EKONOMISKT BISTÅND Riktlinjer för handläggning

Riktlinjer för handläggning

ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 2016-09-06

Innehållsförteckning

Riktlinjer för handläggning ... 1

Socialtjänstens mål ... 3

Bistånd ... 3

Principer för bedömning och beräkning ... 6

Ekonomiskt bistånd 4 kap 1 § ... 8

Riksnorm 4 kap 3 § p 1 ... 8

Riksnormen omfattar: ... 8

Särskilda skäl att beräkna en högre kostnad ... 8

Särskilda skäl att beräkna en lägre kostnad ... 9

Bistånd utöver riksnorm i andra fall... 9

Boende ... 9

Livsföring i övrigt 4 kap. 1 § ... 11

Tandvård ... 11

Hemutrustning vid bosättning ... 11

Rekreation ... 12

Kläder... 12

Kostnad för kontokortsavgift ... 12

Cyklar ... 12

Julklappspeng ... 12

Spädbarnsutrustning ... 12

Vistelse i f.d. hemland ... 13

Övrigt bistånd 4 kap. 2 § ... 14

Bilinnehav ... 14

Bilaga 1 ... 15

Norm för försörjningsstöd i Eksjö kommun 2016 ... 15

Bilaga 2 ... 16

Riktlinjer gällande boendekostnad i Eksjö kommun ... 16

Bilaga 3 ... 17

Kostförstärking ... 17

Bilaga 4 ... 18

Rutiner/Tilläggsbelopp 2016 ... 18

Socialtjänstens mål

Verksamhet som rör försörjningsstöd och annat ekonomiskt bistånd ska präglas av socialtjänstens övergripande mål som det formuleras i portalkapitlet (1 kap.1-2 §§ SoL). Av vikt är lagtexten 1 kap 1 § som styr rätten till ekonomiskt bistånd som innebär att man på demokratins och solidaritetens grund ska främja människors

 Ekonomiska och sociala trygghet

 Jämlikhet i levnadsvillkor

 Aktivt deltagande i samhällslivet

Socialtjänsten ska under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet

§ 2 När åtgärder rör barn ska det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år.

Riktlinjerna avser att ge vägledning vid bedömning av biståndsbehovet i det enskilda ärendet. Riktlinjerna får inte uppfattas som en absolut gräns för att få bistånd eller inte.

Den enskildes situation kan motivera såväl lägre som högre belopp än vad riktlinjerna anger. Såsom komplement till kommunstyrelsens riktlinjer finns dessutom Socialstyrelsens Allmänna Råd SOSFS 2003:5 (S), Handbok Ekonomiskt bistånd, Stöd för rättstillämpning och handläggning av ärenden i den kommunala socialtjänsten (2003-101-2) samt den rättspraxis som föreligger.

Bistånd

Rätten till och andra förutsättningar för ekonomiskt bistånd regleras med stöd av 4 kap. 1-6 §§

samt 9 kap 1-4 §§ socialtjänstlagen.

4 kap 1 § Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av kommunstyrelsen för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Biståndet skall tillförsäkra den sökande en skälig levnadsnivå, och det skall utformas så att det stärker hans/hennes resurser att leva ett självständigt liv. När biståndet rör barnfamiljer skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver.

4 kap 2 § Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 § om det finns skäl för det.

4 kap 3 § Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för

 livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon, radio och TV avgift.

 boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring, samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa.

Skäliga kostnader enligt första stycket skall i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella

prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, skall kommunstyrelsen dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Kommunstyrelsen får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta.

4 kap 4 § kommunstyrelsen får begära att den som får försörjningsstöd under viss tid skall delta i

av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspraktik. Den praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar.

Socialnämnden ska samråda med arbetsförmedlingen innan beslut fattas enligt första stycket. 4 kap 5 § Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i praktik eller annan

kompetenshöjande verksamhet som anvisats enligt 4 §, får fortsatt försörjningsstöd vägras eller nedsättas. Detsamma gäller om han eller hon utan godtagbart skäl uteblir från praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten.

4 kap 6 § Den som deltar i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet enligt 4 § ska i det sammanhanget inte anses som arbetstagare. I den utsträckning den enskilde utför uppgifter som stämmer överens med eller till sin art liknar sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete, skall han eller hon dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap 1-9 §§, 3 kap 1-4 §§ och 6-13 §§, 4 kap 1-4 §§ och 8-10 §§ samt 7-9 kap arbetsmiljölagen (1977:1160) och av lagen (1976:380) och av bestämmelserna om arbetsskadeförsäkring i socialförsäkringsbalken.

9 kap 1 § Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att lämna uppgifter eller på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 § utgetts obehörigen eller med för högt belopp, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. Om någon i annat fall än som avses i första stycket tagit emot sådant ekonomiskt bistånd obehörigen eller med för högt belopp och skäligen borde ha insett detta, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket.

