• No results found

UV SYD, DOKUMENTATION AV FÄLTARBETSFASEN 2008:1 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING. Mästerby 1361

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "UV SYD, DOKUMENTATION AV FÄLTARBETSFASEN 2008:1 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING. Mästerby 1361"

Copied!
22
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

UV SYD, DOKUMENTATION AV FÄLTARBETSFASEN 2008:1 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING

Mästerby 1361

Fortsatt sökande efter striden mellan gutar och danskar Gotland, Mästerby socken, fastighet Pilungs 1:30 m. fl.

Dnr 429-633-2008, 429-634-2008 Maria Lingström

(2)

Riksantikvarieämbetet

Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd

Odlarevägen 5 226 60 LUND Tel. 010-480 82 30 Fax 010-480 82 67 www.arkeologiuv.se uvsyd@raa.se

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3

© 2008 Riksantikvarieämbetet ISSN 1404-6083

Utskrift UV Syd, Lund, 2008

(3)

Innehåll

Inledning... 4

Den danska invasionen 1361 ... 4

Undersökningens förutsättningar ... 4

Mål ... 5

Metod ... 5

Genomförande och resultat... 6

April 2007... 6

September 2007 ... 7

Kommunikationsinsatser ... 8

Utvärdering av 2006 och 2007 års undersökningar... 8

Kommande arbete... 9

Sammanfattning ... 9

Summary... 9

Zusammenfassung... 10

Referenser ... 11

Administrativa uppgifter... 12

Tabeller ... 13

Bilder ... 20

(4)

Inledning

Under 2007 genomförde projektgruppen Mästerby 1361 två slagfältsarkeologiska undersökningar i Mästerby socken, Gotlands kommun, dels en mindre undersökning den 27-30 april, dels en större den 17-21 september. Projektgruppen består av Riksantikvarieämbetets slagfältsteam, Mästerby hembygdsförening och projektledare Maria Lingström. Mästerby 1361 inledde sina

undersökningar i september 2006 (Lingström et. al. 2007). Projektgruppen har för avsikt att fortsätta fältarbetet under 2008.

Den danska invasionen 1361

I juli 1361 intog danske kungen Valdemar Atterdag Gotland. Efter en landstigning på öns västkust, troligen påföljd av en mindre sammandrabbning, marscherade kungens här snabbt mot Ajmunds i Mästerby socken. Det är inte känt hur många män kung Valdemar förfogade över eller hur stor Gotlands befolkning var under denna tid. Jämförelser med ungefärligt samtida invasioner gör det troligt att anta att den danska armén då den nådde Gotland bestod av mellan 1500 och 2000 man, huvudsakligen inhyrda tyska professionella legoknektar (bl. a. Westholm 2007, s. 142 och däri anförd litteratur). Gutarna kunde i sin tur möjligen uppbringa ca 500-600 man i detta område (Hammarhjelm 1998, s. 74), och om södra Gotlands män hann upp i tid till bron så många som 1500-2000 man (Westholm 2007, s. 142).

Flera samtida källor talar om att tre strider stod på Gotland, men Visby är den enda slagplats som namnges (Tortzen 1961, s. 69f). Denna information stödjer Strelow som år 1633 är den första som skriftligen nämner Mästerby vid namn och hävdar att två strider stod på Fjäle myr, dagarna efter varandra (Strelow 1633, s. 170).

Ajmunds bro har kallats Gotlands nyckel, detta beroende på den kanaliserande terrängen, med dåvarande Sudertingsån som ett brett hinder och Fjäle myr i öster som flankskydd. Här löpte huvudvägen mot Visby, och Ajmunds var tings- och samlingsplats för närområdet. Även om händelseförloppet ännu inte är klarlagt vet vi att gutarna år 1361 förlorade vid Fjäle myr. Den 27 juli stod striden vid ringmuren, där omkring 1800 gutar stupade. Gotland kom att förbli danskt fram till 1645.

De gutar (och danskar) som stupade i Visby blev begravda vid Korsbetningen strax öster om muren. Massgravarna var föremål för arkeologiska undersökningar under åren 1905-1930 (Wennersten 1905, Thordeman 1939). Många döda blev begravda i sina rustningar och Korsbetningen är därmed både nationellt och internationellt sett en av de främsta källorna till kunskap om medeltida rustningar.

Undersökningens förutsättningar

Platsen för drabbningen är belägen i ett småbrutet, flackt jordbrukslandskap med inslag av planterad skog och ängen. Den forna Fjäle myr, som löpte i sydväst-nordostlig riktning genom Mästerby socken, dikades ut under slutet av 1800- och början av 1900-talet och odlades upp.

Väster om den forna myren löper en svag åsrygg i sydsydväst-nordnordostlig riktning. I anslutning till Ajmunds bro i söder finns en del villabebyggelse och vägar, i övriga delar av

undersökningsområdet förekommer endast enstaka gårdar och hus. Vattendraget vid bron, som tidigare hette Sudertingsån, grävdes på 1800-talet om vid utdikning av myren och blev

Ajmundskanalen.

(5)

Utdikningen av Fjäle myr resulterade i en torrläggning av stora arealer, som i sin tur skapade dagens öppna åkerytor. På många platser går det trots detta fortfarande, i mikrotopografin, att se den forna myrens strandlinjer. Det medeltida landskapet präglades av glest trädbevuxna ängs- och hagmarker på ömse sidor av den kala myren. Vid ån som i väster avvattnar den forna våtmarken är Ajmunds bro belägen. Det är utifrån terrängförhållandena uppenbart att bron varit av avgörande betydelse i taktiskt avseende.

Ett antal fynd med koppling till drabbningarna i Mästerby har gjorts av privatpersoner under århundradenas lopp, däribland två rondelldolkar, skäktor (d. v. s. armborstpilspetsar), spjutspetsar och delar av en sporre. Från åren 1799 och 1826 finns uppgifter om tillvaratagna ringbrynjor från Mästerby kyrkogård respektive Fjäle myr. Dessa är nu förkomna, liksom en ringbrynja som enligt muntlig uppgift ska ha påträffats vid jordbruksarbete på Ajmunds gårds åkrar under 1900-talets första hälft. En del av fynduppgifterna är oregistrerade.

En mindre metalldetektorundersökning utfördes under ett par dagar år 1992 inom fastigheten runt det så kallade Grenskorset, vilket enligt muntlig tradition är ett minnesmärke över stridigheterna och platsen där de stupade begravdes. Vid undersökningen påträffades en skäkta, jämte föremål från den medeltida gården Grens (Andersson 1992).

