ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 2014-XX-XX. EKONOMISKT BISTÅND Riktlinjer för handläggning

EKONOMISKT BISTÅND

Riktlinjer för handläggning

ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 2014-XX-XX

SOCIALTJÄNSTENS MÅL ... 5

BISTÅND ... 5

PRINCIPER FÖR BEDÖMNING OCH BERÄKNING ... 7

EKONOMISKT BISTÅND 4 KAP 1 § ... 8

RIKSNORM 4 kap 3 § p 1 ... 8

Livsmedel 8 Kläder och skor 8 Lek och fritid 8 Förbrukningsvaror 8 Hälsa och hygien 8 Dagstidning, telefon och TV-avgift 8 SÄRSKILDA SKÄL ATT BERÄKNA KOSTNADER TILL EN HÖGRE NIVÅ ... 8

Kostförstärkning 9 Uteätartillägg 9 SÄRSKILDA SKÄL ATT BERÄKNA KOSTNADERNA TILL EN LÄGRE NIVÅ ... 9

BISTÅND UTÖVER RIKSNORM/I ANDRA FALL ... 9

BOENDE ... 9

Skälig boendekostnad 9 Boendekostnad t o m 131231 10 Umgängesberättigad förälder 10 Oskäligt hög boendekostnad 10 Hemmaboende vuxet barn med egna inkomster samt annan som ingår i hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren. 10 Icke studerande ungdom 10 Boendekostnader för ungdomar i eget boende 10 Magasineringskostnad 11 FAKTISK BOENDEKOSTNAD ... 11

Hyreslägenhet 11

Inneboende 11

Bostadsrätt 11

Egen fastighet 11

Delad bostad 11

Andra boendeformer 11

Garage mm 11

Boendekostnad vid kort- och långvarigt biståndsbehov 12

Skäligt rådrum för bostadsbyte 12

Byte till dyrare bostad 12

Hushållsel 13

Arbetsresor 13

Hemförsäkring 13

Medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa 13

Umgängeskostnader 13

LIVSFÖRING I ÖVRIGT 4 KAP. 1 § ... 14

Juridiska kostnader 14

Barnomsorg 14

Begravning 14

Flyttkostnader 14

Glasögon 15

Hälso- och sjukvård 15

Psykoterapikostnad 15

Tandvård 15

Hemutrustning 16

Underhåll, reparation eller komplettering 16

Hemutrustning vid bosättning 16

Rekreation 16

Skulder 17

Social hemtjänst och särskilda boendeformer 17

Spädbarnsutrustning 17

Telefoninstallation 17

Tvättmaskin/diskmaskin 17

Umgängesresor 18

Vistelse i f.d. hemland 18

Återföreningsresor 18

Återvandringsresor 18

ÖVRIGT BISTÅND 4 KAP. 2 § ... 18

INKOMSTBERÄKNING ... 18

Inkomster som skall beaktas 18

Hemmavarande barns och ungdomars inkomster 19

Förbehållsbelopp och skattejämkning 20

Sparmedel och andra tillgångar 20

Bilinnehav 20

Bostadsbidrag 20

Tidigare normöverskott 20

SÄRSKILDA GRUPPER ... 21

Arbetslösa 21

Studerande 22

Vuxenstuderande 22

Kurslitteratur 23

Egna företagare 24

Vårdtagare vid institution 24

Häktade personer eller inskrivna för kriminalvård, rättspsykiatrisk undersökning eller

vård 24

Personer med elektronisk övervakning, s.k. fotboja 25

HUSHÅLLSTYPER ... 25

Vuxna personer med gemensam bostad 25

Underårig som bildat familj 25

Hushåll där barn bor växelvis hos föräldrarna 25

Hemmavarande barn som fyllt 18 år 25

Hemmavarande barn under 18 år 25

UTLÄNDSKA MEDORGARE ... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Utan uppehållstillstånd 25

Asylsökande ska hänvisas till Migrationsverket 26

Med uppehållstillstånd 26

ÖVERKLAGANDE ... 26 ÅTERKRAV ... 27

Återkrav och återsökning av beviljat ekonomiskt bistånd 27

Återsökning hos försäkringskassan enligt AFL 28

Formella krav vid återsökning enligt AFL 28

Handläggning av återsökning 28

Återkrav enligt SoL 28

Återkrav enligt 9 kap 2 §, första stycket, SoL 29

Handläggning – förskott på förmån eller ersättning 29

Återkrav enligt 9 kap. 2 §, andra stycket, SoL 29

Handläggning – bistånd enligt 4 kap. 2 § med villkor om återbetalning 30

Återkrav enligt 9 kap. 1 § 30

Ersättningstalan 30

Kraveftergift 31

MISSTÄNKT BEDRÄGERI ... 31 UTBETALNING AV EKONOMISKT BISTÅND ... 32

Dagsbelopp 32

HANDLÄGGNINGSRUTINER M.M. ... 32

Allmänt 32

Ansökan 32

Dokumentation 33

Kontroller 33

BILAGA 1- RIKSNORM FÖR FÖRSÖRJNINGSSTÖD ... ……34 BILAGA 2 - RIKTLINJER GÄLLANDE BOENDEKOSTNAD I EKSJÖ KOMMUN ... 37 BILAGA 3 -RUTINER/TILLÄGGSBELOPP………..38

SOCIALTJÄNSTENS MÅL

Verksamhet som rör försörjningsstöd och annat ekonomiskt bistånd ska präglas av socialtjänstens övergripande mål som det formuleras i portalkapitlet (1 kap.1-2 §§ SoL). Av vikt är lagtexten 1 kap 1

§ som styr rätten till ekonomiskt bistånd som innebär att man på demokratins och solidaritetens grund ska främja människors

 Ekonomiska och sociala trygghet

 Jämlikhet i levnadsvillkor

 Aktivt deltagande i samhällslivet

Socialtjänsten ska under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet

§ 2 När åtgärder rör barn ska det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år.

Riktlinjerna avser att ge vägledning vid bedömning av biståndsbehovet i det enskilda ärendet.

Riktlinjerna får inte uppfattas som en absolut gräns för att få bistånd eller inte. Den enskildes situation kan motivera såväl lägre som högre belopp än vad riktlinjerna anger. Såsom komplement till kommunstyrelsens riktlinjer finns dessutom Socialstyrelsens Allmänna Råd SOSFS 2003:5 (S), Handbok Ekonomiskt bistånd, Stöd för rättstillämpning och handläggning av ärenden i den kommunala socialtjänsten (2003-101-2) samt den rättspraxis som föreligger.

BISTÅND

Rätten till och andra förutsättningar för ekonomiskt bistånd regleras med stöd av 4 kap. 1-6 §§ samt 9 kap 1-4 §§ socialtjänstlagen.

4 kap 1 § Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av kommunstyrelsen för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Biståndet skall tillförsäkra den sökande en skälig levnadsnivå, och det skall utformas så att det stärker hans/hennes resurser att leva ett självständigt liv. När biståndet rör barnfamiljer skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver.

4 kap 2 § Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 § om det finns skäl för det.

4 kap 3 § Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för

1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och TV-avgift,

2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring, samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa.

Skäliga kostnader enligt första stycket skall i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, skall kommunstyrelsen dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Kommunstyrelsen får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta.

4 kap 4 § kommunstyrelsen får begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadsåtgärd, och inte har fyllt 25 år, eller har fyllt 25 år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser, eller följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning men under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd.

Praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar.

4 kap 5 § Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som anvisats enligt 4 §, får fortsatt försörjningsstöd vägras eller nedsättas. Detsamma gäller om han eller hon utan godtagbart skäl uteblir från praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten.

4 kap 6 § Den som deltar i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet enligt 4 § skall därvid inte anses som arbetstagare. I den utsträckning den enskilde utför uppgifter som stämmer överens med eller till sin art liknar sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete, skall han eller hon dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap 1-9 §§, 3 kap 1-4 §§ och 7-14 §§, 4 kap 1-4 §§

och 8-10 §§ samt 7-9 kap arbetsmiljölagen (1977:1160) och av lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.

9 kap 1 § Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att lämna uppgifter eller på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 § utgetts obehörigen eller med för högt belopp, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket.

Om någon i annat fall än som avses i första stycket tagit emot sådant ekonomiskt bistånd obehörigen eller med för högt belopp och skäligen borde ha insett detta, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket.

