Litteraturlista
Abelin, R. 1902. Den mindre trädgården. En bok för täppan och torpet. Stockholm.
Abrahamsson, H. 1974. Jordbrukets mekanisering -en detaljundersökning. Abrahamsson, H. Stu
dier i jordbrukets omstrukturering: geografiska aspekter på utvecklingen efter 1947 med exem
pel från Kronobergs och Ostergötlands län.
Lund.
Algers, B. 1998. Hälsa och beteende i fähus och ute. I Viklund, K., Engelmark, R., Linderholm,
J.
(red.). Fähus. Skrifter om skogs- och lantbrukshistoria 12. Stockholm: Nordiska museet.
Almlöf, E. 1941. Dikning samt kortfattad redogö
relse för därtill hörande lagar och förordningar I. Avlopp jämte dikningens teoretiska grunder.
Stockholm.
Andersson, I. 1982. Sveriges historia. Stockholm.
Arealinventeringen och kreatursräkningen den 1 juni 1919. 1-11. Statistiska Meddelanden bd IIl:2-3. Stockholm 1920.
Aronsson, K. 1998. Abrahamsgårdens växtföljd.
Seminarieuppsats. Avdelningen för agrarhisto
ria, Institutionen för landskapsplanering, SLU Ultuna.
Arrhenius, J. 1861. Handbok i svenska jordbruket.
Uppsala.
Axelsson,J. 1946. Foderkonservering. Stockholm.
Back, P-E. 1961. En klass i uppbrott. Den fackli
ga lantarbetarrörelsens uppkomst och utveck
ling. Malmö.
Bagge, G., Lundberg, E. & Svennilsson, I. 1935.
Wages in Sweden 1860-1930. Pt I-Il.
Beijbom, U. 1995. Mot löftets land. Den svenska utvandringen. Stockholm.
Berg, J. 1986. Kohållning i bondemiljö. Ur några tidiga mjölkningsjournaler. Fataburen 1986.
Berg,J. & Myrdal,J. 1981. Bondedagböcker. Saga och sed.
Berglund, N. & Andersson, Y. 1945. Lantbruks
maskiner och redskap. Stockholm.
Bergström, S-O. 1979. Kolonisationen på krono
parkerna i Norrbotten 1894-1950. Umeå.
Birgersson, L. 2000. "Att smida medan järnet är
varmt". En arbetsstudie utifrån smeden Johan Ekwalls bondedagbok 18 99-19 3 9. Seminarie
uppsats. Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet.
BiSOS, serie N. Jordbruk och boskapsskötsel 1861-1911.
Bjärsdal,
J.
1986. Lantbrukskooperation och Bondefack. Stockholm.
Bjärsdal,
J.
1989. Banbrytare bland bönder. Ludvig Nannesson Viktor Johansson. Stockholm.
Bjärsdal,
J.
1992. Bramstorp. Bondeledare - kohandlare - brobyggare. Stockholm.
Björklöf, S. 1999. Leksands börd. Ett familjeföre
tag genom tre generationer 1929-1999. Lek
sand.
Björkman, T. & Hessel, N. 1938. Lantbrukseko
nomiska lokalundersökningar Il: Område tillhö
rande Skånes slättbygd. Kungl lantbruksakade
miens handlingar och tidskrift.
Björkman, T. & Hessel, N. 1939. Lantbrukseko
nomiska lokalundersökningar III Område tillhö
rande Västerbottens kustland. Kungl. lantbruks
akademiens handlingar och tidskrift.
Björkman, T., Nordenborg, M. & Hessel, N. 1938.
Lantbruksekonomiska lokalundersökningar I:
Område tillhörande Närkes slätt- och skogs
bygd. Kungl. lantbruksakademiens handlingar och tidskrift.
Björlin, L. 1974. Jordfrågan i svensk arbetarrörelse 1890-1920. Arbetarrörelsens årsbok. Oskars
hamn.
Björnhag, G. 1997. De svenska husdjursrasernas historia. I Larsson, B. M. P., Morell, M., Myr
dal, J. (red). Agrarhistoria. Stockholm.
Blom, T. 1986. Angplogar i Sverige 1861-1946. En sammanställning i ord och bild. Skara.
Boberg, G. & Johannisson, K. 1986. "Styr som örnen din färd till fjällen". Svenska Turistför
eningen 100 år. STF:s årsskrift.
Bondeminnen i Halland 1998. Red. av Samuels
son, C-A. Varberg.
Bonge-Bergengren, I. 1998. Gåramålningar - ett folkligt kulturarv. Fataburen.
360 L I TTERAT URLISTA
Bonow, M. 1 935. Staten och jordbrukskrisen.
Stockholm.
Brare, P. 1 998. Minnen och hågkomster. Bråfors t,g,,nan,L.
LL!
1 998. Väst=nlond, fornminnesförening och Västmanlands läns museum. Västerås.Bringeus, N-A. 1964. Tradition och förändring i 1 800-talets skånska lanthushållning. Kristian
stads läns hushållningssällskap 1 814-1 964.
Kristianstad.
Bringeus, N-A. 1979. Jordbruk. Bringeus, N-A.
(red). Arbete och redskap. Materiell folkkultur på svensk landsbygd före industrialismen. Mal
mö.
Bruno, W. 1954. Tegelindustrin i Mälarprovinser
na 1 815-1 950. Uppsala.
Bäcklund, D. 1 988. I industrisamhällets utkant.
Småbrukets omvandling i Lappmarken 1 8 70- 1 970. Umeå.
Bäcklund, D. 1997. Strukturer, aktörer och jord
brukets modernisering. Historisk tidskrift 1 992:2.
Bäcklund, S. 1998. Krediter till jordbrukare i La
gunda härad mellan 1800-talets mitt och 1920- talets slut. Iakttagelser med utgångspunkt i bo
u ppteckningsda ta. Seminarieuppsats. Ekono
misk-historiska institutionen, Uppsala universi
tet.
Campbell, Å. 1982. Från vildmark till bygd. En etnologisk undersökning av nybyggarkulturen i Lappland före industrialismens genombrott.
Umeå.
Carlsson, M. 1994. En studie av redskapsinneha
vet i Nysätra socken 1 895-1 920. Seminarieupp
sats. Ekonomisk-historiska institutionen, Upp
sala universitet.
Carlsson, S. 1953. Lantmannapolitiken och indu
strialismen. Partigruppering och opinionsför
skjutningar i svensk politik 1 890-1 902. Stock
holm.
Carlsson, S. 1956. Bonden i svensk historia III.
Med bidrag av A. Eskeröd. Stockholm.
Cederlund, C. 0. 1962-64. Undantagsinstitutio
nen i Mönsterås socken 1860-1960. Stranda.
Centra/anstalten för försöksväsendet på jordbruks
område. 1930. Stockholm.
Cborley, G. P. H. 198 1 . The agricultural revolution in Northern Europe 1750-1 880: Nitrogen, legu
mes and crop Productivity. The Economic His-
tory Review Second series, Vol. XXXIV:l.
Collins, E. J. T. 1984. The agricultural tractor in Britain 1900-1914. Winkel, H. & Herrman, K.
(red). Die Entwicklung der Agrartechnik in 1 9.
und 20. ]ahrhundert. Ostfildern.
Dahmen, E. 1 9 50. Svensk industriell förtagarverk
samhet I. Stockholm.
David, P. A. 1 971 . The mechanization of reaping in the anre-bellum Midwest. Fogel, R. W. &
Engerman, S. L. (red). The reinterpretation of American economic history.
De femtiotvå pristagarna 1 923 vid tävlan mellan välskötta mindre jordbruk anordnad i samband med 22 allmänna svenska lantbruksmötet i Göteborg. Stockholm.
Den animaliska produktionen år 1937/1938. Sta
tistiska Centralbyrån. Statistiska meddelanden, Ser A. Band V:8.
Djurfeldt, G. 1 98 1 . What happened to the agrari
an bourgeoisie and rural proletariat under mo
nopoly capitalism. Some hypothesis derived from the classics of marxism on the agrarian question. Acta Sociologica 1 9 8 1 :3.
Djurfeldt, G. 1 994. Gods och gårdar. jordbruket i sociologiskt perspektiv. Lund.
Djurfeldt, G. 1998. Delridsbönder - en säck blan
dade potatisar. Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 35.
Djurle, 0. 1946. Nyodling. Ernest, E. (red). jord
brukslära för ungdomsskolor, jordbrukskurser och självstudium. Stockholm.
Dovring, F. 1965. Land and Labour in Europe in the twentieth century: a comparative survey of recent agrarian history. The Hauge.
Dyrendahl, S. 1 997. Arbetshästens förändrade uppgifter i jord- och skogsbruket. I Liljewall, B.
& Myrdal,
J.
(red). Arbetshästen under 200 år.Skrifter om skogs- och lantbrukshistoria 10.
Stockholm.
Edberg, R. 1986 Gurefåren och deras ursprung.
Fataburen 1986.
Edling, N. 1996. Det fosterländska hemmet. Eg
nahemspolitik, småbruk och hemideologi kring sekelskiftet 1 900. Stockholm.
Edling, N. 1998. Småjordbrukets tid - en inled
ning. Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 35.
Ekegren, H. & Hagander, H. 1938. Jordbrukets prisregleringar. Stockholm.
