Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg • Besöksadress: Östra Madenvägen 4, Hallonbergen
Telefon: 08-706 80 00 • Organisationsnummer: 212000-0175 • kommunstyrelsen@sundbyberg.se • www.sundbyberg.se
Kommunstyrelsen
Samhällsbyggnads- och serviceförvaltningens underlag - Inbjudan från Stockholms stad att lämna synpunkter på Cykelstaden - Cykelplan för Stockholm 2021
Sammanfattning
Stockholm stad inbjuder i skrivelse den 4 maj 2021 Sundbybergs stad att lämna synpunkter på Cykelstaden - Cykelplan för Stockholm 2021.
Cykelplanen tar avstamp i Stockholms översiktsplan. Inriktning är att öka såväl antalet som andelen cyklister, genom att göra det enklare och säkrare att cykla.
Cykelplanen pekar bland annat ut ett primärt cykelnät. Cykelplanen ska vara ett planeringsunderlag för hela Stockholms stad i trafikplanering, fysisk planering, stadsutveckling med mera.
Sundbybergs stad ser sammanfattningsvis positivt på förslaget till cykelplan och ser fram emot att följa genomförandet.
Sista dag att svara på remissen är den 30 augusti 2021. Sundbybergs stad har begärt och beviljats anstånd till och med den 16 september 2021. Cykelstaden – Cykelplan för Stockholm 2021 har remitterats till stadsmiljö- och tekniska nämnden för yttrande.
Bakgrund
Stockholm stad inbjuder i skrivelse den 4 maj 2021 Sundbybergs stad att lämna synpunkter på Cykelstaden - Cykelplan för Stockholm 2021.
Remisstiden har förlängts och sista dag att svara på remissen är nu den 31 oktober 2021.
Ärendets beredning
Inbjudan från Stockholms stad avseende att lämna synpunkter på Cykelstaden - Cykelplan för Stockholm 2021 har remitterats till Stadsmiljö- och tekniska nämnden. Remissen har remitterats inom staden till stadsmiljö- och tekniska nämnden.
Beskrivning av remissförslaget
Planen är en revidering av den tidigare cykelplanen från 2012. Den nu aktuella planen innebär en anpassning till förändrad trafiklagstiftning och till nya typer av fordon som elcyklar, lastcyklar, elsparkcyklar med mera, samt till nya planerings- ideal. Det senare exemplifieras med strategin för offentliga rum och arbetet med levande Stockholm, av konceptet hälsosamma gator i London och målet om hundra procent cykelbara gator i Paris. Cykelplanens huvudsakliga inriktning ligger dock fast: att öka såväl antalet som andelen cyklister genom att göra det enklare och säkrare att cykla.
Cykelplanen tar avstamp i Stockholms översiktsplan (se figuren), som beskriver att Stockholm ska vara en ledande cykelstad genom att planeringen sker utifrån cykelplanen. Ökad cykling sägs i remisshandlingen bidra till alla målen i
översiktsplanen: En växande stad, En sammanhängande stad, God offentlig miljö och K limatsmart och tålig stad. Nya länkar för cykeltrafik kan specifikt också bidra till att koppla samman staden och öka möjligheterna till stadsliv i lokala centrum genom större flöden av cyklister.
Syftet med cykelplanen är att lägga fast en långsiktig inriktning för cykelplaneringen.
Planen ska vara ett planeringsunderlag för hela Stockholms stad i trafikplanering, fysisk planering, stadsutveckling med mera. Den anger planeringsinriktningar, sätter mål för cykeltrafikens utveckling och beskriver de åtgärdsområden där det krävs insatser för att nå målen.
Ett huvudsakligt cykelnät pekas ut, bestående av primära stråk och huvudnät med rekommenderad standard, bredder och utformning i nätets olika delar.
Tyngdpunkten ligger på utbyggnaden av det primära cykelvägnätet, som i stor utsträckning även sammanfaller med det regionala cykelnätet. Cykelplanen har även uppföljningsbara mål, bland annat att barns cyklande ska öka och att upplevelse av Stockholm som en bra cykelstad ska öka. En slutlig version av Cykelstaden – Cykelplan för Stockholm 2021 fastställs i kommunfullmäktige i Stockholms stad.
