Förnybar elproduktion
- konkurrenskraft och klimatnytta
Alla länder måste ställa om!
EU:s reviderade förnybarhetsdirektiv (RED II)
• Mål för förnybar energi 32% år 2030 (20% år 2020)
• Andelen var ca 17% år 2016.
• Elproduktionen i EU28 är ca 3 200 TWh per år.
(Sveriges produktion är ca 160 TWh per år)
• Ca 1 000 TWh fossilkraft behöver ersättas till år 2030
Sveriges unika potential
Sverige kan producera vind-, vatten- och biokraft till väsentligt lägre kostnad än andra EU-länder.
I Sverige är produktionskostnaden för ny landbaserad vindkraft ca 35 öre/kWh.
För andra förnybara kraftslag som kan byggas ut i stor skala är produktionskostnaden; biokraft ca 50 öre/kWh, havsbaserad vindkraft ca 60 öre/kWh.
Produktionskostnaden för ny kärnkraft i Finland, Frankrike och Storbritannien ligger på 90-100 öre/kWh.
Produktionskostnad - jämförelse
Källa: Ørsted/ Bloomberg New Energy Finance
Illustration – elpris vs prod.kostnad
0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60 0,70 0,80 0,90 1,00
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Landbaserad vindkraft Havsbaserad vindkraft Elpris
Stärkt konkurrenskraft
Rätt utnyttjade kan Sveriges goda förutsättningar ge långsiktigt och uthålligt lägre elpriser än övriga EU-länder – och stärka den svenska industrins konkurrenskraft, och möjliggöra etablering av ny industri.
För näringslivet är det centralt att omställningen till ett förnybart energisystem sker på ett hållbart sätt - ekonomiskt, miljömässigt och socialt.
Sverige tjänar på en omställning till förnybart. För varje krona som investeras i omställningen till ett förnybart energisystem får samhället tillbaka fyra visar en rapport från Boston Consulting Group.
Elexport
Klimathotet är en realitet och Sveriges potential för förnybar elproduktion är mycket stor.
Genom samtidiga satsningar på utbyggnad av förnybar
elproduktion, energieffektivisering och elexport kan Sverige både klara den egna försörjningen och bidra till att Europas omställning går snabbare och blir billigare.
Bra för klimatet, bra för Sveriges konkurrenskraft.
Snabb utbyggnad
Svensk Vindenergis prognos 2019-06-30
6100 7160
9900 11450 16600
15500 17600
16400 22064
28823 34065
39013
2899 3743 4382 5425 6029,2 6495 6691 7395
9637 11152
12834 14018
2039 2403 2663 3048 3233 3378 3437 3652 4241 4629 5050 5339
0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 45000
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022
Annual production [GWh]
Cumulative capacity [MW]
Cumulative installed wind turbines
Vindkraftens miljardprogram
Ny vindkraft 2017–2021
• 22,4 TWh
• 1 751 vindkraftverk
• 6 806 MW
• Investering 72,5 miljarder kr
Svensk Vindenergi – Ny vindkraft 2017-2021 (2019-06-13)
Ny vindkraft 2017-2018
Projekt TWh Drift Ägare Projektör Antal MW
Inv milj SEK Län
Lyrestad 0,23 2017 Ardian Rabbalshede 22 76 835 V Götaland
Våsberget 0,08 2017 Mirova Nordisk Vindkraft 8 28 300 V Götaland
Blaiken 4 0,07 2017 Skellefteå Kraft / Fortum Skellefteå Kraft 9 27 360 Västerbotten
Långmarken 0,08 2017 Mirova Eolus 8 17 180 Värmland
Gunillaberg 0,03 2017 KGAL Eolus 4 9 100 Jönköping
Lunna 0,02 2017 KGAL Eolus 3 7 75 Örebro
Össjö 0,02 2017 Öresundskraft Kraft & Värme Öresundskraft 3 6 70 Skåne
Tågeröd 0,02 2017 H&M / Waros Ecohz 4 6 65 Skåne
Öljersjö 3:16 0,01 2017 Fr Ramström Vind Fr Ramström Vind 2 5 50 Blekinge