Ekholm, G. 1 976. Det svenska jordbruket och
folkförsörjningen under andra världskriget.
Lund.
Emigrationsutredningen bilaga V. 1910. Bygdesta
tistik. Stockholm.
Emigrationsutredningens betänkande. 1913.
Stockholm.
Eriksson, I. & Rogers, J. 1978. Rural labor and po
pulation change: social and demographic deve
lopment in east-central Sweden during the nine
teenth century. Uppsala.
Eriksson,
J.
1906. Lantbruksakademiens växtfysiologiska försöksanstalt. Till upplysning och vägledning för utställningsbesökande. Tjugon
de allmänna svenska lantbruksmötet i Norrkö
ping 1906. Stockholm.
Eriksson, J. 1913. Lantbruksbotanisk verksamhet vid Kungl. Lantbruksakademiens experimental
fält under åren 1878-1912. Stockholm.
Erixon, S. 1955-56. Betesvandringar och flyttsys
tem. Folk-Liv 1955-56.
Eskeröd, A. 1956. Jordskiftena och lantbrukets utveckling 1809-1914. Carlsson, S. 1956. Bon
den i svensk historia III. Med bidrag av A. Es
keröd. Stockholm.
Eskeröd, A. 1973. Jordbruk under femtusen år.
Redskapen och maskinerna. Stockholm.
Espeli, H. 1990. Fra hest till hestekrafter. Studier i politiske og rokonomiske rammebetingelser for mekaniseringen av norsk jordbruk 1910-1960.
Oslo.
Espeli, H. 1997. Hestens rolle i den agrare moder
nisering i Norge; fra krumtapp till utfasning.
Liljewall, B. & Myrdal, J. (red). Arbetshästen un
der 200 år. Skrifter om skogs- och lantbrukshis
toria 10. Stockholm.
Essemyr, M. 1994. Food policies in Sweden <luring the World Wars. Burnett, J. & Oddy, D.
J.
(red).The origins and development of food policies in Europe. Leceister.
von Feilitzen, U. 1890-92. Tjenare, statare och torpare. En del statistiskt material till jordarbe
tarfrågans lösning, upphemtadt, granskadt och sammanställdt af U. v. F. 1-III. Skrifter utgifna af Lorenska stiftelsen 1, 6 och 7. Stockholm.
Fjelkner, P. A. 1964. Husdjuren. Kristianstads läns hushållningssällskap 1814-1964. Kristianstad.
Fjellström, C. 1986. Kostvanor och livsmedelskon
sumtion hos sågverksarbetarfamiljer på Stocka sågverk, Hälsingland kring sekelskiftet. Semina-
rieuppsats. Etnologiska institutionen, Umeå universitet.
Fjellström, C. 1990. Drömmen om det goda livet.
Livskvalitet och matvanor i ett uppväxande in
dustrisamhälle. Umeå.
Fjellström, P. 1970. Nord- och mellansvenskt kost
håll i kulturekologisk belysning. Bringeus N-A.
(red). Mat och miljö. En bok om svenska kost
vanor. Lund.
Fjellström, P. 1985. Samernas samhälle i tradition och nutid. Stockholm.
Flach, W., Juhlin Dannfelt, H. & Sundbärg, G.
1909. Sveriges jordbruk vid 1900-talets början.
Göteborg.
Flygare, I. Andersson. 1997. Gård hushåll famil
jejordbruk. Definition och historia. Larsson, B.
M. P., Morell, M. & Myrdal,
J.
(red). Agrarhistoria. Stockholm.
Flygare, I. Andersson. 1999a. Generation och kontinuitet. Familjejordbruket i två svenska slättbygder under 1900-talet. Uppsala.
Flygare, I. Andersson. 1999b. Vilka är det som arbetar? Agrarhistoria 1.
Fogelfors, H. 1997. Växtodlingssystem - upp
komst och utveckling. Larsson, B. M. P., Morell, M. & Myrdal,
J.
(red). Agrarhistoria. Uppsala.Fogelqvist, T. 1941. Erik Axel Karlfeldt. Stock
holm.
Franck, 0. 1946. Konstgödselmedlen och deras användning. Ernest, E. (red). Jordbruks/ära för ungdomsskolor, jordbrukskurser och självstudi
um. Stockholm.
Fridlizius, G. 1957. Swedish corn export i the free trade era. Lund.
Fridlizius, G. 1985. Från spannmålstunnor till smördrittlar. Bjurling, 0. (red). Malmö stads historia fjärde delen (1870-1914).
Frykberg, R. 1959. Bondetåget 1914. Dess upp
rinnelse, inre historia och följder. Stockholm.
Frödin,J. 1925. Siljansområdets fäbodbygd. Lund.
Frödin,
J.
1931. Svenska fäbodar IL Fäbodtyperna. Svenska kulturbilder. IV: 7-8.
F rödin, J. 19 35. Svenska fä bodar I. Övergångsfor
mer inom vårt fäbodväsen. Svenska kulturbilder.
III: 5-6.
Frödin,
J.
1947. Fäbodar. Svensk uppslagsbok bd 10.Fröding, G. 1993 [1910]. Efterskörd. Gustaf Frö
dings poesi redigerad och kommenterad av Ger-
362 LITTERATURLISTA
mund Michanek. Stockholm.
Fröier, K. 1962. Akademien 150 år. Svenskt jord
bruk och skogsbruk 1913-1962. Uppsala.
Furugren, B. 1997. Arbetshästen och svensk häst
avel. I Liljewall, B. & Myrdal, J. (red). Arbets
hästen under 200 år. Skrifter om skogs- och lant
brukshistoria 10. Stockholm.
Furuland, L. 1962. Statarna i litteraturen. En stu
die i svensk diktning och samhällsdebatt. Från Oxenstierna och Almqvist till de första arbetar
diktarna. Stockholm.
Furuland, L. 1976. Statarnas ombudsman i dikten.
En bok om Ivar Lo Johansson. Stockholm.
Furuland, L. 1991. Ljus över landet. Elektrifiering
en och litteraturen. Furuland, L. Ljus över lan
det och andra litteratursociologiska uppsatser.
Hedemora.
Furuland, L. och Munkhammar, B. 1997. Autodi
dakter och arbetardiktare. Lönnroth, L., Del
blanc, S. (red). Den svenska litteraturen V. Stock
holm.
Fägerborg, E. 1986. Husdjurens Bellman. Om get
ter och getskötsel. Fataburen 1986.
Gadd, C-J. 1983. Järn och potatis. Jordbruk, tek
nik och social omvandling i Skaraborgs län 1750-1860. Göteborg.
Gadd, C-J. 2000. Den agrara revolutionen 1700- 1870. Det svenska jordbrukets historia band 3.
Stockholm.
Garnert,J. 1989. Ljus och kraft. Historien om Häl
singlands elektrifiering. Stockholm.
Garnert, J. 199 5. Rethinking visual representa tian;
notes on the folklorist and photographer Nils Keyland. Nordisk museologi 1995:2, s. 169- 190.
Gaunt, D. 1983. Familjeliv i Norden. Stockholm.
Gellerman, 0. 1958. Staten och jordbruket 1867- 1918. Stockholm.
Genrup, K. 1975. Gåsskötsel. En etnologisk stu
die med särskild hänsyn till skånska förhållan
den. Lund.
Gerard, 0. 1971. The Norrland question I: Studies in the government's and the parliament's treat
ment of the Norrland question 1892-1901. Eco
nomy and history vol 14.
Gerard, 0. 1973. Studier i regeringens och riksda
gens behandling av Norrlandsfrågan med sär
skild hänsyn till förbudslagstiftningen 1901- 1906. Economy and history vol 16.
Gerdner, G. 1966. Ministären Eden och författ
ningsrevisionen. Hadenius, S. (red). Kring demo
kratins genombrott i Sverige. Stockholm.
Germundsson, T. 1993. Landsbygdens egnahem.
Egnahemsrörelsen, småbruket och landskapet i sydsvenskt perspektiv. Lund.
Germundsson, T. 1998. Egnahem som småbruk.
Den statliga egnahemsverksamhetens omfatt
ning och utfall, med exempel från Sydsverige.
Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 35.
Gerschenkron, A. 1943. Bread and democracy in Germany. New York.
Gotlands läns hushållningssällskap 1791-1941.
1945. Minnesskrift utgiven enligt sällskapets uppdrag av dess sekreterare. Uppsala.
Grabö, P. 1951. Till frågan om den kvinnliga ar
betskraftens betydelse i jordbruksproduktionen.
Meddelanden från Jordbrukets utredningsinsti
tut nr 9.
Granlund,
J.
1938. Fäbodlag. Gruddbo på Sollerön.
Granlund, J. 1975. Julita godsorganisation 1871- 1940. Fataburen.
Grigg, D. B. 1992. The transformation of agricul
ture in the west. Oxford.
Gulbrandsen, 0. 1957. Strukturomvandlingen i jordbruket. Stockholm.
Gullander, Å. 1954. Grönt är standaret. Stock
holm.
Gustafson, G. 1998. Bolby, bodland och uttäkter.
Markanvändning i två socknar i norra Hälsing
land under 1700-talet. Seminarieuppsats. Avdel
ningen för agrarhistoria, Institutionen för land
skapsplanering, SLU Ultuna.
