för Lidingö centrum-Torsvik

(1)

Landskapsbildsanalys

för Lidingö centrum-Torsvik

2012 04 19

(2)

Landskapsbild = bilden av ett landskap…

tanken på ett landskap…

drömmen om ett landskap…

Det handlar om landskapets identitet

(3)

Sammanfattning Bakgrund

Metod

Analys av nuläget Konskvensensanalyser

Rekommendationer

4 5 6 14 28 32

Medverkande

Ingela Isaksson, Lidingö stad

Alexander Ståhle, Spacescape

Axel Heyman, Spacescape

(4)

Sammanfattning

Syftet med landskapsbildsanalysen är att visa på värdefulla landskapselement och samband som är viktiga att beakta i det fortsatta arbetet med att ta fram ett planprogram för området Centrum/Torsvik på Lidingö. Landskapsbildsanalysen lyfter även den identitet som Lidingö har som är kopplat till naturen och landskapet och utifrån föreslår den olika angreppssätt för hur man bör möta Lidingö.

Analysen utgör ett av fl era underlag för program- met.

Att analysera landskapsbilder innebär att analysera identitet och upplevelse av ett landskap.

Genom att först bryta ner analysen i olika landskapstyper och sedan kriterier för var och en av dessa blir det mer läsbart och tydligare presente- rade resultat. Fem landskapstyper har defi nierats:

natur- och skärgårdslandskap, kulturhistoriskt landskap, rekreationslandskap, stads- och bebyggelselandskap samt trafi k- och industrilandskap.

Genom analyserna stod det klart att det var den sistnämnda landskapstypen som totalt dominerade landskapsbilden i Centrum – Torsvik. Natur- och skärgårdslandskapet är tydligt och tåligt främst längs vattnet och kring brofästet, tack vare de dramatiska topografi n. Småstadslandskapet är mest tydligt inne i centrum men starkt uppbrutet av vägar och parkeringsytor. Stadslandskapet är långt ifrån sammanhållet, utan snarare uppsplittrat och disparat.

Med utgångspunkt i landskapsanalysen av nuläget och av alternativen samt varumärket Lidingö och de mål och värden som beskrivits i översiktspla- nen så rekommenderar vi följande sju stadsbygg- nadsstratergier med hänsyn till landskapsbilden kring Lidingö Centrum - Torsvik.

1. Förstärk förkastningsbranter och öns topografi

Förkastningsbranterna kring brofästet är mäktiga och tål stora anläggningar och byggnader, så som bron och vägarna idag. Eventuell ny bebyggelse bör utformas så att det förstärker branternas form och rumsbildande. Känslan av ön i skärgården är inte känslg för bebyggelseexploatering.

2. Förstärk strandlinjen med grönska Strandlinjen har avgörande betydelse för öns identitet. Denna bör förstärkas som grön bård och rekreationsstråk längs vattnet för att tydliggöra skärgårdsön och hälsoidentiteten.

3. Ta bort och minska väginfrastruktur Väginfrastrukturen som den idag är utformad strider mot varumärket och andra mål. Bron är en viktig symbolisk betydelse men när den väl landat på ön bör vägkaraktären

4. Utveckla en småskalig karaktär i hela området

Med småskalig karaktär menas en bebyggelse som är uppbruten i mindre volymer. Det betyder också ett gaturum som har trottoarer och tätt med lokaler i bottenvåningar. Om porten till Lidingö och bro- fästet bebyggs bör det göras med en varierad och småskalig bebyggelse.

5. Skapa en sammanhållen tydlig port vid brofästet

Idag är porten till Lidingö vid brofästet grön men dominerad av väginfrastruktur. Antingen bibehålls den ”gröna port” eller så bebyggs den och då bör den nya bebyggelsen vara sammanhållen och inte utgöra enstaka byggnader.

6. Ta tillvara trädridåerna kring brofästet Trädridående kring brofästet konstituerar den

”gröna porten”. Det är positivt om känslan av denna gröna port kan bibehållas, främst i den närmaste miljön kring själva brofästet.

7. Ta tillvara byggnadssiluetten kring Tors- vik

Ny bebyggelse bör ta hänsyn till bebyggelsen på Torsviksberget och kring Torsviks centrum.

(5)

Bakgrund

Syftet med landskapsbildsanalysen är att visa på värdefulla landskapselement och samband som är viktiga att beakta i det fortsatta arbetet med att ta fram ett planprogram för området Centrum/Torsvik på Lidingö. Landskapsbildsanalysen lyfter även den identitet som Lidingö har som är kopplat till naturen och landskapet och utifrån föreslår den olika angreppssätt för hur man bör möta Lidingö.

Analysen utgör ett av fl era underlag för program- met.

Arbetet har utförts av planarkitekt Ingela Isaks- son (Lidingö stad) samt Alexander Stålhe och Axel Heyman (Spacescape) med start sommaren 2011.

Området har inventerats två gånger.

Programområdet

Torsvik och Lidingö centrum ligger ett stenkast från Stockholm och Ropsten, beläget på västra Lidingö. Området sträcker sig från Lidingöbroar- nas fästen i väster tilll Lidingö centrum i öster och är en del av innerskärgården. Det karaktäriseras av Mälardalens sprickdalslandskap där höjdskill- naderna har satt sin prägel på vägnät och bebyggelse.

