Grammatik är en nödvändighet En läroboksanalys med fokus på grammatiska strukturer

Grammatik är en nödvändighet

En läroboksanalys med fokus på grammatiska strukturer

Författare: Zandra Kängström Handledare: Christopher Allen

Självständigt arbete II, 15 hp

Abstrakt

Syftet med den här studien har varit att undersöka vilka grammatiska strukturer som förekommer i läroböcker i årskurs 4 och hur de följer utvecklingsstadierna för grammatikinlärning i engelska. Då det är vanligt att läromedel förekommer i skolans engelskundervisning är det därför relevant att göra en analys av grammatiska strukturer i tre textböcker som används i årskurs 4. Resultatet har varit tvetydigt då läroböckerna presenterar olika grammatiska strukturer och i olika ordningar. Dock går det att se att de till viss del ändå följer utvecklingsstadierna för grammatikinlärning i engelska. Flera antaganden har diskuterats men däremot har en slutsats gjorts om att användningen av läromedel i undervisningen möjliggör att kursplanens mål följs och ger eleverna möjlighet att uppnå kunskapskraven.

Nyckelord

Grammatik, grammatiska strukturer, engelska, form, funktion, läroboksanalys, andraspråksinlärning, utvecklingsstadier, engelsk grammatikinlärning

Tack

Jag skulle vilja tacka alla personer som stöttat och hjälpt mig i det här arbetet.

Bitvis har det varit tufft att skriva ett omfattande arbete helt på egen hand men tack vare min handledare, mina kurskamrater och min familj har jag trots allt lyckats. Ingen nämnd, ingen glömd – Tack till er alla!

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

1.1 Syfte och frågeställning 2

2 Bakgrund 2

2.1 Grammatikens utbredning 2

2.1.1 Definitioner av grammatik 3

2.2 Undervisningen i engelska 4

2.2.1 Grammatik i undervisning 5

2.2.2 Undervisningsmetoder i grammatik 5

2.3 Läromedel i undervisningen 7

2.4 Sammanfattning 8

3 Teoretiskt perspektiv 8

3.1 Utvecklingsstadier vid språkinlärning 8

3.2 Utvecklingsstadier i grammatikinlärning 9

3.3 Form och funktion 10

4 Metod och material 11

4.1 Urval 11

4.1.1 Join the Quest 4 Textbook 12

4.1.2 New What’s Up? Textbook 4 12

4.1.3 Skills 4 Textbook 13

4.1.4 Avgränsningar 14

4.2 Analysmetod 14

4.3 Tillvägagångssätt 15

4.4 Etiska aspekter 15

4.5 Metodkritik 15

5 Resultat 15

5.1 Vilka grammatiska strukturer presenteras? 16 5.1.1 Substantiv, pronomen, artiklar och determinanter 16

5.1.2 Verb och olika tempus 17

5.1.3 Prepositioner 19

5.1.4 Sammansatta ord 19

5.1.5 Adjektiv 20

5.1.6 Frågeord 20

5.2 Den grammatiska strukturens ordning 20

5.3 Sammanfattning 21

6 Diskussion 21

7 Slutsats 25

7.1 Förslag på framtida forskning 26

Referenser Bilagor

1 Inledning

Det engelska språket har över tid vuxit sig större och är idag ett av de mest talade språken i världen. Enligt Skolverket (2019, s.33) finns det engelska språket omkring oss i alla möjliga vardagliga situationer. Genom att vi skaffar oss kunskaper i engelska ökar också möjligheterna för att ingå i sociala sammanhang med andra människor. I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, även kallad Lgr 11, står det att skolundervisningen i engelska ska ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper i det engelska språket samt möjligheter att utveckla en kommunikativ förmåga. Det innebär att de ska förstå engelska i tal och skrift, kunna formulera sig och anpassa språket till olika situationer, samt utveckla en språklig säkerhet (Skolverket, 2019, s.33).

För alla individer som använder ett språk är grammatiken en nödvändighet.

Det betyder att grammatiska kunskaper inom ett visst språk tillåter individer att förstå och producera det. När det talas om undervisning i grammatik är det medvetna kunskaper inom språket som står i fokus, exempelvis strukturer och terminologi (Asselin, 2002, s.52). Skolverket (2006, s.65, 73–74) skriver att språkundervisningen i svenska skolor mestadels utgår ifrån läroböcker redan från de tidiga åren i grundskolan. Fördelen med att använda läroböcker i engelskundervisningen är att de överensstämmer med läroplanens intentioner och behandlar alla moment som ska finnas med i språkundervisningen för att eleverna ska kunna uppnå kursplanens mål. Det som läroböckerna behandlar är bland annat läsförståelse, hörförståelse och grunder i grammatik (ibid).

Vidare menar Lundin (2017, s.16–17) att kunskaper om grammatiska strukturer hjälper elever att förstå språkets uttryckssida och därmed hjälper dem att reflektera över sin egen användning av språket. Dessutom gör kunskaper inom grammatik det lättare att lära sig ett nytt språk. Genom att förstå grammatiska strukturer går det att se både likheter och skillnader mellan det nya språket och modersmålet, då det går att se mönster som finns i de respektive språken.

Elevernas attityder till engelska är positiva och det beror till stor del på att det engelska språket har en betydande roll i sociala situationer över hela världen.

Trots att ämnet inte anses vara det roligaste i skolan anser dock majoriteten av eleverna att det är det ämnet som de kommer ha mest nytta av i framtiden (Myndigheten för skolutveckling, 2008, s.20–21). Eftersom engelska är ett världsspråk som det ligger i elevernas intresse att lära sig, är det därför viktigt

att de blir undervisade i språkets grammatiska strukturer för att uppfattas som trovärdiga i kommunikativa sammanhang. Därför kan det vara fördelaktigt för de undervisande lärarna att använda sig av ett läromedel för att garantera att kursplanens mål uppnås samtidigt som elevernas språkkunskaper utvecklas.

Av den anledningen är det relevant att undersöka vilka grammatiska strukturer som läroböckerna lär ut.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med studien är att ta reda på vilka grammatiska strukturer som presenteras i tre olika läroböcker för årskurs 4. Grammatiska strukturer kopplade till utvecklingsstadierna vid andraspråksinlärning kommer också att undersökas. Den här studien utgår från följande frågeställningar:

- Vilka grammatiska strukturer är det som presenteras i läroböcker för årskurs 4?

- Går det att se någon relation mellan de grammatiska strukturerna och utvecklingsstadierna vid andraspråksinlärning?

2 Bakgrund

I det här kapitlet redogörs för grammatikens historia, definitioner och förklaringar av begreppet grammatik samt hur undervisningen i grammatik har sett ut och ser ut idag. Kapitlet avslutas med en förklaring på vilket sätt läromedel kan användas i undervisningen.

2.1 Grammatikens utbredning

Grammatik har varit centrum i språkinlärning i tusentals år och redan under antiken förekom grammatik i undervisningen (Nationalencyklopedin, 2021a).

Det sades att ett språk endast bestod av grammatiska regler och att man kunde ett språk om man kände till dess grammatik. Grammatikens centrala roll har växt fram under flera sekel. Förr i tiden ansågs det bästa sättet att lära sig ett andra språk vara genom att lära sig grammatiken inom modersmålet, och det är från språket latin som vi fått ordklasserna. Under medeltiden lades stor vikt vid grammatiken i filosofi och vetenskap och det ansågs vara nödvändigt att ha grammatiska kunskaper för att utveckla sin retorik (Nassaji & Fotos, 2011, s.1–2). Under medeltiden var det kyrkorna som lärde ut den latinska grammatiken och den fick ökad betydelse under renässansen och reformationen då det ansågs vara betydelsefullt att kunna de religiösa språken, som latin då var. Senare under 1500- och 1600-talet började skolorna

undervisa på nationalspråken och i samband med det fick grammatiken en mer betydande roll (Nationalencyklopedin, 2021a).