9 kap 2 § Socialnämnden får, i andra fall än som avses i 1 §, återkräva bistånd som den enskilde har erhållit enligt 4 kap 1 § endast om den lämnats som förskott på förmån eller ersättning, till den som är indragen i arbetskonflikt, eller till den som på grund av förhållanden som han eller hon inte kunnat råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster och tillgångar. Har ekonomisk hjälp lämnats i annat fall än som avses i 4 kap 1 § får socialnämnden återkräva hjälpen, om den utgetts under villkor om återbetalning. Ett beslut som avser ekonomisk hjälp som kan komma att återkrävas enligt denna paragraf skall vara skriftligt. Beslutet skall innehålla

uppgift om den eller de omständigheter som enligt denna paragraf utgör grund för återbetalningsplikten. Beslutet skall delges den enskilde.

Försörjningsstödet är uppdelat i två delar, dels en lagstadgad riksnorm för täckande av vissa specificerade kostnader, dels vissa andra preciserade kostnadsposter där den enskilde vid behov har rätt till den faktiska kostnaden, förutsatt att den är rimlig. Kommunstyrelsen skall också pröva rätten till bistånd inom ramen för begreppet livsföring i övrigt. Här skall kommunen åter igen ha som riktmärke att den enskilde genom biståndet skall tillförsäkras en skälig levnadsnivå.

Det ekonomiska biståndet utgår efter en individuell behovsprövning. Det är ett komplement till den egna inkomsten samt eventuella andra ekonomiska förmåner och utgör samhällets sista skyddsnät för personer med försörjningssvårigheter.

Det ekonomiska biståndet uppdelat i följande delar:

Försörjningsstöd Ekonomiskt bistånd för livsföring i övrigt SoL 4 kap. 3 § p 1 SoL 4 kap. 3 § p 2 SoL 4 kap 1 §

Riksnorm

(schablon) Faktisk kostnad

(skälig kostnad) Exempel

Livsmedel Boende Barnomsorg

Kläder, skor Hushållsel Möbler/husgeråd

Lek och fritid Hemförsäkring TV m.m.

Hälsa och hygien Arbetsresor Skulder

Förbrukningsvaror Fackavgift/A-kassa Tandvård

Dagstidningar Glasögon

Telefon Läkarvård/medicin

Radio och TV avgift Rekreation

Principer för bedömning och beräkning

Principerna för handläggningen ska vara att arbetet ska bedrivas rättssäkert och med tro på människans resurser. Handläggning och beslut ska präglas av respekt för den enskilde och en helhetsbedömning av den sökandes behov och förmåga ska alltid göras. I arbetet med ekonomiskt bistånd är det primära uppdraget att hjälpa människor till självförsörjning och sekundärt pröva rätten till ekonomiskt bistånd under tiden.

Den enskildes behov av stöd och hjälp behöver utredas och klargöras för att människor ska kunna få hjälp med att bli självförsörjande. Utredningen ska ge en bild av den enskildes resurser och behov och ska tillsammans med den enskilde ta reda på hur svårigheterna ser ut, vad han eller hon kan och vill och på vilket sätt socialtjänsten kan bistå denne.

Den enskilde ska erbjudas relevanta insatser och ställas inför krav på motprestationer utifrån sina förutsättningar. Verksamma insatser ska tillhandahållas både för att rehabilitera icke arbetsföra personer och för att stärka arbetsföra personers anställningsbarhet och möjligheter på

arbetsmarknaden. Personer som inte bedöms vara arbetsföra av sociala eller medicinska skäl ska erbjudas insatser i samverkan med läkare, vårdcentraler, försäkringskassa, och psykiatrimottagning eller andra enheter inom socialtjänsten. För att vara berättigad till försörjningsstöd ska dessa personer medverka till planering i syfte att bli arbetsföra eller medverka till att få annan ersättning ur det generella socialförsäkringssystemet.

Prövningen av rätten till ekonomiskt bistånd innebär i hög utsträckning myndighetsutövning med krav på rättsäkerhet, gemensamt förhållningssätt och likvärdiga bedömningar. Prövningen av rätten till bistånd görs alltid individuellt. Den enskilde skall vara delaktig i, aktivt medverka i och påverka planeringen. Biståndet ska utformas i samförstånd med den enskilde.