Hälsans ö, Lidingös varumärke

Lidingö har en varumärkesplattform som har mynnat ut i begreppet Hälsans ö. Inför framtagande av plattformen gjordes ett omfattande arbete med fokusgrupper och attitydundersökning. I det arbetet framkom det att Lidingö uppfattas som en attraktiv boendeort bland annat tack vare naturen, närheten till city och den upplevda tryggheten på ön. Lidingös identitet verkar för många ligga i dess natur med grönområden, hav och skärgård. Att det är en ö upplevs som attraktivt samt den småstads- karaktär som står i kontrast till storstadsmiljön.

I gruppintervjuerna återkom vissa åtgärder som skulle kunna öka Lidingös attraktivitet: utnyttja vattnet, förbättra de allmänna kommunikationerna och skapa ett mer varierat bostadsbestånd.

Arbetet med varumärket är en viktig grund för denna landskapsbildsanalys och de förslag till hur man möter Lidingö.

Översiktsplanen

En ny översiktsplan är under framtagande där mycket av arbetet baseras på synpunkter från lidingöbor och andra intressenter. Specifi kt för området centrum/Torsvik nämns att centrumka- raktären ska förstärkas med tät bebyggelse (t.ex.

fl erbostadshus och stadsradhus) innehållande bostäder, service och verksamheter. Lidingöbanan föreslås få en ny sträckning via området vilket ytterligare skulle stärka centrum/Torsvik som Lidingös kärna.

(6)

Bilden av ett landskap upplevs inte från ett uppi- frånperspektiv eller fågelperspektiv utan från marken av fotgängare, cyklist eller bilist. På grund av det görs denna analys av utvalda vyer från mark- nivå. Vyerna är valda utifrån vilka platser män- niskor rör sig på och representerar vad Lidingö- borna upplever till vardags. Kopplat till det är att Lidingö upplevs både inifrån och utifrån vilket gör att vyer också är valda som inte ligger på Lidingö men där man som Lidingöbo eller annan upplever Lidingö. De vyer som valts ut och analyserats är:

• Vy 1 från östra Lidingöbron

• Vy 2 från Torsvikstorg

• Vy 3 från stadshuset

• Vy 4 från Islinge hamnväg

• Vy 5 från brofästet på Stockholmssidan

• Vy 6 mot Lidingö centrum

• Vy 7 från norra Djurgården

• Vy 8 från västra Lidingöbron

• Vy 9 från utsiktsplats i dalen mellan Torsvik och Herserud

• Vy 10 från utsiktsplatsen på Torsvikshöjden

Analyssätt

Landskapsbilden beskrivs både i kvalitativa och kvantitativa termer där den kvalitativa bedömning- en strävar efter att vara så objektiv som möjligt.

Analyserna av respektive landskapstyp visuali- seras också genom att varje kriterium markeras med olika färger i vyerna för att tydligt visa vad vyn innehåller. Landskapstyperna märks också ut på en fl ygbild för att ge överblick av hur typerna förhåller sig till varandra i geografi n. Utifrån dessa kan sedan kvantifi eringen ske.

För att på ett kontrollerat sätt kvantifi era kva- liteter i landskapsbilden har kriterier för samtliga landskapstyper upprättats. Dessa kriterier

bedöms sedan lika för samtliga vyer och får ett samlat betyg för respektive landskapstyp. Betygs- skalan går från noll till tre där noll betyder att landskapstypsbilden är obefi ntlig. D.v.s. att den landskapstypen inte är läsbar på platsen. Betyg ett betyder otydligt, där är landskapstypen läsbar men svagt. Antingen är det svårt att läsa för att andra landskapstyper är dominanta eller så är landskapstypen bara svagt förekommande som t.ex. enstaka kulturhistoriskt värdefulla hus. Om landskapstypsbilden får två i betyg betyder det att landskapstypen är tydligt läsbar. Betyg tre betyder mycket tydligt, där är landskapstypen dominant på platsen och upplevelsen av det är stark. Betygen står i en stapel intill varje bild och har den färg

Landskapsbilder upplevs från ögonhöjd.

Så här ser bedömningsskala ut.

0 = obefi ntligt, 1 = otydligt, 2 = tydligt, 3 = mycket tydligt.

Exempel på analysbild för natur- och skärgårdslandskapet där landskapstypen förstärks med ett grönt fält.

0 1 2 3

Metod

Samtliga tio punkter som har analyserats.

6

2 3 10

4 9 1

8 7

5

(7)

som analysen av respektive landskapstyp har och svartmarkerad siff ra för det betyg givits.

Landskapstyper

Även om man brett brukar prata om landskapet som en enskild variabel hos en plats kan man dela upp landskapet i olika typer. För Lidingö har fem olika typer identifi erats:

• natur- och skärgårdslandskap

• kulturhistoriskt landskap

• rekreationslandskap

• stads- och bebyggelselandskap

• trafi k- och industrilandskap.

Dessa kan upplevas i olika utsträckning i landskapet som helhet och deras läsbarhet beskrivs i denna analys.

Exempel på synteskarta där synfältet också ritas ut på fl ygbild.

Grönt raster: natur- och skärgårdslandskapsbild, gult raster:

kulturhistorisk landskapsbild, blått: rekreationslandskapsbild, orange: stads- och bebyggelselandskapsbild, grått: trafi k- och industrilandskapsbild.

(8)

Landskap har skapats över lång tid under påver- kan av många faktorer vilket ger mycket variationer. Naturlandskapet karaktäriseras av typologin, geologin och vegetationen på en plats. I Lidingös fall är det också naturligt att tala om skärgårds- landskap, vilket karaktäriseras av samma saker men där berg i dagen och sprickdalar är vanligt förekommande och högst framträdande och där vegetationen är karaktäristisk.

I natur- och skärgårdslandskapstypen har fem kriterier som särskilt påverkar landskapsbilden identifi erats. Dessa undersöks separat och vägs sedan samman till en syntes för landskapstypen. I den högra spalten är foton som ger en bild av vad som menas med respektive kriterium.

