Anbudskalkylering
Kalkylering av byte av takkonstruktion på kanslidelen av Skellefteå kommuns ishockeyhall Kopparhallen
Martin Ottosson
Bygg och anläggning, högskoleexamen 2021
Luleå tekniska universitet
Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Förord
Föreliggande examensarbete har genomförts under hösten 2020 inom Luleå Tekniska Universitets utbildning Bygg och anläggning. Jag vill börja med att tacka min VFU-handledare Jörgen Lindmark, kalkylchef för Contractor bygg, för förtroendet att även genomföra mitt examensarbete hos dem. Sedan vill jag tacka Jonny Nilimaa, universitetslektor vid Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser för alla kloka råd och för alla frågor som du besvarat. Avslutningsvis vill jag även tacka nära och kära som trott på mig genom hela uppsatsprocessen och gett mig både uppmuntran och feedback.
Skellefteå, januari 2021 Martin Ottosson
Sammanfattning
Med utgångspunkt i de praktiska erfarenheter som jag fått under min verksamhetsförlagda utbildning vid kalkylavdelningen hos Contractor bygg i Skellefteå så behandlar detta examensarbete anbudskalkylering. Jag har genomfört en kalkyl på ett byte av takkonstruktion på kanslidelen på ishockeyhallen Kopparhallen som Skellefteå kommun haft ute på avrop. Jag har även analyserat mitt anbud i förhållande till konkurrenternas och redovisar utfallet av vilket anbud som i slutändan vann upphandlingen samt ger förslag på förbättringar inför framtida upphandlingar. Syftet med detta examensarbete var att praktiskt och i skarpt läge få använda mina teoretiska kunskaper beträffande anbudskalkylering som jag förvärvat vid den verksamhetsförlagda utbildningen samt under kurserna anbudskalkylering 1 och 2 som jag läst inom ram för utbildningen Bygg och anläggning vid Luleå Tekniska Universitet. Målet med examensarbetet var att fördjupa mina egna kunskaper inom området anbudskalkylering samt att andra förhoppningsvis ska kunna inhämta grundläggande kunskap om anbudskalkylering genom att läsa denna rapport.
Innehållsförteckning
1 INLEDNING 1
1.1 BAKGRUND 1
1.2 SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR 1
1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR 1
1.4 MÅL 1
2 KUNSKAPSÖVERSIKT 1
2.1 ANBUDSKALKYLERING I TEORIN 1
3 METOD 3
4 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG 3
5 ANBUDSBERÄKNING 3
6 RESULTAT 7
7 DISKUSSION 7
7.1 SLUTSATS 7
8 LITTERATURFÖRTECKNINGOCHREFERENSER 8
9 BILAGOR 9
1 Inledning 1.1 Bakgrund
Som avslutning på utbildningen Bygg och anläggning som jag läst vid Luleå Tekniska Universitet är vi ålagda att skriva ett examensarbete inom ett delområde av utbildningen. Jag har därför valt att området anbudskalkylering vilket innebär att jag kommer att göra en kostnadsberäkning av byte av takkonstruktion på kanslidelen av Kopparhallen i Klemensnäs som Skellefteå kommun har ute på avrop. Därefter kommer jag analysera mitt anbud i förhållande till konkurrenternas och ge förslag på förbättringar inför framtida upphandlingar.
1.2 Syfte och avgränsningar
Syftet med detta examensarbete är att praktiskt och i skarpt läge få använda mina teoretiska kunskaper beträffande anbudskalkylering som jag förvärvat vid den verksamhetsförlagda utbildningen samt under kurserna anbudskalkylering 1 och 2 som jag läst inom ram för utbildningen Bygg och anläggning vid Luleå Tekniska Universitet.
Jag har valt att avgränsa detta arbete till anbudsberäkning av byte av takkonstruktion på kanslidelen av ishockeyhallen Kopparhallen som Skellefteå kommun har ute på avrop. Anledningen till att jag valde att göra en beräkning på en offentlig upphandling är att jag ser ett stort lärande i att få möjlighet att jämföra mitt anbud med övriga inlämnade anbud eftersom dessa offentliggöra i samband med att Skellefteå kommun meddelar vilket anbud som vinner upphandlingen.
1.3 Frågeställningar
1) Hur kan ett anbud genomföras?
