Kävlingeåprojektet
Slutrapport etapp I-III
2010-05-26
på uppdrag av
Programberedningen för Kävlingeåprojektet
Tom sida
Kävlingeåprojektet Slutrapport etapp I-III
Rapporten är upprättad av: Karl Holmström Granskning: Tette Alström, Cecilia Holmström
Uppdragsgivare: Programberedningen för Kävlingeåprojektet
Omslagsbild: Del av våtmarksanläggning vid Löddeköpinge, Kävlinge kommun, augusti 2008.
Foto: Johan Hammar, Ekologgruppen.
Landskrona 2010-05-26 EKOLOGGRUPPEN
Totalt antal sidor i huvuddokument (inkl omslag och bilagor): 39 Utskriftsversion: 10-05-26 Wordfil: slutrapport etapp3.doc
Innehållsförteckning
sidan
Sammanfattning ... 5
Inledning ... 7
Allmänt om Kävlingeåprojektet ... 8
Mål och miljöproblem... 8
Uppgifter om Kävlingeåns avrinningsområde ... 9
Åtgärdsprogram... 10
Tidsplan... 11
Organisation och projektledning ... 11
Arbetssätt... 12
Planering och genomförande av åtgärder... 14
Dammar och våtmarker... 14
Hur många dammar och våtmarker har anlagts?... 14
Var har dammarna och våtmarkerna anlagts? ... 14
Storleken och typ på genomförda åtgärder... 17
Slut- och garantibesiktningar ... 17
Inventering av historiska våtmarker... 18
Skyddszoner ... 18
Utredningar ... 19
Vattenvårdsprogram och vattenråd ... 19
Extern projektutvärdering ... 19
Utvärdering av avtal för våtmarker ... 19
Uppföljningsarbete... 20
Inventering av anlagda våtmarker ... 20
Vattenkemiska och biologiska undersökningar... 20
Genomförda studier... 20
Vattenkemi ... 21
Biologi... 22
Övriga undersökningar... 25
Informationsverksamhet ... 26
Information till markägare ... 26
Informationssatsning ... 26
Hemsida... 26
Utställningar... 27
Publikationer och broschyrer ... 28
Radio, tidningar mm... 28
Exkursioner och studiebesök... 28
Övrig utåtriktad verksamhet... 29
Rapporter mm... 29
Kostnader och finansiering ... 30
Några erfarenheter... 32
Projektet går vidare ... 33
Bilagor
1a Förteckning över dammar och våtmarker anlagda i etapp III 1b Förteckning över dammar och våtmarker anlagda i etapp II 1c Förteckning över dammar och våtmarker anlagda i etapp I 2 Förteckning över rapporter från Kävlingeåprojektet
3 Projektkatalog – beskrivning av dammar och våtmarker anlagda inom Kävlingeåprojektet etapp III (separat del – ej införd i denna rapport)
Sammanfattning
Kävlingeåprojektet är ett åtgärdsprogram som syftar till att minska miljöproblemen i vatten- dragen och sjöarna inom Kävlingeåns avrinningsområde. Projektet är uppbyggt kring ett sam- arbetsavtal mellan de nio kommuner som ligger inom avrinningsområdet. Åtgärderna ämnar minska transporten av näring till havet och vara till gagn för den vilda floran, djurlivet och människorna i jordbrukslandskapet. Åtgärdsarbetet har inriktats på att anlägga naturdammar och våtmarker på strategiska platser.
Projektet har varit uppdelat i tre etapper, I-III. Totalt spänner projektet över perioden juli 1995 – december 2009. Föreliggande rapport behandlar projektets tredje etapp, som startade i juli 2003 och avslutades i december 2009.
Åtgärdsmålet för etapp III har varit att anlägga 170 hektar damm/våtmarksyta. Denna areal uppnås med råge, då över 215 hektar damm/våtmarksyta kommer att ha anlagts i etapp III när allt färdigställts, vilket för ett par projekt sker först i början av 2010.
Under etapp I-III har det totalt anlagts cirka 360 hektar damm/våtmarksyta fördelat på 149 objekt. Av dessa har 49 anlagts inom etapp III. Flest dammar och våtmarker har anlagts i Eslövs kommun, medan de största arealerna tillkommit i Lunds och Sjöbo kommuner.
Antalet stora våtmarker (> fem hektar) som anlagts har utgjort en förhållandevis stor del av arbetet under etapp III, då 11 av projektets totalt 15 större våtmarker tillkommit i denna etapp.
Storleken på anlagda dammar/våtmarker har varierat mellan 0,2 och 60 hektar.
Under etapp III har fortsatta undersökningar av dammars och våtmarkers effekter på vattenkemi och biologisk mångfald genomförts. Långa tidsserier med mätningar av
näringsämnesreduktion och inventeringar av fågelfauna avslutades 2005. Därefter har dammars betydelse för fisk och bottenfauna i anslutande vattendrag undersökts under perioden 2005- 2008. Kävlingeåprojektet har också medverkat till undersökningar av hur våtmarker påverkar vandring av fisk i vattendrag. Därtill har studier utförts av näringsdynamiken i större dämda våtmarker, där ett av studieobjekten har varit Hjularödsvåtmarken i Kävlingeåprojektet.
Under etapp III har också en omfattande undersökning av historiska våtmarker inom
avrinningsområdet genomförts. Alla tidigare dokumenterade större våtmarker har bedömts med avseende på förutsättningar för restaurering. Undersökningen visade att med hänsyn till bland annat nuvarande markanvändning, naturvårdshänsyn och miljönytta är det endast få objekt som det är rimligt att restaurera.
För att förstå hur anlagda dammar och våtmarker utvecklas efter färdigställande och ge underlag för underhållsåtgärder har alla anlagda dammar och våtmarker i projektet fältbesökts och bedömts. Resultaten av damminventeringen har sammanställts i en rapport. En utvärdering av de avtal som träffats mellan markägare och kommunerna har också utförts. I utvärderingen, som utförts av Jordbruksverket, ges förslag till ändringar av kommande avtal för att bland annat tydliggöra ansvarsförhållanden.
Då Kävlingeåprojektet är ett tidsbegränsat samarbetsprojekt har projektet tagit fram förslag till hur vattenvårdsarbetet kan organiseras och vilka åtgärder som bör genomföras. Förslagen har anpassats till vattendirektivets riktlinjer och lett fram till förslag på bildande av vattenråd och ett nytt vattenvårdsprogram för Kävlingeån.
I projektet har flera olika typer av informationsverksamhet bedrivits under etapp III.
Föredrag, möten och guidningar har också genomförts med markägare, aktörer och intressenter inom och utanför projektet. I slutet av etappen har bland annat en ny hemsida med film och bildspel producerats, liksom en häftad bok och en fotoutställning.
Kostnaderna för etapp III har uppgått till 56 miljoner kronor. Nära två tredjedelar av denna kostnad utgörs av kostnader för anläggningsarbeten. 24% utgörs av konsultkostnader, som främst omfattar arbete med projektering, men även projektplanering, och vissa utredningar. 5%
av kostnaderna utgör markersättningar till berörda markägare. Bland mindre utgiftsposter kan nämnas administration, undersökningar av miljöeffekter, rapportering och information samt skördeskadeersättningar och växtmaterial (frön och plantor).
Etapp III har till största delen (52 %) finansierats med statliga medel, främst i form av miljöinvesteringsstöd för våtmarker. Nästan lika stor andel (46%) har tillskjutits från de nio medverkande kommunerna. Region Skåne har bidraget med medel för uppföljning av miljönytta och spridning av information om projektet.