Samhällsbyggnads- och serviceförvaltningens bedömning
Cykelstaden – Cykelplan för Stockholm 2021 är en väl utarbetad plan som, om den genomförs fullt ut, har potential att skapa goda förutsättningar att nå det
övergripande målet; att öka såväl antalet som andelen cyklister.
Förslaget behandlar flera aspekter som är viktiga för ökad cykling. Exempelvis att det finns olika typer av cyklister, cykelfordon och annan mikromobilitet, med olika grad av utbyggd infrastruktur. Planen tar även genomgående upp drift- och
underhållsperspektivet, samt visar goda exempel på hur framkomligheten för cyklister kan förbättras.
Det är bra att cykeln lyfts fram inte bara som ett transportmedel, utan även som en del av vardagslivet. Cyklister ska både kunna bidra till och kan dra nytta av ett attraktivt stadsliv. Tillsammans med övriga planeringsinriktningar ska
stadslivsperspektivet utgöra en av grunderna för att genomföra cykelplanen.
Konsekvensen av att det finns olika slags cyklar och cyklister skulle dock kunna lyftas fram ännu tydligare, bland annat mot bakgrund av ambitioner att synliggöra barnperspektivet inför beslut. Det handlar bland annat om möjligheter att cykla i trygga miljöer, ofta korta sträckor. Cykel och annan mikromobilitet behöver även ses som ett viktigt led i en transportkedja i samspel med andra färdmedel, framför allt inom kollektivtrafiken.
Det finns en stor potential att genom planering och utformning av det fysiska stadsrummet bidra till en levande stad med människovänliga gator, där cykling underlättas - tillsammans med tillräckliga ytor för gående och vistelse, kollektivtrafik och grönska. Samtidigt är det en ambition som i realiteten handlar om att prioritera och göra avvägningar mellan intressen, i varje specifik situation och på varje plats.
Därför är det bra att planen nämner att målbilderna ibland är motstridiga. Och att planen har som ambition att öka kunskapsunderlaget och därmed göra det lättare att göra medvetna val. Frågan är om det är tillräckligt när det kommer till konkreta projekt? Då behövs sannolikt en större tydlighet för att ge stöd för nödvändiga avvägningar. Det gäller särskilt när grönska berörs och vid kollektivtrafikens hållplatser och bytespunkter.
Det finns planer på en gång- och cykelbro mellan Lilla Alby i Sundbyberg och Mariehäll. I remissversionen framgår inte det läget utan istället är en strategisk koppling angiven längre söderut, vilken landar i Solna stad. Förvaltningen ställer sig undrande till detta och önskar ett tydliggörande. Detaljplaner på ömse sidor om Bällstaviken, i både Stockholm och Sundbyberg, har förberetts med markreservat och anpassningar (upphävande) av strandskydd för en gång- och cykelbro längre norrut. Att tillgängliggöra och fortsätta att utveckla vattenrummet med
strandpromenader och attraktiva cykelstråk är i linje med Sundbybergs stads intentioner där Bällstaviken är en gemensam mellankommunal fråga vars åtgärder och omfattning av anläggningar på ena sidan vattnet kan inverka på möjliga åtgärder på den andra. Förvaltningen ser fram mot att arbeta tillsammans med Stockholm stad rörande frågor kring vattenrummet.
Sundbyberg har liknande ambitioner som Stockholm när det gäller att underlätta cykling. Som tidigare nämnts ligger cykelplanens tyngdpunkt på utbyggnaden av det primära cykelvägnätet, som i stor utsträckning även sammanfaller med det regionala cykelnätet. Förvaltningen instämmer i att samordning behövs över kommungräns för att underlätta vägvisning med mera. Förvaltningen instämmer även i slutsatsen att rutiner för samverkan kring och samordning av processer initierade av andra a ktörer, li ksom ” pa ssa på ”-åtgärder i samband med exempelvis ledningsarbeten, kan behöva utvecklas.
Förvaltningen ser sammanfattningsvis positivt på förslaget till cykelplan och ser fram emot att följa genomförandet.
Fredrik Härdén
Förvaltningschef Emma Svensson
chef för stadsbyggnadsavdelningen