Össjö skog 0,01 2017 Fr Ramström Vind Fr Ramström Vind 2 5 50 Skåne
Täppeshusen 0,01 2017 Flera Eolus 2 4 50 Skåne
Vilseberga 0,02 2017 Flera Eolus 2 4 50 Östergötland
Lehtirova 0,49 2018 Aquila Capital OX2 41 148 1 550 Norrbotten
Jenåsen 0,24 2018 MEAG, Munich Re Eolus 23 79 835 Västernorrland
Solberg 0,25 2018 Skellefteå Kraft / Fortum Skellefteå Kraft 22 76 800 Västernorrland
Högkölen 0,19 2018 Aquila Capital OX2 18 65 680 Gävleborg
Zinkgruvan 0,18 2018 European Energy Tylevind 14 53 565 Örebro
Grimsås 0,14 2018 Marguerite / Element Kraftö 13 47 490 V Götaland
Ränsliden 0,09 2018 Prime Capital Scanergy 7 24 250 V Götaland
Markbygden - Blåliden 0,07 2018 Svevind Svevind 6 18 190 Norrbotten
Slottsbol 0,04 2018 Slottsbol Vind ENO Energy 6 13 140 Örebro
Anneberg 0,04 2018 KGAL Eolus 3 11 115 V Götaland
Västanby 0,03 2018 European Energy European Energy 5 10 105 Skåne
Skålsparken Väst 0,02 2018 Slitevind Skålsparken 3 7 45 Gotland
Bockstigen (Repowering) 0,01 2018 Momentum Gruppen Wickman Vind 5 3 25 Gotland
Olofsfält 2 0,01 2018 Olofsfält Vind Olofsfält Vind 1 2 25 Skåne
Ny vindkraft 2019-2021
Markbygden ETT 2,00 2019 CGN / GE Wind / GIG Svevind 177 650 7 800 Norrbotten
Åskälen- Österåsen 0,93 2019 APG Vasa Vind 80 288 3 000 Jämtland
Överturingen (Länsterhöjden&Storflötten) 0,78 2019 Green Investment Group (GIG) SCA Energy & Turinge 56 235 2 665 Västernorrland
Markbygden - Ersträsk 2019 TRIG / Enercon Enercon 68 229 2 500 Norrbotten
Kråktorpet 0,57 2019 Aquila Capital Eolus 43 163 1 795 Västernorrland
Svartnäs 0,40 2019 BlackRock Arise 32 115 1 290 Dalarna
Högaliden 0,37 2019 Fred Olsen Fred Olsen 25 105 Västerbotten
Nylandsbergen, Getås, Rödsjöåsen 0,24 2019 Aquila Capital Eolus 18 68 810 Västernorrland
Kronoberget 0,20 2019 Stena Renewable Stena Renewable 16 61 610 Örebro
Häjsberget & S Länsmansberget 0,18 2019 Tekniska Verken Bixia 13 55 600 Värmland
Munkflohöjden 0,19 2019 APG Vasa Vind 23 49 Jämtland
Bröcklingberget 0,16 2019 re:cap Arise 11 45 Jämtland
Enviksberget 2019 BlackRock Arise 9 37 Dalarna
Sötterfällan 0,13 2019 KGAL Eolus 10 36 Jönköping
Orrberget 0,10 2019 Frontavis OX2 9 33 Dalarna
Laxåskogen 0,09 2019 Wirtgen Wind Invest VKS Vind 7 25 Örebro
Slageryd 0,07 2019 Taaleri Energia BayWa r.e. 6 23 Jönköping
Stigshöjden 0,06 2019 Frontavis OX2 6 22 Västernorrland
Råmmarehemmet 2019 EnBW EnBW 3 11 V Götaland
Fjällbergt / Saxberget 0,04 2019 Stena Renewable Stena Renewable 3 11 110 Dalarna
Spjutåsberget 0,02 2019 HEMAB HEMAB 2 8 75 Västernorrland
Valhalla (Tönsen & Åmot-Lingbo) 1,10 2020 Aquila Capital OX2 85 357 3 950 Gävleborg
Bäckhammar (Norra & Södra) 0,40 2020 KGAL Eolus 31 130 1 350 Värmland
Liden (Brattmyrliden & Åliden) 0,42 2020 Falck Renewables Falck Renewables 31 121 1 195 Västernorrland
Picasso (Målarberget) 0,37 2020 Enlight VKS Vindkraft 27 113 1 430 Västmanland
Aldemyrberget 0,24 2020 wpd Scandinavia wpd Scandinavia 17 72 Västernorrland
Hornamossen 0,12 2020 Green Investment Group (GIG) OX2 10 43 Jönköping
Brännliden 0,16 2020 Marguerite OX2 10 42 Västerbotten
Gärdsshyttan 2020 Rabbalshede Kraft Rabbalshede Kraft 5 16 Örebro
Markbygden - Etapp 2 2021 Enercon Enercon 213 850 Norrbotten
Önusberget 2021 Luxcara Svevind 750 Norrbotten