Gustafsson, L. 1949. Arbetskraften som produk
tionsfaktor i svenskt jordbruk. Uppsala.
Gårdlund, T. 1983. Ett världsföretag växer fram:
Alfa Laval 100 år. D 1. Förhistoria och uppbygg
nad. Tumba
Hagård, B. 1976. Nils Wohlin konservativ center
politiker. Stockholm.
Hahr, A. (red) 1915. Västmanlands läns hushåll
ningssällskap 1815-1915. Uppsala.
Hallander, H. 1994. Lantraser och andra raser.
Definitioner och andra aspekter. I Myrdal, J. &
Sten, S. (red). Svenska husdjur från medeltid till våra dagar. Skrifter om skogs och lantbrukshis
toria 5. Stockholm.
Hannerberg, D. 1971. Svenskt agrarsamhälle un-
der 1 200 år. Gård och åker. Skörd och boskap.
Stockholm.
Hansson, N. 1916. Handbok i utfodrings/ära för den praktiske landtmannen och lantbruksläro
verken. Stockholm.
Heckscher, E. F. 1926. Inledande översikt. Heck
scher, E. F., (utg) Bidrag till Sveriges ekonomis
ka och sociala historia under och e�er världskri
get. Stockholm.
Heckscher, E. F. 1976. Svenskt arbete och liv.
Stockholm.
Hedberg, T. 1924. Anders Zorn. Stockholm Hedell, 0. 1994. Från Munktells till Valmet - En
75-årig traktorepok. Stockholm.
Hedlund, S., Lundahl, M. 1985. Beredskap eller protektionism. En studie av beredskapsmålet i svensk jordbrukspolitik. Malmö.
Hellspong, M. & Löfgren, 0. 1976. Land och stad.
Svenska samhällstyper och livsformer från me
deltid till nutid. Lund.
Hellström, G. 1955. Krisår och reorganisations
problem. Svenska lantmännens riksförbund 1 905-1955. Stockholm.
Hellström, G. 1976. Jordbrukspolitik i industri
samhället - med tyngdpunkt på 1920- och 1930- talen. Stockholm.
Hellström, P. 1917. Norrlands jordbruk. Uppsala 1917.
Helmfrid, S. 1966. Jordbrukets mekanisering.
Svensk geografisk årsbok. 1966.
Hildebrand, K. 1916. De svenska statsmakterna och krigstidens folkhushållning. Översikt av åtgärder under augusti 1 914 -december 1 915.
Stockholm.
Hirdman, Y. 1983. Magfrågan, mat som mål och medel Stockholm 1 880-1920. Stockholm.
Historisk statistik för Sverige 1 . 1969. Befolkning:
1 720-1967. SCB. Stockholm.
Historisk statistik för Sverige II. 1959. Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år 1 955. SCB. Stockholm.
Hjelm, L. 1986. Lärdom på Ultuna. Lantbruksve
tenskapernas utveckling i Sverige. (Uppsala stads historia Vl:5). Uppsala.
Hjulström, F. 1940. Sveriges elektrifiering. Uppsa
la.
Hofsten, E. & Lundström, H. 1976. Swedish po
pulation history. main trends from 1 750 to 1 970.
Urval nr 8. Skriftserie utgiven av Statistiska cen-
tralbyrån. Stockholm.
Holgersson, B 1974. Cultivated land in Sweden and its growth 1840-1939. Economy and his
tory XVII.
Holmström, S. 1962. Produktionsmedelsindustri
er. Svenskt jordbruk och skogsbruk 1913-1962.
Minnesskrift utgiven av Kungl. Skogs- och lant
bruksakademien i anslutning till akademiens 150 års jubileum 28 januari 1963. Uppsala.
Hoppe, G. & Langton,J. 1994. Peasantry to Capi
ta/ism. Western Östergötland in the nineteenth century. Cambridge.
Håkansson, A. 1997. Dränering, sjösänkning och ängsvattning. Larsson, B. M. P., Morell, M. &
Myrdal, J. (red). Agrarhistoria. Uppsala.
Hägerstrand, T. 1953. Innovationsförloppet ur korologisk synpunkt. Lund.
Höijer, E. 1919. Undersökning av det större och mindre jordbrukets produktion. Stockholm.
Höijer, E. 1921a. Tabeller till belysning av det svenska jordbrukets utveckling 1871-1919. Tull och traktatkommittens utredningar och betän
kanden V. Stockholm.
Höijer, E. 1921b. Utredning angående det svens
ka jordbrukets produktion samt saluöverskott av spannmål. Tull-och traktatkommittens utred
ningar och betänkanden 111. Stockholm.
Höijer, E. 1925. Den animaliska produktionens storlek. I. Vissa slättbygder i södra och östra Götaland. Meddelande från Kungl. Lantbruks
akademiens Ekonomiska avdelning nr 14.
Höijer, E. 1926. Det mindre jordbrukets ställning och betydelse särskilt med hänsyn till svenska förhållanden. Meddelanden från Kungl. Lant
bruksakademiens Ekonomiska avdelning nr 16.
Höijer, E. 1931. Den animaliska produktionens storlek. Meddelande från Kungl. Lantbruksaka
demiens Ekonomiska avdelning Nr 19.
Höijer, E. 1932. Sveriges jordbruk. 2:a upplagan.
Stockholm.
Höijer, E. 1946. Sveriges jordbruk. 3:dje upplagan.
Stockholm.
Isacson, M. 1979. Ekonomisk tillväxt och social differentiering 1 680-1860. Bondeklassen i By socken, Kopparbergs län. Uppsala.
Isacson, M. 1991. Where have all the people gone?
The decline in population in agriculture <luring the twentieth century. Ullenhag, K. (red).
"Hundred flowers bloom". Essays in honour of
364
LITTERATURLISTABo Gustafsson. Uppsala
Isacson, M. 1993. Jordbrukets avfolkning under 1900-talet. Ett hushållsperspektiv. Larsson, B.
(red). Bonden i dikt och verklighet. Skrifter om skogs- och lantbrukshistoria 4. Stockholm.
Isacson, M. 1994. Vardagens ekonomi. Arbete och försörjning i en mellansvensk kommun under 1900-talet. Hedemora.
Isaksson, A. 2000. Per Albin IV. Landsfadern.
Stockholm.
Israelsson, C. 1998. FrithiofJohanssons Dagböck
er 1875-1923. Fem decennier av agrar och ur
ban förändring. Seminarieuppsats. Avdelningen för agrarhistoria, Institutionen för landskapspla
nering SLU Ultuna.
Janson, M. 1986. Hus för fä. Fataburen 1986.
Jansson, E. A. 1955. Överums bruk trehundra år 1654-1954. Stockholm.
Jansson, S. 1962. Skördetröskningens införande.
Svenskt jordbruk och skogsbruk 1 913-1962.
Uppsala.
Jansson, S. L. 1962. Odlingsmarkens bördighet.
Svenskt jordbruk och skogsbruk 1913-1962.
Uppsala.
Jansson, T. 1973. The development of the milking machine. Tumba.
Jerstedt, S. 1975. På statarnas tid. Stockholm.
Jirlow, R. 1963-1964. Plog och årder i Västman
lands län. Västmanlands fornminnesförenings årsskrift.
Jirlow, R. 1970. Die Geschichte des schwedishen Pfluges. Stockholm.
Johansson, C. 1970. Lantarbetarna i Uppland 1918-19 3 0. En studie i facklig taktik och orga
nisation. Uppsala.
Johansson, I. (red). 1950. Husdjursraserna. Stock
holm.
Johansson, I., Olsson, N. & Hallgren, W. 1962.
Husdjursskötseln. Svenskt jordbruk och skogs
bruk 1913-1962. Uppsala.
Johansson, L. 1972. Saltlake och bladvälling. Be
rättelser från nybyggartiden i Lappmarken val
da och red. av Sune Jonsson. Stockholm.
Johansson, L. 1994. Regionalpolitik i rikspolitiken.
Aronsson, P., Björkman, B. & Johansson, L. - och fram träder landsbygdens människor - stu
dier i nordisk och småländsk historia tillägnade Lars-Olof Larsson. Växjö.
Johansson, S. 1977. Lima bortom mannaminne.
Stockholm.
Jonasson, 0., Höijer, E. & Björkman, T. 1938.
Agricultural atlas of Sweden. Stockholm.
Jonsson,
J.
V. 1902. Örebro läns Kungl. hushållnings-sällskaps historia 1803-1903. Örebro.
Jonsson, U. 1980. ]ordmagnater landbönder och torpare i sydöstra Södermanland 1 800-1880.
Stockholm.
Jonsson, U. 1983. Bruksdöden i Örebro, Västman
land och Kopparbergs län. Bebyggelsehistorisk tidskrift nr. 5.
Jonsson, U. 1985. Godsens förändring under 1800- talet: omvandlingsmönster och effekter på be
folkningsutvecklingen. Bebyggelsehistorisk tid
skrift nr. 9.
Jonsson, U. 1994. Från hästkärra till skördetrös
ka. Jordbruk och jordbruksarbete under 1900- talet. Broberg, G., Wikander, U. & Åmark, K.
(red). Bryta, bygga, bo. Svensk historia under
ifrån 2. Stockholm.
]ordbruksstatistisk årsbok 1965-1996. SCB.
Stockholm.
