FAKTA OCH ERFARENHETER
OM ALKOHOL
Dina barn går inte
i repris
DINA BARN GÅR INTE I REPRIS Vi älskar våra barn. Vi vill skydda dem från allt ont och önskar att de utveck- las till lyckliga och självständiga perso- ner. Det finns många svårigheter och risker på vägen ut i vuxenlivet. En av dem är alkohol.
”Gott – men farligt”
Som föräldrar är vi de viktigaste per- sonerna i våra barns liv och det spelar faktiskt roll vad vi säger – även om det inte alltid känns så. Det är viktigt att vi pratar med våra barn om alko- hol och tydligt talar om att vi inte vill att de ska dricka alkohol före 18 års ålder.
För de flesta av oss är det svårt att prata om alkohol på ett naturligt sätt.
Kanske beror det på den dubbelhet som är förknippad med alkohol. För många vuxna är alkoholen en given del i umgänget med andra och man vill inte vara utan den till fest och god mat.
Samtidigt vet vi att alkoholkon- sumtion kan bidra till bråk, osämja, olyckor, våld och ohälsa. Många av oss, vare sig man dricker själv eller inte, har upplevt den baksida som alkoholen har. Dessutom känner vi, eller känner till, någon som har alkoholproblem.
Barn märker redan som små att vuxna inte vill prata om alkohol och ställer sällan några frågor om det ta- bubelagda ämnet. Sexåringar som fått frågor om alkohol har bland annat svarat att ”man ska inte dricka men
Personerna på bilderna har inget samband med texten.
Andelen alkoholkonsumenter i årskurs 9 efter kön 1971–2000
% 100
90
80
70
60
50
1971 75 79 83 87 91 95 99 01
Källa: CANs skolundersökningar.
Flickor Pojkar
man gör det ändå” och ”det är gott men farligt”. Det är ett bra sätt att sammanfatta dubbelheten.
”Alla dricker ju – eller?”
Ibland kan man få känslan av att alla ungdomar är storkonsumenter av alko-
hol. Tidningarnas löpsedlar varnar för smuggelsprit och hembränt. Att ungdo- mar får tag på alkohol och berusar sig är ett problem, men det kan vara bra att komma ihåg att de flesta tonåring- ar dricker sällan eller inte alls.
Genom CANs drogvaneundersök- ning har man konstaterat att var fjärde
niondeklassare inte dricker någon al- kohol alls och fyrtio procent har aldrig känt sig berusade. Trots det är alkohol- konsumtionen bland elever i årskurs 9 nu nästan uppe i 1977 års nivå. Det var året då mellanölet togs bort efter larm- rapporter om ungdomsfylleriet.
Bland pojkarna innebär det en kon- sumtion på knappt 4 liter 100% alko- hol per person och år och för flickorna nästan 2,5 liter. En dryg tredjedel upp- ger att de upplevde sin första berusning vid 13–14-års ålder, dvs. någon gång i årskurs 7 eller 8. Drygt tio procent av eleverna blir berusade varje gång de dricker, ungefär var fjärde känner sig berusad nästan varje gång. Folköl är den vanligaste – och mest lättillgäng- liga – berusningsdrycken bland ungdo- mar.
Ungdomar utgår ofta ifrån att alla andra dricker mycket mer än vad de i själva verket gör. Det leder till att ung- domarna dricker mer än vad de egent- ligen vill, för att leva upp till vad de tror är kamraternas förväntningar.
Detta brukar man kalla majoritets-
missförståndet. I enkäter har tonår- ingar svarat att de tror att deras kom- pisar tycker att det är tufft att dricka, men själva tycker de inte att man blir tuffare av att vara full.
Något av det som skrämmer föräl- drar mest är att barnen ska testa nar- kotika. Narkotika är naturligtvis nå- got som vi ska skydda våra barn från, men det är viktigt att komma ihåg att det är förhållandevis få ungdomar som testar narkotika i jämförelse med alko- hol. De senaste åren har antalet ungdo- mar som testat narkotika dock ökat, liksom alkoholkonsumtionen har gjort.
UTVECKLING PÅGÅR – STÖR EJ!
”Hur kan du säga till mig att inte dricka – du dricker ju själv! Då kan det väl inte vara så farligt!” Visst kan det finnas poänger i ungdomars ifråga- sättande.
Det är dock viktigt att komma ihåg att det är skillnad mellan vuxna och ungdomar när det gäller alkohol.
Ungdomstiden är den tid då man ut-
vecklas – både fysiskt och psykiskt.
Det är även den period i livet då vi lär oss sociala färdigheter för att klara vuxenlivet. Det är tufft och jobbigt men också roligt att bli vuxen. Den er-
farenhet och kunskap man får med sig från sin tonårstid kommer att påverka stora delar av vuxenlivet.