2.1.1 Definitioner av grammatik

Nelson och Greenbaum (2015, s.5) skriver att det hör till allmänbildningen att studera grammatik. Josefsson & Lundin (2018, s.10) lyfter att ordet grammatik kan innebära olika saker. För det första kan det stå för språkkänsla, det vill säga den inre grammatiken. Det syftar till den språkliga intuition som alla språkbrukare använder sig av när de talar och skriver. Stora delar av det inre språket är omedvetet och beskrivs som en inre känsla för ordföljd och grammatiska konstruktioner som låter rätt eller fel (a.a). Den inre grammatiken kan ses som en struktur som dagligen används när vi talar, skriver, lyssnar och läser. Dessa strukturer används för att sortera och tolka information men också för att producera meningar (Lundin, 2017, s.11). Teleman, Andersson och Holm (1999, s.15) beskriver det som att ett barn lär sig sitt modersmål i ett samspel med andra människor. På det viset kommer barnet i kontakt med de omedvetna regler som beskriver hur språket ska användas och kan sedan applicera dem på det egna språkanvändandet. Den inre grammatiken växer alltså fram ur mötet med andra språkbrukare.

Grammatik kan också beskrivas som deskriptiv grammatik där fokus ligger på vilka uttalanden som är möjliga i ett språk och vilken betydelse de har (Teleman m.fl., 1999, s.16). Josefsson och Lundin (2018, s.11) förtydligar att deskriptiv grammatik beskriver hur folk skriver och talar på ett visst språk. Det kan verka oproblematiskt men ett språk förändras hela tiden, exempelvis kan nya uttryckssätt växa fram samtidigt som andra omvärderas. Diskussioner förs ständigt om vad som är talspråk respektive skriftspråk och definitionerna uppdateras ständigt. I det här fallet kommer språket i första hand och därefter reglerna (a.a.). Även Teleman m.fl. (1999, s.17) beskriver ett språk som oändligt då det finns alla möjliga uttalanden. Deskriptiv grammatik kan beskrivas som det förekommande språkbruket hos språkanvändare.

Exempelvis kan man säga To secretly admire trots att ordföljden är fel utifrån grammatiska regler.

Slutligen kan grammatik syfta till en språklig verklighet med grammatiska regler för hur något bör sägas eller skrivas, även kallad normativ grammatik (Josefsson & Lundin, 2018, s.11). Grammatik ses då som ett regelsystem som beskriver ordklasser och hur de kan sättas samman till begripliga meningar.

Det handlar också om hur ord kan formas eller ändra form för att uttrycka olika betydelser (Harmer, 2015, s.32–33). Teleman m.fl. (1999, s.17–18) skriver att

det är den normativa grammatiken som föreskriver hur språket bör användas.

Den ger människor möjlighet att förstå inom vilka ramar som språkbrukare håller sig till när de använder språket. Det är dock viktigt att inte bara läsa om grammatiska konstruktioner utan också använda dem i tal och skrift för att kunna befästa kunskaperna.

Den traditionella grammatiken delas vanligtvis in i morfologi och syntax.

Morfologi syftar till egenskaper hos ett ord som spelar roll för hur det kan användas i meningar (Nationalencyklopedin, 2021a). De minsta delarna inom ett språk som har både en uttryckssida och en innehållssida och kallas för morfem, exempelvis träd, fall, -er, -s, -et. Morfem kan kombineras till stora betydelsefulla uttryck enligt de grammatiska reglerna, exempelvis trädet faller.

En text eller längre meningar kan alltså bygga på flera morfem (Teleman m.fl., 1999, s.30). Det finns även ett regelsystem som bestämmer hur ord kan sättas samman till fraser och meningar, som kallas för syntax. Det fokuserar på satsläran och den viktigaste konstruktionen är nominalfrasen, som ofta är byggt runt ett substantiv, och satsen. Den syntaktiska relationen mellan satsens ord visas med böjning, form och ordföljd (Nationalencyklopedin, 2021a).

2.2 Undervisningen i engelska

Tjernberg (2017, s.1–2) förklarar att elever utvecklar det talade språket genom att vara i kontakt och kommunicera med andra människor. Till skillnad från det talade språket utvecklas inte elevernas läs- och skrivkunnighet om de inte blir undervisade i det. De måste alltså få en förståelse för språkets beståndsdelar vilket innebär att de måste kunna utveckla sin begreppsförståelse, ordförråd och grammatiska kompetens. En utvecklande språkundervisning ska alltså uppmärksamma eleverna på olika delar av språket utifrån dess form och funktion.

Harmer (2015, s.265) skriver att engelsk språkanvändning delas upp i fyra färdigheter; läsa, lyssna, skriva och tala. Produktiva färdigheter syftar till att skriva och tala då eleverna får använda språket medan receptiva färdigheter syftar till att lyssna och läsa då eleverna tar till sig språket. Vidare menar Lundahl (2019, s.48) att färdigheterna består av fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet vilka skapar en helhet i undervisningen. Begreppet allsidig kommunikativ förmåga är också en övergripande sammanfattning av kursplanen i engelska. Harmer (2015, s.200) förklarar att det finns vissa områden att fokusera på för att kunna använda det engelska språket utan att göra några fel. Dessa områden kan vara grammatik, ordförråd, uttal och stavning.

I det centrala innehållet i läroplanen står det också att undervisningen ska utveckla ”språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer och stavning samt fasta språkliga uttryck i det språk som eleverna möter” när de lyssnar och läser, samt utveckla ”språkliga företeelser för att förtydliga och berika kommunikationen som uttal och intonation, stavning och interpunktion, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck samt grammatiska strukturer”

när de talar, skriver och samtalar (Skolverket, 2019, s.34-35). För betyget E i årskurs 6 ska eleverna i både muntlig och skriftlig interaktion kunna uttrycka sig på ett enkelt och begripligt sätt med ord, meningar och fraser, samt i muntliga och skriftliga framställningar kunna formulera sig på ett enkelt och begripligt sätt med meningar och fraser (Skolverket, 2019, s.37). För att eleverna ska nå ett godkänt betyg i engelska i årskurs 6 behöver de bland annat arbeta med grammatiska strukturer för att kunna utveckla en språklig säkerhet.

2.2.1 Grammatik i undervisning

Lundahl (2019, s.222–223) skriver att ordinlärning sker kontinuerligt genom att man arbetar receptivt och produktivt och att dessa färdigheter har stor påverkan på varandra. Ett vanligt sätt att engagera elever i sitt lärande är att uppmärksamma dem på nya ord, förklara innebörden för dem och sedan hitta passande uppgifter för att motivera dem att använda orden. På det viset utvecklas först det receptiva ordförrådet för att sedan utvecklas till att även omfatta det produktiva. Det viktiga i en lyckad grammatikundervisning är att kunna se sambandet mellan ord och grammatik samt att läraren uppmärksammar eleven på hur språket fungerar. För att utveckla elevernas språkliga säkerhet krävs det att undervisningen fokuserar både på grammatiken och ordförrådet (ibid). Även Teleman m.fl. (1999, s.19) menar att kunskaper inom grammatik är ett värdefullt redskap för att kunna lära sig nya språk då det går att göra jämförelser mellan det nya språket och modersmålet. Detta blir särskilt tydligt när språket inte talas utanför undervisningssituationerna. Slutligen skriver Tjernberg (2017, s. 8) att det är viktigt att låta eleverna arbeta tillsammans och samtala med varandra för att de ska kunna utveckla sitt metaspråk, alltså ett språk som används för att tala om ett annat språk. Det kan exempelvis syfta på ordklasserna adjektiv, substantiv och verb.