Nysäter (Hästkullen & Björnlandshöjden) 2021 Credit Suisse / E.ON E.ON Vind 120 520 5 100 Västernorrland
Blakliden & Fäbodberget 1,10 2021 Vattenfall / PKA / Vestas Vattenfall Vindkraft 84 353 3 500 Västerbotten
Åndberget 0,80 2021 Ardian OX2 53 250 3 090 Jämtland
Hocksjön 0,63 2021 Jämtkraft Höglandsbolagen 45 171 1 600 Jämtland
Ökad produktion 2018 - 2022
2018 2022
Vattenkraft 67 67,5
Vindkraft 16,5 41
Kärnkraft 65 50
Kraftvärme 13,5 14
Solkraft 0,5 1,5
Totalt 162,5 TWh 174 TWh
Ändrad ägarstruktur
De traditionella kraftbolagens marknadsandel minskar när kärnkraft fasas ut och vindkraft tillkommer.
• 100% av kärnkraften som fasas ut.
• 8 % av vindkraften som tillkommer.
….. men mycket återstår
Utbyggnad historiskt och idag
➢ 16,4 TWh vindkraft år 2018
➢ 41 TWh vindkraft år 2022
Utbyggnad till ett 100% förnybart elsystem år 2040
➢ 90 TWh vindkraft (enligt Energimyndigheten)
➢ 15 TWh fasas ut 2020 - 2040
➢ 64 TWh behöver tillkomma 2022 – 2040
➢ 3,5 TWh ny vindkraft per år 2022 – 2040
Vad innebär 90 TWh vindkraft?
Källa: Energimyndigheten –100 procent förnybar el, delrapport 2, maj 2019
Effektfrågan
Ett förnybart elsystem innebär utmaningar gällande tillgången till effekt men problemet är inte akut och lösningar finns.
• Sverige har goda förutsättningar att balansera vind- och solkraftens variationer med vattenkraft och genom handel med grannländerna.
• Digitaliseringen ger konsumenter och producenter av el nya möjligheter och verktyg att hantera effektutmaningen.
• Trenden förstärks ytterligare genom tekniska landvinningar, såsom förbättrade batterier, billigare elbilar och nya metoder för lagring av energi.
Kapacitetsfaktor
Vindkraft 2014 11,5 TWh 5 425 MW 24%
Ny vindkraft 2017-2021 22,4 TWh 6 806 MW 37%
Ny vindkraft 2030 ca 50%
Svk:s marknadsanalyser
• Avveckling av kärnkraft försämrar kraftbalansen - men ansträngda effektsituationer kan mötas med import.
• Överföringskapacitet är viktig för effektivt nyttjande av produktionsresurserna - och behovet ökar framöver.
• Volatiliteten i systemet ökar och ställer nya krav på systemtjänster.
• Färre synkrongeneratorer minskar förmågan att
spänningsreglera och dämpa effektpendlingar i systemet - om inte andra åtgärder vidtas.
Kortsiktig marknadsanalys feb 2019 Långsiktig marknadsanalys feb 2019
Effektbrist – eller importbehov?
• Dynamisk metod - jämför produktionskapacitet och importmöjlighet med förbrukningen
• Effektmarginalen minskar fram till 2022 när bland annat kapacitetsökningen i Snitt 2 vänder trenden.
• ”Loss of load expectation” år 2022 - ca 13 minuter
• Svk:s antagande om vindkraft 2022
31 TWh 12 485 MW kapacitetsfaktor 28%
Kortsiktig marknadsanalys feb 2019 Långsiktig marknadsanalys feb 2019
-5000 0 5000 10000 15000 20000 25000
Nettoförbrukning Sol Vind Flexbehov Simulerad nettoförbrukning med 70 TWh vind och 5 TWh sol i april 2019, [MW]
15 GW
behövs för april men upp till 25 på vintern
Källa: PowerCircle
Behov av flexibla resurser
Flexibla resurser
Import/export ca 10 GW
Vattenkraft
13 GW idag, 15 GW imorgon
Elbilar med V2G mellan 14 till 114 GW
Kraftvärme ca 3-4 GW
Energieffektivisering ca 3 GW
Efterfrågeflexibilitet ca 5-7 GW
Gasturbiner ca 1-2 GW
Batterier upp till 30 GW
Energilager potential okänd Totalt mer än
60 GW
Används idag Nya resurser
Flexibla resurser
Källa: PowerCircle
Vilka tjänster kan vindkraften bidra med idag?