År 2006 lokaliserade projektgruppen Mästerby 1361 lämningar efter slaget i form av en långkniv, en ring till en ringbrynja samt delar av rustningar: 13 lameller, två söljor och ett beslag.

Huvudparten av fynden kom i de centrala delarna av undersökningsområdet, på den svagt

upphöjda åsrygg, som löper väster om den forna myren. Två troliga lameller påträffades också vid Grens medeltida gård.

Den mindre undersökning som genomfördes i april 2007 möjliggjordes med hjälp av bidrag från släkt och vänner till lektor emeritus Åke G. Sjöberg, i samband med dennes 75-årsdag.

Undersökningen i september 2007 finansierades genom bidrag av Vilhelmina von Hallwyls Gotlandsfond, Mästerby hembygdsförening, Gotlands Gille, stiftelsen De Badande Wännerna, Sven och Britt-Marie Jakobsson, Ragnar och Lydia Nilssons stiftelse, Medeltidsgillet i Visby samt Åke G. Sjöberg och de föreningar där han hållit föredrag.

Mål

Projektgruppens övergripande mål är att med hjälp av metalldetektering samt studier av terräng, kartor, fynduppgifter och muntlig tradition dels sätta fokus på slagfältet som kunskapskälla till 1361 års händelser, dels betona händelserna på landsbygdens stora betydelse för det danska invasionsförloppet och därmed Gotlands historia. Vi hoppas genom systematiskt och flerårigt fältarbete kunna rekonstruera 1361 års händelser i Mästerby och därmed skapa förutsättningar för ett besökscentrum i socknen, med visningsverksamhet som en av grundpelarna.

Delmålet med 2007 års undersökningar var att lokalisera huvudstriden mellan danskar och gutar, med andra ord att finna projektiler i någon form.

Metod

Undersökningen genomfördes enligt de beprövade metoder som utvecklats i samband med slagfältsteamets forskningsundersökningar vid Landskrona (1677) och Borst (1644) i Skåne, Axtorna (1565) i Halland samt Stäket (1719) i Stockholms län. Utrustningen utgjordes av metalldetektorer av märket MineLab Explorer SE samt White´s DXF och XLT. För att

(6)

effektivisera avsökningen användes pinpointers av fabrikaten AutoMax och White´s.

Dokumentation av undersökningsområden och fynd skedde med GPS och handdator (Trimble).

All data lagras i fältdokumentationsprogrammet Intrasis. Förhistoriska och medeltida fynd kommer att konserveras.

Extensiv och intensiv metalldetektoravsökning av markytorna nyttjades. Den extensiva

undersökningen skedde med mellan 5 och 10 m lucka, och syftade till att översiktligt täcka stora ytor. Vid lokalisering av ett eller flera intressanta föremål kunde sedan undersökningen övergå i en intensiv, dvs. heltäckande, avsökning på en till fyra ledder inom området. Att markytan avsöks både på längden, bredden och diagonalerna beror på att föremål kan skymmas av en rot eller sten så att de från ett håll ger en tydlig signal, men från ett annat eventuellt inte hörs alls. Signalen påverkas också av föremålets läge i marken.

Sökområdena i Mästerby sattes år 2007 upp dels i anslutning till 2006 års delytor, dels inom outforskade partier av undersökningsområdet, med betoning på bland annat åsryggen väster om den forna myren samt den forna myrens smalaste parti, där en dansk övergång möjligen gjordes.

Den 27-30 april utförde tre personer en extensiv metalldetektering som omfattade drygt 128 000 m2, fördelade på 20 delytor. Den 17-21 september deltog tre personer samt

hembygdsföreningsmedlemmar och markägare i avsökningen av 60 000 m2, huvudsakligen intensivt undersökta ytor, sammanlagt 21 stycken. För att uppfylla det tredje uppdraget, samt som ett led i Agenda Kulturarvs målsättning med bland annat lokala gruppers deltagande i det

arkeologiska arbetet, ställdes även under denna hösts undersökning en metalldetektor till förfogande för markägare och medlemmar i Mästerby hembygdsförening. Under teamets överinseende fick ett begränsat antal personer hjälpa till att undersöka vissa ytor.

Att söka efter ett medeltida slagfält är både krävande och en utmaning. Av 200 utslag som metalldetektorn ger är det om man har tur i regel inte mer än ett eller två fynd som är intressanta i sammanhanget. Gotländska åkrar innehåller generellt sett mycket metallskrot, allt från spikar och beslag till delar av jordbruksredskap och svåridentifierbara föremål eller fragment, vilket gör en metalldetektering med siktet inställt på vapen och projektiler av järn extra svår. Kriterier för att lyckas lokalisera ett medeltida slag är därför långsiktighet, kunniga detekterare, bra teknisk utrustning och lokal förankring.

Genomförande och resultat

April 2007

Den 27-30 april genomfördes en extensiv metalldetektorkartering av tre personer: en arkeolog, en detekterare/arkeologistudent och en hembygdsföreningsmedlem. Syftet med undersökningen var att finna intressanta sökområden inför höstens fältarbete. Fokus låg därför på ett antal områden: att avgöra omfattningen av det år 2006 lokaliserade närstridsområdet, att söka finna tecken på strid vid Ajmunds och vid den eventuella myrövergången, att försöka bekräfta sägnernas giltighet vad gäller lokaliseringen av de avgörande striderna till den medeltida gården Grens, samt att om möjligt finna nya stridsområden.

20 delytor om sammanlagt drygt 128 000 m2 undersöktes extensivt. Delytorna var belägna väster om den forna Fjäle myr, från Grenskorset i norr till Ajmunds i söder.

Ett av delmålen med vårens undersökning var att avgöra omfattningen av den närstrid som lokaliserats vid 2006 års undersökning. Tre sökområden lades därför öster, söder respektive

(7)

norr/väster om dessa ytor. Sydväst om 2006 års närstridsområden, ca 65 m västsydväst om den år 2006 lokaliserade genomslagna/genomskjutna lamellen samt 140 m sydväst om den samma år påträffade långkniven, lokaliserades spetsen av en långkniv, ca 9 cm lång (fynd nr 22).

Knivfragmentet är vad gäller mått och utseende identiskt med den tidigare påträffade långkniven.

