1
Noteringar från personaldag Hotel Botnia 30 januari 2007
Närvarande: se separat lista
Meddelanden/Allmän information
Personalförändringar:
Yang Xing kommer att vistas på institutionen då och då under våren för att arbeta med sin forskarmeritering, Rostom Getsadze har kontakt med Trygghetsstiftelsen i Umeå och Ulf Backlund med Trygghetsstiftelsen i Stockholm
Åke Brännström har tillträtt sin forskarassistenttjänst 1 januari 2007, Per Westerlund fortsätter som forskningsassistent till oktober (extern finansiering)
50 % delpension: Britt-Marie Stocke från 1 maj och Alf Jonsson från 1 juli Tjänstgöringsplaner
En översikt över tid = vad personer har betalt för att göra visar att 7 % ägnas åt arbete utanför institutionen,
10 % ägnas åt allmänt institutionsarbete 7 % ägnas åt kompetensutveckling 26 % ägnas åt undervisning 49 % ägnas åt forskning
Det finns alltså i stort sett ingen ”reservtid” att ta till om någon blir sjuk eller tar tjänstledigt.
Vad händer under våren?
Kompetensutvecklingsplaner (Peter, Robert)
Utvecklingssamtal lektorer, adjunkter, administratörer – Anders Utvecklingssamtal doktorander – Sara
Nya kandidatprogram (Lennart, Nina, Peter A, Robert J) Forskningsmiljön – Sara
Budget
Lokaler – något lägre vinst än 2006 framför allt beroende på lägre lokaltilldelning Kostnader för årsförhyrda lokaler fördelas enligt nedan:
personalrum 50 % grundutbildning 50 % forskning konferensrum 100 % forskning
bibliotek 100 % forskning
labb 100 % grundutbildning
lektionssalar 75 % grundutbildning 25 % forskning Grundutbildning
Intäkter (förutom lokaler) för:
sänkning av ersättning för ”litet ämne”
anslag från tek nat lägre pga färre studenter
lärarfak – lägre dels pga färre studenter, dels pga omläggning av program Kostnader
lägre personalkostnader pga uppsägning (OBS uppsägningskostnader kvarstår t om april) och delpension (vissa kostnader betalas av institutionen)
2 Slutsats
förväntat underskott -397, (745 kkr är uppsägningskostnader) Forskarutbildning
Fakultetsfinansierade doktorander – samma tilldelning som 2006 pga god genomströmning (normalt garanteras inst 90 % av föregående år, vi har fått 100 %)
Utannonsering av doktorandtjänster prel: 1 diskret matematik, 1 matematisk statistik, 1 matematisk statistik/bioinformatik (50 % extern finansiering), 1-2 beräkningsmatematik (extern finansiering) Event 1-2 ytterligare i december 2007.
Forskning (förutom fft, externa medel och doktorander)
Intäkter: 4 professurer 3900 (3700 föreg år), aktivitetsrelaterad resurs 560 (420 föregående år), lokaler 1080 (1800 föregående år) ger totalt 5540 kkr
Kostnader: personal 3400 (3100 föregående år), öronmärkt Bondesson 150 (150 föregående år), drift 960 (960 föregående år), lokaler 1470 (2140 föregående år) ger totalt 5980 kkr
Alltså ett resultat på – 440 (-430 föregående år). Ett ackumulerat överskott om ca 1 miljon kr finns utöver de öronmärkta resurserna.
Skillnader i driftkostnader jämfört med föregående år:
bibliotek - 25 kkr (inkl direktiv till biblioteksgruppen att utnyttja UB:s gemensamma inköp) datorer - 70 kkr
resor + 100 kkr inkl en särskild satsning för forskningsmiljön (t ex att bjuda in gäster 1-2 veckor (resekostnader o logi) och en utökning av anslaget för doktorandernas resor
Principer för datorinköp
De som har egna medel använder dessa i första hand Övriga ca 10 kkr bidrag till inköp vart fjärde år Doktorander får en ny dator under utbildningstiden Programvaror: Office, Acrobat,
Labb: 5 år gamla datorer, kostnad för uppgradering 240 kkr + 60 kkr programvara, uppgradering 2008 Licenser 2007: matlab 35 licenser labb, statistics toolbox 32 licenser , pde toolbox 25 licenser,
wavelet toolbox 16 licenser. Dessutom finns Maple (9.5) och Matematica (4) Kurshemsidor
Observerar 3 mappar under respektive kurs: terminsmapp, tentamen, SMAK
Kurser på engelska: hösten 2007 TLA och Stokastiska differentialekvationer – respektive lärare skapar kurshemsidan på engelska.
Inledning grupparbeten
Anders Fällström
Forskningsanknytning – är det viktigt? Ska vi satsa resurser på det? Är det bättre att satsa på bra pedagogik?