2.2.2 Undervisningsmetoder i grammatik

Harmer (2015, s.63–64) förklarar att innan 1800-talet var det vanligt att lära sig ett språk genom att lära sig vissa ord och reglerna om grammatiska strukturer, men när engelska blev ett obligatoriskt ämne i skolan insåg man att

man behövde lära sig mer för att faktiskt kunna språket. Då introducerades Grammatik- och översättningsmetoden som innebar att eleverna fick regler för grammatiska strukturer förklarade och sedan meningar som exemplifierade reglerna de lärt sig. Därefter skulle meningarna översättas till modersmålet och vice versa. Nackdelen var att språket endast låg på meningsnivå och att eleverna inte fick tala språket. En reaktion på denna metod var Direktmetoden som växte fram under slutet av 1800-talet. Den innebar att översättning av språket var helt förbjudet och fokus låg på att endast tala språket med varandra.

På det sättet lärde sig eleverna grammatiska strukturer genom att studera föremål eller bilder och beskriva deras mening (ibid).

Under 1920-talet och 1930-talet växte behaviorismen fram och satte även prägel på undervisningen i engelska. Direktmetoden övergick till att bli Audio- lingualism som baserades på ett belöningssystem för att ge eleverna goda vanor i sin språkinlärning. Övningarna innehöll allt inom språket och byggde på varandra för att eleverna stegvis skulle lära sig och dessutom minska risken för att göra några fel. Det typiska för just Audio-lingualism var att undervisningen låg på meningsnivå och att genom ständig upprepning lära sig uttala korrekt (Harmer, 2015, s.63).

Den metod som infördes efter Audio-lingualism och som är vanligt idag är Kommunikativ språkundervisning, (CLT). Där ligger fokus på hur språket används för att uttrycka sig istället för att endast fokusera på vissa områden.

Här är det alltså lika viktigt att tala språket som att kunna skriva utifrån rätt grammatiska strukturer. Eftersom CLT har ett annorlunda synsätt på vad som ska läras ut och hur det ska läras ut används det ofta som ett samlingsbegrepp inom engelskundervisningen när den syftar till att öka elevernas kommunikativa förmåga. Eftersom den här metoden skiljer sig från den traditionella grammatikundervisningen har den fått en del kritik då den anses mista noggrannhet i strävan efter flyt (Harmer, 2015, s.69–70).

Nassaji och Fotos (2011, s.4) beskriver en populär teknik att lära ut språk inom CLT som kallas för Presentation-Practice-Production Model (PPP). Modellen består av tre steg där den första är Presentation, som syftar till att lära eleverna en ny typ av grammatisk struktur. Detta sker oftast genom en text, en dialog eller en historia som innehåller den grammatiska strukturen. Huvudmålet i steget är att eleverna ska komma i kontakt med strukturen och kunna känna igen den. Därefter kommer steget Practice, som ger eleverna möjlighet att öva på den nya strukturen. Det kan vara både genom talövningar och skriftliga övningar. Målet är att eleverna ska få en förståelse för den grammatiska

strukturen för att kunna använda den i nästa steg, Production. Här blir eleverna uppmuntrade till att använda sig av den grammatiska struktur som de lärt sig för att automatiskt kunna använda den i kommunikativa sammanhang. I det här sammanhanget är Presentation och Practice de viktiga stegen i språkinlärningen (a.a). Genom att arbeta utifrån PPP kan undervisningen i grammatik konkretiseras för eleverna och även ge dem verktyg för att spontant kunna använda sig av fraserna i andra sammanhang.

2.3 Läromedel i undervisningen

I skolans språkundervisning är det lärarens och läromedlets uppgifter som påverkar undervisningens upplägg och elevernas lärande mest (Lundahl, 2019, s.175). Själva begreppet läromedel beskrivs som en resurs för lärande och undervisning. Det kan därför innebära allt från tryckta läroböcker till digitala uppslagsverk men även kulramar eller spel (Nationalencyklopedin, 2021b). I den här studien kommer begreppen lärobok och textbok att användas och de syftar till tryckta upplagor i papper.

I ämnet engelska är det vanligt att läroboken används som ett verktyg för att konkretisera målen ur styrdokumenten. Förutom att läroböckerna i engelska är indelade i tematiska kapitel bygger de också på ordinlärning och grammatiska strukturer. Eftersom läroboken har en stor inverkan på elevernas språkinlärning är därför dess utformning viktig. Det som avses då är exempelvis hur texterna kan bearbetas för att anpassas till eleverna eller hur mycket utrymme som ges till kommunikation och samarbete i texterna och uppgifterna (Lundahl, 2019, s.175–176). Förutom att läroböckerna i engelska grundar sig på styrdokumenten har de också andra funktioner. Bland annat skapar de en kontinuitet i undervisningen och erbjuder en färdig struktur.

Dessutom finns det ofta olika nivåer på uppgifterna vilket i sin tur kan gynna elevernas individuella språkutveckling då de kan befinna sig på olika nivåer (Skolverket, 2006, s.92). Harmer (2015, s.225,227) menar att läroböckerna presenterar de grammatiska strukturerna efter den nivå som eleverna bör ligga på, men att beskrivningar av en specifik grammatisk struktur kan vara förenklad för att vissa elever inte ska bli förvirrade. På det viset kan lärare använda läroböckerna som stöd när de ska förklara eller svara på elevernas komplexa frågor. Lundin (2017, s.64) förklarar att eleverna kan ha svårt för att förstå undervisningen i grammatik om de inte får omfattande förklaringar från läraren. Därför är det bra att grammatiken i läroböckerna lärs ut i ett sammanhang som gör avtryck hos eleverna och får en funktion. Det är alltså lättare att förstå funktionen om en situation kopplas till ett innehåll.

2.4 Sammanfattning

Grammatik har varit centrum för språkinlärning i åratal och kan ses på olika sätt. När vi talar om grammatik i undervisningen syftar det till den normativa grammatiken som fokuserar på språkets uppbyggnad och föreskriver hur språket bör användas. I samband med att det engelska språket har blivit ett världsspråk har också den engelska grammatikundervisningen och dess undervisningsmetoder blivit central i språkinlärningen. I skolan är engelska ett ämne som eleverna anser sig ha nytta av i framtiden och för att utveckla deras språkliga säkerhet behöver de bli undervisade i bland annat språkets grammatiska strukturer. Vidare är det vanligt att språkundervisningen utgår från läroböcker därför att de erbjuder en färdig struktur och grundar sig på kursplanens mål.

3 Teoretiskt perspektiv

I det här avsnittet redogörs för de teorier som ligger till grund för arbetet. Först redogörs för utvecklingsstadierna vid andraspråksinlärning och vid engelsk grammatikinlärning. Därefter förklaras vad form och funktion innebär när de sätts i samband med grammatiska strukturer.

3.1 Utvecklingsstadier vid andraspråksinlärning

Det finns en teori om att språkbrukare passerar ett antal utvecklingsstadier i sin språkinlärning. För individer som ska lära sig sitt modersmål syns inte utvecklingsstadierna då språkinlärningen är knuten till individens kognitiva utveckling i ett samspel med sin omgivning. När individer ska lära sig ett annat språk har de redan utvecklats kognitivt och deras upplevelse av det nya språket kommer att skilja sig från andra individers upplevelser. Dessutom har individerna sedan tidigare kännedom om sitt eget språk och dess mönster för att bilda meningar. Trots detta har det visat sig att andraspråksinlärare, oavsett modersmål, passerar utvecklingsstadier som liknar varandra (Lightbown &

Spada, 2015, s.45–46).

Haynes (2007, s.29–30) förklarar att det finns fem utvecklingsstadier för andraspråksinlärning i engelska. Det första stadiet kallas för Preproduction och innebär att språkinlärarna kan ta till sig språket, men ännu inte kan producera det. Uppskattningsvis består deras ordförråd av ungefär 500 ord vid det här stadiet. Det är vanligt att språkinlärarna uppmärksamt lyssnar på språket och att de får upprepa ord och fraser. Ellis (1997, s.20) kallar stadiet för en tyst period då språkinlärarna lär sig språket mestadels genom att bara

lyssna och läsa. Haynes (2007, s.30–31) skriver att genom att känna igen ord från modersmålet och göra kopplingar kommer inlärarna att kunna gå vidare till nästa stadium, som kallas Early Production. Där kan språkinlärarna befinna sig i upp till sex månader och då utvecklas deras ordförråd till omkring 1 000 ord. Språkinlärarna börjar också att kunna använda vissa av orden på ett fungerande sätt i tal och skrift. Dock är det ofta en- eller tvåordsfraser som de använder sig av. Ellis (1997, s.21) förklarar att i det här stadiet har språkinlärarna svårt för att säga fullständiga meningar och att de utelämnar ord. Dock går det ofta att förstå vad de menar ändå.