Ca 125 m nordnordväst om 2006 års långkniv lokaliserades en huggkniv (fynd nr 24). Den har paralleller till såväl medeltida som vikingatida knivar, och ett samband med 1361 års slag kan därmed inte uteslutas. Öster om 2006 års närstridsområde, i det så kallade Ajmundsänget,

påträffades en kniv med fyndparalleller till såväl vikingatid som medeltid. Knivbladet mäter dock endast 9 cm och kniven ska därför troligen tolkas som ett bruksföremål. Resultatet av

undersökningen visade att närstridsområdet fortsätter västerut och möjligen norrut, utan att ändra karaktär, eftersom projektiler inte påträffades.

Fem lameller, varav fyra säkra och en trolig, lokaliserades mellan ca 200 m västsydväst om och drygt 500 m sydväst om Grenskorset, och visar troligen på ett senare skede i stridsförloppet.

Vid Ajmunds påträffades medeltida fynd i form av hästskor och söljor, men inga fynd som otvetydigt kan relateras till 1361 års strid. Samma typ av fynd lokaliserades inom de sökområden som lades på den eventuella övergången vid den forna myrens smalaste passage.

Vårens undersökning gjorde åsryggen väster om den forna myren än mer intressant, och visar att striderna rasat längs med hela åsens sträckning. Eventuella strider vid Ajmunds kunde dock ännu inte beläggas, även om den år 1994 påträffade rondelldolken, muntliga uppgifter om

pilspetsar/skäktor i åbrinken, brons strategiska läge och den muntliga traditionen gör det högst troligt att strider verkligen stod här. Ajmunds är dock, med sin bebyggelse och sina vägar, den mest exploaterade, och därmed mest svårsökta, ytan inom undersökningsområdet.

September 2007

Vid undersökningarna i september deltog två arkeologer och en detekterare/arkeologistudent samt hembygdsföreningsmedlemmar och markägare i avsökningen av ca 58 000 m2 markyta. I fokus för undersökningarna stod att ytterligare utreda striderna längs åsryggen väster om myren samt att försöka finna tecken på huvudstrid, det vill säga att lokalisera projektiler, längre söderut.

Åsryggen börjar söder om Ajmundsänget som två mycket svaga förhöjningar i marken. Här lokaliserades inom ett 45 x 20 m (NÖ-SV) stort område tre skäktor av varierande storlek och utseende (se tabell nedan) samt två delar av spikklubbor i form av järnspetsar med tånge (jfr Thordeman 1939, s. 135, fig. 135). I området påträffades också en ringbrynjering i brons samt tre järnkulor, 10-11 mm i diameter, som möjligen även de använts som projektiler. Eftersom det aktuella området är beläget långt ifrån dåtida bebyggelse, i eller i den norra kanten av Fjäle myr, utgör dessa fynd de hittills säkraste beläggen på att strider verkligen ägt rum i Mästerby socken.

Fyndens relativa närhet (200 m) till myrens smalaste passage gör också att en dansk omfattning med påföljande övergång över myren ännu är en aktuell teori.

Tabell 1. Samtliga skäktor lokaliserade vid undersökningarna i september 2007

Fyndnr Fastighets- beteckning

Längd (mm)

Bredd (mm)

Vikt (g)

Kommentar

2 Sandäskes 1:135 18 10 3 Fragment 3 Sandäskes 1:135 46 14 16 Ngt defekt 6 Sandäskes 1:135 58 15 6 Ngt defekt 60 Pilungs 1:30 52 15 10 Välbevarad

(8)

En förtätande undersökning centralt i det närstridsområde som lokaliserades år 2006 gav ett relativt blygsamt resultat: en sölja och en lamell, båda med paralleller till Korsbetningen. Lamellen har en skada, som möjligtvis härrör från en spikklubba eller från en skäkta.

Längre norrut fortsätter slagfältsspåren längs åsryggen. Fynden består av en skäkta, en del av en spikklubba i form av en järnspets med tånge, en del av en långkniv, en lansspets, sex järnsöljor och sex lameller, varav fyra säkra och två troliga. Fyndområdet är ca 500 x 170 m (NNÖ-SSV) och visar tecken på en splittrad strid.

En trolig lamell påträffades också ca 50 m öster om Grenskorset. Därmed har lameller lokaliserats från de centrala till de norra delarna av undersökningsområdet, en sträcka som fågelvägen är 1 km lång.

Kommunikationsinsatser

Det lokala och massmediala intresset för projektet var mycket stort. Ett särskilt tack vill vi rikta till Radio Gotland för fina reportage, både i samband med vårens och höstens undersökningar. Många sockenbor, hembygdsföreningsmedlemmar och andra intresserade gotlänningar besökte oss i fält.

Vid höstens undersökning hölls två informationskvällar för allmänheten. Ett föredrag och en fältvandring har även arrangerats för Medeltidsgillet i Visby.

Under medeltidsveckan i augusti 2007 anordnade Mästerby hembygdsförening tillsammans med Medeltidsveckan en heldag i Mästerby på temat 1361. Föreläsare var Gun Westholm och Maria Lingström. Därutöver arrangerades en minnesstund, visning av medeltida rustningar och rytteri, bågskytte och armborstskytte, ponnyridning samt en fältvandring genom slagfältsområdet.

I Gotlands Fornvänners årsbok, Gotländskt Arkiv, publicerades i december 2007 en artikel med titeln Mästerby 1361- slagfältsarkeologi i Valdemar Atterdags fotspår. Artikeln grundar sig på resultaten från 2006 års undersökning.

Resultaten från Mästerbyundersökningarna samt information om övriga slagfältsarkeologiska projekt kan läsas på Riksantikvarieämbetets hemsida. Hemsidan hittas lättast via länken www.slagfalt.se.

Utvärdering av 2006 och 2007 års undersökningar

Förutsättningarna för att projektgruppen Mästerby 1361 skulle finna spår efter slaget mellan gutar och danskar var objektivt sett inte stora, detta med tanke på slagets ålder, och därmed avsaknad av blyprojektiler, att slaget var relativt litet, att undersökningsområdet är 7 km2 stort samt att tidigare fynduppgifter ofta var relativt få och vaga. Ett antal kriterier har dock gjort att

fältundersökningarna har lyckats, och ett av de viktigaste av dessa är lokal förankring, eftersom flera av fynduppgifterna är oregistrerade. Därutöver har militärhistoriskt kunnande, bra teknisk utrustning, kart- och GIS-studier samt en mycket engagerad och kunnig fältgrupp bestående av både professionella och lekmän, spelat en avgörande roll för resultatet.

En summering av de tre slagsfältarkeologiska undersökningar som utförts i Mästerby socken under åren 2006 och 2007 visar att drygt 50 föremål med koppling till 1361 års strider har lokaliserats.