Vilka tjänster kan vindkraften bidra med i framtiden?
Vad behövs för att öka vindkraftens bidrag?
- Incitament och bättre anpassade tjänster
Reaktiv mFRR effekt
Reaktiv mFRR
effekt aFRR FCR FFR Svartstart Annat?
Vindkraftens bidrag kan öka!
Svenska kraftnät har balansansvaret i drifttimmen
De
Balansansvariga företagen planerar
och handlar sig i balans
Hur fungerar balansreglering?
Snabba
• Frekvens- hållnings- reserver
Medelsnabba
• Frekvens-
återställnings- reserver
Långsamma
• Effektreserven (vintern)
5s – 3 min 2 min – 15 min 30 min – 12 h
Stödtjänster – idag
Super-snabb
Snabba
• Frekvens- hållnings- reserver FCR
Medel-snabba
• Frekvens-
återställnings- reserver aFRR och mFRR
Långsamma
• Effekt- reserven
Nordisk Kapacitets- marknad för aFRR Kapacitets-marknad
mFRR Helt ny
produkt
Nya krav Ny produkt (nedreglering)
Nytt europeiskt direktiv påverkar
utformningen
5s – 3 min 2 min – 15 min 30 min – 12 h 1 sekund
Stödtjänster 2020 - 2021
Min bud
Typ av produkt &
betalning Aktiveringstid Volym Utveckling
FCR-N 0,1 MW Effekt : Pay-as-bid Energi: Upp- och nedregleringspris
63% inom 60 s och 100% inom 3 min
Ca 200 MW i Sverige
Nya krav
FCR-D 0,1 MW Effekt: Pay-as-bid 50% inom 5s och 100% inom 30s
Ca 400 MW i Sverige
Nya krav FCR-D ned
aFRR 5 MW Effekt: Pay-as-bid
Energi: Upp- och nedregleringspris
Full aktivering 120 s Ca 100 MW i Sverige
Alla timmar på året
1 MW bud Marginalpris 5 min FAT
Nordisk marknad 2020
mFRR 5 MW i SE410 MW övriga elområden
Energi: Upp- och nedregleringspris
Full aktivering 15 min
Frivilliga bud Kapacitets- marknad Elektronisk aktivering 1 MW bud
Stödtjänster
Hantering – hög andel vind och sol
• Exempel: all kärnkraft ersatt med sol och vind
• Isolerat Sverige (i verkligheten 10000 MW handelskapacitet)
• Effektreserv (2000 MW) och gasturbiner (1600 MW) ej beaktade
• Behövs ca 5000 MW (1,3 TWh) för detta.
• Power-2-gas-2-power: kostar ca 6-8 miljarder/år
• Andra alternativ (med lägre kostnad)
• Flexibel konsumtion Flexibel Hybrit Flexibel billaddning
• Import Mer vattenkraftseffekt Effektreserv som idag
• Bio-kraft Bio-OCGT
Källa: KTH, Professor Lennart Söder, 2014
Utrymme att täcka systemkostnad
70 TWh ny landbaserad vindkraft ca 35 öre/kWh (Sverige 2019) jämfört med
70 TWh ny kärnkraft ca 62 öre/kWh (Kina 2019) Skillnad i produktionskostnad (utrymme att täcka systemkostnad) 18 miljarder SEK per år
Möjlig systemkostnad; 5000 MW power-2-gas-2-power 6-8 miljarder SEK per år
Källa: KTH, Professor Lennart Söder
Var ska vindkraften byggas?