9 kap 2 § Socialnämnden får, i andra fall än som avses i 1 §, återkräva bistånd som den enskilde har erhållit enligt 4 kap 1 § endast om den lämnats som förskott på förmån eller ersättning, till den som är indragen i arbetskonflikt, eller till den som på grund av förhållanden som han eller hon inte kunnat råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster och tillgångar.

Har ekonomisk hjälp lämnats i annat fall än som avses i 4 kap 1 § får socialnämnden återkräva hjälpen, om den utgetts under villkor om återbetalning.

Ett beslut som avser ekonomisk hjälp som kan komma att återkrävas enligt denna paragraf skall vara skriftligt. Beslutet skall innehålla uppgift om den eller de omständigheter som enligt denna paragraf utgör grund för återbetalningsplikten. Beslutet skall delges den enskilde.

Försörjningsstödet är uppdelat i två delar, dels en lagstadgad riksnorm för täckande av vissa

specificerade kostnader, dels vissa andra preciserade kostnadsposter där den enskilde vid behov har rätt till den faktiska kostnaden, förutsatt att den är rimlig. Kommunstyrelsen skall också pröva rätten till bistånd inom ramen för begreppet livsföring i övrigt. Här skall kommunen åter igen ha som riktmärke att den enskilde genom biståndet skall tillförsäkras en skälig levnadsnivå.

Det ekonomiska biståndet utgår efter en individuell behovsprövning. Det är ett komplement till den egna inkomsten samt eventuella andra ekonomiska förmåner och utgör samhällets sista skyddsnät för personer med försörjningssvårigheter.

Det ekonomiska biståndet uppdelat i följande delar:

Försörjningsstöd Ekonomiskt bistånd för

livsföring i övrigt SoL 4 kap. 3 § p 1 SoL 4 kap. 3 § p 2 SoL 4 kap 1 § Riksnorm

(schablon) Faktisk kostnad

(skälig kostnad) Exempel

Livsmedel Boende Barnomsorg

Kläder, skor Hushållsel Möbler/husgeråd

Lek och fritid Hemförsäkring TV m.m.

Hälsa och hygien Arbetsresor Skulder

Förbrukningsartiklar Fackavgift/A-kassa Tandvård

Dagstidningar Glasögon

Telefon Läkarvård/medicin

TV-avgift Rekreation

PRINCIPER FÖR BEDÖMNING OCH BERÄKNING

Principerna för handläggningen ska vara att arbetet ska bedrivas rättssäkert och med tro på människans resurser. Handläggning och beslut ska präglas av respekt för den enskilde och en helhetsbedömning av den sökandes behov och förmåga ska alltid göras. I arbetet med ekonomiskt bistånd är det primära uppdraget att hjälpa människor till självförsörjning och sekundärt pröva rätten till ekonomiskt bistånd under tiden.

Den enskildes behov av stöd och hjälp behöver utredas och klargöras för att människor ska kunna få hjälp med att bli självförsörjande. Utredningen ska ge en bild av den enskildes resurser och behov och ska tillsammans med den enskilde ta reda på hur svårigheterna ser ut, vad han eller hon kan och vill och på vilket sätt socialtjänsten kan bistå denne.

Den enskilde ska erbjudas relevanta insatser och ställas inför krav på motprestationer utifrån sina förutsättningar. Verksamma insatser ska tillhandahållas både för att rehabilitera icke arbetsföra personer och för att stärka arbetsföra personers anställningsbarhet och möjligheter på

arbetsmarknaden. Personer som inte bedöms vara arbetsföra av sociala eller medicinska skäl ska erbjudas insatser i samverkan med läkare, vårdcentraler, försäkringskassa, och psykiatrimottagning eller andra enheter inom socialtjänsten. För att vara berättigad till försörjningsstöd ska dessa

personer medverka till planering i syfte att bli arbetsföra eller medverka till att få annan ersättning ur det generella socialförsäkringssystemet.

Prövningen av rätten till ekonomiskt bistånd innebär i hög utsträckning myndighetsutövning med krav på rättsäkerhet, gemensamt förhållningssätt och likvärdiga bedömningar.

Prövningen av rätten till bistånd görs alltid individuellt. Den enskilde skall vara delaktig i, aktivt medverka i och påverka planeringen. Biståndet ska utformas i samförstånd med den enskilde.

Det ekonomiska biståndet är inte villkorslöst. Den enskilde har alltid ett förstahandsansvar att efter förmåga försörja sig själv. För att vara berättigad till försörjningsstöd ska arbetsföra personer stå till arbetsmarknadens förfogande. Sammanfattat innebär detta att man är inskriven på

arbetsförmedlingen, aktivt söker arbete samt vid behov delta i arbetsmarknadsåtgärder, praktik, av kommunen anordnad arbetsverksamhet, svenskundervisning eller annan lämplig insats i enlighet med upprättad arbetsplan. Vissa grupper, exempelvis de som inte fyllt 25 år, kan för att vara berättigade till ekonomiskt bistånd krävas delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet med syfte att stärka den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv.

Följande fyra perspektiv skall prägla handläggning, bedömning och beslut angående ekonomiskt bistånd.

 Barnens bästa

 Helhetssyn

 Tillgänglighet/Service

 Respekt

Barnens situation ska uppmärksammas när vuxna vänder sig till socialtjänsten med en ansökan om ekonomiskt bistånd. Barnets bästa är inte alltid avgörande för vilket beslut som fattas, ska det alltid beaktas, utredas och redovisas. När beslut rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnens bästa kräver. I socialtjänstlagens första kapitel (1 kap 2 § SoL) har införts en bestämmelse som svarar mot artikel 3 i FN:s barnkonvention.

Bestämmelserna syftar till att stärka barnens ställning inom socialtjänsten. När det gäller det

ekonomiska försörjningsstödet svarar biståndsrätten i socialtjänstlagen (4 kap 1 § SoL) mot artikel 27 i FN:s barnkonvention. Denna lyder: Konventionsstaterna erkänner rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling.

Se vidare: Handlingsplan ”ATT SE BARNET” vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Bil. 1.

EKONOMISKT BISTÅND 4 KAP 1 §

RIKSNORM 4 kap 3 § p 1

I Socialtjänstlagen anges vad som ingår i riksnormen. Den fastställs en gång per år av regeringen. Se bilaga 2.

Riksnormen omfattar:

Livsmedel

Utgångspunkten är en näringsmässigt fullvärdig och varierad kost. Det förutsätts att all mat tillreds hemma. För ensamhushåll beräknas en något högre kostnad med hänsyn till att det kan bli dyrare.

Vissa halvfabrikat ingår samt inköp av allt matbröd.

Kläder och skor

Kostnadsberäkningen täcker det vardagliga klädbehovet för hela året samt skoreparationer och kemtvätt.

Lek och fritid

Avser kostnader för aktiviteter som det är rimligt att alla får möjlighet till, t ex att läsa böcker, lyssna på musik och att utöva lek och idrott. I posten ingår också cykel, skidutrustning för längdåkning och skridskor. För yngre barn beräknas att cykel och skridskor köps begagnat.

Hälsa och hygien

Avser kostnader för personlig hygien t ex tvål, tandkräm, blöjor, och hårklippning m.m.

Barn och ungdomsförsäkring

Kostnader för premie för grupp- eller individuell försäkring som gäller för sjukdom och olycksfall.

Förbrukningsvaror

Här ingår kostnader för rengöring, skötsel och vård av bostaden samt klädvård m.m.

Dagstidning, telefon och TV-avgift

Här ingår kostnaden för helårsprenumeration på en daglig tidning, abonnemangs och/eller samtalsavgifter för telefon, TV-avgift samt brevpapper, kort och frimärken.

SÄRSKILDA SKÄL ATT BERÄKNA KOSTNADER TILL EN HÖGRE NIVÅ Beräkning av kostnad enligt riksnormen till en högre nivå bl.a.

om den enskilde

- av medicinska skäl har behov av dyrare kost, - betalar avgift för skolmåltid,

- har höga livsmedelskostnader på grund av att kosten är inräknad i en avgift,

- på grund av funktionshinder eller andra skäl har svårigheter att upprätthålla kontakten med andra människor eller delta i samhällslivet och därför har extra utgifter, för t.ex. telefon och tidningar eller fritidsaktiviteter, som inte täcks av annat stöd,

- har ett tillfälligt och visst behov av att köpa kläder och skor,

- har tillfälligt höga kostnader, t.ex. för livsmedel, kläder och skor, som beror på att han eller hon varit utsatt för våld eller andra övergrepp av närstående eller för något annat brott.

om det är en förutsättning

- för att barn skall kunna delta i fritidsaktiviteter,

- för att en förälder skall kunna ha umgänge eller kontakt med sitt barn i en rimlig omfattning och därför har extra utgifter för t.ex. lek och fritid samt telefon,

om ett spädbarn saknar nödvändig klädutrustning (jfr avsnittet ”spädbarnsutrustning”),

Kostförstärkning

Behov av kostförstärkning t.ex. glutenallergi bör alltid styrkas med läkarintyg. Det skall framgå av intyget hur länge läkarens bedömning gäller. Bidrag till diabetiker utgår normalt inte. Tillägg kan göras för fördyrad kost enligt Konsumentverkets beräkningar av angivna merkostnader vid behov av livsmedel vid specialkost. Kostförstärkningsbelopp beräknas utifrån basbeloppet (2014:44 400kr).