Dessa utgör tillsammans med de fynd som gjorts av privatpersoner obestridliga tecken på att sammandrabbningar mellan gutar och danskar verkligen ägt rum här.

(9)

Fynden kompletterar den kunskap som massgravarna vid Korsbetningen har gett. Resultaten från Mästerbyundersökningarna visar också att medeltida slagfält är möjliga att lokalisera.

Kommande arbete

Fältarbetet planeras att fortsätta under 2008, med samma upplägg som 2007 års undersökningar.

Länsmuseet på Gotland öppnar den 1 juni 2008 en ny utställning på temat 1361, däribland med fynd och GIS-bearbetade historiska kartor från Mästerby.

Samarbetet mellan Mästerby hembygdsförening och Medeltidsveckan planeras att fortgå även under 2008. Hembygdsföreningen samarbetar också med Gotlands turistförening, som kommer att ge ut en folder med information om bland annat Mästerby.

En artikel baserad på resultaten från 2006 och 2007 års undersökningar kommer att publiceras i Fornvännen under 2008.

Projektgruppen levererar ett resultat som gör det möjligt att skapa ett besökscentrum i Mästerby, med visningsverksamhet som en av grundpelarna. Projektet planerar även att skapa en hemsida.

Sammanfattning

Under 2006 och 2007 har projektgruppen Mästerby 1361 utfört tre slagfältsarkeologiska

undersökningar i Mästerby socken, Gotlands kommun. Undersökningarna syftar till att kartlägga det slag som stod mellan gutar och danskar, dagarna innan striden vid ringmuren den 27 juli 1361.

Undersökningarna har resulterat i att ett femtiotal föremål med koppling till striderna har lokaliserats. Fynden utgörs dels av hela eller delar av vapen och projektiler, dels av

rustningsdetaljer. Till vapnen hör stridsknivar, skäktor, delar av spikklubbor i form av järnspetsar med tånge samt en mindre lansspets. Till rustningsdetaljerna hör lameller, söljor och ett beslag samt ringbrynjeringar.

Fynden sträcker sig från de centrala till de norra delarna av undersökningsområdet, en sträcka på 1 kilometer, och visar resultatet av den ojämna kamp där omkring 1500-2500 danska/tyska

professionella soldater mötte ca 500-1500 mestadels stridsovana gutar. Att merparten av skäktorna lokaliserats relativt nära den forna Fjäle myrs smalaste del, kan tala för en dansk omfattning med påföljande övergång över myren, en dansk taktikändring då de på sin marsch norrut stötte på patrull vid Ajmunds bro i den södra delen av undersökningsområdet. Efter en överlägsen dansk seger låg vägen mot Visby öppen för den danske kungen Valdemar Atterdag och hans

invasionsstyrka.

Projektets fältundersökningar kommer att fortgå under 2008. Vårt mål är att försöka återskapa det händelseförlopp som kan anas genom slagfältslämningarna och att därmed betona både slagfältet och landsbygdens händelser som kunskapskälla till den danska invasionen år 1361.

Summary

During the years 2006 and 2007 a project group, known as Mästerby 1361, has conducted battlefield archaeological surveys in Mästerby parish on the island of Gotland. The project group consists of the battlefield archaeological team of the Swedish National Heritage Board, the local heritage association and the author of this report.

(10)

The surveys aim to map out the battle which took place between the islanders and the Danes, shortly before the battle outside Visby Town Wall on the 27th of July 1361. The surveys have resulted in the discovery of some fifty objects that can be related to the battle. The finds consist of complete or fragmentary weapons and fragments of armour. The weapons comprise long knives, crossbow bolts, iron spikes from morningstars, and a spearhead. The armour finds comprise armour plates, similar to those found at the massgraves at Korsbetningen, Visby, buckles, an armour mount and chain-mail rings.

The locations of the finds stretch from the central to the northern part of the investigation area, a distance of one kilometre, and show the result of the uneven battle between an estimated 1500- 2000 Danish/German professional soldiers on the one side, and about 500-1500 islanders, most of whom were unaccustomed to battle, on the other. The fact that crossbow bolts have been located in or just on the shore of the medieval lake Fjäle myr, relatively close to the narrowest part of the lake, lends support to the theory of a Danish envelopment operation and a lake crossing in the southern part of the investigation area - a Danish change of strategy on meeting with opposition at the bridge of Ajmunds. Having won an overwhelming victory, the road to Visby was thereafter open for the Danish king Valdemar Atterdag and his army.

The field surveys will continue during the year 2008. Our aim is to recreate the battle events, and thereby emphasize the importance of both the battlefield and the events in the countryside as a source of knowledge about the Danish invasion of Gotland in the year 1361.

Zusammenfassung

Die Projektgruppe Mästerby 1361 hat in den Jahren 2006 und 2007 drei

schlachtfeldarchäologische Untersuchungen in Mästerby auf Gotland, durchgeführt. Ziel der Untersuchungen ist jene Schlacht zu rekonstruieren, welche zwischen gotländischen Bauern und dänischen/deutschen Soldaten am kleinen See Fjäle myr wenige Tage vor den Streitigkeiten vom 27. Juli 1361 an Visbys Ringmauer stattgefunden hat.

Die etwa 50 bisher gemachten Einzelfunde bestehen aus komplett oder teilweiser erhaltenen Waffen und Projektilen sowie Rüstungsteilen: Bolzen, Nägel von Morgensternen,

Rüstungslamellen, Schnallen und Beschläge und vier Rügger-Dolche, wovon einer vollständig erhalten. Die Fundstücke stammen aus dem zentralen und nördlichen Bereich des

Untersuchungsgebietes, welches sich über einen Kilometer erstreckt. Sie weisen auf einen ungleichen Kampf zwischen den etwa 1500-2000 dänischen und deutschen professionellen Soldaten und den ungefähr 500-1500, meist untrainierten Bauern.

Daß sich die Mehrzahl der gefundenen Bolzen auf den schmalsten Teil des Fjäle myr Sees konzentrieren, spricht möglicherweise für eine dänische Umfassung der gotländischen Truppen und dem anschließenden Übergang über den See, welcher in diesem Sommer vermutlich relativ trocken war. Nach einem überlegenen Sieg der dänischen Truppen war den Weg nach Visby für den dänischen König Valdemar Atterdag und sein Heer geebnet.