Det tredje stadiet kallas för Speech Emergence och där utvecklar språkinlärarna sitt ordförråd till cirka 3 000 ord. De kan även kommunicera med andra genom enkla meningar och ställa enkla frågor, som ibland kan vara inkorrekta. Däremot förstår de många ord och kan förstå mycket av det som sägs i sin omgivning. Intermediate Fluency kallas det fjärde stadiet och handlar om att språkinlärarna kan använda mer komplexa meningar när de skriver och talar och de kan börja dela sina tankar och uttrycka sina åsikter.

Här har även deras ordförråd ökat till upp mot 6 000 ord och det är vanligt att de försöker förstå komplexiteten i språkets grammatik. När språkinlärarna når det sista stadiet, Advanced Fluency, kan de tala språket ungefär som att det vore deras modersmål. Dock kan det ta många år innan den kognitiva förmågan inom språket har utvecklats helt (Haynes, 2007, s.34–35).

Utvecklingsstadium Namn Kännetecken

1 Preproduction Kan repetera ord och

meningar

2 Early Production Kan producera ord på ett fungerande sätt 3 Speech Emergence Kan producera enkla

meningar och fraser 4 Intermediate Fluency Kan producera komplexa

meningar, uttrycka åsikter och dela tankar 5 Advanced Fluency Kan producera språket

flytande

Tabell 1. Beskrivning av utvecklingsstadier för andraspråksinlärning i engelska

3.2 Utvecklingsstadier i grammatikinlärning

Vidare skriver Ellis (1997, s.21–23) att det också finns en bestämd ordning vid inlärningen av grammatiska strukturer i engelska. För att fastställa ordningen valde forskare ut flera grammatiska strukturer som skulle studeras i språkanvändningen hos andraspråksinlärare. Det som studerades var

exaktheten hos språkinlärarna när de använde de valda grammatiska strukturerna. Det visade sig att andraspråksinlärarna som studerades var mest exakta i användningen av progressivt presens, substantiv i plural och kopula.

Därefter följde artiklar, oregelbundna verb i dåtid och slutligen regelbundna verb i dåtid. Då det var andraspråksinlärare med helt olika modersmål, åldrar och tidigare erfarenheter av språket som studerades gick det att fastställa att det fanns en bestämd ordning i andraspråksinlärningen.

Lightbown och Spada (2015, s.47) delar in ordningen i fyra steg. Det första steget innebär att språkinlärarna lär sig verb i progressivt presens, substantiv i singular och plural samt kopula. I det andra steget lär de sig använda hjälpverb och artiklar. Det tredje steget fokuserar på att lära ut oregelbundna verb i preteritum och det fjärde steget lär ut regelbundna verb i preteritum, verb i presens som utförs av tredje person i singular och ägande form.

Figur 1. Beskrivning av inlärningsstadier i grammatik

Det är också viktigt att förstå att utvecklingsstadierna inte är slutna bara för att språkinlärare når ett högre stadie. Det är vanligt att kunskaper från tidigare stadier finns kvar och att språkinlärare kan göra uttalanden utifrån nivån på de olika stadierna. Med andra ord byggs utvecklingsstadierna på och går in i varandra (Lightbown & Spada, 2015, s.56). Trots att andraspråksinlärare passerar utvecklingsstadierna går det att se att modersmålet har en viss påverkan på språkinlärningen. Exempelvis språkinlärare som talar ett språk som betecknar ägande former med ’s kommer ha lite lättare att lära sig det på engelska (Lightbown & Spada, 2015, s.47). Dock menar Ellis (1997, s.25) att vissa grammatiska strukturer kan vara enklare att lära sig än andra, och att det kan förklara varför vissa strukturer används med mer exakthet än vad andra gör.

3.3 Form och funktion

Josefsson och Lundin (2018, s.62–63) menar att ett språk kan bestå av flera dimensioner, och form och funktion är två av dem. Genom att lära sig och förstå dimensionerna kommer också den grammatiska förståelsen att öka.

Lundahl (2019, s.212) förklarar att det finns ett intimt samband mellan ord och grammatik, eftersom ett ord kan stå tillsammans med flera andra. Att förstå

och använda ett ord förutsätter att vi vet hur det fungerar utifrån meningsbyggnaden och hur ordet är böjt. Genom att se hur ett ord fungerar i en text kan elever utveckla kunskaper om vilka former och funktioner de kan ha.

Den dimension som handlar om form syftar till vilken form som orden har, alltså om de är sammansatta, böjda, etc. (Josefsson & Lundin, 2018, s.62–63).

Lundin (2017, s.170) beskriver hur form fokuserar på hur ord kan böjas på olika sätt medan funktion förklarar hur orden kan användas i meningar och fraser. Även Lundahl (2019, s.101) skriver om hur funktion syftar till handlingar som utförs med språket. Nelson och Greenbaum (2015, s.10) beskriver det som att formen är ”skådespelaren” medan funktionen är ”rollen”

den spelar.

För att förtydliga kan det handla om ordet ”fråga”, som är en form av ett ord.

Vidare kan det ändra form och böjas till ”frågade”, ”frågar” eller sättas samman med ett annat ord. Funktionen är att använda ordet i ett sammanhang, exempelvis att ”frågar om vägen” eller ”frågade om lov”. När man arbetar med form och funktion kan målet vara exempelvis att eleverna lär sig olika verb i progressivt presens eller futurum. För att elever ska kunna förstå ett språk krävs det alltså att de ska kunna se skillnaden på form och funktion men också att kunna använda dem i olika sammanhang. Ett sätt att lära sig form och funktion är genom PPP (se avsnitt 2.2.1).

4 Metod och material

För att besvara frågeställningarna kommer en kvalitativ analys att genomföras av tre läroböcker för årskurs 4. Fejes och Thornberg (2019, s.35) beskriver att vid en kvalitativ analys undersöker forskaren systematiskt sitt insamlade material för att organisera det och kunna söka efter mönster. Forskningen som den här studien bygger på är mestadels kvalitativ då dess fokus är att hitta samband och mönster mellan läroböckerna. Däremot finns det en kvantitativ komponent i studien då det är tre läromedel som analyseras.

4.1 Urval

Samtliga läroböcker har funnits på den skola där min senaste VFU genomförts vilket gör att det finns en god kännedom om deras upplägg och organisation.

I den här undersökningen har urvalet i och med det varit strategiskt. Alvehus (2013, s.67) förklarar att i alla undersökningar behövs någon form av urval och strategiska urval är utformade utifrån de ställda forskningsfrågorna.

Böckerna är uppdelade i kapitel som innehåller olika texttyper och teman. Det som är typiskt för samtliga tre böcker är att det finns någon typ av ruta eller uppslag som fokuserar på grammatiska strukturer och språkets uppbyggnad.

För att få en övergripande bild av de tre läroböcker som analyserats presenteras de här nedanför.

4.1.1 Join the Quest 4 Textbook

Join the Quest 4 är en textbok med sex tematiska kapitel som består av flera olika texttyper. Samtliga kapitel består av en eller flera sidor som kallas för

”Language Work” och innehåller material som är kopplat till språket. Dels finns det förklaringar på engelska av nya grammatiska strukturer, dels muntliga övningar och frågor att diskutera. Boken gavs ut 2016 av förlaget Liber och är skriven av Anne Helene Røise Bade, Maria Dreyer Pettersen och Kumi Tømmerbakke.