Om den sökande har väsentligt ökade matkostnader, kan ersättning i vissa fall sökas hos försäkringskassan i form av handikappsersättning alternativt vårdbidrag.

Vid vissa sjukdomar kan den sökande vara i behov av särskilt näringstillskott. I de fall näringstillskott är ordinerat av läkare kan normen höjas med merkostnaden om det inte står helt klart att

näringstillskottet ersätter vanlig mat och innebär någon merkostnad.

Uteätartillägg

Den som saknar matlagningsmöjligheter kan erhålla förhöjning av normalbeloppet. Tillägget får bedömas efter prövning i varje enskilt ärende och utgå med högst 1,5 % av basbeloppet per månad (2014: 666 kronor)

SÄRSKILDA SKÄL ATT BERÄKNA KOSTNADERNA TILL EN LÄGRE NIVÅ

Sänkning av nivån kan i det enskilda fallet undantagsvis komma ifråga om särskilda skäl finns för att beräkna kostnaderna till en lägre nivå bl.a.

om den enskilde

- hamnat i en akut nödsituation och endast behöver tillfälligt ekonomiskt bistånd för att få möjlighet att reda upp den,

- uppenbart inte använder biståndet till vad det är avsett för,

- inte har vissa kostnader för poster som ingår i riksnormen eller dessa är lägre än riksnormen, t.ex. under vistelse i heldygnsvård, eller

- om den enskilde har för avsikt att endast vara en kortare tid i vistelsekommunen.

Alla avsteg från riksnormen ska tydligt motiveras.

BISTÅND UTÖVER RIKSNORM/I ANDRA FALL

I Socialtjänstlagen 4 kap 3 § p 2 preciseras vilka andra kostnadsposter den enskilde har rätt till utöver riksnormen. Här ingår skäliga kostnader för boende, hushållsel, hemförsäkring, arbetsresor, avgift till fackavgift och A-kassa. Bistånd av detta slag varierar från person till person och prövas mot den enskildes behov.

BOENDE

Skälig boendekostnad

Bidragsberättigade har rätt till ekonomiskt bistånd för skäliga bostadskostnader. När det gäller att avgöra om en bostadskostnad är skälig eller inte måste hänsyn tas till lokala förhållanden avseende hyresnivåer. En individuell bedömning måste också göras av vad som är skäligt för just den aktuelle biståndssökanden.

Utgångspunkten vid den bedömningen bör vara vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig jämfört med vad den biståndssökande har för faktiska kostnader. I Eksjö kommun har skälig boendekostnad utgjorts av hyresnivåer hos det kommunala bostadsföretaget.

Boendekostnaden har också satts i relation till bidragshushållets storlek. Bonormen för år 2014 är upp till:

Familjetyp Boendekostnad t o m 141231

Ungdomar - 28år 4 190

1-2 vuxna 5 728

1-2 vuxna + 1 barn 6 502

1-2 vuxna + 2 barn 8 009

1-2 vuxna + 3 barn eller fler 8 398 Se bil.3.

Vid beräkning av skälig boendekostnad för personer som erhållit bistånd till boendet med stöd av 5 kap 5 § Socialtjänstlagen eller 5 kap 7 § Socialtjänstlagen skall denna boendekostnad ligga till grund för bidragsprövningen.

Umgängesberättigad förälder

För umgängesberättigad förälder med regelbundet umgänge tas hänsyn till behov av större lägenhet.

Oskäligt hög boendekostnad

Om kostnaden för bostaden är oskäligt hög bedöms från fall till fall om hela kostnaden eller bara en del av den ska täckas med ekonomiskt bistånd. Hjälpbehovet kan t ex vara kortvarigt. Med ett kortvarigt bidragsbehov avses i detta sammanhang ett bidragsbehov som understiger 3 månader i följd. I ett sådant fall är det inte rimligt att den enskilde byter bostad. Det kanske inte heller är möjligt att byta bostad. Finns det inget billigare boende att få tag i är detta ett förhållande som måste beaktas. Det kan också finnas starka sociala och/eller humanitära skäl för att en familj ska få bo kvar i sin bostad.

Om det bedöms att den enskildes boendekostnad inte kan anses som skälig, bör den faktiska boendekostnaden vanligtvis godtas under en övergångstid. Denna tid kan variera men bör normalt inte understiga fyra månader (skäligt rådrum) räknat från det att den enskildes informerats om förhållandet.

Hemmaboende vuxet barn med egna inkomster samt annan som ingår i hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren.

Hemmavarande vuxet barn med egna inkomster skall bidra till bostadskostnader.

Beräkningsmodellen för boendekostnaden följer Riksförsäkringsverkets föreskrifter om beräkning av boendekostnader. Den faktiska boendekostnaden för ett hemmaboende vuxet barn samt för annan person som ingår i en hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren bör beräknas som den andel av bostadskostnaden som motsvarar det antal rum som den sökande disponerar i förhållande till det totala antalet rum i bostaden. Varje rum bör då räknas som två enheter och köket som en enhet.

Exempel: Den sökande disponerar ett rum i sina föräldrars bostad om fyra rum och kök, dvs. den sökande disponerar två av totalt nio enheter. Hela bostadskostnaden är 6 000 kr per månad. Den sökandes andel av bostadskostnaden bör då beräknas som 2/9 x 6 000=1 333 kr per månad.

Icke studerande ungdom

Ekonomiskt bistånd avseende boendekostnad till ickestuderande ungdomar som bor kvar hos föräldrar efter avslutade gymnasiestudier skall normalt ej utgå till de ungdomar som ej tidigare betalt hyresdel (se även Regeringsrättsdom 1994-10-17). Se vidare Allmänna Råd från Socialstyrelsen SOSFS 2003:5 (S) Ekonomiskt bistånd, boende sidan 45-49.

Boendekostnader för ungdomar i eget boende

Utgångspunkten vid prövning skall vara starka sociala skäl.

Magasineringskostnad

Bistånd till kostnad för magasinerat bohag kan beviljas den som har fortlöpande försörjningsstöd om den sökande inom överskådlig tid förväntas kunna få ny bostad. Vid bedömningen ska också följande beaktas:

 Kostnaderna för magasinering i förhållande till kostnad för nyanskaffning av hemutrustning

 Bohagets innehåll och skick

 Konsekvenser för den enskilde vid eventuell försäljning av bohaget FAKTISK BOENDEKOSTNAD

Hyreslägenhet

Vid beräkning av den faktiska boendekostnaden för en hyreslägenhet beaktas hyran inklusive uppvärmning och obligatoriska avgifter. Om lägenheten hyrs i andra hand, bör kommunstyrelsen godta den hyra som lägenhetsinnehavaren och andra hyresgästen har avtalat, under förutsättning att den är skälig.

Inneboende

Den faktiska boendekostnaden för en inneboende bör vara den hyra som avtalats, om kostnaden är skälig. De som lever i en hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren bör inte räknas som

inneboende.

Bostadsrätt

Vid beräkning av den faktiska boendekostnaden för en bostadsrättslägenhet beaktas månadsavgiften, uppvärmningskostnaden och räntekostnaden för lån som tagits för inköp och underhåll eller

liknande av lägenheten. Vid beräkning skall beaktas om den enskilde har rätt till skattejämkning för räntekostnaden.

Egen fastighet

Vid beräkning av den faktiska boendekostnaden för eget hus, i förekommande fall, beakta

tomträttsavgälden och räntekostnaden för lån som tagits för inköp och underhåll eller liknande av fastigheten. Vid beräkning beakta om den enskilde har rätt till skattejämkning för räntekostnaden och tomträttsavgälden. I den faktiska boendekostnaden bör dessutom nödvändiga driftskostnader räknas in, t.ex. för uppvärmning, vatten och avlopp, sophämtning, fastighetsskatt och försäkring.