1. Hur upplevs Lidingö som en ö, kontinuerlig strandlinje?

Öar kan uppfattas på olika sätt, inte minst beroende på storlek och topografi , men gemensamt för uppfattningen av en ö är att den omges av vatten och har karaktären av tydlig solitär från övriga landmassor. Av detta kommer att strandlinjen blir väldigt framträdande och är således infl ytelserik i hur landskapsbilden.

2. Hur upplevs kontakten med vattnet, panorama eller sjöglimt?

Sjö- eller havsutsikt är givetvis en stor del i en skärgårdslandskapsbild. Det förekommer stor- slagna panoramavyer, små glimtar av sjöar och

allt där emellan. Natur- och skärgårdslandskapet påverkar också hur kontakten med vattnet är, inte bara visuellt utan hur nära man upplever vattnet, stupande klippor eller långa stränder.

3. Hur upplevs det ursprungliga sprickdalslandska- pets bergsryggar och dalstråk?

Som nämnts tidigare är berg i dagen, sprickland- skap och dalstråk vanligt förekommande i trakter- na kring Lidingö. Variationen är stor och upplevelsen av dessa påverkas av hur andra karaktäristika och artefakter i landskapet förhåller sig till dem.

4. Hur upplevs frånvaro av mänsklig aktivitet, byggda artefakter?

En naturupplevelse består till varierande grad av avskildhet från mänsklig aktivitet och artefakter.

I en landskapsbild handlar det ofta om topografi n och vegetationens förmåga att verka avskiljande.

5. Hur upplevs naturobjekt och naturminnen, som gamla träd, fl yttblock?

Beroende på lokalisering kan objekt i form av till exempel träd och fl yttblock, som av någon an- ledning anses särskilt värdefulla, vara mer eller mindre framträdande i landskapsbilden.

Metod: Kriterier för natur- och skärgårdslandskapet

1.

2.

3.

4.

5.

(9)

Den mänskliga kulturen lämnar många spår som kan vara mer eller mindre läsbara. Eftersom det ligger i människors natur att utveckla samhäl- let och den fysiska miljön är det viktigt att be- vara spår från äldre tider för att människor ska känna tillhörighet. Är dessa spår enkelt läsbara i landskapsbilden ger det inte minst pedagogiska mervärden.

1. Hur upplevs historisk bebyggelse från innan 1950, t.ex. den gamla villastaden?

Beroende på lokalisering och omgivning kan historisk bebyggelse upplevas på olika sätt. Gi- vetvis är även omhändertagandet av stor vikt för upplevelsen. Är det igenvuxen snårskog framför ett förfallet gammalt hus ger det en annan bild än om omgivningarna är inbjudande och huset är väl efterhållet.

2. Hur upplevs det äldre agrara samhället, t.ex.

gårdsbildningar?

Även strukturerna i samhällets funktioner har förändrats över tid vilket också lämnar spår i den fysiska miljön. I landskapet kan t.ex. ängs- och betesmark ha bevarats över tid vilket ger platsen dess identitet. Beroende på typ fi nns variationer i avläsningsbarheten hos spår från det agrara samhället vilket påverkar upplevelsen av landskapsbilden.

3. Hur upplevs Lidingös äldre verksamhetshistoria, t.ex. hamnverksamheterna vid bron?

På samma sätt som det agrara samhället lämnar även gamla industrier och verksamheter spår efter sig. Variationen i hur dessa lämningar kan skönjas i landskapet beror mycket på sammanhanget på platsen och underhållet.

4. Hur upplevs Stockholmsvägens ursprungliga sträckning, från innan 1900?

Innan 1900 fanns ingen bro till Stockholm utan Stockholmsvägen slutade vid färjehamnen. Vägen hade ungefär samma dragning som idag p.g.a. den rådande topografi n. Hur kan man urskilja denna ursprungliga sträckning idag?

5. Hur upplevs det ursprungliga brofästet/färjeham- nen?

Innan de modernare broarna kom till stånd fanns det gott om verksamheter vid brofästet/färjeham- nen. Idag fi nns ingenting men kulturlandskapet kan fortfarande upplevas trots att de ursprungliga verksamheterna är borta.

1.

2.

3.

4.

5.

Karta över Lidingö från 1966 där modernare broar har kommit till men tät bebyggelse fortfarande förekommer i dalen mellan Torsvik och Herserud. Källa: Lidingö Stad

Metod: Kriterier för kulturhistoriska landskapet

(10)

Att rekreera innebär olika saker för olika män- niskor, vilket också ger att landskapet är passande eller inte för det ändamålet. Bilden eller identiteten av ett rekreationslandskap har dock vissa ka- raktäristika även om de som sagt betyder olika för olika människor. Rekreationslandskapet upplevs delvis mer intuitivt än de två tidigare landskapstyperna t.ex. eftersom man inte lägger märke till buller direkt även om man blir påverkad av det.

Detsamma gäller för en omhändertagen naturmiljö där människor bl.a. har en tenderar att skräpa ned mindre.

1. Hur upplevs ljudmiljön, vilket sorts buller?

Som nämnts kan buller påverka människor utan att de är medvetna om det. Det kan också variera kraftigt över ett litet område eller till och med på exakt samma ställ t.ex. på grund av vindriktning, vegetation eller topografi . Det fi nns olika slags buller, t.ex. ihållande eller varierande, positivt eller negativt, och olika källor till buller, så som vågbrus, trafi kbuller eller prat.