Juhlin Dannfelt, H. 1901-1916. Handbok i Jord
bruks/ära under medverkan af flere fackmän. 1- 11. (Landtbrukets bok I-11). Stockholm.
Juhlin Dannfelt, H. 1913. Kungl. Landbruksaka
demien 1 813-1912 jämte den Svenska Landt
hushållningen under nittonde århundradet I-Il.
Stockholm.
Juhlin Dannfelt, H. 1923. Landmannens uppslags
bok. Stockholm.
Juhlin Dannfelt, H. 1926. Lantbruket i Norden under det senaste halvseklet 1 87 5-1925. Göte
borg.
Junker Miranda, U. 1983. Gårdsbruket vid Nors
borgs gård 1860 och 1880 - ekonomi, årsrytm och arbetskraft. Påbyggnadslinje i kulturminnes
vård. Stockholms universitet.
Jureen, L. 1956. Long term trends in food con
sumption: A multi-country study. Econometri
ca vol. 24:1.
Jureen, L. odaterad. Sveriges jordbruksproduktion och försörjning med livsmedel. Manuskript Sta
tens jordbruksnämnd!Statens jordbruksverk Jönköping.
Jörberg, L. 1967. Ekonomisk historia, jordbruks
statistik och depression. Historisk Tidskri(
1967:1.
Jörberg, L. 1972. A history af prices in Sweden. 1-
2. Lund.
Jörberg, L. 1983. Kvinnan i det svenska industri
samhället. En historisk översikt. Meddelande från Ekonomisk-historiska institutionen. Lunds universitet.
Karlfeldt, E. A. 1977a [1895]. Vildmarks- och kärleksvisor. Erik Axel Karlfeldt (Svalans svens
ka klassiker). Stockholm.
Karlfeldt, E. A. 19776 [1898]. Fridolins visor och andra dikter. Erik Axel Karlfeldt (Svalans svens
ka klassiker). Stockholm.
Karlfeldt, E. A. 1977c [1901]. Fridolins lustgård och dalmålningar på rim. Erik Axel Karlfeldt (Svalans svenska klassiker). Stockholm.
Karlfeldt, E. A. 1977d (1918] Flora och Bellona.
Erik Axel Karlfeldt (Svalans svenska klassiker).
Stockholm.
Karlsson, B. 1994. Mejeriminnen. Berättelser och bilder från de gamla småmejerierna. Varberg.
Kempe, E. 1923. Studier angående de svenska hushållningssällskapen. Uppsala.
Keyland, N. 1919. Svensk allmogekost. Stockholm Kile, E. 1997. Landbruksskulen 1825-1990. Mål,
innhald, arbeidsmåtar. Oslo.
Kjellström, R. 1986. Renen som husdjur. Fatabu
ren.
Kort, P. 1958. Lantmannaskolans grundkurser. En inventering och några riktlinjer. Uppsala.
Krantz, 0. & Nilsson, C-A. 1975. Swedish natio
nal product 1861-1970. New aspects on met
hods and measurement. Lund.
Kristianstads läns hushållningssällskap 1814- 1964. 1964. En minnesskrift utarbetad i anled
ning av Kristianstads läns hushållningssällskaps 150-årsjubileum. Red. Björklund, C. M. & Lind
bom, G. Kristianstad.
Kritz, G. Jordbearbetning, sådd och skötsel av grödor. 1997. Larsson, B. M. P., Morell, M. &
Myrdal,
J.
(red). Agrarhistoria. Stockholm 1997.Kungl. Majt. befallningshavares femårsberättelser 1871/7 5-1896/1900.
Kuuse, J. 1970. Från redskap till maskiner. Meka
niseringsspridning och kommersialisering inom svenskt jordbruk 1 860-1910. Göteborg.
Kuuse, J. 1971. Mechanisation, Commercialisa
tion and che Protectionist Movement in Swedish Agriculture 1860-1910. The Scandinavian eco
nomic history review 1971:1.
Kuuse,
J.
1974. lnteraction between agricultureand industry. Case studies of farm mechanisation and industrialisation in Sweden and the United States 1 830-1930. Göteborg.
Kuuse,
J.
1977. Havrens inre avsättning 1880- 1915. Ekonomisk-historiska studier tillägnade Artur Attman. Göteborg.Kylebäck, H. 1979. Konsument- och jordbruksko
operation i Sverige. Utveckling, samarbets- och konkurrensförhållanden före andra världskriget.
Göteborg.
Kälvemark, A-S. 1972. Reaktionen mot utvand
ringen. Emigrationsfrågan i svensk debatt och politik 1 901-1904. Uppsala.
Köll, A-M. 1983. Tradition och reform i västra Södermanlands jordbruk 1810-1890. Agrar tek
nik i kapitalismens inledningsskede. Stockholm.
Landin, G. 1950. P. ]. Rösiö: En jordbrukets apos
tel och kulturreformator. Stockholm.
Lange, U. 1995. Den svenska lantbyggnadskons
tens fader. Charles Emile Löfvenskiöld och fä
husarkitekturen. Bebyggelsehistorisk tidskrift 29.
Lange, U. 1997. Den agrara bebyggelsen. Larsson, B. M. P., Morell, M. & Myrdal, J. (red). Agrar
historia. Stockholm.
Lange, U. 2000. Experimentalfältet. Kungl. Lant
bruksakademiens experimentalfält och försöks
verksamhet på Norra Djurgården i Stockholm 1816-1907. Stockholm.
Lantmannen, tidskrift för Lantmän. 1925-1945.
Larsson, B. 1991. C-G Berglind, en västmanländsk bonde. Myrdal, J. (red). Alla de dagar som är livet. Bondedagböcker om arbete, resor och umgänge under 1 800-talet. Stockholm.
Larsson, B. 1992. Svenska Bondedagböcker. Ett nationalregister. Stockholm.
Larsson,
J.
2000. Odlingssystem i södra Norrland och Dalarna. Hur jordbrukets förändringar skildras i lantbrukslitteraturen under den agrara revolutionens första fas. Seminarieuppsats.
Avdelningen för agrarhistoria, Institutionen för landskapsplanering, SL U Ultuna.
Larsson, M. 2001. Jordbrukets mekanisering i Oppunda och Jönåkers härad. Seminarieupp
sats. Ekonomisk-historiska institutionen, Upp
sala universitet.
Lewin, L. 1985. Ideologi och strategi. Svensk po
litik under hundra år. Stockholm.
Liljewall, B. 1994. Bönder, hemmansägare och
366 LJTTERATURLJSTA
lantbrukare. Sociala benämningar på 1800-ta
lets landsbygd. Larsson, B. (red). Bondens själv
bild och natursyn. Skrifter om skogs- och lant
brukshistoria 6. Stockholm.
Liljewall, B. 1995. Bondevardag och samhällsför
ändring. Studier i och kring västsvenska bonde
dagböcker från 1800-talet. Göteborg.
Liljewall, B. 1998. Småbrukarnas självskrivna histo
rier. Arbete och försörjning på småbruk runt se
kelskiftet 1900. Bebyggelsehistorisk tidskrift 35.
Liljewall, B. 1999. Det agrara arbetet och de ana
lyserande orden. Agrarhistoria 1.
Liljewall, B. 2000. Tradition som moderniserande kraft. Alternativa mönster för historisk föränd
ring. Rig.
Lindahl, E. m.fl. 1937. The national income of Sweden 1 861-1930 part 1-2. London.
Lindung, Y. (red). 1979. Landsbygdsskildrare. Sju författarporträtt. Stockholm.
Lo-Johansson, I. 1946 [1943]. Traktorn. I-Il.
Stockholm.
Lo-Johansson, I. 1975c [1941). Jordproletärerna.
Stockholm.
Lo-Johansson, I. 1979. Pubertet. Stockholm.
Lo-Johansson, I. 1985 [1939). Bara en mor. Stock
holm.
Lo-Johansson, I. 1986 [1933). God natt Jord.
Stockholm.
Lo-Johansson, I. 1975a [1936). Statarnoveller.
Statarna 1. Stockholm.
Lo-Johansson, I. 1975b [1937). Statarnoveller.
Statarna 2. Stockholm.
Lundeqvist, P. 1993. Jordbrukets mekanisering i Nås tingslag och Åkerbo härad 1874-1876 och 1903-1906. Seminarieuppsats. Ekonomisk
historiska institutionen, Uppsala universitet.
Lundgren, N-G. 1985. Självhushållning, lönearbe
te och specialisering i norrländsk skogsbygd 1910-1960. Ett ekonomisk-historiskt perspek
tiv. Wallentin, H. (red). Informell ekonomi i gles
bygd. Stockholm.
Lundqvist, K. 1994. Bondens trädgård - en funk
tion av många nyttiga och några sköna växter.
Larsson, B. (red). Bondens självbild och natur
syn. Skrifter om skogs- och lantbrukshistoria 6.
Stockholm.
Lundqvist, T. 1995. Industrialismens kritiker. Uto
pism, ämbetsmannaideal och samvetspolitik i Carl Lindhagens ideologi. Uppsala papers in
economic history. Research reports no 36.
Lägnert, F. 1955-56. Syd- och mellansvenska växt
följder. 1-2. Lund.
Löfgren, 0. 1977. Fångstmän i industrisamhället.