Figur 2. Exempel på sidorna “Language work” i Join the Quest 4 s.14-15

4.1.2 New What’s Up? Textbook 4

New What’s Up? 4 innehåller sju tematiska avsnitt som i sin tur är uppdelade i mindre kapitel. I varje kapitel finns det flera ”fokusrutor” som presenteras i samband med en text och fokuserar på språket. De flesta rutorna innehåller grammatiska strukturer som presenteras med engelska exempel samt en svensk förklaring sist. Den här boken gavs ut 2018 av Sanoma Utbildning och är skriven av Maria Göransson, Agneta Hjälm, Karl-Erik Widlund och Andy Cowle.

Figur 3 och 4. Exempel på ”fokusrutorna” i New What’s Up? 4 s.24 och s.35 Copyright Annie Boberg och Sanoma Utbildning

4.1.3 Skills 4 Textbook

Textboken Skills 4 är uppdelad i fyra avsnitt med tre tematiska kapitel i varje.

Kopplat till varje kapitel finns det ett uppslag som kallas för ”Goodie bag”

som dels presenterar förekommande ord från kapitlet, användbara fraser och grammatiska strukturer. Grammatiken kan kopplas till texterna i kapitlet men de presenteras utan några ingående förklaringar. Skills 4 gavs ut 2018 av Natur

& Kultur och är skriven av Fiona Miller, Maria Olsson och Rebecka Ungh Wolf. Illustrationerna publiceras med godkännande av illustratören och Natur

& Kultur.

Figur 5. Exempel på sidorna ”Goodie bag” i Skills 4 s.62–63 Copyright Li Rosén och Natur & Kultur

4.1.4 Avgränsningar

Läromedlen Join the Quest 4, New What´s Up? 4 och Skills 4 består av en textbok, en arbetsbok och en lärarhandledning. Eftersom studiens tid är begränsad till 10 veckor har jag valt att endast analysera förlagens textböcker.

Böckerna är utgivna på olika förlag och samtliga är relevanta att analysera då de inte är äldre än 5 år och fortfarande används i dagens skolor.

4.2 Analysmetod

Att analysera ett material innebär det att den stora mängden data minskar för att kunna tolkas och se mönster. En kvalitativ forskning baseras på en induktiv analysmetod vilket betyder att forskaren utifrån sin empiri kan beskriva, tolka och förklara en företeelse (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013, s.146–147). Den metod som används för att analysera materialet är konstant jämförande textanalys som kommer att förklaras.

En kvalitativ textanalys kan analysera en text utifrån tre dimensioner. Den första dimensionen analyserar författarens text och söker svar på vilka innebörder som författaren lagt till. Den andra dimensionen analyserar textens form och innehåll och fokuserar på dess språkliga, litterära och innehållsmässiga innebörd. Den tredje dimensionen analyserar textens budskap i förhållande till det omgivande samhället (Fejes & Thornberg, 2019, s.195). Den här analysen kommer baseras på den andra dimensionen då den analyserar läroböckernas språkliga och innehållsmässiga innebörd.

Det vanliga arbetssättet i en analys är att forskaren systematiskt kategoriserar empirin för att kunna se teman och mönster och sedan beskriva specifika företeelser (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013, s.147). Den här analysen har sin utgångspunkt i den normativa grammatiken för att se vilka grammatiska strukturer som presenteras i läroböckerna. Vidare har jag använt mig av en tabell för att kunna tolka och se mönster i det insamlade materialet (se bilaga 1). Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013, s.150) menar att forskaren bör ha en bred kunskap om ämnet som studien riktar sig på vid både den empiriska insamlingen och i analysprocessen.

Den konstant jämförande metoden utgår från den insamlade empirin för att generera en teori eller göra en koppling till en teori som redan existerar.

Empirin kodas och grupperas genom summeringar som forskaren gör. Genom att forma kategorier och söka kopplingar kommer en teoretisk modell att bildas. Under hela analysen är det vanligt att den insamlade empirin jämförs och att forskaren ofta får nya teoretiska idéer (Eriksson Barajas, Forsberg &

Wengström, 2013, s.149–150). De mönster som visas i tabellen kommer att kopplas till de teoretiska perspektiven som nämndes i föregående avsnitt.

4.3 Tillvägagångssätt

För att se vilka grammatiska strukturer som presenteras gjordes en överblick över läroböckernas uppslag och fokusrutor som fokuserar på språket. Dessa sammanställdes sedan i en tabell (se bilaga 1). Utifrån tabellen gick det att analysera vilka grammatiska strukturer som presenterades i läroböckerna och dessa infördes sedan i tabellen. Därefter gick det att göra jämförelser mellan de grammatiska strukturer som presenterades i läroböckerna. Dessutom gjordes en analys av vilken ordning som de grammatiska strukturerna presenterades i. Resultatet i analysen gick sedan att diskutera i förhållande till studiens teoretiska perspektiv.

4.4 Etiska aspekter

Vetenskapsrådet (2011, s.6) skriver ett det finns fyra grundläggande krav som gäller för att skydda individen vid forskning. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Eftersom den här studien är en läromedelsanalys och inte kommer hantera några persondata behöver inte kraven tas hänsyn till. Däremot har läromedelsförlagen blivit kontaktade och tillfrågade om deras läroböcker får vara med i studien, samt om bilder från böckerna får publiceras. Samtliga förlag har gett tillåtelse till det.

4.5 Metodkritik

Den här analysen bygger på tre textböcker inom en årskurs och fokuserar endast på grammatik. Av den anledningen går det inte att dra några generella slutsatser för hela läromedelsserien eller för andra textböcker i engelska.

Vidare kan det hända att analysen är baserad på mina tolkningar och att någon annan hade fått ett annat resultat om analysen skulle gjorts igen.

5 Resultat

I det här avsnittet kommer studiens resultat att presenteras och studiens frågeställningar kommer att besvaras. Först kommer de grammatiska strukturerna som hittades att redovisas och därefter kommer ordningen på de grammatiska strukturerna att presenteras. Utifrån detta kommer likheter och skillnader mellan läroböckerna att bli synliga och kan diskuteras i nästa avsnitt.

5.1 Vilka grammatiska strukturer presenteras?

Det som går att säga efter att ha sammanställt alla grammatiska strukturer i en tabell är att det sammanlagt presenteras ungefär 20 stycken strukturer i böckerna. Läroböckerna presenterar mellan 10–15 stycken grammatiska strukturer vardera, så det är alltså ingen av böckerna som presenterar samtliga 20. För att förtydliga är det (också) endast de uppslag och fokusrutor med grammatiska strukturer som analyserats och inga andra sidor i böckerna.

5.1.1 Substantiv, pronomen, artiklar och determinanter

Samtliga läroböcker presenterar nya ord, som substantiv, på flera ställen men när det kommer till hur substantiv skrivs i plural skiljer sig resultatet mellan böckerna. I Join the Quest 4 finns det inget avsnitt som tar upp hur substantiv skrivs i plural. Däremot nämns flera substantiv i singular i samband med att andra grammatiska strukturer presenteras. Vidare presenterar New What’s Up?

4 hur substantiv i plural ska skrivas. Då står det ett par meningar med substantiven ”cat” och ”rabbit” som sedan skrivs i plural för att visa att ordet ska avslutas med -s. Under meningarna står det en förklaring på svenska som beskriver strukturen. I Skills 4 finns det också ett uppslag om hur substantiv skrivs i plural. På sidan finns flera olika bilder som stöd för att tydliggöra poängen. Exempelvis finns det en bild på en väska och under står det ”one bag”, och bredvid finns det en bild på två väskor där det står ”two bags” med -s i fet stil. Dessutom visas det även bilder på glas och persikor för att påvisa att ord som slutar på -s, -x, -sh och -ch ska avslutas med ändelsen -es.

I samband med substantiv som står i singular eller plural presenteras också

”there is” och ”there are”. Vilken som ska användas i en mening bestäms om substantivet står i plural eller inte. Join the Quest 4 förklarar den här strukturen på engelska, följd av ett antal meningar som konkretiserar grammatiken och slutligen en uppgift som ger möjlighet att öva på vilken form som ska användas. Även New What’s Up? 4 tar upp den här strukturen och då är det i samband med flera meningar på engelska och en svensk förklaring på slutet.