Beslut har fattats om att förlänga Kävlingeåprojektet med två år (2010 och 2011) som etapp IV.
I denna etapp kommer arbetet med anläggning av dammar och våtmarker att fortsätta, men även arbete med restaurering av vattendrag och gångstråk kommer att ingå.
Anlagd damm vid Assmåsa (nr 201), Sjöbo kommun, september 2009.
Inledning
Föreliggande rapport är i huvudsak en sammanställning av det åtgärdsarbete som utförts inom Kävlingeåprojektets etapp III, dvs under perioden juli 2003 – december 2009.
Rapporten kompletteras av utvärderingen Kävlingeåprojektet, Utvärdering av etapp I-III som författats av John Strand (Hushållningssällskapet, Halmstad) och Stefan Weisner
(Våtmarkscentrum, Halmstad högskola), 2010.
Arbete som utförts under etapp I och II, dvs juli 1995 – juni 1999 respektive juli 1999 – juni 2003, finns redovisade i rapporterna:
- Kävlingeå-projektet, Etapp I – slutrapport (Ekologgruppen 2000) - Kävlingeå-projektet , Etapp II – slutrapport (Ekologgruppen 2004)
Utredningar och undersökningar som utförts under etapp III presenteras kortfattat i denna rapport: För mer utförlig information om dessa arbetens omfattning, metoder och resultat hänvisas till de rapporter som finns för respektive utredning/undersökning.
Rapporter som producerats inom Kävlingeåprojektet finns tillgängliga i pdf-format på projektets hemsida: www.kavlingeaprojektet.se
För beskrivningar av enskilda dammar och våtmarker som anlagts i Kävlingeåprojektet hänvisas också till ovanstående hemsida eller till de projektkataloger som finns för de åtgärder som genomförts under projektets tre etapper.
Del av våtmarksanläggning vid Öveds kloster (Ekebäck, nr 350b), Sjöbo kommun, april 2010.
Miljöproblem och miljöhistorik Ökande näringsbelastning i kombination med kraftigt minskad våtmarksareal och uträtning av meandrande vattendrag har under det senaste århundradet resulterat i omfattande övergödning av sjöar, vatten- drag och kustvatten. Effekter som ökad igenväxningstakt, ökad vattengrumling och syrefattiga bottenmiljöer med död av bottendjur och flyende fisk har dokumen- terats. Det intensiva utnyttjandet och den omfattande torrläggningen av landskapet har också lett till att många växt- och djur- arter trängts undan. Detta gäller inte minst arter som är beroende av vatten och fuk- tiga miljöer. Efter politiska beslut på inter- nationell, nationell och regional nivå pågår nu ansträngningar för att minska närings- ämnestransporten och förbättra förutsätt- ningarna för biologisk mångfald.
Allmänt om Kävlingeåprojektet
Mål och miljöproblem
Kävlingeåprojektet är ett åtgärdsprogram som syftar till att minska miljöproblemen i vattendragen och sjöarna inom Kävlingeåns avrinningsområde. Åtgärderna ämnar också att minska transporten av näring till havet och att vara till gagn för den vilda floran, djurlivet och männi- skorna i jordbrukslandskapet. Projektet är inriktat på att anlägga naturdammar och våtmarker på strategiska platser. I åtgärdsmålet ingår även att anlägga skydds- zoner (odlingsfria zoner) utmed vattendragen. Eftersom målet för skyddszoner i stor utsträckning redan uppnåtts genom statliga miljöstöd till jordbruket, har med undantag av några få skyddszonsetableringar i etapp I, inget aktivt arbete med skyddszoner utförts inom Kävlingeåprojektet.
I Kävlingeåprojektets handlingsprogram från 1994
sattes målet att uppnå en minskning av kvävetransporten i Kävlingeåns mynning med ca 1100 ton/år, eller drygt 30 %, samt att väsentligt minska fosforbelastningen. Uppsatta mål gäller jämfört med situationen i mitten av 1980-talet. Målet innefattar även åtgärder som inte ingår i Kävlingeåprojektets verksamhet, såsom utbyggnad av reningsverk, förbättring av enskilda avlopp samt åtgärder inom jordbruket såsom optimering av gödselgivor, förbättrad gödselhante- ring, ökad areal vintergrön (med t ex fånggrödor) åkermark och omställning av en del av åker- arealen till annan markanvändning. Effekterna av dessa åtgärder har beräknats (handlings- program 1994) ge en reduktion av ca 800 ton kväve/år och förväntas också ge en tydlig reduk- tion av fosforbelastningen. Målet för de kvävereducerande åtgärderna inom Kävlingeåprojektet sattes därför till 300 ton kväve per år. I det reviderade handlingsprogrammet från 2002
omformulerades detta mål på så sätt att 300 tons kvävereduktion var målet för det samlade damm/våtmarksarbetet som genomförs inom avrinningsområdet, dvs även åtgärder som utförs utanför projektets regi. Samtidigt ökade tonvikten för andra miljömål (se vidare kommentar under Åtgärdsprogram nedan). De övergripande målen, enligt det reviderade handlingsprogram- met från 2002, är att inom Kävlingeåns avrinningsområde: öka våtmarksarealen samt
restaurera och vidta åtgärder i anslutning till vattendrag, i syfte att:
- minska kväve- och fosforbelastningen - öka den biologiska mångfalden
- öka landskapets tillgänglighet för rekreation samt - lokalt återskapa en mer naturlig hydrologi
Utredningsunderlaget och åtgärdsförslagen är dokumenterade i följande rapporter:
1) Vattenvårdande åtgärder för delar av Kävlingeåns avrinningsområde. 1991, Ekologgruppen i Landskrona AB.
2) Kävlingeån - landskapsvårdsplan och vattenvårdsplan för nedre delen av avrinningsområ- det. 1992, K-konsult.
3) Handlingsprogram för landskaps- och vattenvårdande åtgärder i Kävlingeån.
Remissversion 1993 och Slutförslag 1994, Ekologgruppen i Landskrona AB.
4) Reviderat Handlingsprogram för Vatten- och landskapsvårdande åtgärder i Kävlingeåns avrinningsområde, Etapp III. 2002-04-10.
En översyn av åtgärdsbehov och en utvärdering av åtgärdsarbete som utförts under perioden 1995-2001 finns redovisat i rapporten Utvärdering av Kävlingeåprojektet, Etapp I och II (Eriksson m fl 2001).
En samlad utvärdering med fokus på i vilken mån Kävlingeåprojektet nått uppsatta miljömål har genomförts av John Strand (Hushållningssällskapet, Halmstad) och Stefan Weisner
(Våtmarkscentrum, Halmstad högskola) och redovisas i rapporten Kävlingeåprojektet, Utvärdering av etapp I-III. 2010.
Uppgifter om Kävlingeåns avrinningsområde
Kävlingeåns avrinningsområde ligger centralt beläget i södra Skåne och upptar en yta av totalt 1200 km2. Större sjöar är Vombsjön, Krankesjön, Ellestadssjön, Snogeholmssjön och Sövdesjön. Större biflöden är Bråån i norr, Klingavälsån i söder och Björkaån i öster. Den senare byter namn uppströms och övergår i Åsumsån, Tolångaån, Vollsjöån och
Sniberupsbäcken. Kävlingeåns nedre lopp, mellan Löddeköpinge och havet, kallas Lödde å.