En halländsk kustbygd i omvandling 1 800- 1970. Lund.
Löfgren, 0. 1982. Kvinnofolksgöra - om arbets
fördelning i bondesamhället. Kvinnovetenskap
lig tidskrift nr. 3.
Lönnroth, L. & Delblanc, S. (red). 1997. Den svenska litteraturen III-V. Stockholm.
Lövkrona, I. 1990. Nyckelknippans semiotik. Den starka bondkvinnan - myt eller verklighet? Gus
tavsson, A. (red). Nordisk etnologi och folklo
ristik under 1980-talet. Uppsala.
Magnusson, L. 1996. En svensk ekonomisk histo
ria. Stockholm.
Mannerfelt, C. 1926. Livsmedelspolitik och livs
medelsförsörjning 1914-1922. Heckscher, E. F.
(red). Bidrag till Sveriges ekonomiska och so
ciala historia under och efter världskriget. Stock
holm.
Martinius, S. 1967. Befolkningsrörlighet under industrialismens inledningsskede i Sverige. Gö
teborg.
Martinius, S. 1970. Agrar kapitalbildning och fi
nansiering 1833-1892. Göteborg.
Martinson, H. 2000 [1935). Nässlorna blomma.
Stockholm.
Martinson, M. 1975 [1934). Sa/lys söner. Stock
holm.
Maskindrift och arbetsförenkling. Aktuella arbets
problem inom jordbruket utgiven av Svenska lantarbetsgivareföreningens arbetsstudieavdel
ning. Meddelande nr 4. 1949. Stockholm.
Mattsson, R. 1978. Jordbrukets utveckling i Sve
rige. Aktuellt från lantbruksuniversitetet. All
mänt 258. SLU. Uppsala.
Medin, K. 1999. Statistiska centralbyrån tar över.
Allmän jordbruksstatistik 1865-1920. Jorner, U.
(red). Svensk jordbruksstatistik 200 år. Stock
holm.
Meidal, B. 1993. Odalmannen och vikingen. Bon
den i svensk litteratur. Larsson, B, (red). Bonden i dikt och verklighet. Skrifter om skogs- och lant
brukshistoria. Stockholm.
Moberg, H. A:son. 1989. Jordbruksmekanisering i Sverige under tre sekel. Stockholm.
Moberg, V. 1944. Soldat med brutet gevär. Stock-
holm.
Moberg, V. 1949. Utvandrarna. Stockholm.
Moberg, V. 1991 [1930]. De knutna händerna.
Stockholm.
Mobergs bouppteckningsexcerpter, bearbetade av Morell. Harald A:son Mobergs excerpter från 3 640 bouppteckningar från hela riket vid sekel
skiftet 1900. Ekonomisk-historiska institutio
nen, Uppsala universitet.
Modig, H. 1984a. El på landsbygden. Vattenfall 75 år. Stockholm.
Modig, H. 19846. El på landsbygden. Ett ekono
miskt och organisatoriskt problem. Daedalus.
Montelius, S. 1975. Leksands fäbodar. Leksands sockenbeskrivning del VII. Falun.
Montelius, S. 1977a. Fäbodväsendet i övre Dalar
na. Stockholm.
Montelius, S. 19776 Fäbodväsendets sönderfall.
Exemplet Leksand. Rosander, G. (red). Nordiskt fäbodväsen Stockholm.
Montgomery, A. 1921. Svensk tullpolitik 1816- 1911. Stockholm.
Morell, 1982. Bondeköpmän. Sörkörarnas arv
tagare i norra Ängermanland under sent 1 800- tal. Bjästa.
Morell,.M. 1989a. Studier i den svenska livsmed
elskonsumtionens historia. Hospitalhjonens livs
medelskonsumtion 1621-1872. Uppsala.
Morell, M. 19896. Familjejordbruken och trak
toriseringen av det svenska jordbruket. Prelimi
närt manuskript Ekonomisk-historiska institu
tionen Uppsala universitet.
Morell, M. 1990. Den svenska folkkostens föränd
ringar i samband med det industriella genom
brottet. Näringsforskning nr 3 1990.
Morell, M. 1991. Family farms and agricultural mechanization in Sweden before World War Il.
Ullenhag, K. (red). "Hundred flowers bloom".
Essays in Honour of Bo Gustafsson. Uppsala.
Morell, M. 1993a. Småbruket, familjejordbruket och mekaniseringen. Aspekter på det sena 1800- talets och det tidiga 1900-talets svenska jord
bruk. Larsson, B. (red). Bonden i dikt och verk
lighet. Skrifter om skogs- och lantbrukshistoria 4. Stockholm.
Morell, M. 19936. Bönderna, marknaden och sta
ten. Furuhagen, B. (red). Äventyret Sverige. En ekonomisk och social historia. Stockholm.
Morell, M. 1994. Diet in Sweden <luring industri-
alisation 1879-1939: changing trends and the emergence of food policy. Burnett,
J.
& Oddy, D.J.
(red). The origins and development of food policies in Europe. Leicester University Press.Morell, M. 1995. Farm structure and market In
tegration. A view on Swedish agriculture in the 20th century with particular reference to the In
ter-war years. Manus. Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet.
Morell, M. 1996. Andra världskriget, jordbrukets arbetskraft och kvinnorna i jordbruket. Manus.
Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet.
Morell, M. 1997. Kosthållets utveckling. Larsson, B. M. P., Morell, M. & Myrdal,
J.
(red). Agrarhistoria, Stockholm 1997.
Morell, M. 1998. Småbruken och deras jordbruks
produktion under 1910-talet och mellankrigsti
den. Småjordbrukets tid. Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 3 5.
Morells bouppteckningsexcerpter. Bouppteck
ningsexcerpter från aktiva jordbrukare i Uppsala län boupptecknade 1920, 1930, 1940, i Väst
manlands län 1870/71 och 1890/91, från Tu
hundra härad i treårsårsperioder 1869/71-1894/
96 (Uppsala landsarkiv) samt från Barne, Dim
bo och Slättängs härader, Skaraborgs län 1870/
71 (Göteborgs landsarkiv). Ekonomisk-historis
ka institutionen, Uppsala universitet.
Myrdal, G. 1938. Jordbrukspolitiken under om
läggning. Stockholm.
Myrdal,
J.
1977. Hägnaderna, arbetstiden och bygdelaget. Rig.Myrdal,
J.
1979. Allmogeresor enligt bondedagböcker. Meddelanden från arkivet för folkets historia. 7:2.
Myrdal,
J.
1981. Betingsläror och arbetsåtgång i jordbruket. Rig.Myrdal,]. 1986. På höga hästar. Hästen som makt
medel och statussymbol. Fataburen.
Myrdal,
J.
1991. Arbetstid i bondedagböcker.Myrdal,
J.
(red). Alla de dagar som är livet.Bondedagböcker om arbete, resor och umgänge under 1 800-talet. Stockholm.
Myrdal,
J.
(red). 1991 Alla de dagar som är livet.Bondedagböcker om arbete, resor och umgänge under 1 800-talet. Stockholm.
Myrdal,
J.
1994. Bete och avel från 1500-tal till 1800-tal. Myrdal,J.
& Sten, S. (red). Svenska368 LITTERATURLISTA
husdjur från medeltid till våra dagar. Skrifter om skogs- och lantbrukshistoria 5. Stockholm.
Myrdal, J. & Morell, M. 1997. Fodertäkt, skörd och tröskning. Larsson, B. M. P., Morell, M. &
Myrdal,]. (red). Agrarhistoria, Stockholm 1997.
Mårald, E. 1998. I mötet mellan jordbruk och kemi. Agrikultur kemins framväxt på Lantbruks
akademiens Experimentalfält 1850-1 907.
Stockholm.
Mårald, E. 2000. Jordens kretslopp. Lantbruket, staden och den kemiska vetenskapen 1 840- 1910. Umeå.
Mårtensson, L. & Svala, C. 1998. Fähus som mil
jö. Viklund, K., Engelmark, R. & Linderholm, J. (red). Fähus från bronsålder till idag. Skrifter om skogs- och lantbrukshistoria 12. Stockholm.
Möller,]. 1989. Godsen och den agrara revolutio
nen. Arbetsorganisation, domänstruktur och kulturlandskap på skånska gods under 1 800- talet. Lund.
Möller, J. 1991. Införandet av agrar kapitalism i Skåne. Kungl. skogs- och lantbruksakademiens tidskrift, nr 3, årg. 130.
Nannesson, L. 1923. Häst och traktorarbete i jord
bruket. Sveriges allmänna landtbrukssällskaps skrifter N:o 16. (Meddelande från Driftsbyrån N:o 6). Stockholm.
Nannesson, L. 1942a. Sveriges Allmänna Lant
brukssällskap - Sveriges Lantbruksförbund 1917-1942. Sveriges Lantbruksförbund 1917- 1 942. Stockholm.
Nannesson, L. 19426. Jordbrukets driftsekonomi
ska förhållanden och lönsamhet under det senas
te kvartsseklet. Sveriges Lantbruksförbund 191 7-1942. Stockholm.
Nilsson, H. 1946. Åkerjordens bearbetning. Er
nest, E. (red). Jordbruks/ära för ung domsskolor, jordbrukskurser och självstudium. Stockholm.