2. Hur upplevs utsiktsmöjligheterna?

I ett rekreationslandskap är utsikter ett vanligt förekommande inslag. De beror av topografi och vegetation som påverkar vilken typ av utsiktsmöj- ligheter en plats kan erbjuda, ett böljande landskap eller fria utsikter mot en fj ärran horisont.

3. Hur upplevs vistelsemöjligheterna, picknickmöj- ligheterna?

Vistelsemöjligheter är ett brett begrepp men som syftar till möjligheterna att stanna upp och utnyttja platsen spontant eller ha den som målpunkt för en aktivitet, t.ex. picknick. Upplevelsen av dessa möjligheter är ganska svår att bedöma eftersom vistelser kan ske i så mång olika former, en brant klipphäll kan vara önskvärd i vissa syften medan en öppen fl ack gräsmatta är önskvärd i andra.

4. Hur upplevs lummigheten och grönska?

Är rekreationslandskapet prunkande med tydliga rum med väggar av vegetation eller genomsiktligt och subtilt? Identiteten i ett rekreationslandskap kan givetvis variera från plats till plats.

5. Hur upplevs känslan av ”park”, gestaltat och omhändertagen naturmiljö?

Även i rekreationslandskap som inte är benämnda som park kan en känsla av park infi nna sig. I grund och botten handlar det om graden av gestalt- ning och omhändertagande. Finns det uppgjorda, grusade stigar eller är de spontant framsprungna av människor? Bänkar och andra artefakter påver- kar intrycket i högsta grad.

1.

2.

3.

4.

5.

Metod: Kriterier för rekreationslandskapet

(11)

På samma sätt som topografi och vegetation påver- kar en landskapsbild påverkar även bebyggelse landskapsbilden. Bebyggelse kan t.ex. antingen förstärka eller jämna ut topografi ska skillnader genom att placeras i dalar eller på höjder. Utöver det är placering av bebyggelse i förhållande till gata viktigt för stads- och bebyggelselanskapsbil- den eftersom det ger upphov till stora variationer i upplevelse av en plats.

1. Hur exponeras byggnader och bebyggelse?

Hur tydligt byggnader exponeras påverkar i hög grad hur vi upplever en plats. Slarvigt sagt kan man hävda att ju tydligare byggnaderna exponeras desto mer känsla av tät innerstad upplevs.

2. Hur upplevs stadssiluetten?

Exponeringen av byggnader i en siluett är väldigt tydlig då dess ofta rätvinkliga formspråk sticker ut från vegetation eller väderbitna bergs- eller klipp- landskap. En siluett kan också variera i graden av bebyggelse och på så sätt verka orienterande om man t.ex. kan avläsa var stadskärnan återfi nns.

3. Hur upplevs olika bebyggelsetypologier och arki- tekturstilar?

Genom tiderna har olika skolor av stadsbyggande betats av och i ett blandat stads- och bebyggelselandskap återfi nns många olika bebyggelsetypologier och arkitekturstilar. De har olika påverkan på landskapsbilden och samspelar i varierande utsträckning med omgivningen.

4. Hur upplevs gränsen mellan hus och det offent- liga rummet?

I städer är det fundamentalt med en blandning av privata och off entliga rum. Hur gränssnittet mellan bebyggelse och off entligt rum är utformat påverkar människors upplevelse av off entlighet. Det är i det gränssnittet som semi-off entlig mark kan återfi n- nas, alltså att marken i juridisk mening är off entlig men att den upplevs som privat.

5. Hur tydligt upplevs de offentliga miljöerna som stadsrum?

Off entliga miljöer spelar en avgörande roll i en stads- och bebyggelselandskapsbild. Beroende på huruvida de uppfattas som stadsrum eller ej gör en väsentlig skillnad i platsens identitet.

1.

2.

3.

4.

5.

Metod: Kriterier för stads- och bebyggelselandskapet

(12)

I ett samhälle av idag är det otänkbart att inte trafi k och industri är en del av den samlade landskapsbilden. Trafi k- och industrilandskapet tar ofta av ekonomiska och tekniska skäl stort utrymme i omgivningen vilket i vissa fall leder till att många platser helt domineras av dem. Det är dock givetvis en varierande skala, en backig stads- gata till stora motorvägar eller en liten bilrepara- tion i garaget på ett gammalt hus till stora ofta öde industriområden.

1. Hur upplevs spårvägens infrastruktur?

Spårvägen är ett självklart inslag på Lidingö och har givetvis en del i landskapsbilden. Upplevelsen av den kan vara olika beroende på sträckning, anläggningar eller barriäreff ekter.

2. Hur upplevs motorvägens infrastruktur, vägar, ramper, trafi kfl öden?

Motorvägar är tänkta att tillhandahålla en god framkomlighet vilket innebär minimala sväng- radier och lutningar. Det får till följd att stora anläggningar ofta måste till för att kompensera topografi n. Hur mycket och hur väl gjort dessa kompensationer görs påverkar upplevelsen av motorvägen.

3. Hur upplevs bron som modern teknikartefakt?

Lidingöbron är ett stort inslag i Lidingös histo- ria och nutid. Det är sättet att transportera sig till fastlandet. Broar blir till sin natur tydliga i landskapsbilden eftersom de är solitärer på vatten

och upplevelsen av dem blir följaktligen stark åt endera hållet.

4. Hur upplevs nya industri- och verksamhetsetable- ringar?

Nya industrier och verksamheter är ständigt återkommande i en stad och påverkar alltid landskapsbilden men i varierande grad. Verksam- heter inne i stadskärnor är ofta begränsade till handel eller kontor vilket har en annan inverkan på landskapsbilden än tyngre dito. I den mån som nya industrier etableras är de ofta lokaliserade till någorlunda isolerade platser för att inte störa omgivningen vilket kan få till följd att de tar ett stort visuellt utrymme på den plats de ligger jämfört med om de skulle ligga i mer samlad bebyggelse.