Ekonomisk utredning upprättas på särskild blankett.

Egen fastighet/bostadsrätt kan vara en realiserbar tillgång som i vissa fall bör avyttras.

Delad bostad

När sökande delar bostad med andra bör den faktiska boendekostnaden beräknas delad med antalet boende i bostaden, om flera personer delar bostad men saknar eller har begränsad

hushållsgemenskap Andra boendeformer

Vid andra boendeformer för personer som saknar permanent bostad bör den faktiska

boendekostnaden avgöras med hänsyn till omständigheterna i varje enskilt fall, t.ex. husvagn eller hotell.

Garage mm

Hyra för garage och bilplats ingår inte i godtagbar bostadskostnad såvida inte särskilda undantag om bilinnehav godtagits vid prövningen.

Boendekostnad vid kort- och långvarigt biståndsbehov

Vid ett kortvarigt biståndsbehov godtas den faktiska boendekostnaden. Med kortvarigt avses en period om maximalt tre sammanhängande månader.

Om behovet av ekonomiskt bistånd bedöms bli längre än tre sammanhängande månader, skall den faktiska boendekostnaden prövas om den är skälig. I prövningen skall beaktas skälig levnadsnivå, att hänsyn tas till den enskildes möjlighet att byta till en billigare bostad eller på annat sätt sänka

boendekostnaden.

Kommunstyrelsen skall också ta hänsyn till om det i individuella fall finns särskilda skäl mot byte av bostad eller bostadsområde som t.ex. om:

- det finns risk för att byte medför negativa sociala konsekvenser,

- en barnfamilj genom att flytta skulle tvingas bryta upp från barnomsorg, skola och socialt nätverk,

- en ensamstående vuxen, t.ex. med funktionshinder eller sociala problem och äldre med

sviktande hälsa, har ett särskilt behov av kontinuitet i det sociala nätverket eller den fysiska miljö som hänger samman med det nuvarande boendet,

- bostaden är anpassad till boendes funktionshinder, eller

- den enskilde har begränsad möjlighet att bli godkänd som hyresgäst, t.ex. vid arbetslöshet eller betalningsanmärkning.

Skäligt rådrum för bostadsbyte

Om kommunstyrelsen bedömer att boendekostnaden inte är skälig, bör den i regel ändå godkännas under en övergångstid så att den enskilde ges skäligt rådrum att förändra sin boendekostnad. Med skäligt rådrum avses en tidsperiod som i regel inte understiger fyra månader från den tidpunkt då den enskilde fick information om kommunstyrelsens bedömning. Den faktiska boendekostnaden bör även godkännas så länge den enskilde aktivt medverkar till att finna ett billigare boende eller på annat sätt försöker sänka sina boendekostnader. Ovanstående bör inte tillämpas, om boendet är en särskilt dyrbar nödlösning, t.ex. boende på hotell, och ett billigare alternativ med godtagbar standard kan erbjudas i avvaktan på permanent lösning.

Om den enskilde efter information från kommunstyrelsen och efter skäligt rådrum väljer att behålla ett boende med en kostnad som inte är skälig, bör ekonomiskt bistånd beräknas utifrån den

boendekostnad som bedöms skälig för en låginkomsttagare på orten och den bo norm som är fastställd av kommunstyrelsen.

Byte till dyrare bostad

Om den som får ekonomiskt bistånd har ett önskemål om att flytta till ett dyrare boende, bör kommunstyrelsen ge bistånd beräknat på den nya boendekostnaden under förutsättning att flyttningen är nödvändig för att den enskilde skall uppnå en skälig levnadsnivå. Det kan t.ex. gälla om:

- det finns medicinska eller starka sociala skäl som styrker behovet av flyttning,

- det finns svåra personliga motsättningar mellan hushållsmedlemmarna, t.ex. mellan föräldrar respektive styvföräldrar och ett vuxet barn eller mellan makar eller samboende,

- bostadens standard inte är skälig vad avser fysisk miljö och utrustning,

- ett vuxet barn genom att bo i föräldrahemmet förhindras att leva ett normalt vuxenliv och bli självständig,

- enskild måste flytta till följd av att han eller hon är eller varit utsatt för våld eller andra övergrepp av närstående eller varit utsatt för något annat brott

- vid trångboddhet.

För att ett hushåll inte skall anses trångbott bör det, utom för ensamstående utan barn, ha sovrum utöver vardagsrum och kök eller kokvrå. Två barn bör kunna dela sovrum. Med beaktande av stigande ålder och personlig integritet, bör barn emellertid inte behöva dela sovrum.

Konsumentverkets norm för trångboddhet (kök och vardagsrum oräknade):

1-2 pers 2rok 3-4 pers 3rok 5-6 pers 4rok 7- pers 5rok Hushållsel

Faktiska och skäliga kostnader för hushållsel godtas. En ansökan om bistånd till en räkning som förfallit till betalning inom en månad före tidsbeställningsdagen bör inte beaktas som en skuld utan prövas som försörjningsstöd enligt SoL 4 kap 3 § p 2.

Arbetsresor

Skälig kostnad för arbetsresor bör i regel motsvara utgiften för ett månadskort för lokala resor och bör betraktas som en godtagbar kostnad.

Arbetssökarresor, som inte bekostas av AF, kan också betraktas som en godtagbar kostnad. Med arbetsresor likställs också resa för att kunna delta i andra arbetsskapande eller rehabiliteringsåtgärder som kommunen eller annan myndighet anordnar.

Om den enskilde behöver bil för arbetsresor skall de faktiska kostnaderna för arbetsresorna användas som underlag vid beräkning av skäliga bilkostnader, t.ex. för

- drivmedel - skatt

- försäkring, och - besiktning

Behov av bil kan t.ex. finnas om - allmänna kommunikationer saknas, - turtäthet är starkt begränsad,

- enskilde lider av sjukdom eller funktionshinder, - utövande av umgänge med barn i vissa fall.

Vid beräkning av nödvändig körsträcka inkluderas resor till och från daghem eller motsvarande.

Om bidragsbehovet blir långvarigt bör möjligheterna till byte av bostadsort eller arbete undersökas.

Kommunstyrelsen bör vid beräkning av skäliga kostnader för resor med färdtjänst beakta färdtjänstavgiften.

Hemförsäkring

Premie för hemförsäkring betraktas som en godtagbar kostnad. Möjligheten till månadsinbetalning av hemförsäkring vid kortvarigt bidragsbehov bör nyttjas.

Medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa

Faktisk kostnad godtas, även vid arbetslöshet. I vissa fall dras avgiften direkt på lön, vilket då får beaktas vid biståndsberäkningen. Även avgift för enskild anslutning till arbetslöshetskassa godtages.

Möjlighet till reducerad avgift skall undersökas.

Umgängeskostnader

Ekonomiskt bistånd kan utgå till föräldrar som utövar umgänge med sina barn. I normalfallet godtas två helger per månad (2 x 2 dagar) samt 14 dagar under semestern. Umgänget skall kunna styrkas av den andra föräldern. Mer omfattande umgänge skall styrkas genom dom eller avtal, och bör kunna regleras ekonomiskt mellan parterna. Bistånd bör utgå enligt samma regler som för hemmavarande barn för den tid som umgänget avser.

LIVSFÖRING I ÖVRIGT 4 KAP. 1 §

Kommunstyrelsen har skyldighet att pröva rätten till bistånd till kostnader utöver vad som ingår i försörjningsstödet 4 kap. 3 § socialtjänstlagen. I begreppet ”livsföring i övrigt” avses alla de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå och som inte omfattas av försörjningsstödet. Detta kan innebära bistånd till exempelvis följande ändamål:

Advokatkostnader Skuldsanering

Barnomsorg Social hemtjänst

Begravningskostnad Tandvård

Flyttningskostnad Tekniska hjälpmedel

Glasögon Telefonabonnemang

Läkarvård/medicin/psykoterapi Tvättmaskin/diskmaskin Möbler/husgeråd/TV m.m. Umgängesresor

Semester och rekreation Underhållsstöd

Julklappspeng Vistelse i f.d. hemland

Kommunen skall ha som riktmärke att den enskilde genom biståndet tillförsäkras en skälig levnads- nivå.

Juridiska kostnader

Bistånd till juridisk hjälp bör som regel inte utgå. Bistånd kan dock beviljas till självrisken vid rättsskydd och till den kostnad som tillkommer sökanden vid statlig rättshjälp om målet gäller t.ex.

familjerättsliga ärenden.