Tonårstiden ska inte behöva störas av alkohol, tobak eller narkotika. Som 8,5 burkar folköl = 37,5 cl starksprit
1 burk folköl = 4 cl starksprit
5 burkar folköl = 1 flaska vin
= =
=
Folköl – den vanligaste berusningsdrycken bland ungdomar
tonåring måste man lära sig mycket om sig själv och andra. Man hamnar i nya situationer som både kan vara ro- liga, spännande men också skräm- mande. Man skaffar vänner, går på fes- ter och discon, blir kär, har sex för för- sta gången och så vidare. Det här är tillfällen som vi unnar våra barn att få uppleva med alla sinnen, och kunna minnas resten av livet. Vi unnar dem att få berusas och få kickar – av livet.
Att kunna umgås med andra, bjuda upp och dansa samt att kunna skapa kärleksrelationer utan att vara påver- kad av alkohol, är ovärderliga kunska- per att få med sig in i vuxenlivet.
Ungdomar som druckit alkohol har själva upplevt negativa konsekvenser av att dricka. I enkätsvar nämner ton- åringar bland annat att de grälat med pojk- eller flickvänner, bråkat eller sla- gits, förstört saker, gjort sämre ifrån sig i skolan och haft oönskad eller oskyd- dat sex.
Att genomleva ungdomstiden utan alkohol eller andra droger kräver stöd från vuxenvärlden.
”Man dricker för att våga mer!”
Den som redan från första början väl- jer alkohol för att exempelvis slappna av och våga mer riskerar att gå miste om många fina tillfällen. Den som är full första gången hon eller han bjuder upp någon, riskerar att inte våga göra det i nyktert tillstånd. Man lär sig att man måste dricka för att göra vissa sa- ker.
Tonåren kan även innebära att man upplever den första stora hjärtesorgen, att det är jobbigt i skolan eller att man har problem med sina kompisar. Även problem är en del av livet och det är viktigt att man kan lära sig att de går att lösa, utan att ta genvägen via alko- hol eller andra droger. Hur man än för- söker fly finns problemen kvar.
När man dricker alkohol påverkas omdömet och det är lätt att göra eller säga saker man inte vill. Risken att bli sexuellt utnyttjad är större om man är berusad. Det kan också vara lätt att glömma använda kondom vid samlag, med risk för könssjukdomar eller oön- skad graviditet.
Alkohol får oss att gå över trösklar som vi inte skulle ha passerat i nyktert tillstånd. Det är till exempel få ungdo- mar som testar narkotika utan att först ha använt tobak och alkohol.
”Sprit dricker man bara för att visa sig tuff!”
Ungdomars sätt att dricka är mer ris- kabelt än vuxnas. Man känner inte sina egna gränser, man dricker mer än
man vill, ofta utomhus och i miljöer där det inte finns några vuxna. Alkohol förstärker våra känslor och kan bland annat utlösa aggressivitet.
Om någon är berusad är risken att skada eller bli skadad betydligt större.
Våldsbrotten begås till nära 40 procent av gärningsmän mellan 15 och 25 år. I åtta fall av tio finns alkohol med i bil- den. Oftast är det förövaren som är be- rusad och i hälften av fallen även offret.
Alkoholen påverkar hjärnan vilket gör att i onyktert tillstånd ökar risken för alla sorters olyckor som trafik- olyckor, fallolyckor, brandolyckor, drunkningsolyckor osv.
”Det är ingen fara – jag tål alkohol!”
Alkohol har en skadlig inverkan på kroppens organ. Ju längre man kan be- spara kroppen från att utsättas för dessa risker desto bättre är det. En del personer kan dricka mycket alkohol utan att de till synes mår dåligt av det.
I själva verket är det mycket värre att
”tåla” alkohol än att inte göra det.
Dessa personer löper betydligt större risk att bli beroende av alkohol.
Många barn och ungdomar har sett eller upplevt alkoholens negativa sidor på nära håll, till exempel i sin egen familj. Man räknar med att, i ge- nomsnitt, två till tre elever i varje skol- klass lever i en familj med alkoholpro- blem. Dessa barn och ungdomar döljer oftast familjens hemlighet mycket väl.
En tiondel av befolkningen dricker al- kohol på ett sätt som gör att nackde- larna överväger. Alkoholproblem finns i alla samhällsklasser, inom alla yrken, bland både kvinnor och män.
MER ALKOHOL – MER SKADOR!