1.

2.

3.

4.

Metod: Kriterier för trafik- och industrilandskapet

(13)

(14)

Natur- och skärgårdslandskapet är närvarande med tät vegetation över branter i karaktäristiskt skärgårdslandskap. Upplevel- sen av ö är inte helt självklar även om vattnet fi nns med i bilden.

Kulturhistoriska landskapet representeras av ett antal hus från Torsvik på den norra branten som har ett stort kulturellt värde.

Men av den gamla bebyggelsen i dalen syns ingenting.

Rekreationslandskapet präglas i stor utsträckning av vegetation i form av lövträd som tillsammans med bebyggelse och vissa gräsytor ger ett intryck av park.

Stads- och bebyggelselandskapet är när- varande om än något splittrad. Eftersom all bebyggelse ligger bakom vegetation minskar identiteten av stad medan det faktum att siluetten präglas av bebyggelse ger motsatt eff ekt.

Trafi k- och industrilandskapet är väldigt dominerande i denna vy. En bred upphöjd väg som svänger lätt, med en underliggande väg och höga gatlampor.

Vy 1 som analysen utgår ifrån.

0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3

På fl ygbilden visas schematiskt hur synfältet sträcker sig och var de olika landskapstyperna återfi nns i landskapsbilden. Grönt raster: natur- och skärgårdslandskapsbild, gult raster: kultur- historisk landskapsbild, blått raster: rekreationslandskapsbild, orange raster: stads- och bebyggelselandskapsbild, grått raste:

trafi k- och industrilandskapsbild.

Analys: Vy 1 från östra Lidingöbron

(15)

0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3

Natur- och skärgårdslandskapet är väldigt splittrat. Endast smala remsor av blandad vegetation bilden av natur på platsen. Den brant som ursprungligen funnits har brutits av bilvägen och är knappt läsbar.

Kulturhistoriska landskapet är del- vis tydlig med ett karaktäristiskt hus från grannskapsenheten Torsvikhöjden (1944 - 1950) och Östergötland 10 från 1936. Deras ursprungliga funktioner och formspråk är tydligt läsbara.

Rekreationslandskapet består av viss grön- ska och lummighet fi nns men den är splittrad och ej användbar. Att vistas är ej möjligt eller väldigt begränsat eftersom ytorna är så små och delvis otillgängliga. Buller är en stor del i upplevelsen av platsen.

Stads- och bebyggelselandskapet är fram- trädande med en varierande höjd där Väster- botten 18-19 sticker ut i bakgrunden. Huset på Torsvikshöjden är delvis dolt från gatan p.g.a. vegetation och topografi medan de andra husen tydligare samspelar med gatan.

Trafi k- och industrilandskapet är påtagligt och tar upp det mesta av intrycket med stora ytor och artefakter.

Analys: Vy 2 från Torsvikstorg

(16)

Natur- och skärgårdslandskapet är endast närvarande i och med vegetationen och något kuperad terräng. De fl esta ytorna är av park- karaktär och känslan av mänsklig påverkan är påtaglig.

Kulturhistoriska landskapet är mycket frånvarande och platsen känns modern.

Stads- och bebyggelselandskapet är även det mycket frånvarande. Det enda som syns är en byggnad i absoluta bakgrunden.

Rekreationslandskapet är påtagligt visuellt med mycket vegetation och väl underhållna gångstråk som ger en bild av en väl underhål- len park. Däremot är bullret från omgivande trafi k kraftigt närvarande.

Trafi k- och industrilandskapet är närva- rande där framförallt bron till höger tar plats i upplevelsen.

0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3

Analys: Vy 3 från stadshuset

(17)

Natur- och skärgårdslandskapet är väl- digt uppbrutet på grund av all infrastruktur på platsen. Det går dock fortfarande att till viss del avläsa sprickdalen.

Kulturhistoriska landskapet är svagt när- varande så när som på att den ursprungliga Stockholmsvägen gick här, även om både schaktning och beläggning har förändrat vä- gen.

Rekreationslandskapet är närvarande men störs av trafi kbuller och vistelsemöjligheterna är små. Utsikter fi nns och lummigheten fi nns där på vissa ställen. Den asfalterade gångba- nan göra att platsen känns omhändertagen.

Stads- och bebyggelselandskapet är helt frånvarande och inga hus går att se på platsen.

Trafi k- och industrilandskapet är ganska påtagligt närvarande på platsen. Inte minst de båda broarna i bakgrunden tar upp mycket av upplevelsen.

0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3

Analys: Vy 4 från Islinge hamnväg

(18)

Natur- och skärgårdslandskapet går tyd- ligt att urskilja med undantag för vägbanan som tar stor plats på platsen. Att Lidingö är en ö går är läsbart och ön i stort uppfattas som grön.

Kulturhistoriska landskapet består en- dast av enstaka byggnader av kulturhistoriskt värde syns på långt avstånd. Den moderna bilbron döljer allt vid gamla brofästet/färje- hamnen.

Rekreationslandskapet är svårt att uppfatta från bron eftersom ön hamnar på så pass långt avstånd.

Stads- och bebyggelselandskapet utgörs av siluetten av Torsvikshöjden samt en mer samlad bebyggelse söder om den på branten.

Trafi k- och industrilandskapet är totalt dominerande i på denna plats. Vägbanan är bred och dessutom upphöjd så att mycket av resten av landskapet döljs.