Det ekonomiska biståndet är inte villkorslöst. Den enskilde har alltid ett förstahandsansvar att efter förmåga försörja sig själv. För att vara berättigad till försörjningsstöd ska arbetsföra personer stå till arbetsmarknadens förfogande. Sammanfattat innebär detta att man är inskriven på

arbetsförmedlingen, aktivt söker arbete samt vid behov delta i arbetsmarknadsåtgärder, praktik, av kommunen anordnad arbetsverksamhet, svenskundervisning eller annan lämplig insats i enlighet med upprättad arbetsplan. Vissa grupper, exempelvis de som inte fyllt 25 år, kan för att vara berättigade till ekonomiskt bistånd krävas delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet med syfte att stärka den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Om den enskilde behöver insatser från andra samhällsorgan ska socialnämnden samverka med dem. Huvudregeln är att den enskilde måste ha gett sitt samtycke till samarbete och till informationsöverföring mellan socialnämnden och andra myndigheter.

Följande fyra perspektiv skall prägla handläggning, bedömning och beslut angående ekonomiskt bistånd.

 Barnens bästa

 Helhetssyn

 Tillgänglighet/Service

 Respekt

Barnens situation ska uppmärksammas när vuxna vänder sig till socialtjänsten med en ansökan om ekonomiskt bistånd. Barnets bästa är inte alltid avgörande för vilket beslut som fattas, ska det alltid beaktas, utredas och redovisas. När beslut rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnens bästa kräver. I socialtjänstlagens första kapitel (1 kap 2 § SoL) har införts en bestämmelse som svarar mot artikel 3 i FN:s barnkonvention.

Bestämmelserna syftar till att stärka barnens ställning inom socialtjänsten. När det gäller det

ekonomiska försörjningsstödet svarar biståndsrätten i socialtjänstlagen (4 kap 1 § SoL) mot artikel 27 i FN:s barnkonvention. Denna lyder: Konventionsstaterna erkänner rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling.

Socialtjänstutredningen(socialtjänst i utveckling SOU 1999:97) framhåller i sitt slutbetänkande vikten av att utreda barns behov i familjer med ett långvarigt bidragsmottagande. ”Detta synsätt innebär inte en mer generös behovsbedömning för barnfamiljer med långvarigt socialbidragsberoende. Men med en individuell behovs bedömning som grund för rätten till socialbidrag bör man ta särskild hänsyn till vad barnets bästa kräver i sådana situationer där de kan anses mer utsatta än vad som kan anses vara normalt för andra barn.”

Ekonomiskt bistånd 4 kap 1 §

Riksnorm 4 kap 3 § p 1

I Socialtjänstlagen anges vad som ingår i riksnormen. Den fastställs en gång per år av regeringen. Se bilaga 2.

Riksnormen omfattar:

Livsmedel

Kostnaden för en näringsmässigt fullvärdig och varierad kost enligt livsmedelsverkets näringsrekommendationer till frukost, lunch, middag och 2-3 mellanmål. Utgångspunkten är att man lagar all mat hemma.

Kläder och skor

Kostnader för vanliga kläder och skor för olika årstider och väder samt för vardag, fritid och något festligare tillfällen. Utgångspunkten är normalt slitage av kläder och skor. Här ingår även tillbehör som paraply, armbandsur och väskor.

Lek och fritid

Kostnader för vanliga fritidsaktiviteter både inomhus och utomhus samt viss motion och kultur. Även en viss kostnad för mobiltelefon ingår.

Hygien

Kostnader för den personlig hygienen inklusive hårklippning och rakapparat, varor för skötsel av småsår mm.

Preventivmedel ingår inte.

Barn och ungdomsförsäkring

Kostnader för premie för gruppförsäkring eller individuell försäkring som gäller för sjukdom och olycksfall.

Förbrukningsvaror

Kostnader för toalett och hushållspapper, batterier och glödlampor, och för dagligvaror som behövs för vård och skötsel av bostaden och av kläder och skor.

Dagstidning, telefon och TV-avgift

Kostnaden för helårsprenumeration på en dagstidning, avgifter till Radiotjänst för TV och månads- och samtalsavgifter för telefonsamtal inom Sverige.

Särskilda skäl att beräkna en högre kostnad

Beräkning av kostnad enligt riksnormen till en högre nivå bl.a. om den enskilde

 av medicinska skäl har behov av dyrare kost,

 betalar avgift för skolmåltid,

 har höga livsmedelskostnader på grund av att kosten är inräknad i en avgift,

 på grund av funktionshinder eller andra skäl har svårigheter att upprätthålla kontakten med andra människor eller delta i samhällslivet och därför har extra utgifter, för t.ex. telefon och tidningar eller fritidsaktiviteter, som inte täcks av annat stöd,

 har ett tillfälligt och visst behov av att köpa kläder och skor,

 har tillfälligt höga kostnader, t.ex. för livsmedel, kläder och skor, som beror på att han eller hon varit utsatt för våld eller andra övergrepp av närstående eller för något annat brott.

 om det är en förutsättning för att barn skall kunna delta i fritidsaktiviteter,

 för att en förälder skall kunna ha umgänge eller kontakt med sitt barn i en rimlig omfattning och därför har extra utgifter för t.ex. lek och fritid samt telefon,

 om ett spädbarn saknar nödvändig klädutrustning (jfr avsnittet ”spädbarnsutrustning”),

Kostförstärkning

Behov av kostförstärkning t.ex. glutenallergi bör alltid styrkas med läkarintyg. Det skall framgå av intyget hur länge läkarens bedömning gäller. Bidrag till diabetiker utgår normalt inte. Tillägg kan göras för fördyrad kost enligt Konsumentverkets beräkningar av angivna merkostnader vid behov av livsmedel vid specialkost.