Avrinningsområdet präglas av jordbruksmark. Mer extensivt brukade marker och skog finns framför allt i områdets södra del, utmed Romeleåsens nordsluttning och sjölandskapet
mellan Ellestadssjön och Krankesjön. Även avrinningsområdets nordöstra delar, som ansluter till Linderödsåsen, är präglat av skog och betesmark. Intensivt odlade delar finner man runt Vollsjöån i öster, utmed huvudfåran mellan Vombsjön och havet och utmed Bråån i norr. Större tätorter inom området är Eslöv, Kävlinge, Löddeköpinge, Sjöbo, Södra Sandby och Veberöd (se figur 3).
Arealer Markanvändning
Avrinningsområden km2 % Åkermark 61 %
Kävlingeån totalt 1197 100 Betesmark 9 %
Bråån 170 14 Skog 15 %
Klingavälsån 239 20 Tätorter 4 %
Björkaån 340 28 Övrig mark 9 %
Kommuner Sjöyta 2 %
Eslöv 228 19 Befolkning (SCB: Na 11 SM 9501)
Hörby 118 10 Totalt 67 000
Höör 19 2 därav i tätort 49 000
Kävlinge 42 3 Klimat, hydrologi (SMHI)
Lomma 7 1 Årsmedeltemperatur (1961-1990), Örtofta 7,8 °C Lund 238 19 Årsmedelnederbörd (1961-1990), Örtofta 621 mm Sjöbo 474 40 Årsmedelavrinning (1961-1990) 8-12 l/s km2 Tomelilla 51 4 Medelvattenföring (1978-2008), Högsmölla 11,8 m3/s
Ystad 22 2
Ämneskoncentrationer 1995-2008, Kävlingeån vid Högs mölla (SRK)
Näringsämnestransporter till Öresund 1995-2008 (SRK)
Kväve, medelhalt 4,4 mg/l Kväve, min-max 750-2800 ton/år Fosfor, medelhalt 0,08 mg/l Fosfor, min-max 14-49 ton/år SRK = beräkning baserad data från samordnad recipientkontroll - Kävlingeåns Vattenvårdförbund
KÄVLINGEÅN SKÅNE
Åtgärdsprogram
Handlingsprogrammet som antogs 1995 (Ekologgruppen 1994) ligger till grund för omfatt- ningen av åtgärdsarbetet inom Kävlingeåprojektet. Den övergripande målsättningen för
åtgärdsarbete som fastslagits i Handlingsprogrammet för hela projektperioden är anläggning av:
• 300 hektar dammar och våtmarker
• 210 hektar odlingsfria skyddszoner utmed vattendrag
Den ursprungliga förhoppningen var att 300 hektar dammar och våtmarker i skulle reducera 300 ton kväve per år, dvs genomsnittsreduktionen skulle uppgå till ett ton kväve per hektar dammyta och år. Det har dock visat sig helt orealistiskt att anlägga dammar som i genomsnitt har denna reduktionskapacitet eftersom detta kräver mycket hög belastning av varje enskild damm. I det reviderade handlingsprogrammet för etapp III har arealmålet för dammar och våtmarker behållits men medvetenhet finns om att denna areal inte är tillräcklig för att uppnå kvävereduk- tionsmålet. Genom att släppa kvävereduktionsmålet gavs arbetet möjlighet att mer aktivt främja även annat angeläget miljöarbete, främst inom området biologisk mångfald och rekreation.
Arbetet under etapp I-III har strävat efter att uppnå de målsättningar som fastslagits i handlingsprogrammet. Inför starten av etapp III hade 130 hektar damm/våtmarksyta anlagts.
Delmålen för etapp III har varit anläggning av:
• 170 hektar dammar och våtmarker
• skyddszoner i den omfattning utredning visar att dessa inte tillkommer genom markägarnas försorg
Begreppen damm, våtmark och skyddszon
Med begreppet damm avses permanent vattensamling som skapas med syftet att rena inkommande vatten och att vara till gagn för växter, djur och människor. Den typiska dammen har flacka släntlutningar och oregelbunden form, som anpassats till landskapet. Djupet kan variera mellan en och tre meter och ytan ligger normalt på 0,3 till fem hektar. Med våtmark menas här grundare vattenområden där vattendjupet normalt inte är större än att man kan ta sig över området med stövlar. Vid lågvatten kan vattennivån ligga strax under marknivån. Övervattensvegetation har en framträdande roll i våtmarken. Våtmarker ingår normalt i dammens kantzoner, vilket innebär att damm- och våtmarksmiljöerna ofta övergår i varandra.
Skyddszoner anläggs endast på åkermark intill öppna vattendrag och syftar till att fungera som buffert mellan den odlade jorden och det öppna vattendraget. Skyddszonen har normalt en permanent grässvål, som i en del fall kompletteras med träd och buskar. Gödsling eller besprutning ej får ske på skyddszonen. Bredden på zonen är idag oftast sex meter, eftersom det är den minimibredd som gäller för att erhålla miljöersättning för åtgärden.
Förväntade miljöeffekter
De positiva miljöeffekter som kan förväntas vid anläggning av dammar och våtmarker är:
• reduktion av kväve, bl a med hjälp av bakterier denitrifikation), sedimentation och upptag i växter
• kvarhållning av fosfor och suspenderat material genom sedimentation
• kvarhållning/nedbrytning av bekämpningsmedel, metaller och andra potentiellt skadliga ämnen samt bakterier från dagvattenutsläpp, jordbruksmark och olika typer av punktutsläpp
• ökad vattenmagasineringsförmåga i landskapet och lokalt höjda grundvattennivåer, vilket ger utjämnande effekter på vattenföringen
• vattenmagasin som kan utnyttjas för bevattning under torrperioden, vilket ger mindre vattenuttag från vattendragen under perioder då flödena är små
• ny- och återskapande av vattenområden, vilka utgör värdefulla miljöer för fåglar, övrigt djurliv och växter
• ökad allemansrättslig areal och skapande av för människan tilldragande rekreationsområden och i en del fall boendemiljöer med öppna vattenspeglar
De positiva miljöeffekter som kan förväntas vid anläggning av skyddszoner är:
• minskad tillförsel av partikelbundna näringsämnen, främst fosfor, till vattendragen genom minskad ytavrinning, minskad erosion i strandbrinkar och minskad avspolning av marker som vid högvatten är översvämmade
• minskad risk för direktdeposition av bekämpningsmedel vid besprutning nära vattendragen
• beskuggning av vattendraget där träd och buskar tillåts växa upp i kantzonerna, vilket bl a minskar igenväxningstakten och därmed rensningsbehovet
• ny- och återskapande av naturområden, vilka utgör värdefulla miljöer för fältvilt, övrigt djurliv och växter
• ökad allemansrättslig areal och skapande av vegetationsstråk utmed vattendrag, som fungerar som förbindelselänkar mellan befintliga naturområden, och som på så sätt förbättrar möjligheterna att vistas i jordbrukslandskapet
Tidsplan
Projektet planerades från början att genomföras under en tolvårsperiod uppdelad i fyra etapper, vardera omfattande tre år. Tidsplanen har i praktiken visat sig vara alltför snäv och såväl etapp I som etapp II har vardera förlängts med ett år, dvs både etapp I och etapp II har omfattat fyra år.
Orsaken till förlängningarna är att de flesta momenten i genomförandearbetet tar något längre tid än beräknat. De erfarenheter som låg till grund för projektets handlingsplan baserades på enklare arbetsformer än vad som i praktiken tillämpats. Detta gäller t ex projekterings-, samråds- och upphandlingsförfarande, som nu följer striktare former.