All forskning visar att en ökad total- konsumtion i samhället leder till fler missbrukare, fler skador och ökade kostnader. De viktigaste orsakerna till ökad konsumtion är låga priser och större tillgång på alkohol. Om priset på alkohol sjunker, antalet butiker som säljer alkohol blir fler och deras öppet-
tider ökar så dricker fler människor mer. Detta gäller inte minst ungdomar.
Mellan åren 1966 och 1977 såldes mellanölet i våra livsmedelsbutiker.
Det utbredda missbruket, framförallt bland unga, var den främsta orsaken till att försäljningen stoppades.
Den vanligaste berusningsdrycken bland ungdomar idag är folköl. En mängd undersökningar visar att det är lätt för ungdomar under 18 år att köpa folköl. Om du misstänker, eller vet, att en butik säljer öl till minderåriga – prata med butiksägaren eller vänd dig till polisen. 18-årsgränsen skyddar inte våra barn om inte vi vuxna ser till att lagen följs.
”Så lite bryr man sig väl inte om sitt barn så att man skiter i det?”
Som förälder vill man kanske inte bli för tjatig eller lägga sig i. Men tonår- ingar svarar själva i enkäter att de vill att deras föräldrar ska bry sig om ifall de dricker.
”Föräldrar vet för det mesta att
man dricker, fast de låtsas inte om det”,
”Om föräldrarna inte bryr sig om det tycker jag att de är oansvariga och lik- giltiga” är några kommentarer. De tycker även att föräldrar ska försöka påverka sina barn att inte dricka alko- hol. ”Föräldrar borde prata igenom det med sina barn”. Om man som förälder inte låtsas om att barnet har kommit hem full, eller skojar bort det hela, kan det ge en känsla av övergivenhet.
Tonårstiden går till stor del ut på att ifrågasätta sin omgivning, att bli en egen individ och att testa gränser inom alla möjliga områden. För att kunna testa gränserna måste det finnas någon som sätter dem.
Att sätta klara gränser är också ett sätt att visa att man bryr sig om. Men tonåringen behöver även uppmuntran.
Uppmuntran att våga vara den man är.
Ungdomar upplever ofta ett starkt tryck från omgivningen att göra och se ut som andra – att gå mot strömmen kan vara tufft. Det kan bland annat gälla att inte vilja dricka alkohol eller prova att röka. Som vuxna kan vi
stödja våra ungdomar att göra saker som känns rätt för dem, och inte sådant som de känner sig tvingade till.
”Var får ungdomarna tag på alkohol?”
Enligt CANs undersökning av skol- elevers drogvanor är det vanligaste sättet att få tag på alkohol via kamra- ter. Men ungefär var femte elev svarar att de får vin via sina föräldrar. Unge- fär var tionde elev får sprit via föräld- rarna. Att köpa ut alkohol till minder- åriga är en olaglig handling, 18-års- gränsen finns till på grund av de risker som alkoholkonsumtion medför.
Det finns olika åldersgränser för att få göra olika saker, eftersom vi i vårt samhälle vill skydda våra barn från så- dant som kan skada dem och som de inte är mogna för rent fysiskt eller psy- kiskt. Exempelvis sätter vi inte bil- nycklarna i handen på en 15-åring och säger: ”Ut och kör – det är bättre att du lär dig!” Om vi ger våra barn alkohol smiter vi från vårt ansvar som vuxna.
Ger vi vin eller öl till tonåringen som ska på fest finns det inga garantier för att det blir det enda han eller hon kommer dricka. Kanske har andra för- äldrar, syskon eller kompisar också köpt ut.
Tyvärr är det att invagga sig själv som förälder i en falsk trygghet. Det tonåringen uppfattar är att det är tillå- tet att dricka. Våga stå för 18-års- gränsen på alkohol!
”Behöver inte ungdomar lära sig att dricka på rätt sätt?”
I all välmening bjuder en del föräldrar sina barn på alkohol hemma. Även om syftet är att ”lära” sina barn ett
”bra” dryckesmönster får det ofta mot- satt effekt. Undersökningar visar att ungdomar som blir bjudna på alkohol hemma, generellt sett, har en högre al- koholkonsumtion än de som inte blir bjudna. Det barnen främst lär sig är inte hur mycket man ska dricka utan att alkohol hör till i olika sammanhang och att det är tillåtet att dricka.
Tillsammans med kompisarna är dryckesmönstret ett annat än hemma hos mamma och pappa. För den som lär sig dricka hemma har man lärt sig att det inte är så farligt och det kan vara lättare att gå över gränsen.
TA AVSTÅND FRÅN ALKOHOLEN – INTE FRÅN DITT BARN
Även om det kan vara svårt att prata med sina tonåringar om alkohol är det viktigt att vi gör det. Vid vissa till-
fällen är det kanske viktigare än andra.