Skills 4 gör på samma sätt genom att skriva flera meningar med ”there is” och

”there are” men däremot står det inget mer än så.

Personliga pronomen används istället för namn på personer, djur eller saker för att undvika upprepningar. I engelskan använder man ”I”, ”you”, ”he”,

”they” etc. Join the Quest 4 presenterar samtliga åtta pronomen och har även gjort en uppdelning i de som är i singular och de som är i plural. Det står även en beskrivning på engelska om att personliga pronomen kan ersätta substantiv och en påminnelse om att ”I” ska skrivas med en stor bokstav. I varken New

What´s Up? 4 eller i Skills 4 presenteras personliga pronomen med några ingående förklaringar utan mer i samband med att andra grammatiska strukturer tas upp. I båda böckerna presenteras de bland annat i samband med kopulor och de primära hjälpverben ”to do” och ”to have”. Det är endast New What’s Up? 4 som går igenom possessiva pronomen, alltså något som betecknar ett ägande. Dock är det endast possessiva pronomen i tredje person, det vill säga ”his” och ”her”, som boken tar upp och inte något ur första och andra person.

Vidare skriver samtliga böcker om artiklar. Både Join the Quest 4 och New What’s Up? 4 tar upp obestämda och bestämda artiklar. Båda böckerna förklarar regeln för när ”a” eller ”an” ska sättas framför substantivet vid obestämda artiklar och hur ”the” ska användas vid bestämda artiklar. Den enda skillnaden mellan dessa två är att Join the Quest 4 skriver alla förklaringar på engelska medan New Whats Up? 4 förklarar på svenska. Skills 4 däremot tar endast upp obestämda artiklar och då är det fyra exempelmeningar men ingen mer förklaring till vad det handlar om.

Slutligen är determinanter en grammatisk struktur som endast förekommer i boken New What’s Up? 4. Då är det är endast ”this” och ”that” som presenteras och dessa står i singular. De kan även skrivas som plural, men det är inget som förekommer i någon av böckerna.

5.1.2 Verb och olika tempus

Kopula är ett primärt hjälpverb som samtliga läromedel presenterar. Den innebär engelskans ”to be” och på svenska ”att vara”. På svenska blir ordet

”är” medan det på engelska motsvarar orden ”am”, ”are” och ”is”. På engelska är det valet av personligt pronomen i meningen som bestämmer vilken kopula som ska användas. Join the Quest 4 beskriver strukturen på engelska och genom att ge flera engelska exempel. Dessutom uppmuntras eleverna till att bilda egna meningar med de kopulor de precis lärt sig. Längre fram i boken beskrivs även strukturen i preteritum med en kort förklaring att ”am” och ”is”

byts ut till ”was” och att ”are” byts ut till ”were”. Därefter följer ett antal meningar som visar på hur verbet ”to be” ska skrivas i preteritum. I New What’s Up? 4 förklaras strukturen med flera exempelmeningar på engelska tillsammans med en svensk översättning och sedan en svensk förklaring underst. I Skills 4 presenteras strukturen utan någon förklaring, men däremot finns det flera fraser där orden ”am”, ”are” och ”is” är skrivna med fet stil.

”To have” anses också vara ett primärt hjälpverb och som presenteras i samtliga läroböcker. Böckerna ger exempel på hur de skrivs i första, andra och

tredje person i singular och plural och själva verbet är skrivet med fet stil för att uppmärksamma skillnaden mellan ”have” och ”has”. Vidare har Join the Quest 4 en tillhörande uppgift som uppmanar eleven att ställa frågor som innehåller hjälpverbet medan Skills 4 har tillhörande fraser för att öva.

Det sista primära hjälpverbet som presenteras är ”to do” och även den finns i samtliga böcker. I Join the Quest 4 finns det ett uppslag som handlar om verbet där det på första sidan står meningar ur första, andra och tredje person i singular och plural. På den andra sidan står det frågor och svar som innehåller

”do” eller ”does”. Negationerna ”do not” och ”does not” förekommer också i dessa frågor. Däremot finns det inga förklaringar till uppslaget. New What’s Up? 4 behandlar både ”do” och ”does” men de förekommer på olika sidor i boken, dock inom samma kapitel. Först presenteras ”do” och ”do not” och några sidor längre fram presenteras ”does” och ”does not”. Båda innehåller engelska meningar som följs av förklaringar på svenska. Även boken Skills 4 presenterar den här grammatiska strukturen där första, andra och tredje personer står i ordning och verbet står efter i fet stil. Här presenteras även negationerna ”do not” och ”does not” och slutligen står ett antal fraser för att öva och se hur de används i olika situationer.

Efter att ha presenterat de primära hjälpverb som hittats kommer nu fokus att riktas mot verb i olika tempus. Först ut är verb i presens som är en handling som sker precis just nu. I den här formen står verbet i infinitiv, med undantag för tredje person i singular då ändelsen -s ska läggas till på verbet. Den här grammatiska strukturen förekommer i samtliga läroböcker. Join the Quest 4 presenterar strukturen genom åtta olika meningar som behandlar verbet genom både första, andra och tredje person i både singular och plural. Däremot står det ingen förklaring utan en följdfråga om varför vissa verb har ändelsen -s medan andra inte har det. I New What’s Up? 4 presenteras grammatiken genom första och tredje person i singular, men det är bara i första person i plural som presenteras. Verbhandling i presens utförd av andra person i singular och plural är alltså inget som förekommer i boken. Efter några exempelmeningar som behandlar grammatiken följer en svensk förklaring. Slutligen presenterar Skills 4 den grammatiska strukturen genom att använda sig av verbet ”play”

för att sedan skriva det i första, andra och tredje person både i singular och plural. Ändelsen -s som används i tredje person i singular är skriven i fet stil för att ändringen ska bli synlig. Vidare står det ingen utförligare beskrivning.

Verb i progressivt presens beskriver en pågående handling eller situation. Den bildas genom att ett personligt pronomen står med dess kopula som följs av ett

verb med ändelsen -ing. Till exempel I am hiding. Den här strukturen presenteras inte i boken Join the Quest 4 men däremot beskrivs den i New What’s Up? 4. Då beskrivs den ur första, andra och tredje person i både singular och plural, följt av en svensk förklaring. Skills 4 tar också upp strukturen men däremot har kopulorna ersatts med hjälpverben ”love”, ”hate”

och ”like”.

Verb i futurum beskriver en handling som kommer att ske i framtiden. Detta tempus kan bildas genom hjälpverben ”going to” eller ”will” samt huvudverbet i infinitiv. Exempelvis I am going to swin eller I will miss you.

Inget av dessa verb finns presenterade i boken Join the Quest 4 men däremot finns de i de andra böckerna. New What’s Up? 4 tar upp formen ”going to”

och beskriver den i samband med flera meningar skrivna i första, andra och tredje person i singular och plural, följt av förklaringen att det är något som ska eller kommer att hända. Vidare tar Skills 4 upp den andra formen ”will”

och har även den skrivit verbet i första, andra och tredje person i singular och plural. Negationen ”will not” förekommer även i det här sammanhanget. Det står även ett antal fraser som innehåller verbet men däremot ingen utförlig förklaring.

När det kommer till regelbundna och oregelbundna verb i preteritum, alltså imperfekt och perfekt particip, är det endast boken Join the Quest 4 som behandlar dessa. Först beskrivs regelbundna verb med förklaringen att de ska ha ändelsen -ed följt av flera exempel där ändelsen är skriven i fet stil. Vidare beskrivs oregelbundna verb med förklaringen att det inte går att lägga på ändelsen -ed och att de ändrar form. Här beskrivs 12 oregelbundna verb som bland annat ”said”, ”saw”, ”broke” och ”found”.