Die Felduntersuchungen des Projekts werden im Jahr 2008 fortgesetzt werden, mit dem Ziel den Verlauf der Schlacht von Mästerby anhand von Funden zu rekonstruieren und dadurch das Schlachtfeld und die Ereignisse in den ländlichen Gebieten Gotlands als Wissensquelle zur dänischen Invasion des Jahres 1361 hervorzuheben.

(11)

Referenser

Andersson, T. 1992. Rapport gällande undersökning med metalldetektor vid Grens 1:13 i Mästerby socken. ATA. Stockholm.

Borg, K. (red.) 1998. Eketorp-III. Den medeltida befästningen på Öland. Artefakterna. Kungl.

Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Stockholm.

Cowgill, J. et. al. 1987. Knives and Scabbards. Medieval finds from excavations in London: 1.

Suffolk.

Egan G. & Pritchard, F. 1991. Dress Accessories c. 1150-1450. Medieval finds from excavations in London: 3. Suffolk.

Folin, C. 1984. Grådö skans- en fyndstudie. Uppsats i påbyggnadskurs i arkeologi särskilt nordeuropeisk, Stockholms universitet. Stockholm.

Hammarhjelm, B. 1998. Gotländsk krigshistoria: från Gutasagan till 1814. Visby.

Lingström, M. et. al. 2007. Mästerby 1361- gutarnas strid mot Valdemar Atterdag.

Riksantikvarieämbetet, UV Syd, Dokumentation av fältarbetsfasen 2007:3, arkeologisk undersökning.

Lingström, M. 2007. Mästerby 1361- slagfältsarkeologi i Valdemar Atterdags fotspår. I: A-M.

Pettersson (red.) Gotländskt Arkiv 2007. Klippan.

Schneider, H. 1980. Waffen im Schweizerischen Landesmuseum. Griffwaffen I. Zürich.

Strelow, H. NielssØn. 1633. Cronica Guthilandorum. Köpenhamn.

Thordeman, B. 1939. Armour from the Battle of Wisby 1361. Stockholm.

Tortzen, C. 1961. Gotland 1361. Forudsætningerne. Overleveringen. Köpenhamn.

Wennersten, O. V. 1905, Från utgrävningarna vid Valdemarskorset. I: Idun 1905.

Westholm,. G. 2007. Visby 1361: invasionen. Stockholm.

Databaser

Länsmuseets på Gotland föremålsdatabas (http://195.67.126.50:8080/) Statens Historiska Museums föremålsdatabas (http://mis.historiska.se/

mis/sok/sok.asp)

(12)

Administrativa uppgifter

Riksantikvarieämbetets dnr: 429-633-2008, 429-634-2008 Länsstyrelsens dnr: 431-1474-07, 431-4726-07

Projektnummer: 1051032

Intrasisnr: U2007:004, U2007:005

Undersökningstid: 27-30 april, 17-21 september 2007 Projektledare Mästerby 1361: Maria Lingström Projektledare slagfältsteamet: Bo Knarrström Övrig personal: Lars Winroth

Läge: Ekonomiska kartan (GSD), blad 6I 4j, 6J 4a, Mästerby, x 6372494 y 1649267

Undersökt yta: 128 700 m2 (april 2007), 57 700 m2 (september 2007) Koordinatsystem: Rikets nät, 2,5 gon väst

Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn:

x 6371209,55 y 1647380,72 Höjdsystem: RH 70

Fynd: Fynd med Fnr 1–46 respektive Fnr 1-138 är inlämnade för fyndfördelning till Statens historiska museum (SHM), Stockholm. Fyndansvar innehas av projektet Mästerby 1361.

(13)

Tabeller Tabell över samtliga 1361-fynd 2006-2007 Und. FyndnrMaterialSakord Längd, mm Bredd, mm Vikt, g. Fragm.grad Anmärkning 2006 13Cu-leg. Liten sölja 273016Defekt

Kraftig torne med omtag. Kraftigt gångjärn, avbrutet. Både förhistoriska och medeltida paralleller se SHM och GF samt exv. Egan & Pritchard 1991. 2006 5Järn Ringbrynja, del av 13111Intakt Jfr Thordeman 1939. 2006 9Järn Sölja 322310Intakt Rektangulär sölja med bevarad torne. Jfr Thordeman 1939, exv. rustning 1, 3, 4, 15. 2006 10Järn Långkniv 36032212Intakt

Aningen böjd, ev. i strid, yttersta spets saknas. 2+2 parställda nithål. Jfr SHM Ganthem, Ragnhildsholmen, Hultaby borgruin. Folin 1984, Cowgilll et. al. 1991, Schneider 1980. 2006 11Järn Lamell 635063Defekt Jfr Thordeman 1939, exv. rustning 8, 10, 12, 22-24. 2006 14Järn Handsklamell m nitar 502618Defekt Handsklamell med två kopparlegeringsnitar, jfr Thordeman 1939, s. 417, nr 14. 2006 17Järn Lamell med stridshål 702625Defekt Jfr Thordeman 1939, exv. rustning 25. 2006 31Järn Lamell 782926Defekt Böjd i ena änden. Jfr Thordeman 1939, rustning 6, 1. Jfr fynd 91 2006. 2006 51Järn Lamell 31235Fragment Jfr Thordeman 1939, exv. rustning 22, 24. 2006 62Järn Lamell 624025Defekt Jfr Thordeman 1939, exv. rustning 22, 24. 2006 64Järn Lamell? 40155Fragment Jfr Thordeman 1939, rustning 25. Jfr fynd 70 2006. 2006 70Järn Lamell? 37123Fragment Jfr Thordeman 1939, rustning 25. Jfr fynd 64 2006. 2006 71Järn Lamell? 38205Fragment Endast 10 m från långkniv (fynd nr 10). 2006 72Järn Rustningsbeslag 29146Fragment Jfr Thordeman 1939, rustning 21. 2006 74Järn Lamell 332517Fragment Jfr Thordeman1939, rustning 1. 2006 77Järn Lamell? 40145Fragment 2006 91Järn Lamell? 423518Fragment Böjd i ena änden. Jfr Thordeman 1939, rustning 6, 1. Jfr fynd 31 2006. 2006 105Järn Lamell? 32227Fragment Jfr Thordeman 1939, handske 16, s. 434, 16:2. 13 Mästerby 1361

(14)

Und. FyndnrMaterialSakord Längd, mm Bredd, mm Vikt, g. Fragm.grad Anmärkning apr-07 2Järn Lamell 582316Defekt

