2011-02-04 Leaders ordföranden på Saturnus konferenscenter i Stockholm
I det följande ges noteringar, kommentarer med synpunkter från möte med leaders ordföranden den 4 feb i Stockholm. Anteckningarna kan inte ses om kompletta och
reservation får ges för ev. hörfel. Anteckningarna skall ses ihop med de presentationsbilder som visades på mötet.
Carl-Fredik Lööf Landsbygdsdepartementet:
Landsbygdsprogrammet efter 2013:
‐ Tydligare inriktning mot jordbruket än vad den tidigare kommissionären hade lagt i pm.
‐ Tydligare koppling till EU 2020 strategin. (kan vara viktigt att följa upp )
‐ ”From demarcation to synergies” – d v s från tydliga avgränsningar gentemot andra fonder skall man i stället hitta synergier.
‐ Miljö, klimat o innovation blir vägledande
‐ Riskhanteringsinstrument efter kanadensisk förebild. – frivilligt att införa (ex skördeskadeskydd )
‐ Fördelningen blir förmodligen till fördel för länder med små kuvert – det kan för vissa länder bli problem med medfinansieringen
‐ Låsningen av pengar i procentsats kommer man att överge.
‐ Jbr har ett eget startstödsregelverk som skiljer sig från företagen i övrigt.
‐ Leader nämns inte – men KOM har muntligt bekräftat att man ser leader som genomförandedel och ej en del i strukturfonderna. – I målen för jbr politiken så finns målen för leader med.
Troligen kommer inte Leader att flyttas till annat direktorat. KOM vill ha ökad samordning istället för att Leader flyttas.
‐ Sammantaget inga jättestora skillnader jämfört med idag. I hälsokontrollen 2009 reviderade man och det räcker.
Halvtidsutvärderingen och programändring:
‐ Många leadergrupper känner att man vill jobba vidare med kompetensutveckling , de hänvisar då till kompetensutvecklingsåtgärden inom axel.3.
‐ ÖK kan uppdra åt nätverket att jobba vidare med trepartnerskapet. Det finns en poäng med 3- partnerskapet
‐ Uppmärksamma arbetet med jämställdhet o integration inom landsbygdsnätverket.
‐ ÖK beslut i juni och sedan beslut hos regering och KOM, besluten gäller fr o m 1 jan 2012.
‐ Ny modell för budgetföredelning mellan Leadergrupper behövs. Bedöma utvecklingspotential samt ge en grundplåt till varje enskilt område. En grundplåt till varje LAG kan ge en signal att det blir mindre områden i kommande period. Det behövs en lösning för att alla grupper skall kunna jobba med utvecklingsarbete.
‐ Inga enhetliga signaler för företagsstöd finns inom Leader. Det finns för- och nackdelar med detta.
‐ Det behövs färre vägar in i myndighetsvärlden från grupperna, ex direkt till SJV, vilket dock kan vara svårt att genomföra denna programperiod.
‐ Kvalitativa indikatorer behöver tas fram på ett bättre sätt.
Tidsplan:
‐ Råds o parlamentsförordning kommer först 2013.
‐ Viktigt för leader att samarbeta med SJV för tekniskt underlag.
‐ Ev. kanske det gamla programmet får rulla i ett år till.
‐ Ingen kommer att få tidiga besked!
‐ Information via nätverket, samverkansgruppen etc. kommer att spridas så fort som möjligt.
‐ Det är en utmaning att få allting klart i tid.
Pasi Kemi, Jordbruksverket Tekniska underlaget:
‐ Bra om frågeställningar inför utredningsuppdraget kunde komma fram nu.
‐ Uppdraget kom i regleringsbrevet. SJV och skogsstyrelsen skall leverera ett förslag till program med detaljerade beskrivningar av åtgärderna – texerna skall kunna lyftas in senare i ett program.
‐ Mål och indikatorer skall plockas fram
‐ Bakomliggande kalkyler skall finnas som visar på ekonomin i åtgärderna.
‐ Prioritera i åtgärderna
‐ Hänsyn skall tas till regelförenklingar – det skall bli enkelt för stödmottagarna
‐ Nuvarande program är dubbelt så stort som tidigare program – en fråga är hur mycket pengar det blir i kommande program?
‐ Beakta framtida EUs regelverk – troligen kommer det likna dagens program men mer fokus på innovation och klimat.