0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3

Analys: Vy 5 från brofästet på Stockholmssidan

(19)

Natur- och skärgårdslandskapet är svagt närvarande där viss vegetation fi nns på platsen. Endast på andra sidan Lejonvägen från centrum fi nns samlad vegetation.

Kulturhistoriska landskapsbilden består av äldre bebyggelse i bakgrunden av bilden.

Rekreationslandskapet kan skönjas i för- och bakgrunden men saknar kontinuitet och kvalitet. Det mesta på nordöstra sidan om Le- jonvägen är privat tomt.

Stads- och bebyggelselandskapet är fram- trädande i centrumdelen där husen ligger i liv med gatan och kvarteret är sammanhängande.

I övrigt är stads- och bebyggelselandskapet splittrat på platsen.

Trafi k- och industrilandskapet tar stor plats med en stor parkering och förhållande- vis breda gator.

0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3

Analys: Vy 6 mot Lidingö centrum

(20)

Natur- och skärgårdslandskapet tar upp ett stort visuellt intryck inte minst p.g.a. vattnet. Upplevelsen av Lidingö som ö är påtaglig och de branta klipporna vid Torsvikshöjden karaktäriserar skärgårdslandskapet.

Kulturhistoriska landskapet är inte sär- skilt tydligt förutom den spårvagnsbron. De äldre verksamheterna vid brofästet är inte synliga och få spår av den gamla villastaden är synliga.

Rekreationslandskapet tar ett stort visuellt utrymme men ger också ett splittrat uttryck förutom vattnet.

Stads- och bebyggelselandskapet är när- varande men inte enhetligt. Högre hus i dalen och lägre på höjderna motverkar intrycket av de naturliga topografi ska skillnaderna.

Trafi k- och industrilandskapet består av broarnas profi ler mot vattnet och ger ett på- tagligt men smidigt intryck i landskapsbilden.

0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3

Analys: Vy 7 från norra Djurgården

(21)

Natur- och skärgårdslandskapet är svårt att se från cykelbron förutom vattnet. Man kan skönja delar av sprickdalen och Torsvikshöj- den. Det faktum att man stå på en bro på väg till en ö gör känslan av skärgård närvarande.

Kulturhistoriska landskapet r svagt repre- senterat i vyn. Endast enstaka kulturhistorisk bebyggelse fi nns.

Rekreationslandskapet är till största del bestående av vattnet. Gång- och cykelbron har stora värden som rekreationsmiljö och promenad. Det blir ett rekreationslandskap, med vatten runt och stora utblickar åt sidorna.

Stads- och bebyggelselanskapet är närva- rande men delvis osammanhängande. Siluet- ten på Torsvikshöjden är framträdande liksom stadens utbredning på branten till höger i bild.

Trafi k- och industrilandskapet är klart dominerande på grund av broarna med olika höjd.

0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3

Analys: Vy 8 från västra Lidingöbron

(22)

Natur- och skärgårdslandskapet är på- tagligt på platsen men delar av det är mycket uppdelat på grund av infrastrukturen. Den naturliga dalgången kan upplevas men den är sönderskuren av infrastrukturen.

Kulturhistoriska landskapet represente- ras endast av de karaktäristiska lamellhusen i Torsvik. Den tidigare bebyggelsen i dalen märks inte av.

Rekreationslandskapet är tydligt framträ- dande visuellt men saknar vistelseplatser och störs av buller.

Stads- och bebyggelselandskapet är när- varande men dolt bakom vegetation och får således inte någon framträdande roll. Bebyg- gelsen ger ett splittrat intryck.

Trafi k- och industrilandskapet är närva- rande men blir inte visuellt dominerande på grund av att vägarna ligger lägre i topografi n.

0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3

Analys: Vy 9 från utsiktplats i sprickdalendalen

(23)

Natur- och skärgårdslandskapet är visu- ellt dominant och i förgrunden gör sig den ursprungliga branten påmind. I är bilden splittrad mellan hus och infrastruktur utan sammanhållen vegetation.

Kulturhistoriska landskapet består av en- staka byggnader men med en tydlig siluett vid branten vilket tydliggör den på platsen. Dock förtar motorvägen upplevelsen av det på platsen.

Rekreationslandskapet ger ett visuellt in- tryck men störs av buller och för smala stråk utan vistelseytor. Detta är dock en magnifi k utsiktsplats.

Stads- och bebyggelselandskapet har en tydlig siluett och ger ett samlat intryck längs kammen.

Trafi k- och industrilandskapet tar stor vi- suell plats inte minst på grund av att vägarna försöker jämna ut topografi n vilket ger upp- höjda vägar.

0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3

Analys: Vy 10 från utsiktplats på Torsvikshöjden

(24)

I analysen av vyerna kring Lidingö Centrum - Torsvik ser vi att landskapsbilden är mycket splittrad och sönderslagen, i huvudsak av vägsys- temet, men även bebyggelselandskapet är disparat och dåligt sammanhållet. Stads- och bebyggelselandskapet ger en blandad bild där bebyggelsen på vissa platser förstärker topografi n och på andra neutraliserar. På samma sätt fi nns bebyggelse som tydligt ligger i gatuliv medan annan är långt indragen från gatan, ofta på samma platser. Natur- och skärgårdslandskapet är delvis läsbart kring brofästet men mycket stört av infrastrukturen.

Ön upplevs främst på håll innan man kommer på bron. Precis vid brofästet fi nns dock en känsla av att köra in i en ”grön port”, men denna är mycket kortvarig. Rekreationslandskapet är påtagligt svagt i alla vyer vanligast på grund av buller eller brist på större sammanhängande områden. Här fi nns knappt några platser för rekreativ vistelse, dock enstaka utsiktsplatser. Samma sak gäller det äldre kulturlandskapet, som är i princip oläsbart.