Niskanen, K. 1993. Då mjölken blev lönsam - ett agrart hantverk växer till en industri. Exemplet Södermanland. Larsson, B. (red). Bonden i dikt och verklighet. Skrifter om skogs- och lantbruks
historia 4. Stockholm.
Niskanen, K. 1995. Godsägare, småbrukare och jordbrukets modernisering. Södermanlands län 1875-1935. Stockholm.
Norborg, K. 1968. Jordbruksbefolkningen i Sve
rige: Regional struktur och förändring under 1900-talet. Lund.
Norborg, L-A. 1972. Källor till Sveriges historia.
Lund.
Nordenborg, M. 1947. Lantarbetslära. Stockholm.
Nordiska museets arkiv, uppteckningar. (Etnolo- giska undersökningen, EU.)
Nordström, L. 1933. Bondenöden. Stockholm.
Nordström, L. 1938. Lort-Sverige. Stockholm.
Norman, H. & Runblom, H. 1980. Nordisk emi- grationsatlas: I. Atlas, Il. Texter och kommen
tarer. Gävle.
Norrlandskommittens betänkande 1904. Del 1.
Betänkande och reservationer. Stockholm.
Norrländsk uppslagsbok. Ett uppslagsverk på ve
tenskaplig grund om den norrländska regionen.
Höganäs 1993-1996.
Norrman, E. 1981. Svenskarna och deras husdjur:
resursanvändning från forntid till nutid. Stock
holm
Norrman, E. 1997. Svensk husdjursskötsels histo
ria. Larsson, B. M. P., Morell, M. & Myrdal,J.
(red). Agrarhistoria. Stockholm.
Nyberg, A. 1989. Tekniken kvinnornas befriare?
Hushållsteknik, köpevaror, gifta kvinnors hus
hållsarbetstid och förvärvsdeltagande 1930-ta
let - 1980-talet. Linköping.
Nyberg, A. 1993. Arbetade bondens hustru? Lars
son, B. (red). Bonden i dikt och verklighet. Skrif
ter om skogs- och lantbrukshistoria 4. Stock
holm 1993.
Nyström, L. 1996. Stabilitetens dynamik. Blom
bergs säteri 1871-1914. Arbete, mekanisering och produktion vid ett västsvenskt gods under det industriella genombrottet. Seminarieuppsats.
Historiska institutionen, Göteborgs universitet.
Nyström, L. 1998. Mellan marknad och teknik - regionala mönster i 1800-talets befolkningsut
veckling. Ett föränderligt agrarsamhälle. Väst
sverige i jämförande belysning. Göteborg.
Odhner, C-E. 1953. Jordbruket vid full sysselsätt
ning. Stockholm.
Olmstead, A. L., Rhode, P. W. 1994. The agricul
tural mechanization controversy in the interwar years. Agricultural History.
Olsson, C-A. 1968. Swedish agriculture <luring the interwar years. Economy and history.
Olsson, H. 1945.Jordbrukspolitiken under krisen.
Stockholm.
Olsson, L. (red). 1985. Skånska statare och lant
arbetare berättar. Stockholm.
Olsson, L. 1987. Skånska godsägare och galiziska roepiger. Kapitalism, betodling och arbetarim
port före första världskriget. Över gränser. Fest
skrift till Birgitta Oden. Lund.
Olsson, L. 1991. Betplockarna och första världs
kriget. Om arbetsvandringar och uppkomsten av en internationell arbetsmarknad som bakgrund till första världskriget. Historisk tidskrift 1991:1.
Olsson, L. 1994. Den vita piskan. Johansson, A.
0., Lundin, S. och Olsson, L. (red). Dagsverken.
13 essäer i arbetets historia. Lund.
Olsson, S-O. 1987. Tröskan, ångan och elen. Jord
bruksteknik i seklets början. Polhem. Tidskrift för teknikhistoria.
Olsson, S-O. 1988. Ljus, kraft och värme i södra Halland. Laholm.
Ossianilsson, K. G. 1907. Samlade dikter 1900- 1905. Sverge I Fosterländska dikter. Stockholm.
Osvald, H. 1946. Växtodling på torvjordar. Ernest, E. (red). Jordbruks/ära förungdomsskolor, jord
brukskurser och självstudium. Stockholm.
Osvald, H. 1962. Val/odling och växtföljder. Upp
komst och utveckling i Sverige. Uppsala.
Osvald, H. 1965. Potatisen: odlingshistoria och användning. Stockholm.
Palm, L. Andersson. 1998. Efterblivenhet eller rationell tidsanvändning - frågor kring det väst
svenska ensädet. Ett föränderligt agrarsamhäl
le. Västsverige i jämförande belysning. Göte
borg.
Palmqvist, L. 1995. Det väldokumenterade 1800- talet. Ladugårdar i Nordiska museets undersök
ningar. Bebyggelsehistorisk tidskrift 29.
Perlinge, A. 1995. Bondeminnen. Människan och tekniken i jordbruket under 1900-talet. Stock
holm.
Perman, 0. 1946. Stallgödseln m.m. Dess tillvara
tagande och användning. Ernest, E. (red). Jord
bruks/ära för ungdomsskolor, jordbrukskurser och självstudium. Stockholm.
Persson, A. 1995.Jordbrukets mekanisering 1870- 1935. Askers och Sköllersta socknar i östra Närke. Seminarieuppsats. Ekonomisk-historis
ka institutionen, Uppsala universitet.
Persson, C. 1992. Jorden, bonden och hans familj.
En studie om bondejordbruket i norra Småland under 1800-talet, med särskild hänsyn till jord
ägande, sysselsättning och familj- och hushålls
bildning. Stockholm.
Persson, J. 1997. Markförbättring och gödsling.
Larsson, B. M. P., Morell, M. & Myrdal,]. (red).
Agrarhistoria. Stockholm.
Peterson, G. 1989. Jordbrukets omvandling i väst
ra Östergötland 1810-1890. Stockholm.
Peterson, G. 1997. Häst eller oxe. Liljewall, B. &
Myrdal, J. (red). Arbetshästen under 200 år.
Skrifter om skogs- och lantbrukshistoria 10.
Stockholm.
Pettersson, C-G. 1953-1957. Redogörelse för de viktigare sysslorna inom jordbruket i Munktorps socken särskilt med avseende på terminologin.
Västmanlands fornminnesförenings årsskrift.
Pettersson, T. 2001. Framväxten av ett lokalt bank
system. Oppunda sparbank, Södermanlands enskilda bank och stationssamhället Katrine
holm 1850-1916. Uppsala.
Prawitz, G. 1950. ]ordfrågan. Jord- och fasstig
hetsbildningspolitiken på den svenska landsbyg
den under förra hälften av 1 900-talet. Norrtäl
je.
Railhle,
J.
199 5. Fähuset före landsbygdsmejerierna. En etnologisk studie av byggnadsskickets förändring och kvinnans arbetsplats i Jämtland och Härjedalen 17 50-1880. Bebyggelsehistorisk tidskrift 29.
Rasmussen, J. D. m.fl. 1988. 1810-1860. Bj0rn, C. (red). Det danske landbrugs historie III.
Odense.
Rendel, J. 1994. Några allmänna föreställningar kring husdjursskötselns och avelns utveckling.
Myrdal,]. & Sten, S. (red). Svenska husdjur från medeltid till våra dagar. Skrifter om skogs- och lantbrukshistoria 5. Stockholm.
Ringborg, G. 1936. Lämplig minimistorlek å själv
ständiga jordbruk i södra och mellersta Sverige.
Kungl. Lantbruksakademiens handlingar och tidskrift.
Rosander, G. 1977. "Turistfäbodar" i Sverige.
Rosander, G. (red). Nordiskt fäbodväsen. Stock
holm.
Rosander, G. (red). 1991a. Karl-Erik Forsslund, Författaren. Folkbildaren. Hembygdsvårdaren.
Dalarnas hembygdsbok. Falun/Hedemora.
Rosander, G. 1991b. Arbete. Bringeus, N-A. (red).
Arbete och redskap. Materiell folkkultur på svensk landsbygd före industrialismen. Malmö.
Rosen, U. 1994. Himlajord och handelsvara. Ägo
byten av egendom i Kumla socken 1 780-1880.
370 LITTERATURLISTA
Lund.
Rothstein, B. 1992. Den korporativa staten. Stock
holm.
Rovde, 0. 1998. Den norske småbrukaren. Bebyg
gelsehistorisk tidskrift nr. 35.
Ryden, R. 1998. "Att åka snålskjuts är inte heder
ligt". De svenska jordbrukarnas organisations
process 1 880-1947. Göteborg.
Rydå, K. 1981. Boken och plogen. Lantbrukets skolor under 150 år. Stockholm.
Räkenskapsresultat från Svenska Jordbruk I
XXXIV (1914/15-1949/50) på lantbruksstyrel
sens uppdrag bearbetade av L. Nannesson. Med
delanden från Kungl. Lantbruksstyrelsen 1916- 1948, därefter Meddelanden från Kungl. Lant
bruksstyrelsen serie B 1949-1951.
Rämme, U. 2001. För det allmännas bästa. Livs
medelshandel och livsmedelskontroll i Stock
holm 1878-19 38. Licentiatuppsats. Ekonomisk
historiska institutionen Stockholms universitet.