‐ Löpande dialog behövs in i de arbetsgrupper som skall jobba.
‐ Främsta kanalen för dialog är landsbygdsnätverket. Viktigt med samordning framöver.
‐ SJV tar internt fram ett projektdirektiv.
‐ Skogens roll i programmet bygger på diskussion med kommissionen. Ingen utvidgning planeras för skogens roll i programmet – Ingen ökad roll för skogen i förh. till idag, men skogen är fortsatt viktig.
Johan Fors Jordbruksverket:
Inför avslut av LAG
‐ Ett särskilt projektbeslut behövs om man vill samverka runt resurser för adm. och om man vill dela den resursen med en annan LAG grupp
‐ Hitta annan off. finansiering ex från kommunen, ev. utanför driften.
‐ Det kan även gå att hitta finansiering utanför driftsåtgärden.
‐ Lägg konsultkostnad i projekten som alternativ
‐ Hyra i förskott tillåts inte (det skall rimlighetsbedömas)..
‐ Ett övergångsregelverk, för kostnader fram t o m 2015, kommer men kan komma sent.
Diskussion:
‐ Man måste redan nu börja fundera på avslutet.
‐ Är det trovärdigt att tigga sponsring av lokaler, etc?
‐ Viktigt att i budgeten kunna köra vidare i ytterligare två år efter 2013.
‐ Likviditet viktigt för att kunna fullgöra ett normalt arbetsgivaransvar.
‐ Att avsluta snyggt med arkivering, projektuppföljning är viktigt.
‐ Lägg en god grund i denna period för ett långsiktigt arbete – det blir en god bas för framtiden.
‐ Vilka erfarenheter finns från användandet av företagsstöd i andra länder? (Finns ingen utvärdering från Kommissionen runt detta)
‐ En synpunkt är att sllt hänger på i övergången om man har kommunerna med sig eller ej, I god tid innan övergången behöver man löften från kommunerna att de är med i kommande period.
Kommunalråden dras ihop i ett LAG två ggr per år och får då en dialog om tänkbara projekt. Bra att bara kommunalråden är med, ”de varma drar med de ljumma”.
‐ Kommunerna har i många fall låg erfarenhet. Det finns fortfarande kommunalråd som undrar vad Leader håller på med. Det kan också bero på valet att nya personer är med.
‐ Behöver SKL , som var aktiva i detta programs inledning, initiera ett nytt erfarenhetsutbyte?
‐ Rundresa till Kommunstyrelserna är bra att genomföra. Ett problem är att de som är mest ljumma är de som styr.
‐ Kommunerna börjar titta på om Leader använder pengarna effektivt. Kan dep. ge hjälp för att hantera övergången till nästa period? Vad vill regeringen med Leader?
‐ Om Leader är på gång till strukturfonderna så blir det bekymmersamt.
‐ Bra om socialfonden använder Leadermetoden.
Christer Hederberg: Vision…
‐ Den regionala nivån är viktig – I Skåne träffas de varannan månad och de kan beställa hos Lst vad de behöver, ex kompetensutveckling.
‐ Lst jobbar bättre nu med Leader än i början.
‐ Hur ser statens direktiv ut till Lst ang. Leader? Frågan väcks eftersom det ser väldigt olika ut mellan de olika Lst.
‐ En fråga är hur föreningen engagemang kan utökas.
‐ Leader är en liten del av lst, precis som många andra verksamheter på lst är små. N synpunkt är att Lst missköter alla de små uppgifter man har att ansvara för. Leader måste vara med i kommunernas näringslivsutv program på ett naturligt sätt. Leadergrupperna måste ta ansvar för detta själva i kontakterna med kommunerna och inte enbart nätverket. Detta måste lösas på lokal nivå.
‐ En totalstrategi behövs för att marknadsföra/samarbeta om Leader i kommunerna.
Kommunalråden är viktigast.
‐ Visa leadergrupper vill inte ha en ordförande från kommunerna eller det offentliga
‐ Tre saker är viktiga och positiva: Underifrånperspektivet, tresamarbetet och nya gränser. Detta måste byggas på det lokala engagemanget. Inte positiv till att det bara skall bli en lst som hanterar allt. En möjlighet är att leaderkontoret kollar först och sedan gör SJV resten av kontrollen, det vore intressant att testa.