2) Hur kan ett anbud analyseras i förhållande till konkurrenter?
3) Vilka förslag till förbättringar finns inför framtida anbudskalkyleringar?
1.4 Mål
Målet med examensarbetet är att fördjupa mina egna kunskaper inom området anbudskalkylering samt att andra förhoppningsvis ska kunna inhämta grundläggande kunskap om anbudskalkylering genom att läsa denna rapport.
2 Kunskapsöversikt
Faktainsamlingen har skett via böckerna ”Att upphandla byggprojekt” av Jan Söderberg (2011) och ”Planering och beredning av bygg- och anläggningsprojekt” av Mats Persson (2012) som jag använt under kurserna anbudskalkylering 1 och 2 samt entreprenadjuridik som jag läst inom ram för utbildningen Bygg och anläggning vid Luleå Tekniska Universitet.
2.1 Anbudskalkylering i teorin
Anbudskalkylering startar med ett förfrågningsunderlag skickas från en beställare till tänkta anbudsgivare. ”För att bilden ska bli så fullständig som möjligt förutsätts att ersättningsformen är fast pris och att entreprenadformen inte är totalentreprenad” (Söderberg, 2011, s.101). Detta medför att förfrågningsunderlaget ska beskriva entreprenaden i detalj så att entreprenörerna räknar på samma saker i anbuden. På så sätt blir anbuden jämförbara.
När entreprenören läst förfrågningsunderlaget rekommenderas hen att fortsätta läsa handlingar såsom administrativa föreskrifter, tekniska beskrivningar, ritningar, anbud, kontrakt. För att få en bra bild av arbetet och hur förhållandena ser ut på den tänkta arbetsplatsen är ett platsbesök med inblandade parter att rekommendera enligt boken. (Persson, 2012).
När inläsningen är gjort kan själva anbudskalkyleringen starta. Det första man ska göra är att fundera om arbetet kräver underentreprenörer, vilka förkortat kallas UE. Krävs detta ska en förfrågan skickas ut så tidigt som möjligt till berörda UE för att ge dem så god tid som möjligt för att göra ett ordentligt anbud. Blir UE tidsmässigt pressad finns det en risk att hen tvingas göra en överslagsberäkning som kompletteras med ett risktillägg, något som man
i möjligaste mån vill undvika eftersom det fördyrar anbudet och därmed minskar chansen att vinna upphandlingen. (Söderberg, 2011).
Det är till stor hjälp om anbudskalkylen är uppdelad efter byggdelskoder (BSAB- systemet) vilket är ett vedertaget system som finns hos Sveriges byggindustrier. Fördelen om alla använder samma system är att det blir enklare att sortera poster vid ackordsuppgörelse, tidsplaner och erfarenhetsåterföring. BSAB står för byggandets samordning AB och BSAB-systemet är uppbyggt med rubrikerna 0–99 som i sin tur är fördelade efter den ordning byggnader upprättas. (Persson, 2012). Nedan ser ni bild över byggentreprenörernas byggdelstabell tagen från Persson (2012, s.24).
Det som först beräknas när man gör en anbudskalkyl är arbetsplatsens direkta kostnader såsom material, arbete och underentreprenörer. Personen som gör anbudskalkylen, ofta kallad kalkylator, beräknar detta utifrån de ritningar, prisuppgifter och offerter hen har tillgång till. Därefter beräknas arbetsplatsens gemensamma kostnader, där ingår exempelvis bodar, maskiner och tillfällig el, vatten och städkostnader. Vid större projekt beräknas dessa kostnader oftast med ett särskilt kalkylblad där man utgår ifrån tid- och resursplanering och vid mindre projekt lägger man istället på ett schablonartat påslag. Slutligen sammanställs kostnaderna och ett påslag görs för företagets centrala och allmänna kostnader. Kostnader som ligger utanför arbetsplatsen tillsammans med
bedömning av risker och vinstmarginaler beroende på marknaden för tillfället. Det kallas också för entreprenörarvode. (Persson, 2012).
Lagen om offentlig upphandling förkortas LOU och den avser ”de åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet för att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal avseende varor, tjänster eller byggentreprenader”
(Söderberg,2011, s.147) vilket innebär att mitt anbud i detta examensarbete omfattas. Syftet med denna lag är dels att dra nytta av konkurrensen på den aktuella marknaden men även att ge leverantörer möjlighet att tävla på lika villkor i alla upphandlingar (Söderberg, 2011).