Gamla Stockholmsvägen är knappt läsbar och av den tidigare bebyggelsen i sprickdalen mellan Torsvikshöjden och Herserud syns bara enstaka husgrunder men de är obefi ntliga i landskapsbilden. Den landskapstyp som dominerar Lidingö Centrum - Torsvik är således trafi k och industrilandskapet, huvudsakligen skapad under senare delen av 1900-talet.

Ser man till den kvantitativa bedömningen i form av betyg talar de samma tydliga språk: trafi k- och

industrilandskapet är överlägset dominerande i området och rekreationslandskapet är i stort sett obefi ntligt förutom utsikter från vissa platser. Även kulturhistoriska landskapet är mer eller mindre osynligt i den samlade landskapsbilden. Totalbe- tygen för respektive landskapstyp visar hur tydliga dessa är i det analyserade området medan totalbetygen för respektive vy kan ge en indikation på hur mångskiktade platserna är, framförallt i relativ bemärkelse. Det är tydligt att de vyer som har ett förhållandevis mångskiktat landskap är desamma som ligger utanför Lidingö och utsiktsplatsen på Torsvikshöjden, med undantag för vy nummer sex.

Det är alltså utanför Lidingö eller platser utforma- de främst för utsikt som den mest mångfacetterade landskapsbilden kan läsas, inte i de vardagliga spåren.

Analys: Slutsatser

Samtliga tio vyer som har analyserats.

Samlad tabell för alla vyer och dess betyg. Högt totalbetyg per vy betyder i de fl esta fall en diversifi erad landskapsbild. totalbetygen för respektive landskapstyp visar i vilken utsträckning de är förekommande i de olika vyerna.

6

2 3 10

4 9 1

8 7

5

Natur- och skärgårdslandskapet Kulturhistoriska landskapet Rekreationslandskapet Stads- och bebyggelselandskapet Trafi k- och industrilandskapet

Totalt

2

1

0

2

1

3

1

4

1 2

5 10

1

6 Totalt

Vyer

Betyg

3

7

2 14

8

1

9

1 1 0 1 0 1 1 1 1 1 8 0 0 1 1 0 0 2 1 0 2 7 2 2 1 0 1 2 2 2 1 2 15 3

8 3

6 2

5 2

5 3

5

2

9 3

7 2

10 3

9

25 2

5

(25)

(26)

Vad gäller landskapsbilden så fi nns följaktligen stora förbättringar att göra, för att skapa ett mer mångskiktat och djupare landskap som berättar om Lidingös olika identiteter. För att åstadkomma det på bästa sätt bör man både minska trafi k- och industrilandskapets dominans och höja de andra landskapstypernas närvaro. Kulturhistoria är ju av naturen svårt att återskapa men bebyggelse och rekreation kan man med ganska enkla medel och starka strategier förstärka. Natur- och skärgårds- landskapet är svårt att förändra men bilden av det går att förbättra genom att till exempel konsekvent jobba med vattenkontakt och att tydliggöra strandlinjen.

Ser man till de ställda målen i översiktsplanen och i varumärkesarbetet för Lidingö kan man krasst konstatera att det är en bit kvar till att dessa blir uppfyllda. Varumärkets utgångspunkt i hälsa är inget som går att förknippa med hur landskapsbilden för Centrum – Torsvik ser ut idag. De landskapstyperna med genomgående lägst betyg är rekreationslandskapet, det kulturhistoriska landskapet samt i viss utsträckning natur- och skärgårdslandskapet. Men dessa är också de som borde vara framträdande sett till varumärke och ställda mål.

Synteskartan tydliggör de skarpaste dragen i landskapet i Centrum Torsvik. Den väl defi nierade porten av trädridåer och förkastningsbranter är det mest centrala i landskapet och ger området och

Lidingö sin karaktär. Ovanför trädridåerna och förkastningsbranterna sträcker sig en tydlig bygg- nadssiluett och bakom den ligger byggnadsmassan utom synhåll. Rekreationsmiljöer med särskilda vistelsevärden är förutom de två parkerna även två utsiktsplatser som är förlagda vid porten till Lidingö. Det blir uppenbart med synteskartan att de stora kvalitéerna i landskapet fi nns kring området defi nierat som porten till Lidingö. I övrigt är landskapet sönderdraget av all infrastruktur och byggnader, med få undantag, tillåts inte vara stadsrumsskapande utan bidrar i stället till ett än mer splittrat intryck.

(27)

(28)

Konsekvensanalyser

Alternativ ”Storstadsport”

Tre plan- och volymskisser har tagits fram av White Arkitekter i samråd med Spacescape och Lidingö stad för att undersöka potentiella eff ekter på landskapsbilden. Dessa har illustrerats från samma vy från Lidingöbron mot brofästet och

”porten till Lidingö”, vyn är att jämföra med vy 1 och 5 i nulägesanalysen. Samma analysmetodik används som för nuläget.

0 1 2 3 0 1 2 3

0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3

Natur- och skärgårdslandskapet går fortfarande att urskilja. Lidingön är fortfarande tydlig tack vare topografi n och en tydlig strandlinje.

Portens trädridåer är dock skymda vilket på- tatgligt minskar känslan av den gröna porten.

Det kulturhistoriska landskapet, som från början är mycket svagt, kan sägas försvagas ytterligare. Punkthusen på Torsviksberget syns inte längre som uppstickande i grönskan.