Rönnby, S.E. 1998. Vad hände när korna tog över på Böle? Bondedagbok om driftsförnyelsen på västmanländsk gård 1876-1911. Seminarieupp
sats. Avdelningen för agrarhistoria, Institutionen för landskapsplanering, SLU Ultuna.
Röstin, H. 1955. Från lantmannaföreningar till SLR. Svenska lantmännens riksförbund 1 905- 1955. Stockholm.
Salje, S. E. 1976 [1942]. På dessa skuldror. Stock
holm.
Sandgren, F. 1999. Ät var och en efter behov? En studie av lanthandeln i Revsundsregionen i öst
ra Jämtland 1870-1890. Uppsala
Schön, E. 1991. Folkets sångmö. 90-tal. Visioner och vägval. Fataburen. Stockholm 1991.
Schön, L. 1979. Från hantverk till fabriksindustri.
Svensk textiltillverkning 1 820-1 870. Lund.
Schön, L. 1988. Historiska nationalräkenskaper för Sverige. Industri och hantverk 1800-1980.
Lund.
Schön, L. 1995. Historiska nationalräkenskaper för Sverige. Jordbruk och binäringar 1 800-
1 980. Lund.
Schön, L. 2000. En modern svensk ekonomisk historia. Stockholm.
Seyler, H. 1983 Hur bonden blev lönarbetare. In
dustrisamhället och den svenska bondeklassens omvandling. Lund.
Shanin, T. 1973. The nature and logic of the pea-
sant economy. 1: A generalisation. Journal of peasant studies 1:1.
Shanin, T. 1988. lntroduction: Peasantry as a con
cept. Shanin, T. (ed). Peasants and Peasant So
cieties, 2:nd ed., Harmondsworth.
Sidenbladh, E. 1906a. Om svenska jordegendo
mars antal och åkerareal. Statistisk tidskrift.
Sidenbladh, E. 19066. Om förekomsten och bety
delsen af mindre jordbruk. Kungl. Landtbruks
akademiens handlingar och tidskrift.
Silfverstolpe, G. 1986. Vera Nilsson. Stockholm.
Sveriges allmänna konstförenings publikation 95.
Sjöberg, M. 1996. Att säkra framtidens skördar.
Barndom, skola och arbete i agrar miljö. Bo/
stads pastorat 1860-1930. Linköping.
Sjöberg, M. 1998. Kampen för levebrödet. Familj, barn, arbete och skola på den västsvenska lands
bygden 1870-1925. Bebyggelsehistorisk tid
skrift nr 35.
Sjöstrand, M. 1948. Bonden i svensk litteratur.
Stockholm.
Sjöström, A. 1907. Handbok i redskaps/ära. Lant
brukets bok IV. Stockholm.
Sjöström, A. 1922. Huvuddragen av det svenska jordbrukets utveckling 1871-1919. Tull- och traktatkommittens utredningar och betänkan
den XIV. Stockholm.
Slotte, H. 1999. Lövtäkt i Sverige 1850-1950. Me
toder för täkt, torkning och utfodring med löv samt täktens påverkan på landskapet. Agrarhis
toria 2.
Slotte, H. 2000. Lövtäkt i Sverige och på Aland.
Metoder och påverkan på landskapet. Uppsala.
Slotte, H. & Göransson, H. (red). 1996. Lövtäkt och stubbskottsbruk. Människans förändring av landskapet - boskapsskötsel och åkerbruk med hjälp av skog, I-Il. Stockholm
Solvang, G. 1998. Det danske husmandsbrug - en kulturhistorisk oversigt. Bebyggelsehistorisk tid
skrift nr 35.
Sommestad, L. 1992. Från mejerska till mejerist.
En studie av mejeriyrkets maskuliniseringspro
cess. Lund.
Sommestad, L. 1995. Jordbrukets kvinnor i den svenska modellen. Historisk tidskrift 1995:4.
SOS Befolkningsstatistik 1870-1900.
SOS Folkräkningen 1910, 1920, 1930, 1940.
SOS Handel 1931-1946
SOS Industri 1931-1946,
SOS Jordbruk och boskapsskötsel 1913-1920.
SOSJordbruksräkningen 1927, 1932, 1944, 1937, 1944, 1951, 1956.
SOS Lantbruksräkningen 1961, 1966, 1971, 1976.
SOS Mejerihantering 1913-39.
SOS Skogsarbetarnas h arbetsförhållanden i Värm
land, Dalarna och Norrland 1916.
SOS Skogsbygdens arbets- och levnadsvillkor 1938.
SOU 1922:47. Om bildade av nya jordbruk m.m.
Jordkommissionens betänkanden. Del IV. Stock
holm.
SOU 1922:48. Redogörelse för resultatet av vissa av jordkommissionen företagna enqueter i jord
frågan (F. Sandberg). Jordkommissionens betän
kanden. Del V. Stockholm.
SOU 1925:32. Utredningar och förslag angående inrättande av fasta försöksgårdar. Stockholm.
SOU 1929:19. Utredning beträffande Centra/an
staltens för försöksväsendet på jordbruksområ
det och en blivande högre lantbruksundervis
nings inbördes ställning. Stockholm.
SOU 1930:9 Betänkande med förslag angående ordnande av den lägre lantbruksundervisningen.
Stockholm.
SOU 1932:12. Jordbruksutredningens betänkan
den VII. Betänkande angående åtgärder för lind
rande av jordbrukets kreditsvårigheter. Stock
holm.
SOU 1934:4. Betänkande med utredning och för
slag rörande organisationen av försöksverksam
heten på växt- och trädgårdsodlingens område.
Stockholm.
SOU 1938:6 Betänkande i näringsfrågan avgivet av befolkningskommissionen. Stockholm.
SOU 1938:15. Betänkande angående "Landsbyg
dens avfolkning" avgivet av befolkningskommis
sionen.
SOU 1938:34. Den statliga egnahemsverksamhe
ten. Betänkande med förslag avgivet av 1 9 3 6 års egnahemsutredning. Stockholm.
SOU 1938:47. Betänkande angående gift kvinnas förvärvsarbete m.m.
SOU 1939:6. Underlättandet av kvinnornas arbe
te i de mindre lanthemmen. Betänkande med förslag avgivet den 25 februari 1939 av 1937 års utredning angående det mindre jordbrukets ar-
bets förhållanden.
SOU 1944:65. Jordbrukets framtida tillgång på arbetskraft. Utredning verkställd på uppdrag av 1942 års jordbrukskommitte (Hyrenius, H.) Stockholm.
SOU 1953:13. Landsbygdens elkraftsförsörjning.
Undersökningar rörande tekniska, organisatoris
ka och ekonomiska förhållanden samt jordbru
kets eldrift. Elkraftsutredningens redogörelse nr 3. Stockholm.
Staffansson,J-Å. 1995. Svenskt smör. Produktion, konsumtion, utrikeshandel 1 861-1913. Lund.
Statarminnen 1947. Red. av Mats Rehnberg.
Stockholm.
Statarminnen. Ny samling. 1949. Red. av Mats Rehnberg. Stockholm.
Statistiska kommittens betänkande. 1908. Jord
bruksstatistik.
Stavenow-Hidemark, E. 1967, Småbruksrörelsen - ide och verklighet. Fataburen
Stensgård, A. 1942. Föreningsrörelsens utveckling och nuvarande ställning. Sveriges lantbruksför
bund 1917-1942. Stockholm.
Stensgård, A. 1943/44. Arbetskraftstillgång och arbetskraftsanvändning vid jordbruket. Social Arsbok.
Stiernstedt, P. 1995. Årder, plog och plöjningsfri odling. Argumenten för olika bearbetningssätt 1700-1994. Examensarbete i agrarhistoria.
Avdelningen för agrarhistoria institutionen för landskapsplanering, SLU, Ultuna.
Strindberg, A. 1967 (1887]. Hemsöborna. Stock
holm.
Sundin, B. & Kellgren, 0. 1988. Bilder från förr.
Västerbotten 2-3.
Sundin, B. 1984. Ljus och jord! Natur och kultur på Storgården. Frängsmyr, T. (red). Paradiset och vildmarken: Studier kring synen på naturen och naturresurserna. Stockholm.
Svala, C. 1993. Från ladugård till djurstall. Eko
nomibyggnader under 250 år. Stockholm.
Svala, C. 1995. Typritningar och teknikutveckling formade lantbrukets ekonomibyggnader under två sekel. Bebyggelsehistorisk tidskrift 29.
Svala, C. 1997. Hästen i jordbrukets omvandling.
I Liljewall, B. & Myrdal,
J.
(red). Arbetshästen under 200 år. Skrifter om skogs- och latbrukshistoria 10. Stockholm: Nordiska museet.
Svensk filmografi, 3. 1979. Stockholm.
372 LITTERATURLISTA
Svensk filmografi, 4. 1980. Stockholm.
Svensson, J. 1965. Jordbruk och depression. En kritik av statistikens utvecklingsbild. Malmö.
Svärdström. K. F. 1959. Från oxdrifter till slakte
riförening. Stockholm.
Szab6, M. 1967. Svältfodringen och dess bak
grund. Fataburen.
Szab6, M. 1970. Herdar och husdjur. En etnolo
gisk studie över Skandinaviens och Mellaneuro
pas beteskultur och vallningsorganisation. Nor
diska museets handlingar 73. Stockholm.