3 Metod
Utgångspunkterna för detta arbete är den teoretiska kunskap som jag förvärvat under kurserna anbudskalkylering 1 och 2 samt entreprenadjuridik och jag inleder därför rapporten med att sammanfattat beskriva dessa. Utöver detta har jag även min handledare Jörgen Lindmark som bollplank i syfte att diskutera eventuella problem om jag stöter på.
4 Förfrågningsunderlag
De dokument som ni kan se namnen på i ovanstående anbudsinbjudan finner ni som bilagor i detta examensarbete. Bilagorna 1, 2, 4, 5, 7 och 9 är konstruktionsritningar. Bilaga 3 är en funktionsbeskrivning och bilagorna 6, 8, 10 och 11 är arkitektritningar.
5 Anbudsberäkning
Jag har försökt att vara så transparent som möjligt i mina beräkningar men eftersom många delar i anbudsberäkningen omfattar företagshemligheter så har jag tvingats att utelämna exempelvis summor och nyckeltal.
Det första jag gjorde när jag började räkna på bytet av takkonstruktionen på Kopparhallens kanslidel var att läsa igenom förfrågningsunderlaget, titta igenom ritningarna och därefter utföra ett platsbesök med den tilltänkta arbetsledaren.
Contractor, som är företaget där jag praktiserat och nu skriver denna uppsats hos, arbetar i ett program som heter Bidcon. Programmet är uppbyggt efter BSAB-systemet som är känt inom hela byggbranschen där alla talar samma språk. Programmet har färdiga byggdelskoder från 0-99 och där finns också fördefinierade tidlistor, som bygger på uppföljning av liknande arbeten och ny- och ombyggnadslistan 1999, att välja på.
Det underlättar att ha en organiserad och standardiserad mängdförteckning eftersom den kommer att kunna användas vid flera tillfällen framöver ex. planering, ackordsunderlag, inköpsplanering, produktionskalkyler etcetera (Person, 2013).
Steg ett är att välja rätt byggdelskod och i detta fall börjar arbetet med att riva befintliga taket och då väljer jag byggdel 03 rivning. I byggdelarna letar jag rätt på det aktuella produktionsresultatet och om det behövs benämner jag rivningsdelarna olika, något som underlättar kalkylstrukturen och vid en kalkylgenomgång vid senare tillfällen. Detta är ett tillvägagångssätt som Person (2012) förespråkar i sin bok ”Planering och beredning av bygg och anläggningsprojekt”. När jag valt rätt produktionsresultat anger jag mängden som ska rivas i m2, m3, styck (st) eller meter (m). Se bild nedan.
Näst steg är att börja med återuppbyggandet, då väljer jag byggdel 40 som är yttertak, här väljs passande produktionsresultat efter förfrågningsunderlaget och eftersom det blir en ny takutformning med nya takutstick och takfot bli kvadraten större än vid rivningen.
Det är föreskrivet i förfrågningsunderlaget, se bilaga 3, att behålla den självbärande plåten, utifrån det tog jag fram ett förslag att regla horisontellt med 45x95 på c/c 400mm från takfoten till nocken och på det regla vertikalt med 45x220 c/c1200mm.
Jag har även valt att ha vindavledare i takfoten, isolera med lösullsisolering, inbrädning av yttertak och en underlagspapp. I recept ”parallella träåsar/papp”, se figur 1 nedan, finns förvalda produktionsresultat. Oftast får man göra om recepten genom att ta bort, lägga till eller byta ut produktionsresultaten så det passar till just det precisa projekt man räknar på just nu.
Figur 1
Nu saknas det nya takutsticken och nya takfoten och det ligger under byggdel 44, takfot & gavlar. I denna byggdel mäts det mesta sakerna i meter och här valde jag också rätt utförande efter förfrågningsunderlaget. Se figur 2 nedan.
Figur 2
När jag kände mig nöjd med de byggdelar som våra yrkesarbetare ska utföra sammanställer jag offerterna från underentreprenörer (UE) som i bästa möjliga mån skickas så snabbt som möjligt, dvs. från att vi fått förfrågningsunderlaget, för att ge UE möjlighet att göra en sån rättvis kalkyl som möjligt och undvika
”överslagsmässiga bedömningar som kompletteras med ett risktillägg i anbudet” (Söderberg, 2011, s.146).