Källa: Energimyndigheten –100 procent förnybar el, delrapport 2, maj 2019
Kapacitet i stamnätet
– Flaskhalsar i överföringskapaciteten (norr-söder) – Stor vindkraftutbyggnad i norr
– Nedstängning av kärnkraft i söder
– Behov av förnyelse av befintliga ledningar
– Svk nätförstärkningsplaner ligger efter i processen – Ledtider på över 10 år för stamnätskoncession
Risk för inlåst kraft i norr
och försämrade anslutningsmöjligheter
= hinder för utbyggnad
Källa: Sweco
• Stora prisskillnader även med beslutade och
planerade åtgärder
• Ca 1 EUR/MWh kan anses vara en acceptabel
prisskillnad ur ett konsumentperspektiv.
• Prisskillnaderna uppstår främst i höglastsituationer
Prisskillnad pga kapacitetsbrist
Behov skyndsam kapacitetshöjning!
Anslutningshinder
- Kapacitetsbrist i näten. Längre och dyrare anslutningsprocess, oförutsägbarhet och tröskeleffekter
- Långa ledtider för linjekoncession. Högre miljökrav leder till dyrare koncessioner och försvårar användandet av senaste tekniken.
- Godtycklig tolkning av IKN. Stor osäkerhet hos
verksamhetsutövarna, EI:s resurser tas av IKN-ärenden i onödan.
- Svenska kraftnäts anslutningspolicy. Oflexibel process och långa ledtider. Följer varken tillstånds- eller investeringsprocessen för vindkraftsparken.
Stort och skyndsamt behov av snabbare, enklare och mer flexibel process
EU:s Förnybarhetsdirektiv (RED II)
Antogs 2018-12-11, införs i lag/förordning senast 2021-06-30 Öppnar möjligheter att förbättra lagstiftningen för att möjliggöra genomförandet av politiska beslut.
Artikel 16 - Tillståndsförfarandets varaktighet och organisation;
• En kontaktpunkt, max 2 år för miljötillstånd + nätkoncession
• Förenklat tillståndsförfarande för repowering, max 1 år
Försvarsmaktens restriktioner
De nya lågflygningsområdena täcker cirka 70 100 km².
16 % av Sveriges landyta.
Restriktionsområdena ökas från 30 till 45 procent av Sveriges yta.
Försvarsmakten restriktioner
äventyrar möjligheterna att nå de klimat- och energipolitiska målen.
Går på tvärs med försvars- beredningens betänkande Motståndskraft.
Kommunal tillstyrkan
Rapporten Användning av det kommunala vetot mot vindkraft i Västra Götalands län visar att nära hälften av ärendena fick veto, eller förväntades få veto med påföljd att ansökan drogs tillbaka.
Liknande resultat uppvisas i studie där 51% av samtliga avslag hos MPD jan 2012 – dec 2017 är resultat av kommunal
tillstyrkan. Tid mellan inlämnad ansökan och beslut om avslag är i genomsnitt 23 månader.
Enligt dom i MMÖD 2018-05-14 gäller kravet på kommunal tillstyrkan även vid ändringstillstånd.
Praxis
Praxis i domstol går åt motsatt håll än de politiska mål som har ställts upp.
Fröberg & Lundholms sammanställning av vindkraftsmål i domstolsprövning september 2015 till maj 2018 visar;
Av 2 537 prövade vindkraftverk fick 1 929 (76%) avslag
Myndigheterna måste medverka!
Vind- och vattenkraft kan utgöra basen i ett förnybart elsystem – men dagens hinder måste undanröjas.
Det som kan ge snabb effekt är att uppdatera
myndigheternas instruktioner - så att klimatfrågan alltid vägs in i de beslut som fattas.
Intresseavvägningarna blir enklare och dagens
målkonflikter blir mindre allvarliga när det gäller t.ex. fåglar, fladdermöss, rennäring och försvarets restriktionsområden.
Naturvårdsverket och Energimyndigheten konstaterade att
vetot kan tas bort utan att äventyra kvaliteten i miljöprövningen eller kommunens inflytande över lokaliseringen.
Kommunen kan styra lokaliseringen av vindkraft via översiktsplaneringen, även om vetot tas bort.
• Kommunen har en given roll som samtalspartner i den lagstadgade samrådsprocessen.
• Kommunen har en mycket stark ställning som remissinstans i tillståndsprövningen.
Tillägg - Skapa incitament för kommunerna att medverka till omställningen genom att överföra
vindkraftens fastighetskatt från staten till kommunerna.
Upphäv kommunal tillstyrkan
Tack!
Tomas Hallberg www.svenskvindenergi.org