Rättshjälp beviljas enligt lagen om allmän rättshjälp och avgiften fastställs utifrån den enskildes inkomster. Rättsskydd tillgodoses genom hemförsäkring.

Barnomsorg

Ekonomiskt bistånd ges till kostnader för kommunal barnomsorg i väntan på nedsättning av avgiften.

Begravning

Dödsboets tillgångar (inkl eventuella försäkringar) skall i första hand användas till att täcka begravningskostnaderna. Privata och allmänna skulder får komma i andra hand. Räcker inte dödsboets tillgångar kan bistånd beviljas till mellanskillnaden upp till vad en enkel men värdig begravning kostar.

Normalkostnad för begravning och gravsten enligt 4 kap 1 § SoL är 50 % av basbeloppet (2014:

22 200 :-) Se vidare Allmänna Råd från Socialstyrelsen SOSFS 2003:5 (S) Ekonomiskt bistånd, sidan 72.

Föräldrar som är försörjningsskyldiga för sina barn är även skyldiga att efter egen förmåga stå för barnens begravningskostnader (RÅ 89 ref 64).

Flyttkostnader

Vid flyttning av arbetsmarknadsskäl skall möjligheten att få bidrag från arbetsförmedlingen i första hand undersökas. Om sådant bidrag ej utgår eller om flyttningen är nödvändig av andra skäl med motivering av sociala eller medicinska skäl, kan bistånd till flyttningskostnad beviljas. Här skall även barnperspektivet vägas in.

Glasögon

Vid ansökan om bistånd till glasögon bör kostnadsförslag inhämtas av optiker. Kostnader för under- sökning, standardbågar och glas enligt grundstandard godkänns. Utgångspunkt vid beslut om ekonomiskt bistånd till glasögon bör vara de lågprispaket eller liknande som numera erbjuds hos de flesta optiker. I de fall bistånd beviljas för båge och glas separat, bör kostnaden för båge uppgå till högst 1,5 % av basbeloppet (2014: 666:-) och för glas oberoende av kostnad enligt ordination.

Bidrag till kontaktlinser kan beviljas med motsvarande kostnad som för glasögon.

Hälso- och sjukvård

Kostnader för läkarvård och receptbelagd medicin, som omfattas av högkostnadsskyddet betraktas som en godtagbar kostnad. Detta förutsätter att kvitton sparas efter läkarbesök, medicininköp, sjukgymnastik/behandling etc. Möjligheten till delbetalning av medicinkostnad skall i första hand nyttjas.

Ekonomiskt bistånd bör omfatta kostnader för åtgärder som

- utgör sådan vård och behandling som avses i 1 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och som ett landsting är skyldig att svara för enligt 3 § samma lag, även i de fall insatserna tillhandahålls av en privat yrkesutövare som är ansluten till försäkringskassan,

- vidtas efter bedömning av hälso- och sjukvårdspersonal, och - görs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Ekonomiskt bistånd bör även omfatta skäliga kostnader för bl.a.

- hjälpmedel och förbrukningsmaterial som förskrivits av behörig hälso- och sjukvårdspersonal, - läkemedel som omfattas av lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. och som förskrivits

av behörig hälso- och sjukvårdspersonal,

- resor som är nödvändiga för att vården skall kunna genomföras, eller

- resor som är nödvändiga för att hämta ut förskrivna läkemedel, hjälpmedel och förbrukningsmaterial,

- rekommenderad hälsoundersökning.

Psykoterapikostnad

Bedrivs psykoterapin inom landstingets hälso- och sjukvård med ordinarie patientavgift ses denna kostnad på motsvarande sätt som annan läkarvård. Den sökande skall utnyttja möjligheten att erhålla högkostnadsskydd.

Tandvård

Bistånd kan utgå till nödvändig tandvård. Till ansökan om tandvård, utöver akut tandvård, skall finnas ett kostnadsförslag från behandlande tandläkare. Kommunstyrelsen bör i regel grunda sin bedömning på behandlande tandläkares val av åtgärd och vad denne anser vara nödvändig tandvård men kräver att en förtroendetandläkare anlitas när behandlingskostnaderna överstiger 10 000:-.

Möjlighet finns även att nyttja förtroendetandläkare i behandlingar med lägre kostnad men där det kan finnas alternativa behandlingsåtgärder.

Möjligheterna till avbetalningsplan/delbetalning efter varje behandlingstillfälle hos tandläkaren bör undersökas och vägas in vid biståndsbedömningen. Om den enskildes behov av ekonomiskt bistånd bedöms vara av kortvarig art och denne själv kan tillgodose sitt behov inom rimlig tid, bör detta naturligtvis också vägas in i bedömningen av hur omfattande biståndet till tandvård skall vara.

Tandvårdsframställningar, som bygger på kostnadsförslag med viss behandlingstid, skall beviljas med förbehåll. Av förbehållet skall framgå att biståndet beviljas under förutsättning att

biståndsbehovet kvarstår vid betalningstillfället.

Vid ansökan om tandvård ska alltid möjligheten till tandvård enligt gällande sjukvårdstaxa

undersökas. Se Lagen om Allmän Försäkring beträffande de grupperna med rätt till tandvård enligt sjukvårdstaxa.

I de fall då tandläkaren gör bedömningen att profylaxtandvård är en förutsättning för att behålla nuvarande tandstatus intakt eller att den enskilde i annat fall riskerar en kraftig försämring av sin tandstatus bör denna kostnad godtas.

Hemutrustning

Hembesök skall ske i samband med utredning av behov av mer omfattande hemutrustning. För flyktingar gäller särskilda bestämmelser för lån till hemutrustning. Den hemutrustning som avses skall kunna tillgodose behov som t.ex. matlagning, umgänge, sömn, förvaring, rengöring, rekreation och information via radio eller TV.

Underhåll, reparation eller komplettering

Kommunstyrelsen bör, om det krävs för att den enskilde skall kunna bibehålla en skälig levnadsnivå, ge ekonomiskt bistånd till

- inköp av hemutrustning som behöver bytas ut, - underhåll av hemutrustning,

- reparation av hemutrustning, eller - inköp av kompletterande hemutrustning.

Hemutrustning vid bosättning

Kommunstyrelsen bör ge ekonomiskt bistånd till behövlig hemutrustning vid bosättning, om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan t.ex. vara att

- bostaden är ett led i en rehabilitering, den enskilde

- saknar möjligheter att förbättra sin ekonomi,

- endast kan förbättra sin ekonomi på mycket lång sikt, eller

- omgående behöver flytta till en annan bostad till följd av att han eller hon är eller varit utsatt för våld eller andra övergrepp av närstående eller har varit utsatt för annat brott.

När det gäller ungdomar som nyss flyttat hemifrån och som inte har barn kan det ofta ses som skäligt med en mycket enkel standard som förbättras först på längre sikt (RÅ 1995 ref. 80). För den ensamstående studerande vid postgymnasial utbildning får det ofta anses skäligt med boende i basmöblerat studentrum eller inackorderingsrum.

För mera utsatta grupper måste dock en mer generös attityd intagas, t ex vissa barnfamiljer och skilsmässofamiljer. I samband med separation skall dock den sökande tillvarata sina rättigheter vid bodelningen innan bistånd beviljas.

Rekreation

En person eller familj kan i vissa fall vara beroende av särskild vila eller rekreation i någon form. I vilken utsträckning en person eller familj skall beviljas bidrag till sådana kostnader måste i hög grad vara avhängigt av förhållanden i det enskilda fallet. Om en person eller familj av sociala skäl och i ett förebyggande perspektiv har behov av rekreation kan ekonomiskt bistånd till en semesterresa utgå. I bedömningen om rätten till bistånd skall socialtjänstlagens barnperspektiv i 1 kap 2 § iakttagas, barnfamiljer som under lång tid på grund av ekonomiska problem inte kunnat få någon form av semester.

Bistånd beviljas till skälig kostnad för hyra av stuga, resa till släkting e d. Kostnaden ska vara rimlig i förhållande till vad barnfamiljer med låga inkomster i allmänhet har råd till.

Beslut om bistånd kan beviljas av handläggare upp till 2,6 % av basbeloppet (2014: 1154:-) per person, dock max 4000:-/hushåll. Beslut om bistånd därutöver fattas efter särskild prövning av enhetschef.

Julklappspeng

En person eller familj kan i vissa fall vara beroende av särskilt stöd för möjlighet till julklappsinköp.