Jfr Thordeman 1939, rustning 6, 1. Jfr fynd nr 94, 96 och 138 från sep-07, fynd nr 31 och 91 från 2006 samt fynd nr 13 från apr 2007. apr-07 5Järn Lamell m tre nithål 33255FragmentJfr Thordeman 1939, rustning 25, nr 302. apr-07 8Järn Lamell 1304184Defekt M nithål. Jfr Thordeman 1939, rustning 16. Jfr SHM, Korsbetningen, föremålsid 535928. apr-07 12Järn Lamell? 482414Fragment Jfr SHM, Korsbetningen, föremålsid 535928. apr-07 13Järn Lamell 602925Fragment

Jfr fynd nr 94, 96 och 138 från sep-07 samt fynd nr 31 och 91 från 2006 samt fynd nr 2 fr. apr-07. Thordeman 1939, rustning 6, 1. apr-07 22Järn Långkniv, del av 882225Fragment Jfr fynd nr 10 från 2006 samt där angivna paralleller. apr-07 24Järn Huggkniv 1262329Fragment

Jfr GF, indexnr 23446, huggkniv, 48 cm, Nygårds, Fole, lösfynd, vikingatid. Jfr vapenkniv fr. Ög, Söderköping, hög/senmedeltid, SHM inv. nr 34692, föremålsid 553976. sep-07 11Cu-leg. Ringbrynja, del av 17121Fragment Halv. Jfr SHM, Korsbetningen, inv. nr 17530, föremålsid 545202, BII:563 samt Läckö slott. sep-07 2Järn Skäkta, del av 18103Fragment Skäktspets. Rak i profil, närmast likt 1, 3, 16 i Thordeman 1939, s. 134. sep-07 3Järn Skäkta461416Defekt Jfr Thordeman 1939, nr 7 s. 134, närmast likt. sep-07 4Järn Spikklubba, del av 351310Intakt Jfr Thordeman 1939, s. 135, fig. 135. sep-07 6Järn Skäkta581516Defekt Jfr Borg 1998, s. 197. sep-07 7Järn Spikklubba 41108Komplett Mkt skör, spjälkad. Jfr Thordeman 1939, s. 135, fig. 135. sep-07 8Järn Liten kula 10104Intakt sep-07 9Järn Liten kula 11113Intakt sep-07 10Järn Liten kula 10104Intakt sep-07 12Järn Lamell 494213Fragment M nit. Jfr Thordeman 1939, rustning 1, 3, 4, 6, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 19, 20, 22, 23. sep-07 13Järn Lamell? 392811Fragment

M nit. Jfr Thordeman 1939, rustning 1, 3, 4, 6, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 19, 20, 22, 23. Men inte lika uppenbar som fynd nr 12 sep -07 och inte samma placering av nit. sep-07 22Järn Lamell? 33285Fragment Svår typbestämma i okonserverat skick. Ev. två små nitar i mitten. 14sterby 1361

(15)

UV Syd Daff 2008:1 15

Und. FyndnrMaterialSakord Längd, mm Bredd, mm Vikt, g. Fragm.grad Anmärkning sep-07 24Järn Spikklubba 501012Intakt Jfr Thordeman 1939, s. 135, fig. 135. sep-07 27Järn Sölja 353210Intakt M torne. Jfr Thordeman 1939, s. 126, nr 25 och 26. sep-07 29Järn Lamell? 39115Intakt Svårt se i okonserverat skick och på så litet fragment. sep-07 32Järn Sölja 555517Defekt Jfr Thordeman 1939, s. 126, 1-2. sep-07 36Järn Sölja 27234Defekt Jfr Thordeman 1939, s. 127, nr 67. sep-07 41Järn Lamell? 432810Fragment Svår typbestämma i okonserverat skick och på så litet fragment. sep-07 60Järn Skäkta521518Intakt Mkt välbevarad. Jfr Borg 1998, s. 197. sep-07 61Järn Skaftändplatta t kniv?463410Fragment M nithål. Jfr SHM Birka, brons och järn. sep-07 85Järn Lansspets 931017Defekt

Jfr http://www.knivesbynick.co.uk/arrowheads.htm. Datering medeltid, kopia av fynd från Carrisbrook Castle. Lansspets, SHM 27761, Up, Estuna kyrkogård, vikingatid m. fl. i samma databas. Spjutspets, SHM 106742, Tingstäde, vikingatid samt 106739, Gothem, vikingatid. sep-07 94Järn Lamell 1062524Defekt Böjd i ena änden. Se Thordeman 1939, rustning 6, 1. Jfr fynd nr 31 och 91 fr. 2006 års und. samt 96 och 138 från sep-07. sep-07 96Järn Lamell 1082625Komplett Böjd i ena änden. Se Thordeman 1939, rustning 6, 1. Se fynd 31 och 91 från 2006 års und. samt nr 94 och 138 från sep-07. sep-07 97Järn Sölja 394013Fragment

Utan torne. Parallell Gotlands Fornsals föremålsdatabas indexnr 19281, Bunge prästgård, medeltid. Jfr Thordeman 1939, s. 126, nr 1-4. sep-07 106Järn Sölja 30215Intakt M torne. Jfr Thordeman 1939, exv. rustning 1, 3, 4, 9 m. fl. sep-07 107Järn Järnled 453017Defekt sep-07 114Järn Lamell med stridsträff773735Defekt Breddmått stämmer m rustning 19, pl. 89, de smala. Nithålets placering stämmer med rustning 21, nr 64 . sep-07 130Järn Sölja, del av 34234FragmentThordeman 1939, s. 126, nr 25 och 26. sep-07 131Järn Långkniv, del av 562013Fragment Jfr fynd nr 10 från 2006 samt där angivna paralleller. sep-07 137Järn Sölja 504515Fragment Jfr Thordeman 1939, s. 126, nr 45-47. sep-07 138Järn Lamell 752716Defekt Böjd i ena änden. Se Thordeman 1939, rustning 6, 1. Jfr fynd nr 31 och 91 fr. 2006 års und samt fynd nr 94 och 96 i sep-07. SHM= Statens Historiska museums databas. GF= Länsmuseets på Gotland databas.

(16)

Tabell över samtliga fynd april 2007.