5.1.3 Prepositioner

Det är endast läroboken Skills 4 som presenterar prepositioner. I det här fallet är det prepositioner som beskriver var ett objekt befinner sig, exempelvis ovanpå, bakom eller bredvid. Dessa har beskrivits genom flertalet bilder på en hund som befinner sig i olika positioner vid sin hundbädd. Under varje bild står det vilken preposition som hör till stället hunden befinner sig på.

Exempelvis står hunden bredvid sin hundbädd och under står ordet ”beside”.

Längst ner på sidan står frågan ”Where is the dog?” samt ett par meningar som ger möjlighet till att öva på att besvara frågan med rätt preposition.

5.1.4 Sammansatta ord

I samtliga böcker beskrivs också sammansatta ord i olika sammanhang. Bland annat är det ord som ”I’m”, ”there’s”, ”what’s”, ”you’ll” och ”we’ve”. Dessa

förklaras i böckerna genom att både ha orden stående för sig samt hur de ska stå om de sätts ihop. Däremot är det bara Join the Quest 4 och New What’s Up? 4 som förklarar att dessa sammansatta ord ska används i talat språk och att de annars ska skrivas ut. Vidare är det endast New What’s Up? 4 som förklarar vilken funktion apostrofen har i sammanhanget.

5.1.5 Adjektiv

Adjektiv och dess böjningar tas endast upp i boken Join the Quest 4. I boken beskrivs först vad adjektiv betyder och i vilka sammanhang de används i.

Sedan används adjektivet ”strong” som böjs till ”stronger” och ”the strongest”

i samband med både bilder och meningar där ändelserna är skrivna med fet stil. Under bilderna finns en tabell med flera adjektiv skrivna i positiv, komparativ och superlativ. Dessutom innehåller tabellen svenska förklaringar på hur adjektiven böjs beroende på deras stavningar, antal stavelser eller om de är oregelbundna.

5.1.6 Frågeord

Typiska frågeord som förekommer i engelskan är ”how”, ”what”, ”where”,

”who”, ”when”, ”which” och ”why”. Trots att dessa förekommer i meningar och fraser i både Join the Quest 4 och Skills 4, är det endast New What’s Up?

4 som faktiskt presenterar dem i en fokusruta. I början av boken presenteras

”what”, ”where”, ”who”, ”when” och ”why” i olika meningar tillsammans med förklaringen att de flesta frågeorden börjar med wh-. Senare längre bak i boken förekommer samma frågeord men då har även orden ”how” och

”which” tillkommit.

5.2 Den grammatiska strukturens ordning

Det resultat som går att se angående vilka grammatiska strukturer som finns i böckerna är att vissa skiljer sig från varandra medan andra är lika varandra.

Däremot skiljer sig böckernas upplägg och vilken ordning som grammatiken presenteras i. I den här delen presenteras resultatet med en tillhörande tabell över ordningen som den grammatiska strukturen förekommer i respektive textbok.

Ordningsföljd Join the Quest 4 New What’s Up? 4 Skills 4 1. Personliga

pronomen

Possessiva pronomen Substantiv i plural

2. To be Sammansatta ord To be

3. Verb i presens Determinanter Artiklar (obestämda) 4. Artiklar Substantiv i plural There is/are

5. To do Frågeord To have

6. ^{To have Artiklar} Prepositioner

7. Adjektiv To be Verb i presens

8. There is/are To do (Do) To do

9. Regelbundna verb i preteritum

To do (Does) Verb i progressivt presens

10. To be i preteritum Verb i presens Sammansatta ord 11. Oregelbundna verb

i preteritum

There is/are Verb i futurum (will)

12. Verb i progressivt

presens

13. ^{To have}

14. Verb i futurum (going

to)

15. ^Frågeord

Tabell 2. Redovisning av den grammatiska strukturens ordning i respektive böcker

5.3 Sammanfattning

Det resultatet visat är att det finns många skillnader mellan de analyserade läroböckerna beträffande vilka grammatiska strukturer som presenterats, hur de presenteras och vilka former som tas upp. De grammatiska strukturer som samtliga har presenterat har varit obestämda artiklar, verb i presens, sammansatta ord, there is/are, kopula och de primära hjälpverben to have och to do. Angående vilken ordning som den grammatiska strukturen presenteras i finns det inte många likheter mer än att verb i futurum presenteras långt bak i New What’s Up? 4 och Skills 4.

6 Diskussion

I den här delen kommer studiens resultat att diskuteras i relation till de teoretiska perspektiven. Dessutom kommer de likheter och skillnader som visades i föregående avsnitt att diskuteras.

Det teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån beskriver ett antal utvecklingsstadier som andraspråksinlärare går igenom oavsett deras tidigare erfarenheter av språket. Haynes (2007, s.29–31) och Ellis (1997, s.20–21) beskriver det första stadiet, Preproduction, som en tyst period då språkinlärarna tar till sig språket genom att läsa och lyssna. Dessutom är repetition av ord och meningar vanligt eftersom de ännu inte har förmågan att producera språket själva. I det andra stadiet som kallas för Early Production har språkinlärarna ett större ordförråd och kan producera språket på ett

fungerande sätt, även om vissa meningar är ofullständiga och ord utelämnas.

Då läroböckerna som analyserats i studien är ämnade för årskurs 4 går det att se kopplingar till både det första och andra stadiet i andraspråksinlärningen.

Samtliga böcker som presenterar grammatiska strukturer gör det oftast i samband med fraser som behandlar strukturen. På det viset kommer eleverna i kontakt med den nya grammatiska strukturen, för att sedan kunna sätta in den i ett sammanhang. Då fraserna är fullständiga uppmanar de även till upprepning och möjligtvis kan de tillhörande förklaringarna hjälpa eleverna att reflektera över hur de själva kan använda sig av den grammatiska strukturen i den egna språkanvändningen. Däremot skriver Join the Quest 4 på vissa ställen följdfrågor eller uppgifter som uppmanar eleverna att tala fritt, vilket kan kopplas till det andra stadiet där språkinlärarna börjar producera språket.

Vidare är det upp till den undervisande läraren att välja om diskussionsfrågorna ska diskuteras på engelska, om fraserna som står i böckerna ska användas för repetition eller om undervisningen ska genomföras på något annat sätt. Då läroböckerna som analyserats i den här studien är riktade mot årskurs 4 kan antagandet göras att de övriga utvecklingsstadierna kommer att behandlas senare när eleverna går i högstadiet eller på gymnasiet.

Då har de dessutom de språkkunskaper som krävs för att undervisningen ska kunna övergå till att bli mer avancerad.

En annan intressant iakttagelse är att uppslagen och fokusrutorna som behandlar grammatik kan kopplas till den typiska undervisningstekniken Presentation-Practice-Production Model. Nassaji och Fotos (2011, s.4) beskrev modellen där Presentation innebar att en ny grammatisk struktur introducerades för som de sedan skulle öva på i steget Practice så att de sedan kunde använda det på egen hand i följande steg, Production. Det som går att koppla till textböckerna är steget Presentation då eleverna blir introducerade till en ny struktur inom språket och även i Join the Quest 4 och New What´s Up? 4 får de en grundläggande förklaring till hur strukturen ska användas. Då det endast är textböcker som stått i fokus i den här studien går det inte att utesluta att den tillhörande arbetsboken behandlar steget Practice som ger eleverna möjlighet att själva få öva på vad de blivit presenterade till. Precis som Nassaji och Fotas (2011, s.4) säger är stegen Presentation och Practice de viktiga stegen i språkinlärningen som ska leda till det sista steget, Production, där eleverna spontant ska kunna producera språket i andra sammanhang. Då kursplanen för engelska genomsyras av strävan att utveckla en kommunikativ förmåga kan den här undervisningstekniken bli synlig i

engelskundervisningen, framför allt om undervisningen arbetar utifrån text- och arbetsböcker.