Kostförstärkningsbelopp beräknas utifrån tabell i bilaga 3.

Om den sökande har väsentligt ökade matkostnader, kan ersättning i vissa fall sökas hos försäkringskassan i form av handikappsersättning alternativt vårdbidrag.

Vid vissa sjukdomar kan den sökande vara i behov av särskilt näringstillskott. I de fall näringstillskott är

ordinerat av läkare kan normen höjas med merkostnaden om det inte står helt klart att näringstillskottet ersätter vanlig mat och innebär någon merkostnad.

Uteätartillägg

Den som saknar matlagningsmöjligheter kan erhålla förhöjning av normalbeloppet. Tillägget får bedömas efter prövning i varje enskilt ärende och utgå med högst 1,5 % av basbeloppet per månad.

Särskilda skäl att beräkna en lägre kostnad

Sänkning av nivån kan i det enskilda fallet undantagsvis komma ifråga om särskilda skäl finns för att beräkna kostnaderna till en lägre nivå bl.a. om den enskilde

 hamnat i en akut nödsituation och endast behöver tillfälligt ekonomiskt bistånd för att få möjlighet att reda upp den,

 uppenbart inte använder biståndet till vad det är avsett för,

 inte har vissa kostnader för poster som ingår i riksnormen eller dessa är lägre än riksnormen,

 t.ex. under vistelse i heldygnsvård, eller

 om den enskilde har för avsikt att endast vara en kortare tid i vistelsekommunen.

Alla avsteg från riksnormen ska tydligt motiveras.

Bistånd utöver riksnorm i andra fall

I Socialtjänstlagen 4 kap 3 § första stycket punkt 2 preciseras vilka andra kostnadsposter den enskilde har rätt till utöver riksnormen. Här ingår skäliga kostnader för boende, hushållsel, hemförsäkring, arbetsresor, avgift till fackavgift och A-kassa. Bistånd av detta slag varierar från person till person och prövas mot den enskildes behov.

Boende

Skälig boendekostnad

Bidragsberättigade har rätt till ekonomiskt bistånd för skäliga bostadskostnader. När det gäller att avgöra om en bostadskostnad är skälig eller inte måste hänsyn tas till lokala förhållanden avseende hyresnivåer. En individuell bedömning måste också göras av vad som är skäligt för just den aktuelle biståndssökanden.

Utgångspunkten vid den bedömningen bör vara vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig jämfört med vad den biståndssökande har för faktiska kostnader. I Eksjö kommun har skälig boendekostnad utgjorts av hyresnivåer hos det kommunala bostadsföretaget. Boendekostnaden har också satts i relation till bidragshushållets storlek. Se bilaga 3. Bonormen för år 2016 är upp till:

Familjetyp Boendekostnad t o m 161231

Ungdomar - 28år 4 190

1-2 vuxna 5 728

1-2 vuxna + 1 barn 6 502

1-2 vuxna + 2 barn 8 009

1-2 vuxna + 3 barn eller fler 8 398

Vid beräkning av skälig boendekostnad för personer som erhållit bistånd till boendet med stöd av 5 kap 5 § Socialtjänstlagen eller 5 kap 7 § Socialtjänstlagen skall denna boendekostnad ligga till grund för

bidragsprövningen.

Oskäligt hög boendekostnad

Om kostnaden för bostaden är oskäligt hög bedöms från fall till fall om hela kostnaden eller bara en del av den ska täckas med ekonomiskt bistånd. Hjälpbehovet kan t ex vara kortvarigt. Med ett kortvarigt bidragsbehov avses i detta sammanhang ett bidragsbehov som understiger 3 månader i följd. I ett sådant fall är det inte rimligt att den enskilde byter bostad. Det kanske inte heller är möjligt att byta bostad. Finns det inget billigare boende att få tag i är detta ett förhållande som måste beaktas. Det kan också finnas starka sociala och/eller humanitära skäl för att en familj ska få bo kvar i sin bostad.

Om det bedöms att den enskildes boendekostnad inte kan anses som skälig, bör den faktiska

boendekostnaden vanligtvis godtas under en övergångstid. Denna tid kan variera men bör normalt inte understiga fyra månader (skäligt rådrum) räknat från det att den enskildes informerats om förhållandet.