Helger som Valborgsmässoafton, mid- sommar och nyår, eller dagar som skol-
avslutning och lucia är ”av tradition”
tillfällen då många ungdomar dricker mycket. Klassresor, träningsläger, för- På frågan ”Blir du bjuden på alkohol av dina föräldrar?”
svarar eleverna så här:
10 % 25 % 65 %
16 % 50 %
34 %
30 %
58 %
12 %
53 %
47 %
”Ja, men jag får bara smaka ur
deras glas.”
”Nej, aldrig.” ”Ja, någon
enstaka gång.”
”Ja, ofta.”
Källa: Ulla Marklunds doktorsavhandling ”droger och påverkan”, 1984.
Dricker mer än 1 flaska vin 1–2 ggr/månad.
Dricker mindre än 1 flaska vin 1–2 ggr/månad.
Dricker inte alls.
äldrafria fester eller liknande kan vara andra tillfällen då det förekommer en hel del alkohol. Inför sådana tillfällen kan det vara extra bra att tala om vad du tycker, var du sätter dina gränser.
Förtydliga att det är alkoholen du tar avstånd från, inte ditt barn.
STÖD VARANDRA
Det ansvar vi har som vuxna kan ib- land vara skönt att dela med andra.
Det kan exempelvis vara stöd från an- dra föräldrar eller skolans personal. In- för en klassresa kan det vara bra att klassens föräldrar gemensamt har satt upp vilka regler som ska gälla och vad som händer om någon elev tar med sig alkohol. Kräv att vuxna åker med på resan och att era barn får möjlighet till roliga och häftiga upplevelser där ingen känner behov av att dricka.
Många ungdomar gör sin alkohol- debut på exempelvis träningsläger med fotbollslaget eller konsertresor med skolorkestern. Som föräldrar har vi självklart rätt att kräva att något så-
dant inte förekommer. Tala med le- darna och ge dem ditt stöd.
Många barn och ungdomar växer upp i en ”våt” miljö. Som vuxna kan vi vara med och skapa miljöer, både för våra egna och andras barn, som är en välbehövlig fristad från alkohol.
Prata med andra föräldrar och för- sök exempelvis komma fram till ge- mensamma regler för alkohol, narko- tika, tobak och andra viktiga områ- den. Berätta för era barn vad ni kom- mit fram till. På så sätt kommer ni ifrån argumentet ”alla andra får ju”.
PRATA MED DITT BARN – FÖRBERED DIG!
Vi föräldrar måste ofta ta första steget för att prata om alkohol. Vi vill inte
”lägga oss i för mycket” utan vi vill visa att vi bryr oss om lagom mycket.
Det är bra att tonåringen känner att föräldrarna är intresserade av vad han/
hon gör och vilka de umgås med.
När vi vuxna pratar om alkohol, narkotika eller tobak ska vi alltid för- söka att ge saklig information. Det är bra att vara tydliga och berätta vad man själv tycker och varför. Det är några utgångspunkter som är värda att komma ihåg:
·
I vårt vuxenansvar måste vi vara tyd- liga på att vi ställer upp på 18-års- gränsen. Den finns till för att skydda våra barn och ungdomar.·
Som förälder varken bjuder vi eller köper ut alkohol eftersom vi vet att de ungdomar som får alkohol via föräld- rarna dricker mer de som inte får.Här är några frågor som kan vara bra att fundera över inför samta- let med ditt tonårsbarn:
·
Vad vill jag säga till mitt barn?·
Hur har mitt barn reagerat tidi- gare när vi pratat om alkohol?·
Vilken reaktion förväntar jag mig att få?·
Hur skulle jag själv ”som tonår- ing” reagera om mina föräldrar tog upp frågan med mig?·
När är det bästa tillfället?·
Vilka kunskaper och argument behöver jag ha?Lycka till!
Prod: Ingse & Co AB, text: Helena Karlsson, foto: Stina Brockman, tryck: S-M Ewert AB, Sundbyberg 2002 SÄGA NEJ TILL DROGER OCH VÅLD
Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning tel. 08-412 46 00
www. c a n . s e
Statens Folkhälsoinstitut tel. 08-5661 35 00 www. f h i . s e
Föräldraföreningen Mot Narkotika tel. 08-642 06 50
www.geocities.com/fmn_riks
Hem och Skola tel. 08-84 03 15 www.hemoskola.se
IOGT–NTO-rörelsen tel. 08-672 60 00 Riksidrottsförbundet tel. 08-605 60 00 www.alkoholfri.nu
Rikspolisstyrelsen tel. 08-401 90 00 www.police.se
VÅGA Sweden tel. 035-22 75 78 www.vaga.nu