I vilken utsträckning en person eller familj skall beviljas bidrag till sådana kostnader måste i hög grad vara avhängigt av förhållanden i det enskilda fallet. I bedömningen om rätten till bistånd skall

socialtjänstlagens barnperspektiv i 1 kap 2 § iakttagas, barnfamiljer som under lång tid, sex månader eller mer bakåt i tiden på grund av ekonomiska problem saknar möjligheter för detta ändamål.

Biståndet avser barn t o m högstadiet. Om vårdnadshavare har delad vårdnad får vardera vårdnadshavare 50% av beloppet.

3-6 år 300 kr 7-12 400 kr 13-16 500 kr

Skulder

Ekonomiskt bistånd utgår i normalfallet inte till skulder. Om det har en avgörande betydelse för den sökandes fortsatta försörjning, nödvändigt behandlingsarbete eller dennes livsföring i övrigt kan ekonomiskt bistånd utges till skuldsanering. Det kan t ex röra sig om skuld för hyra eller el som måste betalas för att den enskilde inte skall hamna i en oacceptabel situation. Det kan även gälla skulder som är så psykiskt påfrestande för den enskilde att ett meningsfullt behandlingsarbete omöjliggörs.

Även omständigheten då skulden uppstod bör beaktas. Skulden kan t ex röra utgifter som skulle ha beaktas om den enskilde i ett tidigare skede vänt sig till socialtjänsten. Om den enskilde i rätt tid vänt sig till socialtjänsten men pga. väntetider eller dylikt tvingats sätt sig i skuld i avvaktan på beslut föreligger rätt till bistånd vid s k normunderskott.

Ekonomiskt bistånd till skulder utges ej i de fall skulden kan regleras på annat sätt. Skulder rörande skatter, underhållsstöd, böter, studiemedel, bostadsbidrag etc. kan enligt skilda regler avskrivas, efterges eller på annat sätt regleras. I detta sammanhang bör uppmärksammas den skuldsaneringslag som gäller från och med 1994-07-01.

Social hemtjänst och särskilda boendeformer

Avgift för social hemtjänst och särskilda boendeformer godtas om avgifterna är reglerade efter de förutsättningar och krav som regleras i 8 kap 2-9 §§ Socialtjänstlagen. Vid biståndsbehov skall alltid undersökas möjlighet till jämkning av avgift.

Spädbarnsutrustning

I samband med barns födelse bör beaktas att behovet av nödvändig spädbarnsutrustning tillgodoses.

Vid prövning bör undersökas vilken utrustning som redan finns. Ekonomiskt bistånd kan beviljas med högst 10 % av basbeloppet (2014: 4 440 :-) och innefattar grunduppsättning, säng med

sängutrustning och begagnad barnvagn och barnstol. Avseende klädutrustning se avsnittet ”Särskilda skäl att beräkna kostnader till en högre nivå”.

Personer med rätt till hemutrustningslån kan få utökad lånesumman när familjen får tillökning.

Telefoninstallation

Bistånd till mobiltelefon eller öppning av nytt telefonabonnemang kan beviljas hushåll med särskilt behov av telefon där det finns sociala, medicinska eller psykiska skäl, bl.a. för att upprätthålla kontakten med andra.

Tvättmaskin/diskmaskin

Bistånd till inköp eller hyra av tvättmaskin eller diskmaskin beviljas om det finns ett medicinskt behov eller starka sociala skäl. Behovet bör styrkas med läkarintyg.

Umgängesresor

Skäliga resekostnader för att möjliggöra utövande av umgänge bör beaktas. Vid längre umgängesresor beviljas bistånd mer sällan. För övrigt se Socialstyrelsens anvisningar sid. 69.

Vistelse i f.d. hemland

Personer som önskar besöka sitt f.d. hemland kan av handläggare beviljas bibehållet försörjningsstöd och bistånd till livsföring i övrigt under denna vistelse om den är högst tre månader lång och då vistelsen inte medför utebliven inkomst. Personerna måste ha ett nödvändigt reseskydd för utlandsresan.

För rätt till bibehållet försörjningsstöd vid längre vistelse än 3 månader i f.d. hemland krävs särskild

prövning av enhetschef (se dom i KamR i Jönköping 2002-07-11, mål nr 444- 2002).

Återföreningsresor

Ekonomiskt bistånd till denna typ av resor beviljas inte utan synnerliga skäl. Det gäller både för resor som den i Sverige bosatte gör för att leta efter anhöriga i utlandet och för anhörigas resor till Sverige. Undantag kan göras när Röda Korset beviljat hjälp till resekostnaden för ensamma barn som ska förenas med föräldrarna i Sverige. Vid sådan resa kan bistånd beviljas till egenavgiften.

Återvandringsresor

Utländska medborgare som kommit till Sverige som flyktingar kan söka återvandringsbidrag hos Migrationsverket. Bidraget ges dels i form av resekostnad, dels som en allmän schablon per person. I de fall en person fått statligt återvandringsbidrag ska kommunen inte ge bistånd.

När det gäller personer som fått uppehållstillstånd i Sverige pga. anknytning ska ansökan om bistånd för återflyttning till hemlandet prövas restriktivt av kommunen. Bistånd beviljas endast om det finns synnerliga medicinska och/eller sociala skäl. Om ekonomiskt bistånd ges ska det avse resekostnaden och 1 månads uppehälle efter flyttningen. Ibland önskar en person rekognosera i hemlandet innan eventuell återvandring. Inte heller i dessa fall ska kommunen gå in med ekonomiskt bistånd till resekostnad annat än i undantagsfall

ÖVRIGT BISTÅND 4 KAP. 2 §

Kommunstyrelsen får ge bistånd utöver vad som anges i 4 kap 1 § SoL. Beslut med stöd av 4 kap 2 § SoL kan förenas med villkor om återbetalning under förutsättning att detta skriftligt meddelats den sökande vid beslutstillfället.

Bistånd kan utges när rätt till bistånd med stöd av 4 kap 1 § ej föreligger men det ändå finns skäl att bevilja bistånd exempelvis: skuldreglering av el, skuldreglering av hyror, kontraktsskrivning av kommunstyrelsen för uthyrning i andra hand, beslut om att öppna servicekonto (förvaltande av klientmedel) mm. (se dom i KamR i Göteborg 2002-03-11, mål nr 1166-2002).

INKOMSTBERÄKNING Inkomster som skall beaktas

Vid beräkning av ekonomiskt bistånd görs avdrag för alla nettoinkomster (med nettoinkomst avses inkomster efter avdrag för preliminär skatt). Exempel på inkomster kan vara:

- AMF/afa -pension/pension från tidigare arbetsgivare/egen pensionsförsäkring - aktivitetsstöd

- anhörigstöd - arbetsinkomst

- arbetslöshetsunderstöd

- barnbidrag inkl flerbarnstillägg (RÅ 1985 2:13)

- bostadsbidrag - familjebidrag

- familjehemsersättning (arvodesdel) - föräldrapenning

- garantipension/tilläggspension inkl barnpension eller efterlevandestöd till barn och barntillägg, dock ej handikappersättning

- hyresinkomst/boersättning - inkomst av kapital

- livränta - sjukpenning

- sjukersättning/tidsbegränsad sjukersättning/aktivitetsersättning - skadestånd

- skatteåterbäring

- studiebidrag (dock ej extra tillägg, se RÅ 1990 ref. 7) - underhållsbidrag

- underhållsstöd/utfyllnadsbidrag - vårdbidrag, arvodesdelen - utryckningsbidrag, värnplikt.

- äldreförsörjningsstöd

- änkepension/efterlevandepension/särskild efterlevandepension Inkomster som inte skall beaktas

De inkomster som inte skall beaktas är handikappersättning, extra tillägg till studiebidrag (se RÅ 1990 ref. 7 samt RegR 1996-03-18, mål nr 6747-1994) samt tillfälliga mindre bidrag från fonder och stiftelser.

Inkomster som den enskilde inte kan förfoga över eller som är att betrakta som fiktiva bör inte beaktas. Som exempel på sådana inkomster kan nämnas:

- Skatteåterbäring som omhändertagits av kronofogdemyndigheten

- Barns inkomster från tillgångar som står under överförmyndarens kontroll och som genom särskilda bestämmelser (försäkringsersättningar som är avsedda att täcka framtida

inkomstbortfall, villkor i testamente, gåvobrev etc.) ej kan disponeras.

Vissa faktiska inkomster bör i normalfallet inte medföra reducering av försörjningsstödet. Exempel på sådana inkomster är:

- Ersättning som betalas ut för merkostnader till följd av funktionshinder

- Ersättning för omkostnader i samband med åtagande t ex familjehemsersättningens omkostnadsdel

- Försäkringsersättningar som kompenserar försäkringstagaren för ekonomiska förluster med anledning av en händelse av ett visst slag och som inte utgör en ersättning för inkomstförlust (sakskada).