Tidsplanen för hela Kävlingeåprojektet har i samband med utvärderingen av etapp II ändrats till att omfatta totalt 14 år och där etapp III och IV slagits samman till utökad etapp III omfattande sex år. Under arbetet med etapp III har denna förlängts till sex och ett halvt år. Beslut har också fattats om ytterligare en förlängning med en etapp IV som spänner över 2010 och 2011 (se vidare under Projektet går vidare).
1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
etapp I etapp II etapp III förlängning ? ?
utredning/planering
Organisation och projektledning
Av figuren nedan framgår hur Kävlingeåprojektet varit organiserat under III. Organisationen under etapp I och II redovisas i slutrapporterna för respektive etapp. Den största förändringen av organisationen under etapp III jämfört med föregående etapper, var att den s k Referensgruppen, med representanter för olika intresseorganisationer, inordnades i Tjänstemannaberedningen (tidigare kallad Arbetsgruppen).
Kävlingeåprojektet bygger på ett samarbetsavtal mellan de nio kommuner som ligger inom avrinningsområdet. Ett första avtal tecknades 1995. Inför etapp III förnyades avtalet genom undertecknande av Reviderat samarbetsavtal för Kävlingeåprojektet, etapp III. Kopplat till detta samarbetsavtal ligger Reviderat Handlingsprogram för Vatten- och landskapsvårdande
åtgärder i Kävlingeåns avrinningsområde, Etapp III (2002-04-10).
Tjänstemannaberedningen för Kävlingeåprojektet
Kommuntjänstemän från:
Eslöv Lund
Hörby Sjöbo
Höör Tomelilla Kävlinge Ystad Lomma
Adjungerade:
Projektsamordnare LRF, Skåne Naturskyddsföreningen, Skåne Kävlingeåns-Löddeåns fiskevårdsområde
Kävlingeåns Vattenvårdsförbund Kävlingeåns Vattenavledningsföretag Institutionen för landskapsplanering, SLU Ekologiska institutionen, Lunds Universitet
Ekologgruppen (konsult)
Programberedningen för Kävlingeåprojektet
Politiskt utsedda representanter från:
Eslöv Lund
Hörby Sjöbo
Höör Tomelilla Kävlinge Ystad Lomma
Adjungerade:
Ordförande Tjänstemannaberedningen Projektsamordnare
Länsstyrelsen i Skåne län Ekologgruppen (konsult)
Programberedningen är det styrande organet inom projektet och består av politiska represen- tanter från de nio kommunerna samt adjungerade medlemmar (se vidare figur). Program- beredningen har haft ett arbetsutskott med politiker från Lund, Eslöv och Sjöbo kommun.
Under programberedningen har under etapp III funnits en tjänstemannaberedning bestående av tjänstemän från de nio kommunerna och representanter för olika intresseorganisationer (se vidare figur). Tjänstemannaberedningen bereder ärenden till programberedningen. Också Tjänstemannaberedningen har en mindre arbetsgrupp med tjänstemän från Lund, Eslöv och Sjöbo. Merparten av den administrationen utförs av projektsamordnaren, som fr o m etapp II varit anställd med projektmedel och stationerad i Lunds kommun. Även den ekonomiska admi- nistrationen sköts av Lunds kommun. Konsulten (Ekologgruppen i Landskrona AB) har arbetat med det praktiska genomförandet av projektet, t ex åtgärdsplanering, projektering och rappor- tering. I konsultuppdraget har också ingått omfattande samordning och kontakter med markägare, Länsstyrelsen (samråd), entreprenörer m fl för att kunna genomföra projektet.
Programberedningen och Tjänstemannaberedningen har normalt haft två protokollförda sammanträden per år. Därtill har både Programberedningens arbetsutskott och
Tjänstemannaberedningens arbetsgrupp haft minst två sammanträden per år.
Arbetssätt
Den arbetsgång som tillämpats vid anläggning av dammar och våtmarker redovisas i
nedanstående punkter. Punkterna visar den tidsordning som arbetet oftast, men inte alltid, följt.
1. Information till markägare. Information om projektet har spridits till markägare (och arrendatorer). Detta arbete har genomförts med hjälp av:
- informationsbroschyrer till markägare
- information genom möten (via LRF, dikningsföretag och andra föreningar) - information genom tidningar
- aktivt kontakttagande genom brev eller telefonsamtal med markägare som har mark som är intressant för damm/våtmarksanläggning
2. Mottagande av intresseanmälningar. Markägare och brukare som anmält intresse för anläggning av damm, våtmark eller skyddszon, har registrerats och givits en preliminär prioritetsklassning.
3. Åtgärdsplanering, val av projekt. De inkomna intresseanmälningarna har gåtts igenom och de projekt som bedömts ge störst miljönytta (med avseende på närsaltreduktion och biologisk mångfald) i förhållande till anläggningskostnad har valts ut. Beträffande dammar och våtmarker har viktiga faktorer vid dessa bedömningar bl a varit den nuvarande
markanvändningen på platsen och i tillrinningsområdet, samt hur mycket vatten som kan ledas in i anläggningarna.
4. Fältbesök. Markägare med högt prioriterade lägen för dammar eller våtmarker har besökts.
Vid besöket har en preliminär bedömning av de tekniska förutsättningarna (omfattning på schaktmassor, deras placering m m) gjorts. Även naturvårdsförhållandena på platsen har bedömts och markägaren har informerats om hur projektet kan gå vidare.
5. Samråds- och ansökan om miljöinvesteringsstöd. En beskrivning och ett preliminärt förslag till utformning av dammen/våtmarken har skickats på samråd (alternativt anmälan och/eller dispens från strand- eller biotopskydd) till länsstyrelsen och berörda markägare.
Ansökan om miljöinvesteringsstöd har också skickats in till länsstyrelsen. Ansökan har ofta föregåtts av en förhandskontakt där länsstyrelsen gjort en preliminär bedömning av
stödförutsättningarna.
6. Förhandsförbindelse. Vid damm-/våtmarksanläggning har en förhandsförbindelse tecknats mellan Kävlingeåprojektet och markägaren, där den senare förbinder sig att
upplåta mark till damm/våtmark och där villkoren för anläggningen och ersättningen för markupplåtelsen regleras.
7. Projektering, avvägning. Områden aktuella för dammar/våtmarker har avvägts och i de flesta fall har en provgrävning/provborrning utförts. Diverse bakgrundsmaterial har också tagits fram, t ex uppgifter från eventuellt dikningsföretag, förekomst av ledningar i marken m m. Den vidare projekteringen har omfattat framtagande av ritningar över dammen/våt- markens utformning, schaktmassornas placering, in- och utloppskonstruktioner med mera.
Beräkningar har även gjorts av schaktvolymens storlek samt vattennivåer och vattenvolymer i den blivande anläggningen.
8. Upphandling av entreprenadarbeten. Anbudsunderlag har utarbetats enligt Mark AMA och skickats ut till ett stort antal entreprenörer. Under senare delen av projektet har
anbudsunderlagen även lagts ut på Anbudsjournalen på Internet. Efter anbudstidens utgång har anbudsförrättning hållits och en entreprenör har kontrakterats för att utföra
anläggningen.
9. Anläggning. Anläggningsarbetet har påbörjats så snart upphandlingen gjorts och länsstyrelsens samrådsyttrande, samt eventuella andra nödvändiga tillstånd, erhållits.
Entreprenören har utfört arbetet i nära samråd med konsulten.
10. Inmätning och besiktning. Efter att entreprenaden slutförts har anläggningen mätts in och slutbesiktigats.
11. Kontraktsskrivning, markersättning. Efter att dammen/våtmarken/skyddszonen god- känts vid slutbesiktning har ett slutavtal tecknats mellan aktuell kommun och markägaren.
