6.3.4 Uppvärmningssystem
Byggnaden värms upp med hjälp av vattenburen golvvärme med fjärrvärme som värmekälla.
Fördelarna med golvvärme är att väggar hålls fria och ger större inredningsfrihet samt stör inte
placeringen av byggnadens fönster. Vattenburen golvvärme bidrar dessutom till en mer jämn spridning av värmen och då barn och pedagoger ofta sitter på golvet är det en fördel att golvet hålls varmt.
Golvvärme är även en energieffektiv lösning och genom att ha kombinerat det med ett system som sänker värmen på nätterna har effektiviteten ökats.
24
6.3.5 Ventilation
Byggnaden ventilation är ett FTX-system. Systemet återvinner ca 60 % av frånluftens värmeinnehåll och är därför ett mycket energieffektivt alternativ.
FTX-systemet främjar även byggnadens ljudförhållanden då systemet bullrar mindre.
Eftersom behovet av luftväxling skiljer mellan dagtid när verksamheten bedrivs och natten när ingen befinner sig i byggnaden är FTX-systemet utrustat med ett automatiskt regleringssystem så att luftomsättningen sänkt under natten.
6.3.6 Ljud
Byggnaden uppfyller ljudkraven som ställs på förskolan. Samtliga väggar är B-klassade enligt SS- 25268 i byggnaden förutom förråds- och våtrumsväggarna som är C-klassade. För att sänka ljudnivån ytterligare placeras ljudabsorbenter av märket Absoflex Palett i taken och på väggarna. Möbler med ljudabsorberande egenskaper används i alla rum. Det är särskilt viktigt att matsalen, hemvisterna, samlingsrummen och andra ytor där barnen vistas samtidigt är bra utrustade mot buller.
Samtliga golvytor består av ett ftalatfritt akustikgolv av märket iQ optima acoustic som ger ett stegljudsförbättringsvärde på cirka 16 dB.
6.3.7 Ljus
För att optimera ljusförhållandena har byggnaden försetts med stora fönster i alla rum. många små fönster med runda och kvadratiska former har placerats i låga höjder, anpassade efter barnens höjder, för att ge ett mer lekfullt uttryck.
Det finns även fönster i byggnaden, mellan olika avdelningar och utrymmen, för att skapa en större gemenskap. Mellan hemvisterna finns dock möjligheten att med gardiner täcka för fönsterna vid behov.
All belysning består av lågenergibelysning och är närvarostyrt, vilket betyder att det startas manuellt och stängs av när ingen befinner sig i lokalen.
6.3.8 Brand
Brandkraven enligt BBR är uppfyllda. Avskiljande konstruktion är utförd enligt brandlass EI60 och alla hemvister är utformade som egna brandceller.
25
6.7.9 Teknisk beskrivning
Detaljritningar av yttervägg och innervägg
Figur 5. Yttervägg Ej skalenlig
Figur 4. Innervägg Ej skalenlig
26
Detaljritningar av terrass och fönster
Figur 6. Terrass Ej skalenlig
Figur 7. Fönster Ej skalenlig
27
6.7.10 Stomplanet
Byggnaden består av en träkonstruktion med böjda limträbalkar och limträpelare med dimensionerna 215x225.
Pelarna och balkarna fästes ihop med hjälp av fästbeslag och skruvar. Inga av byggnadens väggar är bärande och därmed ges en större frihet att, vid planering av byggnaden, anpassa planlösningen till verksamhetens behov.
Stomplan för entreplan
Figur 8. stomplan, entreplan
28
Stomplan för övre plan
Figur 9. stomplan, övre plan
29
6.7.11 Fasaden
Fasadmaterialet består av puts som är målat med kulörerna orange, röd och gul.
Figur 13. fasad mot norr Figur 12. fasad mot söder
Figur 11. fasad mot väst Figur 10. fasad mot öst
30
7. Slutsats och diskussion
Under tio veckor har förskolor och dess miljö studerats för att resultera i en förskola utifrån barnens perspektiv.
Första målet var att komma fram till en flexibel planlösning och det har uppnåtts genom att rummen i hemvisterna är uppdelade på ett sätt så att en bra verksamhet kan bedrivas där oavsett stora eller små barngrupper.
Stora barngrupper är inte önskvärt men av ekonomiska skäl tvingas många förskolor öka storleken på sina grupper. Med hemvister uppdelade i olika rum kan pedagogerna dela upp den stora gruppen i mindre för att skapa en bättre och lugnare miljö för barnen.
Andra målet var att gestalta en typförskola som är lätt att anpassa till tomter med olika förutsättningar.
Efter många diskussioner och överväganden valdes den runda formen för att ge byggnaden ett mjukare intryck. Vi tror att en rund form har fler fördelar gällande anpassningen till olika tomter. Byggnadens olika utrymmen kan planeras större eller mindre tack vare det valda stomplanet och därmed avgöra storlekarna på hemvisterna och förskolan.
Tredje målet var att byggnaden skulle tilltala barnens lekfulla sinnen och själv berätta om
verksamheten innanför dess väggar. En inspirationskälla har varit runda former. Fasaden har fått ett lekfullt utseende tack vare de slumpvis utplacerade fönsterna i olika former.
Tanken bakom valet av kulörerna på fasaden är att det ska vara färgglatt och tilltala barnen vilket vi tycker att byggnaden gör men vi hade ändå velat ha fler kulörer men valde bort det för att byggnaden bättre skulle passa in i omgivningen.
Fjärde målet var att ha hemvisterna separerade men ändå sammangående. Barnen skulle varje dag kunna träffa vuxna och barn från andra hemvister så att de känner igen alla ansikten på förskolan.