Fyndnr Material Sakord

Längd, mm

Bredd, mm

Vikt,

g. Fragm.grad 3 Cu-leg. Sölja 29 24 7 Fragment 4 Cu-leg. Knapp? 15 12 3 Defekt 7 Cu-leg. Djurhuvudformat spänne 33 29 7 Fragment 9 Cu-leg. Smälta 22 15 4 Intakt 15 Cu-leg. Knapp 18 18 5 Defekt 19 Cu-leg. Beslag 29 28 3 Defekt 20 Cu-leg. Fyrpasspänne 30 28 4 Komplett 21 Cu-leg. Knapp 15 15 2 Defekt 25 Cu-leg. Fragment 20 6 3 Fragment 32 Cu-leg. Knapp 13 13 4 Defekt 34 Cu-leg. Sölja 32 29 10 Fragment 37 Cu-leg. Sölja 62 57 42 Fragment 39 Cu-leg. Sölja m torne av järn 40 35 20 Defekt

45 Cu-leg. Sölja m torne av järn 48 41 34 Defekt 46 Cu-leg. Sölja m torne av järn 48 43 34 Intakt

1 Järn Beslag 46 36 15 Defekt

2 Järn Lamell 58 23 16 Defekt

5 Järn Lamell m tre nithål 33 25 5 Fragment

6 Järn Hästsko, del av 63 28 29 Fragment 8 Järn Lamell 130 41 84 Defekt 10 Järn Beslag? 40 17 18 Defekt 11 Järn Hästsko, del av 73 28 62 Fragment 12 Järn Lamell? 48 24 14 Fragment 13 Järn Lamell 60 29 25 Fragment 14 Järn Nyckel 90 23 23 Fragment 16 Järn Kniv 103 24 18 Fragment 17 Järn Hästsko, del av 120 28 53 Fragment

18 Järn Kniv 64 24 13 Fragment

22 Järn Långkniv 88 22 25 Fragment 23 Järn Hästsko, del av 100 29 69 Fragment 24 Järn Huggkniv 126 23 29 Fragment 26 Järn Redskap m tånge 111 29 56 Fragment 28 Järn Hästsko, del av 92 87 111 Defekt 29 Järn Kniv, nyare? 63 18 15 Fragment 30 Järn Kniv 168 18 27 Intakt 31 Järn Hästsko m sömmar 102 92 233 Intakt 33 Järn Hästsko, del av, m sömmar 86 29 67 Fragment 35 Järn Hästsko, del av 120 27 68 Fragment 36 Järn Hästsko 115 105 297 Intakt 38 Järn Hästsko 105 100 188 Intakt 40 Järn Föremål 48 27 12 Defekt 41 Järn Hästsko, del av 138 33 152 Fragment 42 Järn Hästsko 105 107 211 Defekt 43 Järn Hästsko, del av 90 28 82 Fragment 44 Järn Hästsko, del av 75 30 41 Fragment 27 Silver Föremål/Mynt? 16 15 1 Defekt Anm. Samtliga hästskor är av medeltida typ

(17)

Tabell över samtliga fynd september 2007

Fyndnr Material Sakord

Längd, mm

Bredd, mm

Vikt,

g. Fragm.grad

46 Bly Kula 14 14 12 Intakt

52 Bly Kula m gjuttapp 12 11 8 Intakt

81 Bly Smälta 17 8 2 Intakt

11 Cu-leg. Ringbrynja, del av 17 12 1 Fragment 20 Cu-leg. Krampa, liten 16 9 1 Intakt 25 Cu-leg. Bältesölja, del av? 17 11 6 Fragment 26 Cu-leg. Bältesölja, del av? 38 18 3 Fragment 37 Cu-leg. Bleck 27 23 3 Defekt 39 Cu-leg. Föremål 17 9 2 Fragment 44 Cu-leg. Sölja? 28 20 4 Fragment 45 Cu-leg. Knapp 20 20 4 Intakt 55 Cu-leg. Knapp 19 19 5 Intakt 68 Cu-leg. Fragment 45 9 8 Fragment 71 Cu-leg. Smälta 15 11 1 Fragment 72 Cu-leg. Bleck 17 15 1 Fragment 79 Cu-leg. Sölja 25 24 5 Defekt 80 Cu-leg. Knapp 19 19 3 Intakt 83 Cu-leg. Föremål 53 8 9 Fragment 89 Cu-leg. Smälta 12 10 2 Intakt 90 Cu-leg. Smälta 17 11 2 Intakt 99 Cu-leg. Knapp 18 18 2 Defekt 104 Cu-leg. Dräktnål 30 10 5 Fragment 105 Cu-leg. Stort hästspänne 102 89 165 Intakt 109 Cu-leg. Smälta 47 38 34 Intakt 111 Cu-leg. Hänge 31 13 5 Intakt 122 Cu-leg. Knapp 16 16 2 Intakt 123 Cu-leg. Smälta 23 12 10 Intakt 125 Cu-leg. Djurhuvudformat spänne 33 24 8 Intakt 126 Cu-leg. Smälta 16 14 3 Intakt 128 Cu-leg. Knapp 14 12 3 Intakt 129 Cu-leg. Knapp m gotl.vapen 19 19 3 Intakt

54 Guld Ring 19 20 2 Defekt

2 Järn Skäkta, del av 18 10 3 Fragment 3 Järn Skäkta 46 14 16 Defekt 4 Järn Spikklubba, del av 35 13 10 Fragment 6 Järn Skäkta 58 15 16 Defekt 7 Järn Spikklubba, del av 41 10 8 Fragment 8 Järn Liten kula 10 10 4 Intakt 9 Järn Liten kula 11 11 3 Intakt 10 Järn Liten kula 10 10 4 Intakt 12 Järn Lamell 49 42 13 Fragment 13 Järn Lamell? 39 28 11 Fragment 14 Järn Hästsko, del av 101 29 92 Fragment 15 Järn Hästsko, del av 58 26 52 Fragment 16 Järn Hästsko, del av 73 68 55 Fragment 17 Järn Ten 105 10 16 Fragment 18 Järn Hästsko, del av 95 23 73 Fragment

(18)

Fyndnr Material Sakord

Längd, mm

Bredd, mm

Vikt,

g. Fragm.grad 19 Järn Hästsko, del av 108 36 115 Fragment 21 Järn Järnbit 45 11 3 Fragment 22 Järn Lamell? 33 28 5 Fragment 23 Järn Fragment 28 23 2 Fragment 24 Järn Spikklubba, del av 50 10 12 Fragment