Avtalstiden har normalt varit 30 år för anlagda dammar/våtmarker. Efter att avtalet under- tecknats har den överenskomna markersättningen utbetalats till markägaren (se vidare nedan).
12. Vegetationsetablering. Insådd av gräs i skyddszoner, samt i kringområdet närmast runt dammar och våtmarker, har oftast utförts av markägaren. I vissa fall har även plantering av buskar och träd utförts. Detta har då skett efter Kävlingeåprojektets anvisningar. Under senare delen av projektet har planteringar utförts av yrkesman. Fröer, plantor och plante- ring har bekostats av Kävlingeåprojektet.
13. Eventuella efterarbeten. I några dammar och våtmarker har behov av olika komplet- terande åtgärder uppstått en tid efter att anläggningen färdigställts. I vissa fall har detta gällt arbeten som omfattats av garantin för entreprenaden, förutsatt att åtgärdsbehovet uppstått inom garantitiden (två år efter godkänd slutbesiktning). I andra fall har det rört sig om åtgärder som varit svåra att förutsäga och därför inte ingått i den ursprungliga entrepre- nadupphandlingen. Det kan t ex gälla reparation av skador som uppstått på tidigare okända täckdikningssystem, eller skador som uppkommit p g a svårförutsägbara jordarts- eller grundvattenförhållanden. Sådana efterarbeten har normalt bekostats av Kävlingeåprojektet.
14. Garantibesiktning har utförts inom två efter det att entreprenadarbetet slutförts och besiktigats.
Planering och genomförande av åtgärder
Dammar och våtmarker
Hur många dammar och våtmarker har anlagts?
I Kävlingeåprojektet har sammanlagt 149 olika damm/våtmarksprojekt genomförts fram t o m 2009 (tabell 1). Den totala våtytan uppgår till cirka 362 hektar. Av de anlagda dammarna/våt- markerna har 49 stycken, med en yta på 217 hektar, tillkommit under etapp III (2003-2009).
Målsättningen för etapp III var 170 hektar. Den totala målsättningen för Kävlingeåprojektet har för etapp I-III varit att anlägga 300 hektar damm/våtmarksyta, vilket uppnåts med råge.
Tabell 1. Anlagda dammar och våtmarker inom Kävlingeåprojektets etapp I, II och III samt totalt till och med 2009.
Etapp Antal dammar Areal, hektar Mål
I 47 51
II 53 94
III 49 217 170
Totalt 149 362 300
Var har dammarna och våtmarkerna anlagts?
I Handlingsprogrammet för Kävlingeåprojektet (1994) redovisas en preliminär fördelning av åtgärderna mellan berörda kommuner. I programmet uttalas också en tydlig ambition om att lokalisera merparten av dammar och våtmarker till avrinningsområdet nedströms Vombsjön, då miljönyttan för havet då kan förväntas bli större. Under etapp I och II har stor hänsyn tagits till dessa förslag, vilket har inneburit mer arbete med att finna lämpliga lägen jämfört med om dammar och våtmarker hade kunnat anläggas helt fritt inom avrinningsområdet. Inför etapp III reviderades handlingsprogrammet och endast hälften av arealmålet för etappen, totalt 170 hektar, knöts till en fast fördelning mellan kommunerna (se tabell 2).
Pågående arbete med återmeandring av Klingavälsåns norra del (nr 340), Lunds kommun, oktober 2009.
Tabell 2. Arealfördelning på kommuner enligt samarbetsavtal 1995, målet för minsta våtmarksareal inom varje kommun under etapp III och faktiskt anlagd areal under etapp III.
Kommun Arealfördelning, % Minsta areal, ha Anlagt i etapp III, ha
Eslöv 37,7 32 34,1
Hörby 8,7 7 27,5
Höör 3,3 3 4,6
Kävlinge 10,0 8 12,4
Lomma 1,3 1 3,0
Lund 24,7 21 61,0
Sjöbo 11,7 10 69,6
Tomelilla 2,0 2 1,5
Ystad 0,7 1 3,6
Summa 100 85 217,3
Ser man till fördelningen av det totala åtgärdsmålet i etapp I-III på 300 hektar, och det tillägg för etapp III som innebar att 85 hektar kunde placeras fritt inom avrinningsområdet, så har alla kommuner kommit upp till de arealmål (procentuell fördelning enligt tabell 2) som redovisats i det första samarbetsavtalet (1995).
Anlagda våtmarker och dammar, areal
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Lomm a
Lund
Tomeli lla
Ystad Totalt etapp I-III Etapp III ha
Figur 1. Anlagd damm- och våtmarksareal (hektar) inom Kävlingeåprojektet i etapp III och totalt i etapperna I-III.
Figur 2. Antalet anlagda dammar/våtmarker inom Kävlingeåprojektet i etapp III och totalt i etapperna I-III.
Figur 3. Anlagda dammar, våtmarker och skyddszoner inom Kävlingeåprojektet.
Anlagda våtmarker och dammar beskrivs i Projektkatalog för Kävlingeåprojektet etapp III (2010) och på projektets hemsida, www.kavlingeaprojektet.se .
Anlagda våtmarker och dammar, antal
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Lomma Lund
Tomelil la
Ystad Totalt etapp I-III Etapp III
Storleken och typ på genomförda åtgärder
Storleken på dammarna och våtmarkerna varierar från 0,2-60 hektar (figur 4). Medelstorleken för anlagda dammar och våtmarker under etapp III är 4,4 hektar, vilket kan jämföras med 1,1 och 1,8 hektar för etapp I respektive etapp II (tabell 3). Det större inslaget av stora våtmarker i etapp III förklaras av att större vikt vid åtgärder som gynnar biologisk mångfald fanns i det reviderade handlingsprogrammet för etapp III, samtidigt som delar av åtgärdsmålet inte var geografiskt låst. Detta medgav större utrymme för att planera och genomföra stora våtmarks- anläggningar.
Inom våtmarksarbetet har Kävlingeåprojektet också utfört restaureringar av vattendrag.
Exempel på detta i etapp III är restaureringarna av Klingavälsåns norra del i Lunds kommun, Grybybäcken i Eslövs kommun och tillflöde till Vombsjön vid Torps by i Sjöbo kommun.
Översvämningsvåtmarkerna på cirka 60 hektar kring den restaurerade Klingavälsån är det arealmässigt största våtmarksobjektet inom Kävlingeåprojektet. I vissa våtmarksprojekt har också särskilda satsningar gjorts på tillgänglighet. Exempel från etapp III är anläggning och restaurering av gångstigar vid Övedskloster (Ekebäck) i Sjöbo kommun och runt våtmarkerna öster om väg E6 vid Löddeköpinge i Kävlinge kommun.
Tabell 3. Storleken (hektar) på anlagda våtmarker/dammar under etapp I-III inom Kävlingeåprojektet.
Medel Median Max Min
Etapp I 1,1 0,9 5,3 0,3 Etapp II 1,8 0,9 12,8 0,2
Etapp III 4,4 1,6 60,0 0,2 Totalt I-III 2,4 1,0 60,0 0,2
Figur 4. Antalet dammar och våtmarker i Kävlingeåprojektet i etapp III och totalt i etapperna I-III.