Hemmaboende vuxet barn med egna inkomster samt annan som ingår i hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren.

Hemmavarande vuxet barn med egna inkomster skall bidra till bostadskostnader. Beräkningsmodellen för boendekostnaden följer Riksförsäkringsverkets föreskrifter om beräkning av boendekostnader. Den faktiska boendekostnaden för ett hemmaboende vuxet barn samt för annan person som ingår i en hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren bör beräknas som den andel av bostadskostnaden som motsvarar det antal rum som den sökande disponerar i förhållande till det totala antalet rum i bostaden. Varje rum bör då räknas som två enheter och köket som en enhet. Exempel: Den sökande disponerar ett rum i sina föräldrars bostad om fyra rum och kök, dvs. den sökande disponerar två av totalt nio enheter. Hela bostadskostnaden är 6 000 kr per månad.

Den sökandes andel av bostadskostnaden bör då beräknas som 2/9 x 6 000=1 333 kr per månad.

Livsföring i övrigt 4 kap. 1 §

Kommunstyrelsen har skyldighet att pröva rätten till bistånd till kostnader utöver vad som ingår i

försörjningsstödet 4 kap. 3 § socialtjänstlagen. I begreppet ”livsföring i övrigt” avses alla de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå och som inte omfattas av försörjningsstödet.

Detta kan innebära bistånd till exempelvis följande ändamål:

Advokatkostnader Skuldsanering

Barnomsorg Social hemtjänst

Begravningskostnad Tandvård

Flyttningskostnad Tekniska hjälpmedel

Glasögon Telefonabonnemang

Läkarvård/medicin/psykoterapi Tvättmaskin/diskmaskin Möbler/husgeråd/TV m.m. Umgängesresor

Semester och rekreation Underhållsstöd

Julklappspeng Vistelse i f d hemland

Kommunen skall ha som riktmärke att den enskilde genom biståndet tillförsäkras en skälig levnads- nivå.

Tandvård

Bistånd kan utgå till nödvändig tandvård. Till ansökan om tandvård, utöver akut tandvård, skall finnas ett kostnadsförslag från behandlande tandläkare. Kommunstyrelsen bör i regel grunda sin bedömning på behandlande tandläkares val av åtgärd och vad denne anser vara nödvändig tandvård men kräver att en förtroendetandläkare anlitas när behandlingskostnaderna överstiger 10 000:-. Möjlighet finns även att nyttja förtroendetandläkare i behandlingar med lägre kostnad men där det kan finnas alternativa behandlingsåtgärder.

Möjligheterna till avbetalningsplan/delbetalning efter varje behandlingstillfälle hos tandläkaren bör undersökas och vägas in vid biståndsbedömningen. Om den enskildes behov av ekonomiskt bistånd bedöms vara av kortvarig art och denne själv kan tillgodose sitt behov inom rimlig tid, bör detta naturligtvis också vägas in i bedömningen av hur omfattande biståndet till tandvård skall vara. Tandvårdsframställningar, som bygger på kostnadsförslag med viss behandlingstid, skall beviljas med förbehåll. Av förbehållet skall framgå att biståndet beviljas under förutsättning att biståndsbehovet kvarstår vid betalningstillfället.

Vid ansökan om tandvård ska alltid möjligheten till tandvård enligt gällande sjukvårdstaxa undersökas. Se Lagen om Allmän Försäkring beträffande de grupperna med rätt till tandvård enligt sjukvårdstaxa. I de fall då tandläkaren gör bedömningen att profylaxtandvård är en förutsättning för att behålla nuvarande tandstatus intakt eller att den enskilde i annat fall riskerar en kraftig försämring av sin tandstatus bör denna kostnad godtas.

Hemutrustning vid bosättning

Kommunstyrelsen bör ge ekonomiskt bistånd till behövlig hemutrustning vid bosättning, om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan t.ex. vara att

 bostaden är ett led i en rehabilitering,

 den enskilde - saknar möjligheter att förbättra sin ekonomi,

 endast kan förbättra sin ekonomi på mycket lång sikt, eller

 omgående behöver flytta till en annan bostad till följd av att han eller hon är eller varit utsatt för våld eller andra övergrepp av närstående eller har varit utsatt för annat brott.

När det gäller ungdomar som nyss flyttat hemifrån och som inte har barn kan det ofta ses som skäligt med en mycket enkel standard som förbättras först på längre sikt (RÅ 1995 ref. 80). För den ensamstående studerande vid postgymnasial utbildning får det ofta anses skäligt med boende i basmöblerat studentrum eller

inackorderingsrum.

För mera utsatta grupper måste dock en mer generös attityd intagas, t ex vissa barnfamiljer och skilsmässofamiljer. I samband med separation skall dock den sökande tillvarata sina rättigheter vid bodelningen innan bistånd beviljas.