Detta uppfylls genom att alla avdelningar är sammankopplade med en bred korridor som ska fungera som ett samlingsrum. Det finns även dörrar och små fönster mellan avdelningarna och korridorerna.
Femte målet var att med hjälp av husets utformning underlätta för barnen att delta i olika lärorika aktiviteter. Detta kan göras genom att barnen kan plantera olika växter i grönrummet för att lära sig om naturen hur viktig den är. Exempelvis kan barnen få ”skörda” sina planterade grönsaker och få äta dem tillsammans med lunchen.
Biblioteket kan användas som ett ”riktigt” bibliotek där förskolans böcker förvaras för att barnen ska lära sig hur ett bibliotek fungerar.
Den stora terrassen kan användas till många aktiviteter, särskilt knutna till grönrummet.
Syftet med dessa mål var att komma fram till en typförskola som är byggd utifrån barnens perspektiv och resultatet av detta examensarbete har resulterat i just det. Typförskolan som är ett resultat av studier kring normer, barn och förskolor är ett rimligt och hållbart förslag.
Slutsatsen av hela detta examensarbete är att Tårtans förskola är ett bra förslag på hur man bygger en förskola utifrån barnens perspektiv.
31
8. Källförteckning
Tryckta källor
Christina Gars, Delad vårdnad? Föräldraskap och förskolläraruppgift i den offentliga barndomen, Stockholm, HLS Förlag, 2002, s. 72
SFS 2017:174, 8 kap. 2 § skollagen
Sofia Eriksson Bergström, ” Rum, barn och pedagoger Om möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljö”. Avhandling. Umeå universitet, 2013, s. 1-3.
Elektroniska källor
Barnomsorgsguiden, ”Finansieringen”, Tillgänglig: http://www.barnomsorgsguiden.se/empty_32.html , 2017, (hämtad 2016-05-02)
Barnomsorgsguiden, ”Lagar & Regler”,
Tillgänglig: http://www.barnomsorgsguiden.se/empty_27.html , 2017, (hämtad 2017-05-01)
Lärarnas historia, ”Förskolan”, Tillgänglig: http://www.lararnashistoria.se/forskolan_ar_for_ar , 2014, (hämtad 2017-04-27)
Läroplan för förskolan Lpfö 98, Stockholm, Wolters Kluwers kundservice. (2016), s. 1-12, tillgänglig: https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpube xt%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442 (hämtad 2017-04-20)
Skolverket, ”Barn och grupper”, Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/forskola/barn-och-grupper, 2017, (hämtad 2017-04-20)
Sveriges kommuner och landsting, ”Barngruppers storlek och personaltäthet”, Tillgängligt:
https://skl.se/skolakulturfritid/skolaforskola/forskolafritidshem/forskola/barngruppersstorlekochperson altathet.3244.html , 2016, (hämtad 2017-05-10)
Kajsa Persson, ” Stora barngrupper gör förskolan mer ojämlik”, FriaTidningar, 17 april 2009, Tillgänglig: http://www.fria.nu/artikel/128147 (hämtad 2017-05-10)
Malmö stad Miljöförvaltningen, ”Starta förskola, lagkrav och miljöförvaltningens råd”, Tillgänglig:
http://malmo.se/download/18.30ef14131fc0b8767800018381/1491304855153/startaforskola_vagledni ng_110623.pdf ,2011, (hämtad 2017-04-27)
Måluppfyllelse i förskolan, Stockholm, Wolters Kluwers kundservice. (2017), s.9, tillgänglig: https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpube xt%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3749.pdf%3Fk%3D3749
32
Prevent, ”Buller i arbetsmiljön”, Tillgänglig: http://www.prevent.se/amnesomrade/fysiska-faktorer/buller/ , 2017, (hämtad 2017-05-05)
Prevent, ”Ljudet och hälsan”, Tillgänglig, http://www.prevent.se/ljudguideforskolan/hur-paverkas-vi- av-ljud/ljudet-och-halsan/ , 2017, (hämtad 2017-05-05)
Prevent, ”Mer ljud i vår omgivning”, Tillgänglig: http://www.prevent.se/ljudguideforskolan/hur- paverkas-vi-av-ljud/mer-ljud-i-var-omgivning/ , 2017, (hämtad 2017-05-05)
Prevent, ”Vad är buller”, Tillgänglig: http://www.prevent.se/ljudguideforskolan/vad-ar-buller/ , 2017, (hämtad 2017-05-05)
Prevent, ”Vi reagerar olika”, Tillgänglig: http://www.prevent.se/ljudguideforskolan/hur-paverkas-vi- av-ljud/vi-reagerar-olika-pa-olika-ljud/ , 2017, (hämtad 2017-05-05)
Skolverket, ”Mindre barngrupper i förskolan”, Tillgängligt: https://www.skolverket.se/om-
skolverket/press/pressmeddelanden/2017/mindre-barngrupper-i-forskolan-1.260222 , 2017, (hämtad 2017-05-10)
Muntliga källor
Pedagog anonym 1, intervju utförd av Shima Ghitouri och Pantea Peighami, 2017, Rösjöskolans förskola
Pedagog Saye Moradi, intervju utförd av Shima Ghitouri och Pantea Peighami, 2017, Rösjöskolans förskola
Pedagog Rania Chammas, intervju utförd av Shima Ghitouri och Pantea Peighami, 2017, Ladans förskola
Övriga använda men inte refererade källor
Archdaily, Tillgänglig: http://www.archdaily.com/, 2017, (hämtad 2017-05-09) Arkitektur, Tillgänglig: https://arkitektur.se/, 2017, (hämtad 2017-05-09) Träguiden, Tillgänglig: http://www.traguiden.se/, 2017, (hämtad 2017-05-13)