Slut- och garantibesiktningar
Efter avslutad entreprenad har anläggningarna slutbesiktigats. Besiktningsprotokoll har tillsänts entreprenör, markägare, kommunansvarig och projektsamordnaren. Besiktning av entreprenader har skett i anslutning till AB 92 och ABT 94 (Allmänna Bestämmelser för anläggnings-
entreprenader och Totalentreprenader). Till besiktningarna har normalt kallats entreprenör, markägare, kommunansvarig och projektör. Besiktningarna har utförts av Ekologgruppen, men
Våtmarkernas och dammarnas storlek
0 10 20 30 40 50 60
<0,5 >05-1 >1-2 >2-5 >5
Antal
Etapp I-III Etapp III
våtmarks/dammstorlek, hektar
På motsvarande sätt som slutbesiktning har garantibesiktning av anläggningarna utförts senast två år efter slutbesiktning.
Inventering av historiska våtmarker
För att förbättra planeringsunderlaget för våtmarksarbetet och för att bättre förstå förändringarna i landskapet genomfördes under 2007 och början av 2008 en omfattande studie av vilken utbredning våtmarkerna tidigare haft i landskapet. I arbetet ingick också att bedöma möjligheten att restaurera utdikade våtmarker.
Arbetet har sammanställts och redovisats i rapporten Att återskapa historiska våtmarker i Kävlingeåns avrinningsområde - möjligheter, hinder och praktiska erfarenheter (2008).
Skyddszoner
Inga skyddszoner har anlagts i Kävlingeåprojektets etapp III.
I inledningen av etapp III fick Ekologgruppen i uppdrag att utreda om det var motiverat för Kävlingeåprojektet att aktivt arbeta med anläggning av skyddszoner, mot bakgrund av den skyddszonsetablering som pågår genom de miljöersättningar för skyddszoner, som staten erbjuder brukarna. Utredningen blev klar i januari 2005 och redovisades i rapporten
Skyddszoner inom Kävlingeåns avrinningsområde, Kävlingeå-projektet 2004. I utredningen fann man, i likhet med tidigare sammanställningar, att den skyddszonsareal och skyddszons- längd som satts upp som mål för Kävlingeåprojektet i stort sett uppnåtts genom de statliga miljöstöden. Uppföljning av utvecklingen gjordes även 2007 (Skyddszoner inom Kävlingeåns avrinningsområde, Kävlingeå-projektet 2007. Ekologgruppen 2009) och en viss minskning av skyddszonsarealen kunde då noteras. Skyddszonsarealen, 181 ha, låg dock alltjämnt relativt nära projektets ursprungliga målsättning på 210 ha och något aktivt arbete för att etablera skydds- zoner inom Kävlingeåprojektet bedömdes inte motiverat. Från och med 2010 höjs åter de statliga ersättningsbeloppen för skyddszoner, vilket bör stimulera till fortsatt innehav och ökning av skyddszonsarealerna.
Utredningarna om skyddszoner i Kävlingeåns avrinningsområde kan hämtas hem från projektets hemsida:
www.kavlingeaprojektet.se
Ytavrinning i biflöde till Kävlingeån i Eslövs kommun.
Foto Ekologgruppen.
Utredningar
Vattenvårdsprogram och vattenråd
Kävlingeåprojektet har från början planerats som ett tidsbegränsat åtgärdsprojekt.
För att bidra med förslag till fortsatt vattenvårdsarbete inom avrinningsområdet har projektet under slutfasen av etapp III utarbetat förslag till
Vattenvårdsprogram Kävlingeån - Förslag till fördjupad åtgärdsplan för vattenvård 2010-2015. Projektet har även presenterat Förslag till bildande av Kävlingeåns Vattenråd. Efter omfattande samrådsprocess, med flera remissomgångar och möten med olika parter och intressenter har
vattenrådet nu bildats och verksamheten startade den 1 januari 2010. Det var tänkt att vattenvårdsprogrammet skulle genomföras av vattenrådet men programmet har hittills inte antagits. Utredningsförslagen kan hämtas hem från projektets hemsida:
www.kavlingeaprojektet.se .
Extern projektutvärdering
Vid avslutningen av etapp II genomförde projektet en extern utvärdering.
Arbetet utfördes av Peder Ericsson vid Lunds universitet och redovisades i rapporten Utvärdering av Kävlingeåprojektet Etapp 1 och II (2002). En utvärdering av projektet, med tyngdpunkt på utvärdering av miljönyttan i förhållande till uppsatta mål, har också utförts vid slutförandet av etapp III.
Denna utredning har utförts av John Strand och Stefan Weisner (Hushållningssällskapet i Halland respektive Våtmarkscentrum vid Halmstad högskola) och redovisas i rapporten Kävlingeåprojektet – utvärdering av etapp I-III (2010).
Utvärdering av avtal för våtmarker
Kävlingeåprojektet och systerprojektet för Höje å har genom åren tecknat en lång rad
upplåtelseavtal för dammar med berörda markägare. Avtalen utarbetades i början av 1990-talet i samarbete med kommunjurister och experter på vattenrätt. Sedan dess har olika förutsättningar förändrats och nya erfarenheter vunnits. Hur dessa avtal står sig juridiskt avseende ansvar för till exempel skötsel och underhåll, oförutsedda skador och hur avtalens fortlevnad säkerställs vid ägarbyte eller andra förändringar är därför inte självklara. Tilla Larsson vid Jordbruksverkets vattenenhet fick sålunda i uppdrag att utvärdera avtalen, påtala brister och ge förslag på förbättringar. Arbetet slutfördes 2009 och redovisades i skrivelsen Utvärdering av avtal för våtmarker. I skrivelser utreds ansvarsförhållandet för vattenanläggningarna. En rad
rekommendationer ges för hur avtalstexterna bör justeras och kompletteras så att ansvar och åtaganden mellan avtalsparterna, markägare och kommun, tydliggörs i nya avtal.
Uppföljningsarbete
Inventering av anlagda våtmarker
För att undersöka hur underhålls- och skötselbehov genomfördes under hösten 2009 en inventering av 144 stycken (i princip alla) anlagda dammar och våtmarker inom
Kävlingeåprojektet. Förutom funktion och underhållsbehov har även en genomgång skett av befintliga avtal med avseende på bland annat underhållsansvar.
Resultatet av inventeringen visade att vid flertalet av dammarna, 98 stycken, bedömdes att det inte fanns behov av några åtgärder.
33% av dammarna/våtmarkerna var i behov av någon form av åtgärd för att återställa eller förbättra anläggningens funktion. För 21% av alla våtmarker bedömdes behovet som stort. Behovet av åtgärder kan kopplas till dammen/våtmarkens ålder. 40% av de dammar som anlagts de första sju åren (1996-2002) var i behov av åtgärder, medan
motsvarande procent för dammarna/våtmarkerna som anlades mellan är 2003-2009 endast var 17%.
Inventeringen finns redovisad i rapporten Inventering av anlagda dammars och våtmarkers funktion inom Kävlingeåns
avrinningsområde (2010)
Vattenkemiska och biologiska undersökningar
Genomförda studier
Inom Kävlingeåprojektet har omfattande studier genomförts för att studera dammars och våtmarkers miljönytta avseende vattenrening, biologisk mångfald och rekreation. Flertalet studier har genomförts i samarbete med systerprojektet i Höje å.
I studierna har ingått långa tidsserier med intensiva mätningar av näringsreduktion i dammar.
Under perioden 1998-2001 genomfördes relativt stora inventeringar bottenfauna och makrofyter i anlagda dammar och våtmarker. I mindre studier har även organismgrupper som växtplankton och fisk ingått.