Rekreationslandskapet är svårt att uppfatta från bron eftersom ön hamnar på så pass långt avstånd. Kring brofästet kommer säkerligen rekreationslandskapet att förbättras med den nya strandparken.

Stads- och bebyggelselandskapet får en ny framtoning i landskapsbilden i detta alternativ. De stora byggnadsvolymerna skapar en stadsport i skala med innerstaden, säkerligen blir det en jämlik pendang med Norra Djur- gårdsstadens nya stadsbebyggelse.

Trafi k- och industrilandskapet är fortfarande dominerande på denna plats. Dess dominans förtas dock av den nya bebyggelsen, och får en något mer underordnad betydelse i porten till Lidingö.

(29)

Alternativ ”Småstadsport”

0 1 2 3 0 1 2 3

0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3

Natur- och skärgårdslandskapet går fortfarande att urskilja. Ön är fortfarande tydlig tack vare topografi n och en tydlig strandlinje. Vis- sa av portens trädridåer är dock skymda vilket delvis minskar känslan av den gröna porten.

Det kulturhistoriska landskapet, som från bör- jan är mycket svagt, kan sägas försvagas ytterligare. Punkthusen på Torsviksberget syns inte längre som uppstickande i grönskan. Dä- remot tillkommer bebyggelse som bättre över- enstämmer med Lidingös småstadsidentitet.

Stads- och bebyggelselandskapet får en ny framtoning i landskapsbilden i detta alternativ. De nya uppbrutna byggnadsvolymerna skapar en varierad småstadsport i Lidingö- skala.

(30)

Alternativ ”Höghusport”

0 1 2 3 0 1 2 3

0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3

Natur- och skärgårdslandskapet går fortfarande att urskilja. Ön är fortfarande tydlig tack vare tydlig strandlinje, däremot förtas topografi n av de höga husen. Vissa av portens trädridåer är skymda vilket delvis minskar känslan av den gröna porten.

Det kulturhistoriska landskapet, som från början är mycket svagt, kan sägas försvagas ytterligare. Punkthusen på Torsviksberget syns inte längre som uppstickande i grönskan.

Stads- och bebyggelselandskapet får en ny framtoning i landskapsbilden. De nya höga husen skapar en helt nytt landskap som inte stämmer med varken Lidingös eller Stock- holms identitet. Det är inte stad som skaps här.

(31)

Vy från bron mot Lidingö.

Noll-alternativ ”Utgångsläget”

Natur- och skärgårdslandskapet är närvaran- de med tät vegetation över branter i karaktä- ristiskt skärgårdslandskap. Upplevelsen av ön och vattnet är tydlig.

Det kulturhistoriska landskapet representeras av ett antal hus från Torsvik på den norra branten som har ett stort kulturellt värde.

Men av den gamla bebyggelsen i dalen syns ingenting.

Stränderna är gröna men de domineras av vägar och spår.

Stads- och bebyggelselandskapet är svagt närvarande om än något splittrat. Eftersom all bebyggelse ligger bakom vegetation minskar identiteten av stad medan det faktum att siluetten präglas av bebyggelse ger motsatt eff ekt.

Trafi k- och industrilandskapet är väldigt dominerande i denna vy. En bred upphöjd väg som svänger lätt, med en underliggande väg.

0 1 2 3 0 1 2 3

0

1

2

3

0

1

2

3

0

1

2

3

(32)

RekommendaƟ oner

Med utgångspunkt i landskapsanalysen av nuläget och av alternativen samt varumärket Lidingö och de mål och värden som beskrivits i översiktspla- nen så rekommenderas följande sju stadsbygg- nadsstratergier med hänsyn till landskapsbilden kring Lidingö Centrum - Torsvik.

1. Förstärk förkastningsbranter och öns topografi

Förkastningsbranterna kring brofästet är mäktiga och tål stora anläggningar och byggnader, så som bron och vägarna idag. Eventuell ny bebyggelse bör utformas så att det förstärker branternas form och är rumsbildande. Känslan av ön i skärgården är inte känslg för bebyggelse.

2. Förstärk strandlinjen med grönska

Strandlinjen har en avgörande betydelse för öns identitet. Denna bör förstärkas som grön bård och rekreationsstråk längs vattnet för att tydliggöra skärgårdsön och hälsoidentiteten.

3. Ta bort och minska väginfrastruktur Väginfrastrukturen som den idag är utformad strider mot varumärket och andra mål. Bron har en viktig symbolisk betydelse men när den väl landat på ön bör vägkaraktären minskas.

4. Utveckla en småskalig karaktär i hela området

Med småskalig karaktär menas en bebyggelse som är uppbruten i mindre volymer. Det betyder också ett gaturum som har trottoarer och tätt med lokaler i bottenvåningar. Om porten till Lidingö och bro- fästet bebyggs bör det göras med en varierad och småskaligt, uppbruten bebyggelse.

5. Skapa en sammanhållen tydlig port vid brofästet

Idag är porten till Lidingö vid brofästet grön men dominerad av väginfrastruktur. Antingen bibehålls den ”gröna port” eller så bebyggs den och då bör den nya bebyggelsen vara sammanhållen och inte utgöra enstaka byggnader.

6. Ta tillvara trädridåerna kring brofästet Trädridående kring brofästet konstituerar den

”gröna porten”. Det är positivt om känslan av denna gröna port kan bibehållas, främst i den närmaste miljön kring själva brofästet.

7. Ta tillvara byggnadssiluetten kring Tors- vik

Ny bebyggelse bör ta hänsyn till bebyggelsen på Torsviksberget och kring Torsviks centrum.

(33)