‐ En fasa vore om region Skåne skulle ta över Leader.
‐ Kontakten med SJV är mycket bättre än kontakten med Lst. Bättre kompetens i Jönköping.
‐ Om vi inte är eniga inom Leader så lyssnar de inte på oss. Dep. lyssnar på oss, 1500 människor i LAG, vi kan vara en stark kraft. Det är inte rimligt att handläggningstiderna skiljer så mellan lst.
Det är inte rimligt att fyra personer skall kolla samma dokument. Hur kan vi lösa detta att vi får en samsyn.
‐ Lst skickar frågor till sjv, eftersom de inte kan något själva.
‐ Lst har inte pengar o personal som kan hantera leader. Projektansökningar kan i vissa län få ligga över ett år. Pengar behöver bli destinerade till lst för att de skall klara handläggningen.
‐ Det får inte bli en motsättning mellan det centrala och underifrånperspektivet.
‐ Västra Götalandsregionen tycker också att de har ett underifrånperspektiv. I väst är det ett bra samarbete med lst. Lst behöver sköta detta så att inte regionen tar över leader. Om regionen och SKL vill ta över kan det bli bekymmersamt.
Eftermiddag:
Genomgång av samverkansgruppen.:
‐ Det är viktigt att skapa tydliga syften med de grupperna man ordnar. Vi bör bli mer innovativa när vi träffas. Det är viktigt med fokus på nuvarande period också.
Enkätgenomgång:
‐ Disk om LRFs medverkan i Leader lokalt och regionalt.
‐ Bilden av knätofsar och hembygdsföreningar med Leader finns fortfarande. Vi har en skyldighet att bättre kunna tala om vad Leaderpengarna handlar om.
‐ Vad betyder projekten för BNP och vilka hard facts finns framtagna. Någon, nätverket eller sjv behöver ta upp dessa frågor på allvar. Halvtidsutvärderingen tog inte upp detta.
‐ Det finns en analysgrupp inom Jordbruksverket som skall ta fram fakta om leaders resultat.
Analysgruppen går igenom alla leaderprojekten för att berätta om vad som har gjorts, kvantitativt och kvalitativt görs detta. De bildar en egen enhet om detta.
‐ Leaders resultat är svåra att analysera – hur räknar man checkarna ex. Detta borde vi ta med som tema någon gång – vad har det egentligen gett för resultat - hur värderar vi mjukvaran att det ger människor möjligheter att göra affärer.
‐ Revisionsrättens rapport: ändamålsenligheten – är det någon mening med att beslutsrätten ligger på lokal nivå. Det behöver påvisas att leader är en bra modell.
Professionellt LAG-arbete (Carin Alfredsson):
‐ En synpunkt är att VL-arna skall vara med i utbildningarna . I flera av frågorna kan VL mer än ordförandena. Det kan vara mycket gemsamma delar men även frågor specifika för ordf. Det är en viss fara i att vi kategoriserar för mycket i VL och ordförande. Det fanns andra som ej delade den synpunkten.
‐ Kan man göra ett kompetensutvecklingsprojekt för Leader inom axel 3?
‐ Många tycker förslaget om ”Professionellt LAG arbete” är bra!
‐ Vi behöver ta kontakt med de som ej är här
‐ Det kan behövas finnas ett obligatorium för deltagande i detta, enl. någon. Alla leaderföreningar måste vara med.
‐ Erfarenhetsutbyte är viktigt – Skall det vara rikstäckande eller regionalt?
‐ Man behöver känna in frågorna till sitt eget område, det är en mognadsprocess. I viss mån bör VLarna vara med. Integration borde vara med ytterligare, ex. Rosengårds entreprenörer – hur får vi ut dessa på landsbygden och får integration. Denna fråga bör tas upp på ett sådant möte.
‐ Det kan även finnas frågor där det är viktigt att även ha med VL arna.
‐ I vissa frågor är det bra att ha med både ordf. och v ordf.
‐ Det borde vara lätt för ordf och vice ordf att kunna hantera steg 2, så att hela LAG blir engagerade i hela jobbet. Det kommer även nya Lag medlemmar.
‐ Detta blir ett bra hjälpmedel för den utbildning de redan planerat – tacka och ta emot…
‐ Svårt samla Lag till studiecirklar. Vid varje möte finns en fast punkt vid varje möte där de berättar vad de gjort för att sprida Leader info.