Handlar det om att forska eller att förstå forskningen och forskningens villkor?
3 Vilka bilder vill universitetet förmedla till presumtiva studenter – varför ska man välja Umeå?
- Långt bort – måste flytta - Dyrt
- Svårt att få jobb i regionen - Traditionellt
Påstående: Alltså läser man i Umeå om man kommer från Norr- och Västerbotten!? (Kommentar:
trots detta har andelen studenter från de fyra nordligaste länen minskat under senare år och Umeå är faktiskt ett av Sveriges mest riksrekryterande universitet/högskolor)
Vad kan vi konkurrera med?
- Komplett universitet - Samlat campus
- Stark forskningsanknytning – berätta om användningsområden, delge kunskap om aktuell forskning - Anställningsbarhet
Peter Wingren
Vi konkurrerar inte bara med andra universitet/högskolor om studenter, utan även med andra sysselsättningar som sabbatsår, jobb som ger "snabba" pengar etc, och i detta avseende är de andra matematiska/mat stat institutionerna våra bundsförvanter. I vissa frågor är det till och med så att vi har mer gemensamt med andra institutioner (av vår sort) vid andra universitet än med vårt eget universitet (som klassificerat matematik som inte bär tilltalsnamnet didaktik som icke-prioriterat (en andra klassens verksamhet)).
- Anknytning undervisning-forskning skall ske på studentens villkor ( där tog jag mig själv och mina tre månader som doktorand i algebra som negativt exempel). Därför ser jag det snarare som en fråga om att inte bara knyta an till forskning i matematik utan till naturvetenskap-, teknik- och
samhällsutveckling i allmänhet och detta på studenternas villkor.
Om man näst intill har som regel att alltid beröra matematikhistorien och historien för teknik och naturvetenskap så får man nästan alltid frågan om framtiden och matematikens plats.
Jan Gelfgren
Hur ska vi få studenter intresserade av forskning?
T ex genom bra teoretisk träning på kurser på A-C-nivå, men i programmen premieras teknisk problemlösning – matematiska/teoretiska resonemang försvinner i mängden, svårt även att genomföra enkla bevis
Det skulle kanske behövas fler lämpliga kurser på C-nivå inom de områden där institutionen bedriver forskning? - erbjuder vi rätt kurser?
Mastersutbildning/motsvarande – informera o locka med en god utbildning redan tidigt för att studenterna ska få möjlighet att välja ”rätt” kurser -i betydelsen som ger rätt behörighet.
Robert Johansson
Det pratas om samverkan grundutbildning – forskning men budgeten är uppbyggd kring att det separeras i två olika verksamheter. Enligt HL ska verksamheten bedrivas så att det finns ett nära samband mellan grundutbildning och forskning.
Har forskningen nytta av grundutbildningen? Genom doktoranderna?
4 Men extern rekrytering av doktorander premieras. Dock: examensarbeten kan ge forskningen viss draghjälp.
Är det viktigt för forskningen att det finns ett program i matematik/matematisk statistik, t ex TM?
Har grundutbildningen nytta av forskningen?
Ja, ger nödvändig kompetens. Påstående: De utbildningsprogram som går bra är inte
forskningsanknutna utan har snarare yrkesanknytning (t ex MHS, kommentar:utbildningen finns bara på 3 platser i landet)
Behöver studenterna ett program i matematik/matematisk statistik?
Är en gemensam ingång med t ex fysik och teknisk fysik bra?
Några förslag till kompetensutveckling:
- ta på sig en ny kurs
- ta på sig en kurs med nya distributionsformer (t ex Internet-basår) - marratech – ett sätt att kommunicera
- matlab – lärare som har kurser där datalab ingår ska själva lära sig och även delta i labbet – markera - att labbar lika viktiga som övrigt mtrl
- ge kurser på engelska
- presentera nya bevis för övriga kollegiet
- ge populärvetenskapliga föredrag, t ex vid Matematisk kväll, mässor etc
Redovisning av gruppdiskussioner – sammanfattning
Vad betyder forskningsanknytning i grundutbildningen?
Är det viktigt det? Ska vi satsa resurser på det?
Bättre att satsa på bra pedagogik?
Har forskningen nytta av grundutbildningen?
Har grundutbildningen nytta av forskningen?
Forskningsanknytning – kan både handla om forskningsresultat och forskningsprocess: sättet att angripa problem ska ingå i grundutbildningen, men vi kan inte begära att studenterna ska lösa svåra forskningsproblem.
Process: Fler moment av typ matematisk problemlösning (arbetssätt som påminner om forskningsarbete)
Stoff, resultat: Ta in gästföreläsare i undervisningen – fördel specialist, nackdel lösryckt Alltså bättre att kompetensutveckla läraren.