- Stipendier och fondmedel som är avsedda för ett visst ändamål t ex en resa.

Jobbstimulans

För den som har fått försörjningsstöd under sex månader i följd ska 25 procent av nettoinkomsten från anställning inte beaktas vid bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd. Den särskilda beräkningsregeln gäller under två år. Därefter måste kravet på att försörjningsstöd ska ha lämnats under sex månader i följd på nytt uppfyllas för att den särskilda beräkningsregeln ska gälla igen.

Jobbstimulansen gäller för varje person i hushållet som har arbetsinkomst. Om den enskilde sparar av inkomsten under perioden med jobbstimulans ska det inte påverka rätten till ekonomiskt bistånd, efter perioden med jobbstimulans får en sedvanlig prövning göras i varje enskilt fall.

Hemmavarande barns och ungdomars inkomster

Enligt SoL 4:1 skall från och med 2008-01-01 hemmavarande barns och skolungdomars – under 21 års ålder - inkomster av eget arbete inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd. Till

skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning.

Inkomsterna får dock räknas med till den del de överstiger ett helt prisbasbelopp per kalenderår (2014, 44 400:-).

Förbehållsbelopp och skattejämkning

Den enskildes möjlighet att få skattejämkning skall beaktas. De vanligaste skälen för skattejämkning är höga resekostnader till och från arbete (se även avsnittet ”arbetsresor”), räntekostnader för egnahemsägare, vid ojämn inkomst eller vid inkomst endast del av året.

Vidare bör observeras möjligheten att erhålla skattebefrielse för t ex feriearbetande ungdomar.

Bestämmelserna för erhållande av förbehållsbelopp gällande återbetalning av kvarskatt och annan införsel via kronofogdemyndigheten skall beaktas.

Sparmedel och andra tillgångar

Vid bedömning av biståndsbehovet tas i skälig utsträckning hänsyn till sparmedel och övriga

tillgångar. Det bör uppmärksammas att riksnormen förutsätter ett visst sparande för olika långsiktiga utgiftsposter som ingår i grundbeloppet (telefon, TV-licens, flerårskläder m.m.).

Särskilda regler gäller för ålderspensionärer. Sparmedel för denna grupp får utgöras av 0,5 basbelopp för ensamstående samt 1,0 basbelopp för makar/sammanboende.

Kontanter, banktillgodohavanden och andra lätt realiserbara tillgångar skall i första hand

ianspråktagas till den enskildes försörjning innan ekonomiskt bistånd beviljas. Barns tillgångar får endast användas för barnets behov. Sparbelopp som inte härrör från föräldrars inkomst eller bidrag avsedda för barnets löpande behov ska accepteras upp till 15% av basbeloppet (2014: 6 660:-) Om tillgångar inte är omedelbart tillgängliga bör skäligt rådrum givas. Exempel på detta kan vara bilinnehav, egen fastighet eller bostadsrättslägenhet. Skälig tid att avyttra en bostad som

representerar ett visst värde är 4 -6 månader. En social och humanitär bedömning måste dock göras innan man avslår en ansökan om ekonomiskt bistånd med motiveringen att bostaden utgör ett ekonomiskt värde.

Vid en försäljning bör den enskilde kunna använda intäkten till att betala eventuella lån som är kopplade till det som avyttras utan att detta medför en sänkning av försörjningsstödet.

Bilinnehav

Bilinnehav skall betraktas som en realiserbar tillgång. En individuell prövning måste dock göras innan man kräver att bilen avyttras för att rätt till bistånd skall uppstå. I denna prövning skall ingå en bedömning av biståndsbehovets längd. Även speciella omständigheter som kan motivera behov av bil för att ha en skälig levnadsnivå skall beaktas, exempelvis:

 Måste ha bil i sitt arbete

 Behöver bil för att ta sig till eller från sin dagliga sysselsättning t.ex. därför att tillgång till allmänna kommunikationsmedel inte finns med rimlig turtäthet eller inom rimligt avstånd från bostaden, eller

 Av medicinska eller sociala skäl är i behov av bil, t.ex. en förälder som behöver bil för att kunna umgås med sitt barn.

I vissa fall bör byte till en billigare bil kunna aktualiseras. Högsta godtagbara värde bör dock i normalfallet inte understiga ett basbelopp. Om den enskilde på grund av funktionshinder har en specialanpassad bil, bör denna godtas oavsett värde.

I övriga fall kan vid bedömningen av om en bil skall avyttras eller ej ett lägre värde, upp till ett halvt basbelopp (2014: 22 200:-) accepteras. Se vidare under rubr. arbetsresor.

Bostadsbidrag

Bostadsbidrag räknas som inkomst.

Tidigare normöverskott

Försörjningsstödet bör som regel beräknas utifrån de inkomster hushållet haft kalendermånaden innan utbetalningsmånaden. Inkomsterna som hushållet fått tidigare bör vanligtvis inte påverka försörjningsstödets belopp, om inte inkomsterna varit mycket höga eller varit avsedda för en viss

längre tidsperiod. Framställans art har också betydelse för vilken inkomstperiod som behöver utredas. Se vidare under rubriken ”Skulder ”. Det kan då även vid ansökan om bistånd från någon som inte tidigare har uppburit ekonomiskt bistånd finns skäl att ta hänsyn till tidigare

inkomstperioder.

När någon däremot fortlöpande uppbär ekonomiskt bistånd är det inte sällan motiverat att låta ett överskott som en månad uppkommer i förhållande till normen avräknas mot det bidrag som skall utgå för nästföljande månad. När löpande bidrag utgår kan det också ofta ställas krav på att bidragstagaren sätter av en viss del av bidraget för att kunna bestrida framtida utgifter av det slag som bidraget är avsett att täcka, exempelvis kläder (se bl.a. RÅ 1986 ref. 76).

Det bör påpekas att en person som vid sista inkomsttillfället vet att han inte har sin försörjning tryggad framåt har ett eget ansvar att efter förmåga planera för de nödvändigaste utgifterna. En person som t ex fått avgångsvederlag motsvarande sex månadslöner får anses ha ett eget ansvar att sörja för sin försörjning fram till nytt arbete eller till utbetalning av arbetslöshetsersättning.

Vid nyansökan som avser bistånd i annan form bör inkomstförhållanden tillbaka klarläggas för att kunna göra en helhetsbedömning av sökandens ekonomiska situation.

Det är med hänsyn till eventuella överskott viktigt att de sökande kontinuerligt men särskilt i början av kontakten får information om regler för beräkning avförsörjningsstöd och vilka inkomster som räknas t ex retroaktiva utbetalningar och överskjutande skatt. Har den sökande varit medveten om hur förvaltningen räknar i samband med prövning av försörjningsstöd kan ansökan avslås om han eller hon haft inkomst över eller i nivå med normen.

SÄRSKILDA GRUPPER Arbetslösa

På den som söker försörjningsstöd och är arbetslös men arbetsför ska följande villkor ställas:

 Vara inskriven på arbetsförmedling

 Aktivt söka arbete inom varierande yrkesområden

 Ta anvisat arbete förutsatt att det motsvarar hans eller hennes fysiska och psykiska förutsättningar

 Delta i av arbetsförmedlingen anvisad arbetsmarknadspolitisk åtgärd

 Vid behov delta i svenskundervisning

Socialtjänsten ska verka för att den arbetslöse aktiverar egna resurser. För att nå ett gott resultat för den enskilde är det viktigt att krav kombineras med aktiva och stödjande insatser. I arbetet ska stöd- och motivationssamtal ingå men även en skyldighet för den arbetslöse att redovisa sitt

arbetssökande. Sådana redovisningar får dock inte formaliseras för hårt. Socialtjänstens krav på intensiteten i och redovisningen av arbetssökandet måste vara individuellt anpassade och rimliga i förhållande till sökandens ålder, utbildning och arbetslivserfarenhet. Krav på skriftlig redovisning av sökta arbeten kan i många fall vara en bra rekommendation eftersom det kan vara en hjälp att strukturera sitt arbetssökande men bör inte ensamt utgöra krav eller insats.

Bedömningen av vad som är lämpligt arbete torde ofta, men inte alltid, överensstämma med arbetsmarknadsmyndigheternas bedömning. Med arbete jämställs här även arbetsmarknadspolitiska åtgärder såsom arbetsmarknadsutbildning eller annan utbildning med utbildningsbidrag, offentligt skyddat arbete, arbetsträning, aktivitetsgaranti o dyl. Man kan även i vissa fall avse grundutbildning för vuxna, om det bedöms att grundutbildningen på sikt kan leda till arbete.