Figur 3 nedan visar offerter från UE.
Figur 3
Därefter går jag igenom den viktiga omkostnadskalkylen där byggets omkostnader ska ingå, se figur 4 nedan. I
”ETABLERING” klickar jag i färdiginställda poster som ska etableras på arbetsplatsen såsom arbetsbarack och uppsättning av inhägnader. Under ”DRIFT” skriver jag in hur många och hur länge vi ska hyra barack, verktyg, hjälpmedel och avfallscontainer. Slutligen under ”AVETABLERING” fyller jag i vad kostnaden blir för att avetablera arbetsplatsen. Vid mindre entreprenader brukar dessa kostnader kompenseras med ett högre påslag på slutsida (Person, 2012).
Figur 4
Den näst sista sidan är sammanställningen, se figur 5 nedan. I sammanställningen summeras kalkylens innehåll med resurser och produktionsresultat. Här kontrolleras hela innehållet i kalkylen och du kan justera priser eller material efter offerter.
Figur 5
På sista sidan, som logiskt kallas för slutsidan, summeras alla mina val som jag gjort under tidigare poster. När den här sidan är ifylld har jag en färdig anbudssumma. Se figur 6 nedan.
Figur 6
Kollektivlöner: här summeras timmarna från nettokalkylen och omkostnadskalkylen, jag har möjlighet att addera eller subtrahera timmar i det blåa fältet ”etablering och diverse” jag kom fram till att arbetet skulle ta 240 timmar totalt.
Materialkostnader: Summeringen av material från nettokalkylen och offertkalkylen.
Omkostnader: Här samlas kostnaderna från omkostnadskalkylen, jag kan även vid större arbeten fylla i en kostnad för arbetsledning, platschefer, entreprenadingenjörer och resor.
UE: Underentreprenörernas sammanlagda kostnad.
Projektering: Kostnader för geoteknisk undersökning, ritningar och installationshandlingar finns möjlighet att lägga till här, enligt förfrågningsunderlaget är upphandling av byte av takkonstruktion på Kopparhallens kanslidel en totalentreprenad vilket innebär att vi ska ansvara för att konstruktionen håller och därför har jag lagt till en kostnad för att upphandla konstruktionsritningar.
Informationsres. Möjlighet att lägga till en försäkringskostnad eller bankgaranti.
Admin/vinst: Företaget väljer vilka påslag i procent som ska läggas på material, UE, omkostnader och kollektivlöner, detta ska täcka arbetsledning, administrativ personal och kontorsomkostnader.
Projektdata: Här kan kalkylatorn föra in kvadratmetern under bruttoarea och på så sätt få fram kronor per kvadratmeter, något som kan vara intressant att jämföra mot andra projekt som företagen genomfört.
När dessa poster är ifyllda är kalkylen redo för granskning av en eller flera kollegor och därefter skickas kalkyler in till beställaren.
6 Resultat
Utöver mitt anbud på 448.000.00:- SEK så hade två andra konkurrenter lämnat in anbud, se bilaga 12. Summorna på dessa anbud ser ni även nedan.
MB Skelleftebygg AB 349.000.00:- SEK Nordkust Bygg AB 444.000.00:- SEK
Så här såg resultatet av anbuden ut och som ni ser är MB Skelleftebygg AB klart billigast med sina 349.000.00:- SEK.
7 Diskussion
Jag har genom detta examensarbete visat hur ett anbud kan genomföras. Enligt funktionsbeskrivningen i förfrågningsunderlaget, se bilaga 3, så framgår det att Skellefteå kommun önskar upphandla en totalentreprenad vilket enligt Söderberg (2011) gör att anbuden inte kan jämföras på lika villkor. Eftersom Skellefteå kommun själva inte tagit fram konstruktionsritningar utan överlåtit detta på företagen innebär det att varje enskilt anbud kan ha beräknats på olika konstruktioner och anbuden blir därför inte likvärdigt jämförbara enligt lagen om LOU.
Visuellt kan man jämföra detta med att Skellefteå kommun genom denna upphandling jämför äpplen, päron och bananer medan de enbart hade kunnat jämföra äpplen om de istället upphandlat om en utförandeentreprenad.