Rekreation

En person eller familj kan i vissa fall vara beroende av särskild vila eller rekreation i någon form. I vilken utsträckning en person eller familj skall beviljas bidrag till sådana kostnader måste i hög grad vara avhängigt av förhållanden i det enskilda fallet. Om en person eller familj av sociala skäl och i ett förebyggande perspektiv har behov av rekreation kan ekonomiskt bistånd till en semesterresa utgå. I bedömningen om rätten till bistånd skall socialtjänstlagens barnperspektiv i 1 kap 2 § iakttagas, barnfamiljer som under lång tid på grund av ekonomiska problem inte kunnat få någon form av semester.

Bistånd beviljas till skälig kostnad för hyra av stuga, resa till släkting e d. Kostnaden ska vara rimlig i förhållande till vad barnfamiljer med låga inkomster i allmänhet har råd till. Beslut om bistånd kan beviljas av handläggare upp till 2,6 % av basbeloppet per person, dock max 4000:-/hushåll. Beslut om bistånd därutöver fattas efter särskild prövning av enhetschef.

Kläder

Vid behov av extra bistånd till kläder eller skor ska det finnas särskilda skäl. Särskilda skäl kan vara snabb viktuppgång eller viktnedgång som inte kunnat förutses eller planeras inom det bistånd som ingår i riksnormen.

De särskilda skälen ska styrkas genom läkarintyg. Bistånd till extra kläd- eller skoinköp ska ges med max 3% av basbeloppet och kan endast beviljas enstaka tillfälle.

Kostnad för kontokortsavgift

Avgift för kontokort godtas en gång per år med ett max belopp på 250 kronor per år.

Cyklar

Extra bistånd för cykelinköp ges för barn upp till max 1000 kronor och för vuxen upp till max 2000 kronor per tillfälle. Bidrag ges utefter behov gällande barn, t.ex. behöver de cykel för att ta sig till skolan, fritids eller om de har ett behov inom ramen för sin fritid. Gällande vuxna ska även detta ges utefter behov, t.ex. behövs cykel för att ta sig till arbete, sysselsättning eller andra uppdrag som ingår i vardagen. Cykelbidrag kan ges flera gånger gällande barn beroende på ålder och utveckling.

Julklappspeng

En person eller familj kan i vissa fall vara beroende av särskilt stöd för möjlighet till julklappsinköp. I vilken utsträckning en person eller familj skall beviljas bidrag till sådana kostnader måste i hög grad vara avhängigt av förhållanden i det enskilda fallet. I bedömningen om rätten till bistånd skall socialtjänstlagens barnperspektiv i 1 kap 2 § iakttagas, barnfamiljer som under lång tid, sex månader eller mer bakåt i tiden på grund av ekonomiska problem saknar möjligheter för detta ändamål.

Biståndet avser barn t o m högstadiet. Om vårdnadshavare har delad vårdnad får vardera vårdnadshavare 50% av beloppet.

 3-6 år 300 kr

 7-12 400 kr

 13-16 500 kr

Spädbarnsutrustning

I samband med barns födelse bör beaktas att behovet av nödvändig spädbarnsutrustning tillgodoses. Vid

prövning bör undersökas vilken utrustning som redan finns. Ekonomiskt bistånd kan beviljas med högst 10 % av basbeloppet och innefattar grunduppsättning, säng med sängutrustning, begagnad barnvagn, barnstol., skötbord med tillbehör, utrustning för bad, bärsele och bilbarnstol. Avseende klädutrustning se avsnittet

”Särskilda skäl att beräkna kostnader till en högre nivå”.

Personer med rätt till hemutrustningslån kan få utökad lånesumman när familjen får tillökning.

Vistelse i f.d. hemland

Personer som önskar besöka sitt f.d. hemland kan av handläggare beviljas bibehållet försörjningsstöd och bistånd till livsföring i övrigt under denna vistelse om den är högst tre månader lång och då vistelsen inte medför utebliven inkomst. Personerna måste ha ett nödvändigt reseskydd för utlandsresan.

För rätt till bibehållet försörjningsstöd vid längre vistelse än 3 månader i f.d. hemland krävs särskild prövning av enhetschef (se dom i KamR i Jönköping 2002-07-11, mål nr 444- 2002).

Återföreningsresor

Ekonomiskt bistånd till denna typ av resor beviljas inte utan synnerliga skäl. Det gäller både för resor som den i Sverige bosatte gör för att leta efter anhöriga i utlandet och för anhörigas resor till Sverige. Undantag kan göras när Röda Korset beviljat hjälp till resekostnaden för ensamma barn som ska förenas med föräldrarna i Sverige. Vid sådan resa kan bistånd beviljas till egenavgiften.