Forskning är ett sätt att systematiskt samla kunskap, sätta in begrepp i större sammanhang och skapa förståelse för tillämpningar och tvärvetenskapliga resonemang. Sättet att ta fram
slutsatser och att argumentera är specifikt för matematik, alltså finns ”automatiskt” en form av forskningsanknytning i grundutbildningen .
Ja det är OK att satsa resurser, bra pedagogik går hand i hand med att tänka över forskningsprocessen.
I matematik framkastar man aldrig ngt som motsäger ett forskningsrön, de vilar på fast grund – till skillnad från många andra vetenskaper där frågor om rätt/fel kanske måste avgöras av politiker.
Betrakta forskningen i ett vidare perspektiv. Lägg in historiskt perspektiv i alla kurser – då kommer forskningen in automatiskt.
5 Att fundera över: Vad är våra kurser bra för? Har vi råd att ge ”matematiska” kurser? Matematik är grund för många ämnens forskningsresultat – hur får vi fram det?
Syfte med forskningsanknytning i grundutbildningen - skapa intressantare kurser
- kompetensutveckling för lärare
- höjer undervisningens kvalitet – och skapar en brygga till vidare studier och forskning Hur?
- populärvetenskapliga kollokvier (för lärare men även för ”tillämpare”)
- pedagogisk pizza – hur driver vi detta generellt vidare – kursblock för kursblock, skapa exempelbank för olika kurser/kursblock
Problem : det tar mer tid - Lösning : använd kompetensutvecklingstid Doktorandseminarier även för studenter på grundnivå
Vad innebär det att en kurs har forskningsanknytning? Diskussion kring om det räcker att läraren disputerat eller måste det vara i just det ämnet? Ska läraren gå på seminarier, ge seminarier, publiceras i tidskrifter, disponera egen forskningstid?
Vad är forskningsanknytning (ge exempel på hur kunskaper används i forskningen, föra in forskningsproblem i undervisningen) och hur kan man vidmakthålla den (ge uppgifter som kräver forskningsmetodik, PBL-variant, gärna med verklighetsanknytning, läsa artiklar och redovisa för övriga i gruppen)
I kompetensutvecklingsplan bör skrivas in: att hålla sig a jour med aktuell forskning, gå på seminarier, hålla seminarier – gäller även icke-disputerade lärare.
Forskningsanknytning – viktigt med kompetens – ger ”bättre” undervisning, använda de redskap som finns inom området, hålla uppsikt över vad som händer inom forskningen och hur
forskningsresultaten används i samhället Hur upprätthålla kompetensen ? Seminarieserie varje vecka/månad
Bjuda in gäst varje månad, läsa artiklar och förmedla till övriga (kompetensutveckling
Kräver att ordförande/ansvarig utses för seminarieverksamheten – någpn som ser till att alla deltar aktivt
Varför uppmuntrar rektor adjunkter att disputera? Handlar det om att forska eller förstå forskning och forskningens villkor? Vad säger arbetstidssavtalet kring kompetensutveckling?
Gissning: För att höja universitetets status i jämförelse med andra universitet/högskolor Programutbildning
Behöver studenterna ett program i matematik/matematisk statistik?
Är gemensam ingång med fysik och TFY bra?
En grupp anser att det är en fara med en sammanslagning med TFY eftersom TM och fysik riskera att ”försvinna”. Vad händer med naturvetarstudenter som inte alls har någon ”dragning” till civilingenjörsutbildning ?
En grupp anser att TM sammanslagning med fysik o TFY OK men då är det mycket viktigt att det finns en examen och att vi informera tydligt om ”utgångar”. Kolla hur det ser ut i nya
examensordningen!
En grupp anser att en sammanslagning med något annat program eventuellt kan vara bra – men
6 det är mycket viktigt med synliggörande och marknadsföring!
Eftersom det finns ett förslag (som kommer att gå ut på remiss) om en sammanslagning med fysik och teknisk fysik är det viktigt att vi snarast diskuterar frågan vid ett särskilt
institutionskollegium, på fika- och lunchraster …
TM – matematik och matematisk statistik universalspråk, program med stor bredd, anställningsbarhet.
Vid en hopslagning – öppen ingång för naturvetare? – profilering efter hur lång tid?
Viktigt att marknadsföra ”bra” kurser
Ge varje programstudent en rådgivare på inst (t ex en disputerad lärare) – möjlighet att träffas regelbundet och diskutera.
Konkret fortsättning på diskussionerna:
Prefekten utser en ansvarig för seminarieserien Kollokvier återupptas
Kollegium om programmen – event sammanslagning mm
Kollegium i slutet av våren för fortsatt diskussion om forskningsanknytning i grundutbildning
Margareta
7