Möjliga förbättringar som jag ser inför framtida anbudskalyleringar är att vid offentliga upphandlingar ifrågasätta upphandlingsformen innan upphandlingens avslut om förfrågningsunderlaget avser en totalentreprenad. Om beställaren trots detta vill behålla upphandlingsformen totalentreprenad så blir det extra viktigt för mig att säkerställa att jag baserar mitt anbud på den absolut billigaste konstruktionslösningen.
Att MB Skelleftebygg AB la ett så långt pris i jämförelse med mitt och Nordkust Bygg AB:s anbud tror jag till viss del beror på att de aktivt valt att dumpa priset. MB Skelleftebygg AB är en firma som hade räknat med att vinna upphandlingen av att bygga två stora förskolor men förlorade dessa när upphandlingen överklagades av en annan anbudsgivare. Därför tror jag att de just nu ha svårt att hålla sina medarbetare sysselsatta och således tror jag att de anser att det är bättre att vinna upphandlingen utan vinstmarginal för att säkra sysselsättning till sina medarbetare en tid framöver. Att mitt anbud och Nordkust Bygg AB:s ligger så nära i pris, dvs. det skiljer enbart 4000:- SEK tycker jag bekräftar att jag inte glömt ta med något i min beräkning samt att den vinstmarginal som jag räknat på är realistisk och mätbar med var våra konkurrenter ligger.
7.1 Slutsats
Syftet med detta examensarbete var att praktiskt och i skarpt läge få använda mina teoretiska kunskaper beträffande anbudskalkylering, som jag förvärvat vid den verksamhetsförlagda utbildningen samt under kurserna anbudskalkylering 1 och 2 som jag läst inom ram för utbildningen Bygg och anläggning vid Luleå Tekniska Universitet, vilket jag har fått göra genom att lämna in ett reellt anbud. Målet med examensarbetet var att fördjupa mina egna kunskaper inom området anbudskalkylering vilket jag känner att jag gjort, främst genom att använda min handledare Jörgen Lindmark som bollplank, och min förhoppning är även att läsarna av denna rapport tycker att den uppfyller sitt andra mål genom att ge grundläggande kunskap om anbudskalkylering.
8 Litteraturförteckning och referenser
Persson, M. (2012). Planering och beredning av bygg- och anläggningsprojekt. Lund: Studentlitteratur AB.
Söderberg, J. (2011). Att upphandla byggprojekt. Lund: Studentlitteratur AB.
9 Bilagor
Bilaga 1: Armering grundplatta_1.tif
Bilaga 2: Detaljer_1.tif
Bilaga 3: Funktionsbeskrivning Kopparhallen Kansli
Konstruktion Kansli:
- Platta på mark
- Limträstomme, limträpelare o balkar håller upp takkonstruktion o mellanbjälklag (kontor) 5st Limträpelare 135*220m, Limträbalk 95*360
- Yttertak med självbärande plåt, isolering, takboard, gummiduk. Låglutande takkonstruktion med sarg o takbrunnar o invändiga avlopp. Se bifogad skiss
- Undertak är nedpendlat bärverk med akustikplattor.
- Måttsatta ritningar på konstruktionen finns ej men är möjligt att mäta på plats - 8 grader taklutning på plats, 7 grader enligt ritning.
- Mått kanslibyggnad 18,65*5,75m - Fasad av fasadelement
Konstruktion tak Ishall:
- Finns inga ritningar på detta - Undertak av plåt
- Isolerat tak
- Yttertak av TRP profilerad plåt, - Snörasskydd
- Taksäkerhet, vajersystem
- takfall 18,8m delat i två plåtlängder - taklutning 13 grader
- avstånd mellan skruv-rader/läkt plåttak 2,2m
Beskrivning Problem:
- Återkommande läckage via anslutning mellan kansli o ishall (oklart om det varit kondens eller backande vatten kommande utifrån, har inte läkt in där på två år sedan vi gjort om uppvik av gummiduk o ståndplåt mellan kansli o ishall så det är inte så troligt att det varit problem med kondens)
- Invändiga avlopp fryser ihop o blir tät
- Läckage in i lokalen vid sarg mellan gummiduk o krönplåtar - Innemiljöproblem, allergiska reaktioner
Åtgärder beskrivning av nytt tak över Kanslibyggnad ihopbyggd med Ishallstak :