I etapp III avslutades under 2005 de inventeringar av fågelfauna som inleddes redan 1994 (Höje å). Även det intensiva vattenkemiprogrammet vid Slogstorpsdammen avslutades under 2005. Under etapp III har undersökningarna kompletterats med studier av hur dammar påverkar bottenfauna och fisk i anslutande vattendrag. Särskilda studier har också genomförts för att studera näringsdynamiken i våtmarker som anlagts genom dämning av marker som tidigare brukats som jordbruksmark.
Undersökningar som genomförts under etapp III redovisas kortfattat nedan. Rapporter och resultat som tagits fram inom etapp I-III finns tillgångliga på hemsidan:
www.kavlingeaprojektet.se (rapporter inom detta ämnesområde ligger under flikarna Renare vatten och Mer natur).
Vattenkemi
Slogstorpsdammen
Undersökningar och resultat har genom åren redovisats i en lång rad rapporter. Redovisningen som sammanfattar hela undersökningsserien i Slogstorpsdammen ingår som en del i rapporten Näringsavskiljning i anlagda våtmarker, Region- och metodjämförelser och som författats av Jonas Andersson, Bengt Wedding och Karin Tonderski (2006).
Näringsavskiljningen i Slogstorpsdammen har studerats intensivt med kontinuerlig tidsproportionell provtagning och vattenföringsmätning under perioden oktober 1997 – februari 2005. Ytterligare mätmetod- studier har utförts under senare delen av 2005.
Dammen i Slogsstorp är en restaurerad kvarndamm med en areal på 0,8 hektar (fram t o m januari 2003 var arealen 0,65 hektar). Tillrinningsområdet uppgår till hela 880 hektar och domineras av jordbruksmark. Medelretentionen (reduktion och kvarhållning) i dammen har under mätperioden varit:
Fosfor, total Kväve, total Suspenderad substans Retention, absolut, kg/ha/år 53 2100 12 000 Retention relativ, % 14 4 46
Slogstorpsdammen är ett exempel på en högbelastad damm med mycket hög retentions- kapacitet. Dock tillförs de flesta dammar och våtmarker betydligt mindre mängder näringsämnen per ytenhet, vilket gör att retentionen i medeltal blir betydligt lägre än i Slogstorpsdammen.
Våtmarken vid Hjularöd
Våtmarken vid Hjularöd färdigställdes 2007 och tillhör med sina totalt cirka 13 hektar en av projektets större anläggningar. En stor del av våtmarksytan har skapats genom dämning.
Dämning har förordats som en billig anläggningsteknik och som också möjliggör anläggandet av stora våtmarker med en liten entreprenadinsats. Det har dock höjts varnande fingrar för att uppdämning av vatten över tidigare jordbruksmark kan medföra utläckage av ansamlad näring.
För att bidra med kunskap om hur näringsdynamiken fungerar i större dämda våtmarker har därför studier genomförts av tre sådana våtmarker;
Börringevåtmarken vid Sege å, Näsbyholmssjön i Skurups kommun samt Hjularödsvåtmarken i Kävlingeåprojektet. Ekonomiskt stöd för detta har erhållits från Region Skåne.
Hjularödsvåtmarken har undersökts i fyra mätpunkter, en uppströms och tre nedströms våtmarken, mellan juni 2007 och december 2009.
Hjularödsvåtmarken släpper ut fosfatfosfor under sommarmånaderna dvs halterna är högre i utloppet än i inloppet. Även andra fraktioner av
färgtal överensstämmer med höga fosforhalter vilket visar att humus kan vara en bidragande orsak till ökningen i totalfosforhalter. I stort uppvisade Hjularödsvåtmarken ett positivt kvävereningsresultat främst beroende på minskning av nitrat. Urspolning av humus påverkar även kvävebudgeten negativt.
Undersökningarna av dämda våtmarker (2007-2008) finns redovisade i rapporten Hur påverkas vattenkvaliteten av dämda våtmarker? (2009). Med bidrag från Jordbruksverket har mätserien i Hjularödsvåtmarken förlängts. I rapporten Hur påverkas vattenkvaliteten vid dämning av tidigare våtmarksområden?(2010) redovisas resultat till och med 2009.
Biologi
Fåglar
Omfattande fågelinventeringar har genomförts i samarbete med Höjeåprojektet. Fågelfaunan i anlagda dammar och våtmarker har genomförts under åren 1994-2005. Totalt har
inventeringarna omfattat 55 olika dammar. Alla dammar har inte inventerats varje år och flera har tillkommit efterhand under projektperioden. Både häckande och rastande fåglar har inventerats.
De vanligaste arterna i dammarna har varit sothöna och gräsand. Vid den senaste inventeringen, som utfördes 2005 och som omfattade 21 dammar/våtmarker, häckade i minst fem dammar gravand, vigg, grågås, gulärla och sävsparv. Rödbena och tofsvipa häckade med 13 respektive 14 par i vardera fyra dammar/våtmarker. Totalt var det 165- 198 par av 22-25 arter som bedömdes som troliga häckfåglar vid inventeringen 2005. De 21 undersökta våtmarkerna representerade tillsammans en yta av drygt 55 hektar. Det totala antalet häckande par var 251 (240-262), vilket ger ett genomsnitt på 3,3 häckande par/ha vilket var färre par per hektar än vid tidigare inventeringar.
Häckningsstatus har endast bedömts för s k våtmarksarter, d v s arter som i något avseende är beroende av våtmarkerna för sin häckning.
Genom åren har flera rödlistade arter (Artdatabanken, SLU) noterats. I rödlistan som utkom 2005, avfördes flera tidigare rödlistade arter. Detta gällde mindre strandpipare, skärfläcka, smådopping och sydlig gulärla. Tillkommande våtmarksfåglar på rödlistan 2005 var
gräshoppsångare och brushane. Totalt påträffades 8 rödlistade arter vid dammarna 2005, varav 3 arter bedömdes häcka (årta, skedand och storspov). I den nu aktuella rödlistan1 som utkom 2010 har även för skedanden bedömts vara sådan att den strukits från listan.
Bottenfauna och fisk upp- och nedströms anlagda dammar Våtmarkers inverkan på bottenfauna och fisk har undersökts i tre
delstudier. Bottenfaunan och fiskfaunan har undersökts upp- och nedströms tre anlagda våtmarker. Därtill har våtmarkers påverkan på vandrande fisk studerats genom litteraturgenomgång och
fältundersökningar. Undersökningarna har sammanställts i rapporten Våtmarkers inverkan på fisk och bottenfauna (2009).
Bottenfauna 2005-2008
Vattendragssträckor upp- och nedströms tre anlagda våtmarker i
Kävlingeåns vattensystem har undersökts med avseende på bottenfauna.
1 Gärdenfors, U. (ed) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010.
De tre våtmarkerna ligger i vattendragen Slogstorpsbäcken, Vollsjöån och Borstbäcken. I ett fall, våtmark vid Hjularöd i Borstbäcken, har bottenfaunan undersökts både före och efter det att våtmarken anlagts.
Studierna av bottenfaunan visade inga stora skillnader i resultaten upp- och nedströms de anlagda våtmarkerna. De undersökta provplatserna är av naturliga skäl inte identiska avseende fysiska förutsättningar, vilket gör att förekommande skillnaderna mellan lokalerna ska tolkas med försiktighet. De skillnader som trots allt kan läsas ut från resultaten är främst att individ- antalet generellt var större nedströms våtmarkerna. Även artantalen var något högre nedströms.
Samtidigt visar resultaten, i beräknade förorenings- och diversitetsindex, en liten ökning av organismer som gynnas av organiskt material nedströms våtmarkerna.