Då form och funktion är relativt abstrakta begrepp är det troligtvis inget som eleverna blir uppmärksammade på, men i samband med språkinlärning ligger ändå ett fokus på dessa två. När eleverna blir presenterade för en ny grammatisk struktur får de även se vilka former strukturen kan generera.

Exempelvis kan ”to be” bli både ”am”, ”is” och ”are”. I samtliga böcker presenteras formen av ett ord men dess funktion uppmärksammas på olika sätt.

Som tidigare nämnts brukar Join the Quest 4 ofta presentera grammatiska strukturer i samband med förklaringar, följdfrågor eller exempelmeningar.

Även boken New What’s Up? 4 gör på liknande sätt genom att visa flera meningar som innehåller den nya grammatiska strukturen samt en förklaring.

Vad beträffar Skills 4 brukar nya grammatiska strukturer presenteras och i vissa fall följer även ett antal fraser som behandlar strukturen. Genom att visa upp flera olika meningar och fraser blir eleverna uppmärksammade på ordets funktion och inte bara på dess form. Dessutom får de se att ordet kan användas i flera olika sammanhang, vilket också visar på dess funktion. Trots att eleverna inte blir uppmärksammade på form och funktion får de ändå en kännedom om dem redan i årskurs 4, vilket de sedan kommer att bära med sig till högre årskurser. Även Lundin (2017, s.64) skriver att när grammatik lärs ut i ett sammanhang sätter den ett avtryck hos eleverna som gör att de förstår funktionen lättare.

Vad beträffar den ordning som de grammatiska strukturerna presenteras i finns det inga tydliga likheter mellan böckerna, men däremot går det att se hur de till viss del följer utvecklingsstadierna i engelsk grammatikinlärning. Relativt tidigt i Join the Quest 4 presenteras kopula, substantiv i plural och verb i presens. Därefter presenteras de primära hjälpverben och artiklar och sedan kommer regelbundna och oregelbundna verb i preteritum. Verb i progressivt presens återfinns i det första steget av grammatikinlärningen men dessvärre finns det inte någonstans i boken. Däremot introduceras verb i presens utförd av tredje person tidigt i boken och i utvecklingsstadierna har den strukturen placerats i det sista stadiet. Lightbown och Spada (2015, s.41) skriver att det är vanligast att språkinlärare får lära sig om oregelbundna verb i preteritum innan de får lära sig om regelbundna verb i preteritum. I det här fallet presenteras regelbundna verb i preteritum före oregelbundna verb i preteritum, men däremot finns de i samma uppslag och går lite in i varandra. New What´s Up? 4 introducerar substantiv i plural tidigt i boken, följt av artiklar, kopula och det primära hjälpverbet ”to do”. Därefter kommer verb i presens, verb i

progressivt presens och sedan det primära hjälpverbet ”to have”. Ellis (1997, s.23) skriver att utifrån den bestämda ordningen vid grammatikinlärning lär sig språkinlärare först verb i progressivt presens, substantiv i plural och kopula. Boken New What´s Up? 4 behandlar samtliga grammatiska strukturer som Ellis nämner men däremot finns de på helt olika ställen i böckerna och det är många grammatiska strukturer som finns däremellan. Vidare introducerar Skills 4 kopula och substantiv i plural först och därefter artiklar och det primära hjälpverbet ”to have”. Sedan kommer verb i presens, det primära hjälpverbet ”to do” och verb i progressivt presens. I det här fallet följer Skills 4 utvecklingsstadierna med undantag för verben i olika tempus, då de introduceras i en helt annan ordning.

Däremot finns det fler grammatiska strukturer som inte nämns i utvecklingsstadierna vid grammatikinlärning och därför går det inte att säkert fastställa hur läroböckerna faktiskt överensstämmer med den bestämda ordningen. Exempelvis tar några av böckerna upp verb i futurum medan de inte alls nämns i något utvecklingsstadium. Dessutom tar Join the Quest 4 upp regelbundna verb i preteritum, oregelbundna verb i preteritum och adjektiv i komparativ och superlativ vilket ingen av de andra böckerna tar upp. Av den anledningen går det därför inte att dra någon generell slutsats för samtliga böcker då de inte är organiserade på samma sätt. Vidare kan också ett antagande göras att de grammatiska strukturer som inte tas upp i läroböckerna, exempelvis adverb, kommer att behandlas senare under elevernas år i grundskolan. Det är värt att påminnas om att läroböckerna som analyserats riktar sig mot årskurs 4 och att elevernas språkkunskaper inte är välutvecklade ännu.

Utvecklingsstadierna i den grammatikinlärning som ligger till grund för studien är dessutom abstrakta och det kan vara en anledning till att strukturerna förekommer på olika ställen i boken. Även Lightbown och Spada (2015, s.57) beskrev hur utvecklingsstadierna går in i varandra och hur språkinlärare kan producera språket utifrån de olika stadierna. Det som emellertid kan sägas utifrån studien är att samtliga av de analyserade textböckerna tar upp de flesta av de grammatiska strukturerna som återfinns i de olika utvecklingsstadierna.

Då böckerna är inriktade på årskurs 4 kan det dessutom finnas en möjlighet att utvecklingsstadierna blir synligare över tid när eleverna utvecklat sina språkkunskaper. Möjligtvis blir eleverna introducerade till alla grammatiska strukturer relativt samtidigt men bemästrar de grammatiska strukturer som tas upp i det första utvecklingsstadiet först innan de lär sig bemästra nästa stadie.

Skolverket (2019, s.33) skriver att undervisningen i engelska har som mål att

eleverna ska lära sig att producera språket och utveckla en språklig säkerhet.

Utifrån det kan jag då konstatera att läroböckerna behandlar flera områden, som grammatiska strukturer och hur de kan användas i olika sammanhang, för att utveckla elevernas språkliga säkerhet.

Trots att den här studien riktar sig mot grammatik finns det bevis för att språk är mycket mer än så. Harmer (2015, s.63–65) har beskrivit flera undervisningsmetoder i grammatik och hur de förändrats över tid. Förr låg fokus i språkinlärning endast på grammatiska regler för att sedan övergå mer till en kommunikativ syn. Precis som tidigare nämnts genomsyras kursplanen i engelska av strävan att utveckla den kommunikativa förmågan. Det som analysen av läroböckerna visat är att de innehåller flera grammatiska strukturer som visas upp på olika sätt. Förutom att behandla grammatik omfattar böckerna också olika texttyper, nya ord och till viss del olika uppgifter. Då det är flera färdigheter som ska utvecklas, flera områden som ska behandlas och ett antal grammatiska strukturer som ska introduceras kan det vara svårt att som lärare välja ut det viktigaste innehållet i sin engelskundervisning. Harmer (2015, s.225) beskriver att läroböcker presenterar grammatiska strukturer efter den nivå som eleverna bör ligga på och att förklaringarna är anpassade för att eleverna ska förstå. Av flera anledningar kan det då vara fördelaktigt att använda sig av läroböcker i undervisningen. De flesta läromedel i engelska består av en textbok, arbetsbok och lärarhandledning, något som ger möjlighet för att bedriva en lyckad språkundervisning och möjliggör en utveckling av elevernas språkliga säkerhet. Även Lundahl (2019, s.175) har skrivit att läroböcker erbjuder en färdig struktur att följa samtidigt som de grundar sig på kursplanen för engelska. Däremot är det upp till varje lärare att själva avgöra ifall de vill använda sig av ett läromedel i engelskundervisningen eller om de vill bedriva undervisningen helt på egen hand. Målet med engelskundervisningen är att den ska behandla de områden som kursplanen nämner och att eleverna ska utveckla en språklig säkerhet som uppfyller kunskapskraven i årskurs 6.

7 Slutsats

Sammanfattningsvis går det att se att resultatet i den här studien har varit tvetydigt då de analyserade läroböckerna har presenterat olika grammatiska strukturer samt att de inte har följt exakt den bestämda ordningen vid grammatikinlärning. Dessutom har bara antaganden gjorts över att fler utvecklingsstadier vid både andraspråksinlärning och grammatikinlärning