‐ Det är jättebra och varje lag får bedöma vad de vill ta till sig. Vissa förtroendefrågor berör VL och vissa frågor berör ordf. Det blir även en prioritering vad de skall göra.
‐ Man kan i utbildningen dela upp det mellan VL och Ordf.
‐ Varför har vi en hög personalomsättning? – det bör vi följa upp. Finns utvecklingssamtal, etc?
‐ Bra om det finns en fördelning i utbildningar motsv. som den i samverkansgruppen.
‐ Tänk på att VLarna är tillsvidareanställda – de måste varslas i tid..
‐ I slutet av april vore det bra att gemomföra steg ett.
‐ Två tillfällen – en i april och en i september – Förslag på plats är Gotland och inte på fredagar…
Enkäten igen:
‐ Ang frågan om likviditeten finns det olika tolkningar av frågan. Det beror på om det är föreningens totala ekonomi, driftsåtgärden eller projektens ekonomi man svarar på..
Avslutningsdiskussion
‐ Christer presenterade frågeställningar från Powerpoint.
‐ En synpunkt från mötet är att det är entydigt att samverkansgruppen skall föra Leaders talan gentemot beslutsfattare.
‐ Den regionala förankringen är viktig.
‐ Leopold Sjöström som sitter i ÖK måste ha en grupp som han hämtar information från och kunna återkoppla detta.
‐ Representationen måste fungera. Den som är ordf. i varje område måste stämma av frågorna kontinuerligt med övriga ordföranden i sin resp. region.
‐ Vi får inte skapa överbyggnader som inte fungerar.
‐ Stöder att det behövs en samordning i toppen. Vissa regelfrågor bör VL:arna hantera i sina nätverk. Risk finns att de förtroendevalda tvingas hantera regelfrågor som de inte skulle behöva.
‐ Vi har tidigare varit överens om att ha en samverkansgrupp och det är samma nu.
‐ Oerhört bra att några får mandat att tala för leader Sverige. De som sitter där måste känna att de har mandat. Distriktsindelningen måste fungera bättre. Bra att vi går på denna formaliserande – innan första maj, eller innan östersund, skall vi bestämt detta.
‐ Kan vi välja på ordförandeträffarna och ge mandat att de får välja på den nationella träffen?
‐ Skicka ett mail så att det blir ett tydligt ärende och inte som information.
‐ Välj samverkansgruppen på den nationella nivån istället, Geografin har inte betydelse.
‐ Skall man agera nationellt är det bra om man har valts nationellt, man bygger inte en ny organisation. Det behövs att vi samlar ihop oss. Har man stödet bakom sig kan man vara mer tydlig i sitt språk.
‐ Samla ordf. en gång om året och då blir det val till samverkansgruppen. Är det ekonomiska frågor som skall tas upp så bör den infon komma ut tidigare.
‐ Det krävs att det blir svar från lag grupperna och dess ordföranden om frågor kommer ut.
‐ Detta innebär en samverkansgrupp med 7 personer som väljs vid en central konf en gång per år.
Regionerna kan väl ligga kvar ändå.
‐ VL får själva utse vilka de vill ha med.
‐ Samverkansgruppens ledamöter borde kontakta de som inte är med och fråga varför.
‐ Kan de extra 50 000 kr som nätverket prioriterat till samverkansgruppens arbete bekosta att några i samverkansgruppen kontaktar de som inte är med
‐ Skriv ut i minnesanteckningar vilka som ej närvarade.
‐ Finns viktiga aktiviteter att genomföra så kan säkert Leadergrupperna vara med även ekonomiskt.
‐ Skall färre vara med i samverkansgruppen så man kan effektivisera arbetet?
‐ Behövs det en nationell leaderförening? Flera tycker dock inte att det behövs – det är dock inte avgjort.
‐ En synpunkt var att man behöver en förening. Skall vi vara med i Elard kan en förening behövas.
Christer sammanfattade diskussionen om samverkansgruppen med att
ordföranderepresentanterna i samverkansgruppen får gå vidare och ta fram ett förslag till hur en ny organisation kan se ut, där hänsyn tas till önskemål från mötet att samverkansgruppen omformas till en mindre grupp som väljs på ett nationellt möte.