Szabo, M. 1982. Jordbrukets tidiga mekanisering.
Fataburen.
Szab6, M. 1986. Hade djuren det bättre förr? Fa
taburen.
Szab6, M. 1991. Boskapsskötsel. Bringeus, N-A., (red). Arbete och redskap. Materiell folkkultur på svensk landsbygd före industrialismen. Mal
mö.
Szab6, M. 1992. Fäbodsväsen. Nationalencyklope
dien bd 7.
Söderberg,J. 1999. Mora. Ur Mora, Sollerö, Ven
jans och Våmhus socknars historia. 3. Mora.
Sörlin, S. 1984. Norrlandsfrågan: Ideer och debatt i samband med det industriella genombrottet.
Frängsmyr, T. (red). Paradiset och vildmarken.
Studier kring synen på naturen och naturresur
serna. Stockholm.
Sörlin, S. 1988. Framtidslandet: Debatten om Norrland och naturresurserna under det indu
striella genombrottet. Umeå.
Sörlin, S. 1993. Bonden som ideal. Larsson, B.
(red). Bonden i dikt och verklighet. Skrifter om skogs- och lantbrukshistoria. Stockholm.
Tandre, A. 2000. Äpplen och päron i lantbrukslit
teraturen - exempel på svensk fruktodling sedd genom handboken. Seminarieuppsats. Avdel
ningen för agrarhistoria, Institutionen för land
skapsplanering, SLU Ultuna.
Thomas, D. S. 1941. Social and economic aspects ofSwedish population movements 1750-1933.
New York.
Thorbech, Å. 1994. Vardagsnära bilder. Om foto
grafen Gunnar Lundh. Fataburen.
Thullberg, P. 1974. SAP och jordbruksnäringen 1920-1940. Från klasskamp till folkhem. Arbe
tarrörelsens årsbok 1974. Oskarshamn.
Thullberg, P. 1977. Bönder går samman. En stu
die i Riksförbundet Landsbygdens folk under
Världskrisen 1929-33. Stockholm.
Thullberg, P. 1979. När odalmannen blev fören
ingsbonde. Jordbrukarnas föreningsrörelse 1929-1945. Johansson T & T hullberg, P. Sam
verkan gav styrkan. Lantbrukarnas föreningsrö
relse 1 929-1979. Stockholm.
Thunholm, L-E. 1969. Svenskt kreditväsen. Stock
holm.
Thunström, P. 1984/85.June i Bankeryd. Veteran
traktorklubbens årskrift.
Thunström, P. 2000. Till herrar motorplogägare!
Den tidiga traktoriseringen i Sverige (1908- 1926) med utgångspunkt från Svenska Motokul
rurföreningens material. Avdelningen för agrar
historia. SLU.
Thunström, P. & Jansson,J-O. 1999. Svenskt jord
bruks mekanisering under 1 800-talet. Stencil.
Kungl. Skogs- och lantbruksakademien.
Thörnqvist, A. 1989. Lönearbete eller egen jord?
Den svenska lantarbetarrörelsen och jordfrågan 1 908-1936. Uppsala.
Tingsten, H. 1941. Den svenska socialdemokrati
ens ideutveckling I. Stockholm.
Toler,
J.
1992. "The agrarian prophet": A charesmatic leader's attempt to rejuvenate small agri
culture and create a commitment to a cultural revolt against industrialism in Sweden, 1888- 1928. Stockholm.
Toler, J. 1994. P.
J.
Rösiös natursyn och dess betydelse för hans bondeideologi. Larsson, B. (red).
Bondens självbild och natursyn. Skrifter om skogs- och lantbrukshistoria 6. Stockholm.
Toler, J. 1998. Det mindre lantbrukets apostel Per Jönson Rösiö som lärare och förnyare. Bebyg
gelsehistorisk tidskrift nr 35 1998.
Torstendahl, R. 1969. Mellan nykonservatism och liberalism: idebrytningar inom högern och bon
departierna 1918-1934. Stockholm
Tveite, S. 1990. Den nye jordbruksteknologien - slåmaskina. Hovland, E., Lange, E. & Rysstad, S. (red). Det som svarte seg best. Studier i 0ko
nomisk historie og politikk. Oslo.
Uhnbom, I. 1939. Fruktsamheten å landsbygden och särskilt inom jordbruks befolkningen. Kungl.
lantbruksakademiens handlingar och tidskrift.
Ulväng, G. 2001. Böndernas hus. Den agrara be
byggelsen i sydvästra Uppland under 1 700- och 1800-talen. Licentiatuppsats. Ekonomisk-histo
riska institutionen Uppsala universitet.
Utterström, G. 1957. Jordbrukets arbetare. Lev
nadsvillkor och arbetsliv på landsbygden från frihetstiden till mitten av 1 800-talet 1-2. Stock
holm.
Waern Bugge, I. 1938. Studier rörande det svens
ka jordbrukets byggnadsskick. Kungliga Lant
bruksakademiens handlingar och tidskrift.
Wahlman, L. 1955. Verksamheten 1905-1920.
Svenska lantmännens riksförbund 1905-1955.
Stockholm.
Wallin, B. 1936. Våra beten, deras betydelse, an
ordnande och utnyttjande del Il. Stockholm.
Wallin, B. 1937. Våra beten, deras betydelse, an
ordnande och utnyttjande del I. Stockholm.
Welinder, S., Pedersen, E. A. & Widgren, M. 1998.
Jordbrukets första femtusen år 4000 f Kr-1000 e. Kr. Stockholm.
Werner, I. 1975. Ritmästare C. G. Holmgren. I Hallands årsbok Vår Bygd.
Wicksell, K. 1910. Emigrationsutredningen, bila
ga XVIII. Uttalanden av svenska vetenskaps
män, ss. 99-131. Stockholm.
Wicksell, K. 1912. Småbrukare eller småbönder.
Tiden vol. 4.
Wide, S. 1998. Om jordbrukets krediter kring se
kelskiftet 1900. En undersökning av två härader i Uppsala län. Seminarieuppsats. Ekonomisk
historiska institutionen, Uppsala universitet.
Wik, H. 1950. Norra Sveriges sågverksindustri.
Uppsala.
Wiking-Faria, P. 1983. De första skördetröskorna i Sverige - en innovation och dess problem. Fa
taburen.
Wiking-Faria, P. 1986. "Ha det förspänt" - med häst eller oxe som dragare? Fataburen 1986.
Wikcorsson, H. 1998. Utfodring och skötsel av nötkreatur från bronsåldern till 1900-talet. I Viklund, K, Engelmark, R., Linderholm, J. (red).
Fähus. Skrifter om skogs- och lantbrukshistoria 12. Stockholm.
Winberg, C. 1977. Folkökning och proletarisering:
Kring den sociala strukturomvandlingen på Sve
riges landsbygd under den agrara revolutionen.
Lund.
Winberg, C. 1981. Familj och jord i tre västgöta
socknar. Generationsskiften bland självägande
bönder ca 1810-1870. Historisk tidskrift 1981:3.
Winkel, H. & Herrman, K. (red). 1984. Die Ent
wicklung der Agrartechnik in 19. und 20. Jahr
hundert. Ostfildern.
Wohlin, N. 1908. Torpare-, backstugu- och inhy
sesklasserna. Emigrationsutredningen. Bilaga XI.
Wohlin, N. 1909. Den jordbruksidkande befolk
ningen i Sverige 1751-1900. Statistisk-demogra
fisk studie på grundval af de svenska yrkesräk
ningarna. Emigrationsutredningen. Bilaga IX.
Stockholm.
Wohlin, N. 1910. Faran af bondeklassens under
gräfvande i sammanhang med de gamla arfve
j ordåskådningarnas upplösning, emigrationen och bondjordens mobilisering. Emigrationsut
redningen bilaga X. Stockholm.
Wohlin, N. 1912. Den svenska jordstyckningspo
litiken i de 1 8:de och 1 9:de århundradena.
Stockholm.
Wohlin, N. 1914. Det svenska jordbrukets inrikes avsättningsförhållanden. Stockholm.
Wolf, E. 1966. Peasants. Englewood Cliffs.
Ytterborn, G. R. 1943. Jordbruksnäringens struk
tur och utveckling. Lantbruksveckan 1943.
Zetterberg, 0. {red). 1954. 1 938 års jordbruksut
rednings driftundersökning. Stockholm.
Åberg, 0. & Öster,
J.
1995. Efter avslutad färd, en anständig begravning. En karaktäristik av undantagsinstitutionen i Nederluleå och Råneå socknar 1790-1895. Uppsala papers in economic history. Research report no 37.
Åkerberg, E. 1962. Växtodlingen. Svenskt jord
bruk och skogsbruk 1913-1962. Uppsala.
Åkerberg, E., Winkler, H. & Jarl, F. 1950. Våra slåttervallar. Stockholm.
Åmark, K. 1924. Beräkning av den totala produk
tionen och konsumtionen av närings- och foder
medel från jordbruket. Tull- och traktatkommit
tens utredningar och betänkanden XXXVI (SOU 1924:38), bilaga X.
Åmark, K. 1942. Svensk jordbrukspolitik under det senaste kvartsseklet. Sveriges Lantbruksför
bund 1917-1942. Stockholm.
Österman, A. 1986. Kvinnor och kor. Fataburen.