27 Järn Sölja 35 32 10 Intakt

28 Järn Beslag? 88 57 53 Intakt 29 Järn Lamell? 39 11 5 Intakt 31 Järn Betsel, del av? 53 14 9 Intakt

32 Järn Sölja 55 55 17 Defekt

33 Järn Hästsko, del av 82 23 58 Fragment 34 Järn Fragment 23 11 7 Fragment

35 Järn Hake? 40 14 5 Defekt

36 Järn Sölja 27 23 4 Defekt

38 Järn Nitbricka 22 20 8 Intakt 40 Järn Redskap 75 24 29 Fragment 41 Järn Lamell? 43 28 10 Fragment 42 Järn Beslag? 83 24 29 Fragment 43 Järn Hästsko 98 94 154 Intakt 48 Järn Fragment 50 14 28 Fragment 49 Järn Betsel, del av 75 15 29 Fragment 50 Järn Liten kniv 43 16 5 Fragment

51 Järn Brodd 31 25 12 Fragment

53 Järn Fragment 40 31 7 Fragment 56 Järn Nitbricka 22 18 4 Intakt 57 Järn Stjärnformigt föremål 33 30 11 Fragment 59 Järn Handtag? 88 19 12 Intakt 60 Järn Skäkta 52 15 18 Intakt 61 Järn Skaftändplatta till kniv? 46 34 10 Fragment 62 Järn Föremål 113 29 48 Fragment 63 Järn Föremål 29 27 13 Intakt 64 Järn Dörrklinka? 111 35 37 Intakt

65 Järn Kniv 97 13 15 Fragment

66 Järn Hästsko, del av 148 20 108 Fragment

67 Järn Föremål 53 8 3 Defekt

70 Järn Hänglås, del av? 78 45 29 Fragment 73 Järn Hästsko, del av 106 25 99 Fragment 74 Järn Oxsko? 70 30 30 Fragment 75 Järn Hästsko, del av 105 26 62 Fragment 76 Järn Ljushållare 44 11 8 Fragment 77 Järn Hästsko, del av 135 24 101 Fragment 78 Järn Verktyg? 98 13 25 Defekt 82 Järn Nit+bricka 56 22 23 Intakt 84 Järn Betsel 66 22 25 Intakt 85 Järn Lansspets 93 10 17 Defekt 86 Järn Nit+bricka 41 22 14 Intakt

87 Järn Kniv? 49 24 13 Fragment

88 Järn Hästsko, del av 110 29 72 Fragment

(19)

Fyndnr Material Sakord

Längd, mm

Bredd, mm

Vikt,

g. Fragm.grad 92 Järn Kniv? 62 10 7 Fragment 93 Järn Ljushållare 56 12 9 Fragment 94 Järn Lamell 106 25 24 Defekt 95 Järn Beslag 29 28 9 Fragment 96 Järn Lamell 108 26 25 Komplett 97 Järn Sölja 39 40 13 Fragment 98 Järn Beslag 57 26 12 Fragment 100 Järn Järnbit 42 21 6 Fragment 101 Järn Beslag? 92 38 41 Defekt 102 Järn Hästsko, del av 115 26 110 Fragment 103 Järn Kniv 148 24 51 Intakt 106 Järn Sölja 30 21 5 Intakt 107 Järn Järnled 45 30 17 Defekt 108 Järn Fragment 38 18 6 Fragment 110 Järn Hästsko, del av 110 27 75 Fragment 113 Järn Hästsko, del av 80 21 36 Fragment 114 Järn Lamell 77 37 35 Defekt 115 Järn Föremål 30 27 12 Defekt 116 Järn Betsel 217 72 137 Defekt 117 Järn Betsel 230 55 119 Intakt 118 Järn Hästsko, del av 95 30 70 Fragment 119 Järn Hästsko, del av 110 30 83 Fragment 120 Järn Hästsko, del av 72 25 65 Fragment 121 Järn Båtnit m nitbricka 55 18 13 Intakt

124 Järn Beslag? 31 19 4 Fragment 127 Järn Föremål 46 16 17 Fragment 130 Järn Sölja, del av 34 23 4 Fragment 131 Järn Långkniv, del av 56 20 13 Fragment 133 Järn Nyckel, del av 58 35 41 Fragment 134 Järn Hästsko, del av 90 24 105 Fragment 135 Järn Nyckel, del av 110 27 30 Fragment 136 Järn Beslag? 117 32 74 Intakt 137 Järn Sölja 50 45 15 Fragment 138 Järn Lamell 75 27 16 Defekt 58 Koppar Föremål 59 15 27 Fragment 69 Koppar Fragment 27 13 8 Fragment 47 Silver Mynt 19 18 1 Intakt Anm. Samtliga hästskor är av medeltida typ

(20)

Fig. 1. Utsnitt ur översiktskarta över Gotlands län med undersökningsområdet markerat.

(21)

16485001648500 1648600 6373500

6371500

6373500

Delyta Fynd Grenskorset

Fig. 2. Utsnitt ur GSD Fastighetskartan, blad 6I 4j och 6I 4a, med samtliga delytor och fynd från 2007 års undersökningar markerade.

(22)

1648650 6373500

1648650

6373400

Järnled Kula Lamell Lansspets Ringbrynja Rustningsbeslag Skäkta

Spikklubba Stridskniv Sölja

References

Related documents

Inskriftens första runa står 16 cm ovanför det högra hörnet av den fyrkantiga nisch som finns i denna vägg.. Foto Magnus

Mörkt brungrått, något sotigt lerbaserat lager med grus av skörbränd sten, något ringa inslag av kol och sot samt skärvsten (K1).. Mörk sotig fyllning med kol och rikliga

F3142 – exempel på linjedekor i vinkelband samt F3937 – exempel på linjedelor av korta, tvärställda streck mellan två horisontella linjer (tecknat av Anna Bergman)..

Vid denna undersökning påträffades även skelettgravar från tiden kring övergången mellan ro- mersk järnålder och folkvandringstid.. Skelettgravarna låg i ett sandigt område

Inom den västra delen av exploateringsområdet fi nns fyndplatsen för en fl intyxa, RAÄ 34 i samma socken.. En till ytan omfattande stenåldersboplats fi nns registrerad något

Ut- redningen visade tydligt att RAÄ 121 inte är en separat boplats (se Resultat, ovan). Eftersom området är beläget i utkanten av det tänkta täktområdet kan ett bevarande

2014 års undersökning finansierades genom bidrag från Mästerby hembygdsförening, sällskapet DBW:s stiftelse, sällskapet Gotlands Gille i Visby, konung Gustav VI Adolfs fond

I maj 2006 genomfördes en arkeologisk undersökning på platsen för slaget vid Södra Stäket år 1719, Skogsö vid Saltsjöbaden i Södermanlands län.. Undersökningen utfördes