Återvandringsresor

Utländska medborgare som kommit till Sverige som flyktingar kan söka återvandringsbidrag hos

Migrationsverket. Bidraget ges dels i form av resekostnad, dels som en allmän schablon per person. I de fall en person fått statligt återvandringsbidrag ska kommunen inte ge bistånd.

När det gäller personer som fått uppehållstillstånd i Sverige pga. anknytning ska ansökan om bistånd för återflyttning till hemlandet prövas restriktivt av kommunen. Bistånd beviljas endast om det finns synnerliga medicinska och/eller sociala skäl. Om ekonomiskt bistånd ges ska det avse resekostnaden och 1 månads

uppehälle efter flyttningen. Ibland önskar en person rekognosera i hemlandet innan eventuell återvandring. Inte heller i dessa fall ska kommunen gå in med ekonomiskt bistånd till resekostnad annat än i undantagsfall

Övrigt bistånd 4 kap. 2 §

Kommunstyrelsen får ge bistånd utöver vad som anges i 4 kap 1 § SoL. Beslut med stöd av 4 kap 2 § SoL kan förenas med villkor om återbetalning under förutsättning att detta skriftligt meddelats den sökande vid

beslutstillfället.

Bistånd kan utges när rätt till bistånd med stöd av 4 kap 1 § ej föreligger men det ändå finns skäl att bevilja bistånd exempelvis: skuldreglering av el, skuldreglering av hyror, kontraktsskrivning av kommunstyrelsen för uthyrning i andra hand, beslut om att öppna servicekonto (förvaltande av klientmedel) mm. (se dom i KamR i Göteborg 2002-03-11, mål nr 1166-2002).

Bilinnehav

Bilinnehav skall betraktas som en realiserbar tillgång. En individuell prövning måste dock göras innan man kräver att bilen avyttras för att rätt till bistånd skall uppstå. I denna prövning skall ingå en bedömning av biståndsbehovets längd. Även speciella omständigheter som kan motivera behov av bil för att ha en skälig levnadsnivå skall beaktas, exempelvis:

 Måste ha bil i sitt arbete

 Behöver bil för att ta sig till eller från sin dagliga sysselsättning t.ex. därför att tillgång till allmänna kommunikationsmedel inte finns med rimlig turtäthet eller inom rimligt avstånd från bostaden, eller

 Av medicinska eller sociala skäl är i behov av bil, t.ex. en förälder som behöver bil för att kunna umgås med sitt barn, eller för att han eller hon riskerar att bli utsatt för våld eller andra övergrepp av

närstående.

I vissa fall bör byte till en billigare bil kunna aktualiseras. Högsta godtagbara värde bör dock i normalfallet inte understiga ett basbelopp. Om den enskilde på grund av funktionshinder har en specialanpassad bil, bör denna godtas oavsett värde. I övriga fall kan vid bedömningen av om en bil skall avyttras eller ej ett lägre värde, upp till ett halvt basbelopp accepteras.

Bilaga 1

Norm för försörjningsstöd i Eksjö kommun 2016 Riksnormen tar hänsyn till

 Hur många personer som finns i hushållet

 Ålder på barn och skolungdomar

 Om barn och skolungdomar äter lunch hemma

 Om vuxna är ensamstående eller sambor Riksnormen innehåller kostnader för

 Livsmedel

 Kläder och skor

 Fritid och lek

 Hygien

 Barn- och ungdomsförsäkring

 Förbrukningsvaror

 Dagstidning

 Telefon

 TV-avgift

Riksnormen för ett hushåll utgör summan av de personliga kostnaderna för samtliga medlemmar i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna enligt följande tabeller:

Personliga kostnader per hemmavarande barn och skolungdom, kronor

Ålder 0 1–2 3 4–6 7–10 11–14 15–18 19–20

Summa personliga kostnader 1840 2080 1830 2080 2660 3090 3500 3530 Utan lunch 1710 1900 1650 1830

Personliga kostnader vuxna, kronor

Ensamstående Sambo Summa personliga kostnader 2950 5320 Gemensamma hushållskostnader, kronor

Antal personer 1 2 3 4 5 6 7

Summa gemensamma kostnader 940 1050 1320 1500 1720 1960 2130

Bilaga 2

Riktlinjer gällande boendekostnad i Eksjö kommun Högsta godtagbara boendekostnad 2016:

 Ungdomar (-28 år) 4 190:-

 Andra hushåll utan barn 5 728:- Hushåll med

o 1 barn 6 502:-

o 2 barn 8 009:-

o 3 eller fler barn 8 398:-

 Ett rum och kök

 Område Fasanen, 3 254:- – 3 34 7:- per månad, inklusive hushållsel

 Övriga områden, 2 626:- – 4 068:- per månad, exklusive hushållsel

 Två rum och kök

 Område Fasanen, 4 429:- – 4 738:- per månad, inklusive hushållsel

 Övriga områden, 4 120:- – 5 561:- per månad, exklusive hushållsel

 Tre rum och kök

 Område Fasanen, 5 252:- – 5 561:- per månad, inklusive hushållsel

 Övriga områden, 5 047:- – 6 313:- per månad, exklusive hushållsel

 Fyra rum och kök

 5 994:- – 7 776:- per månad, exklusive hushållsel

 Fem rum och kök

 7 776:- – 8 095:- per månad, exklusive hushållsel

Bilaga 3

Kostförstärking Gluten

Den största förändringen av kosten är de glutenfria spannmålsprodukterna. I kosten har man räknat på färdigköpt glutenfritt bröd för att jämförelsen mellan den glutenfria kosten och

normalkosten ska bli så rättvisande som möjligt. Om hushållet bakar merparten av brödet påverkas kostnaden.

Spannmålsgruppen innehåller ett fåtal "vanliga livsmedel" men består till största delen av produkter märkta glutenfritt, som pasta, -bröd, -cornflakes, -müsli och -mjölmix. Andra livsmedelsgrupper berörs också då något av de aktuella sädesslagen ingår som ingrediens i exempelvis i halv- och helfabrikat. Även tillagningsmetoderna påverkas, i paneringar och reda såser har vetemjöl ersatts med andra stärkelserika produkter. För övrigt innehåller matsedeln naturligt glutenfria produkter som potatis, ris, bönor, linser quinoa med mera.

Det är inte ovanligt att den som börjar äta glutenfri kost behöver större matportioner på grund av ett större dagligt behov. När tarmens förmåga att ta upp näring normaliserats och den sjuke

återtagit sin normalvikt bör dock inte kostens energiinnehåll vara högre än i vanlig kost. Därför har den glutenfria kosten samma energiinnehåll som motsvarande normalkostmatsedel.

Mjölkprotein

Alla livsmedel i normalkosten som innehåller mjölkprotein är här utbytta till olika

ersättningsprodukter. Man har räknat på färdigköpt bröd för att jämförelsen mellan den mjölkfria kosten och normalkosten ska bli så rättvis som möjligt. Den mjölkproteinfria matsedelns

mjölkersättningsprodukt är närings- och prisberäknad utifrån en tredjedel av respektive ris-, soja- och havreprodukter. I den mjölkproteinfria kost ingår endast en liten del industrilagade produkter som till exempelvis mjölkfri leverpastej och mjölkfritt margarin. Maträtter av hel- och halvfabrikat har inte använts i beräkningen.

Kostnaden för mjölkersättning varierar mycket beroende på både vilken produkt som används och hur stor del av kostnaden som hushållet själv står för. Mjölkprodukter hör till baslivsmedlen och är en väsentlig näringskälla under uppväxtåren. Därför är det särskilt viktigt att hitta mjölkersättning som fungerar bra och att göra en individuell bedömning av hur mjölkprodukterna ska ersättas.

Kostförstärkning (extra kostnad för mat/månad)

Ålder 0 år 1-2 år 3-5 år 6-9 år 10-13 år 14-17 år Vuxna

Gluten 20 40 90 160 190 230 210

Mjölkprotein 90 190 210 210 245 295 267

Bilaga 4

Rutiner/Tilläggsbelopp 2016 Basbelopp 44 300 kr

Kostförstärkning kan utgå efter särskild prövning om medicinska skäl föreligger, läkarintyg skall alltid förevisas. Se bilaga i riktlinjerna.

Vissa kostnader, enligt 4 kap 1 §

Uteätartillägg 1,5 % 665 kronor

Milersättning: faktisk kostnad vid arbetsresor med egen bil om allmänna kommunikationer saknas, i övrigt gäller månadskort.(Se vidare i riktlinjerna) Spädbarnsutrustning 10 % 4 430 kronor, se vidare i riktlinjerna Maxbeslut för handläggning av rekreationsbistånd

2,6 % 1 152 kronor per person, max 4 000 kr per hushåll Övrigt:

Fickpengar, 2 054:-/månad ( 4 kap 1 § ), vid vistelse på behandlingshem eller liknande.

(Fickpengar är ett reducerat försörjningsstöd där följande normposter ingår;frritid, hygien, kläder/skor, dagstidning, telefon och TV-avgift). Hela posten dagstidning, tas med trots att TV- avgift normalt inte behöver betalas med fickpengar. Överskottet får kompensera den sökandens något dyrare kostnader för tidningar och telefon.

Umgängeskostnad beräknas som för hemmavarande barn; personliga kostnader + del av gemensam hushållskostnad.

I övrigt när det gäller ställningstagande till olika former av ekonomiskt bistånd hänvisas till av socialnämnden antagna "riktlinjer för ekonomiskt bistånd" samt socialstyrelsens bok om ekonomiskt bistånd "Ekonomiskt bistånd” Handbok för socialtjänsten