Rätt till bistånd föreligger ej om den hjälpsökande avvisat lämpligt arbete eller sagt upp sig utan giltiga skäl. Huvudprincipen är att försörjningsstöd inte ska kompensera för den avstängning från ersättning som det medför att säga upp sig på egen begäran. Den arbetslöse är berättigad till

försörjningsstöd fr.o.m. den dag rätt till arbetslöshetsersättning inträder. Socialtjänstens ansvar i en akut nödsituation får dock inte glömmas bort.

I de fall där den hjälpsökande kan bedömas vara berättigad till ersättning i form av a-kassa eller alfa skall det styrkas att sådan ansökan inlämnats. Kontinuerlig kontakt med arbetsförmedlingen bör hållas speciellt i ärenden beträffande ungdomar och personer med längre arbetslöshetsperioder.

Med stöd av 4 kap 4 § socialtjänstlagen kan man även kräva att den:

1. som inte fyllt 25 år,

2. den som av särskilda skäl är i behov av det, 3. studerande under ferieuppehåll,

deltar i av kommunstyrelsen anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet.

Insatsen skall ha såsom syfte att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv.

Insatsen skall vara tidsbegränsad och framgå av den individuella plan som upprättas tillsammans med den enskilde. Samråd med arbetsförmedling skall göras innan åtgärd med stöd av 4 kap 4 § Socialtjänstlagen vidtas.

Om den sökande utan godtagbart skäl avböjer att delta i eller uteblir från sådan verksamhet kan fortsatt försörjningsstöd vägras eller nedsättas.

Studerande

Föräldrars underhållsskyldighet upphör när barnet fyllt 18 år. Går barnet i skolan vid denna tidpunkt eller återupptar skolgången är föräldrarna dock intill dess barnet fyller 21 år underhållsskyldiga så länge skolgången pågår. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning. För de ungdomar med rätt till studielån ska uppmaning ske att

bidragsdelen söks.

Praktikplats som anordnas enligt Lag om arbetsmarknadspolitiska program anses jämställt med annan jämförlig grundutbildning då den utgör alternativ till treårig gymnasieutbildning. (se dom i Kammarrätten, Jönköping 1996-04-19, mål nr 1545-1996).

Utbildningen i gymnasieskolan utgörs av utbildning på nationella program, som omfattar tre årskurser, dels av utbildning på specialutformade program, som också omfattar tre årskurser, dels utbildning på individuella program. Utbildningen är avsedd för ungdom att påbörjas efter avslutad grundskoleutbildning fram till och med det första kalenderhalvåret det år den unge fyller 20 år.

Studerande i gymnasieskolan (även över 18 år) som bor hos föräldrarna räknas in i familjen vid bidragsprövning. Detta under förutsättning att studielån inte kan utgå till den unge.

Vuxenstuderande

Vuxna studerande skall i första hand försörja sig genom samhällets studiestödssystem eller mot- svarande. Om den andre parten i ett hushåll ej har tillräcklig försörjning räknas studiemedel och studielån som inkomst i hushållet och kostnader för att bedriva studierna, böcker, resor etc. räknas som godtagbar kostnad vid beräkningen av biståndsbehovet. Studiemedel och studielån bör anses gälla terminsvis. Från grundregeln kan undantag göras då särskilda skäl föreligger.

Beslut om bistånd fattas efter särskild prövning av enhetschef. Exempel på vad i en individuell behovsprövning utgör grund för biståndsrätt under studietiden kan vara:

 Studierna ingår i en arbetsplan som arbetsförmedling, den enskilde och socialtjänsten gemensamt gjort.

 Studierna ingår i en rehabiliteringsplan

 Studierna är en förutsättning för att den arbetslöse i framtiden ska bli självförsörjande

 Studierna utgör påbyggnad till SFI eller introduktionskurs för invandrare.

För vuxenstuderande som söker ekonomiskt bistånd under sommarferierna gäller följande:

Den sökande skall stå till arbetsmarknadens förfogande och aktivt söka arbete. Rätt till bistånd inträder tidigast från och med dagen efter att vårterminen är slut. Vårterminens studielån skall täcka del av juni månads hyra fram t o m terminsavslutningsdagen.

Om den sökande har feriearbete och väntar lön kan ekonomiskt bistånd beviljas i avvaktan på lön och mot återbetalning.

För studerande, som följer en utbildning med tillgång till studiefinansiering, får kommunstyrelsen begära att den som uppbär försörjningsstöd under ferier skall delta i en av kommunstyrelsen anvisad praktik. Se vidare Socialtjänstlagen 4 kap 4 §.

Kurslitteratur

Om ekonomiskt bistånd ges av socialtjänsten för studier ska även en rimlig kostnad för böcker och annat studiematerial ingå i biståndet. Möjligheten att inköpa begagnade läromedel/boklån via bibliotek ska undersökas.

Egna företagare

Huvudregeln är att bistånd inte bör utgå till att finansiera affärsverksamhet eller till att reglera skulder som uppkommit i sådan verksamhet. Om verksamheten inte kan bedrivas vidare är försäljning, avveckling, konkurs eller ackord de utvägar som står till buds för den enskilde företagaren.

Om den enskilde driver ett företag som inte lönar sig och ansöker om bistånd, kan ansökan avslås med hänvisning till att den enskilde antingen kan ta ut avtalsenlig lön eller ställa sig till arbetsmark- nadens förfogande. Det är nödvändigt att beakta den enskildes möjligheter till anställning och sätta det i relation till de inkomster som företaget ger. Att förmå företagaren att sätta sitt företag i konkurs innan rätt till bistånd inträder, saknar lagstöd. Krav på att en enskild firma med ringa eller ingen verksamhet skall avslutas innan rätten till bistånd inträder är inte häller förenligt med

socialtjänstlagen.

Personer som beviljats aktivitetsstöd kan efter särskild prövning av enhetschef beviljas ekonomiskt bistånd till normutfyllnad under högst 6 månader. Efter tre månader bör uttag ur firman redovisas.

Sökande med fria yrken såsom exempelvis musiker, konstnärer, frilansarbetare, författare har ofta F- skattsedel eftersom detta är ett krav från deras uppdragsgivare. Deras ansökan ska prövas på samma sätt som för andra hel- eller deltidsarbetslösa och samma krav på motprestationer ska ställas.

Vårdtagare vid institution

För personer som vistas på hem för vård eller boende, sjukhus eller liknande och där behov av ekonomiskt bistånd till uppehälle normalt inte uppkommer skall bidrag till ”fickpengar” beviljas om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Fickpengar utgör ett reducerat försörjningsstöd där följande normposter ingår:

- Lek och fritid - Hygien - Kläder skor - Tidning, telefon

Aktuellt månadsbelopp 2014 uppgår till 2 054:-/månad. Behov utöver dessa poster medges efter särskild prövning. Exempel: I de fall sökanden saknar basgarderob kan ett akut behov av kläder behöva tillgodoses utöver det s.k. fickpenningsbeloppet.

Häktade personer eller inskrivna för kriminalvård, rättspsykiatrisk undersökning eller vård Personer som är häktade, erhåller ”fickpengar” från andra huvudmän. Personer som är dömda till fängelse och flyttar till rättspsykiatrisk klinik ansvarar kriminalvårdsstyrelsen för.

Personer som är dömda till psykiatrisk vård ansvarar socialtjänsten för, beträffande t ex fickpengar, om de saknar rätt till sjukpenning. För personer dömda till rättspsykiatrisk vård utgår ej bistånd till vårdavgift/egenavgift. (Se dom 2413-1994)

Den som genomgår rättspsykiatrisk vård/undersökning eller är omhändertagen enligt

smittskyddslagen har rätt till ekonomiskt bistånd på samma villkor som personer inskrivna för vård inom socialtjänsten. OBS rätten till sjukpenning, pension, bostadsbidrag.

För personer inskrivna inom kriminalvården ska kriminalvårdsverket svara för alla kostnader under verkställghetstiden med undantag för den enskildes kostnader i form av hyra och uppehälle under frigivningspermission. För hyra och andra kostnader förknippade med eventuell bostad gäller i vissa fall särskilda regler som beskrivs nedan. Sökandes möjlighet till inkomst från arbete inom

kriminalvårdsanstalten ska alltid utredas innan ekonomiskt bistånd beviljas.