Vad gäller ekologisk status1 avseende bottenfauna erhölls inga skillnader upp- och nedströms de undersökta våtmarkerna. Ett undantag var dock lokalen 1 km nedströms våtmarken i
Borstbäcken, där statusen var lägre än uppströms, men detta förhållande rådde även före våtmarkens tillkomst.
Fisk 2005-2008
De vattendragssträckor upp- och nedströms tre anlagda våtmarker, som undersöktes med avseende på bottenfauna, har också undersökts på fisk. I ett fall, våtmark vid Hjularöd i Borstbäcken, har fiskfaunan undersökts både före och efter det att våtmarken anlagts.
Det är svårt att dra några generella slutsatser av elfiskeresultaten upp- och nedströms de anlagda våtmarkerna. En lokal strax nedströms en våtmark kan hysa en hög täthet av öring, som vid nedströmslokalen i Slogstorpsbäcken 2005. Våtmarker som anlagts i torvmark kan ge utflöde av organiskt material. Lugnflytande partier nedströms denna typ av våtmarker kan påverkas negativt av pålagring av organiskt material, som i Borstbäcken 1 km nedströms Hjularöds- våtmarken. I detta fall konstaterades en tydlig minskning av större öring och elritsa. Vid lokalen 2 km nedströms våtmarken har förekomsten av öring och elritsa inte minskat efter våtmarkens tillkomst.
Också gällande ekologisk status1 avseende fisk har en försämring skett på lokalen i Borstbäcken närmast våtmarken. Statusen klassades här som måttlig innan våtmarken anlades medan den därefter klassats som otillfredställande eller dålig. Lokalen längre nedströms våtmarken har oförändrat klassats med god status, både före och efter våtmarkens tillkomst.
Vid de två andra våtmarkerna, i Slogstorpsbäcken och Vollsjöån, var den ekologiska statusen samma nedströms och uppströms vid 2006 års undersökning. År 2005 hade Slogstorpsbäcken sämre status nedströms än uppströms, medan det omvända förhållandet rådde i Vollsjöån.
Våtmarkers effekter på vandrande bestånd av öring och ål Litteraturstudie
Litteraturstudien, som utförts av Anders Harjeby vid Lunds universitet, omfattar undersökningar som genomförts under åren 1995-2005. Flera studier har gjorts av förlust av öringsmolt vid passage av sjöar och kraftverksdammar, men inga studier av förluster vid den typ av våtmarker som anlagts inom de skånska våtmarksprojekten. En viktig faktor bakom höga förluster i kraft- verksdammar antas vara att smolten inte kan hitta, eller inte vill, passera genom utloppet.
Därmed blir de kvar i dammen och utsätts då under en längre perioder för ökad predationsrisk.
Det finns även danska studier av smoltförluster i mindre kraftverksdammar, vilka visade på 20
% smoltförlust.
Två skånska studier (Skönadalsdammen i Svarteån samt Habo dammar i Önnerupsbäcken) visade på höga smoltförluster, 66 - 90 %. Ingen av dammarna är konstruerade för närings- retention. De skiljer sig bland annat genom sin morfometri, med ett djup och en omsättningstid som avviker från anlagda våtmarkers, vilket gör att resultaten inte bör tillämpas på de dammar och våtmarker som anlagts i jordbrukslandskapet under de senaste decennierna.
Fältstudier av fiskvandring 2006-2008
Genomförda fältundersökningar är en samordnad studie som till största delen finansierats av Naturvårdsverket men som Kävlingeåprojektet medfinansierat. Arbetet har utförts och sammanställts av Ivan C Olsson, Anders Eklöv och Erik Degerman och redovisats rapport från Länsstyrelsen i Skåne län (2009:36): Effekter av våtmarker och
kraftverk på havsöringsmolt (Salmo trutta L.) och ål (Anguilla anguilla L.). Rapporten kan hämtas på Länsstyrelsen i Skåne läns hemsida:
www.lansstyrelsen.se/skane
Märkta havsöringungar (smolt) och ålar har satts ut i vattendrags- sträckor i Kävlingeåns och Rååns vattensystem. De märkta fiskarna har
sedan följts då de vandrat nedströms genom vattendrag, våtmarker och vattenområden
påverkade av vattenkraftverk för att mäta hur stor minskningen av antalet passerande fiskar var i de olika vattenmiljöerna. I undersökningarna har också ingått studier av när under dygnet fiskvandring sker, och studier av gäddtäthet i vattendrag och en våtmark.
Undersökningarna visade att smoltförlusterna var störst i större våtmarker med liten vatten- omsättning. I fyra undersökta våtmarker/dammar (2007 och 2008) låg smoltförlusterna på mellan 16 och 73 % per kilometer. De högsta förlusterna gäller en sidovåtmark till Klingavälsån där fiskar sattes ut i våtmarkens inlopp, dvs vägvalet genom våtmarken var ej spontant.
Förlusterna var i genomsnitt cirka hälften så stora 2008 jämfört med 2007, vilket troligen kan förklaras av att vattenföringen och vattenomsättningstiden var tydligt högre vid undersökningen 2008. Dessa förhållanden påverkar i sin hur snabbt smolten simmar igenom vattenområdena och under hur lång tid den exponeras för predation.
Smoltförlusterna i undersökta referenssträckor i vattendrag varierade mellan 3 och 12 % per kilometer. Förlusterna var högre i vattendragssträckorna 2008. De lägsta förlusterna i under- sökningen, 2 % per kilometer, uppmättes i en del av Klingavälsån som grävdes om från rätad kanal till meandrande vattendrag 2001.
För ål noterades inga egentliga skillnader i förluster (< 4 % per kilometer) mellan vatten- områden med våtmarker och vattendragssträckor utan våtmarker.
I vattenområden med kraftverksdammar uppmättes smoltförluster på mellan 11 och 17 % per kilometer och motsvarande ålförluster på 11 till 15 %. Förlusterna vid kraftverken kan förklaras av ökad predation och att fiskar dör vid passage av turbiner.
Undersökningarna av gäddtätheter visade att den högsta tätheten erhölls i en vattendragssträcka av Kävlingeån med i snitt 50 individer per hektar. I tre undersökta våtmarksområden var
motsvarande tätheter i snitt 14 individer per hektar. Resultaten tyder på att det inte är tätheten av gädda som är avgörande för ökad förlust av havsöringsmolt i våtmarker, utan snarare hur smolten exponeras för gäddpredation.
Övriga undersökningar
Kopplat till två av de större åtgärdsprojekten under etapp III har omfattande studier av miljöförhållandena före genomförandet av åtgärder genomförts. De två åtgärdsprojekten är restaurering av Klingavälsån i Lunds kommun och restaurering av Grybybäcken i Eslövs kommun.
Uppföljning av Klingavälsån
Inventeringar av olika organismgrupper genomfördes inom projektområdet under 2008, dvs före omgrävningen av åfåran.
Inventeringarna har omfattat häck- och rastfågel, groddjur, makrofyter längs vattendraget, bottenfauna och fisk. Samtliga inventeringsresultat finns dokumenterade i rapporten Klingavälsåns norra del –
naturförhållanden, sammanställning av undersökningsresultat 2008.
Omgrävning av Klingavälsåns nedre lopp genomfördes under 2009.
Uppföljning av miljöförhållandena efter restaureringen är tänkt att genomföras vid ett par olika tillfällen (år). Arbetet har dock inte påbörjats, då tidigare tilltänkta statliga medel för ändamålet skurits ner.
Uppföljning av Grybybäcken
Också restaureringen av Grybybäcken i Eslövs kommun, som påbörjats 2009 men slutförts under våren 2010, föregicks av en dokumentation av miljöförhållandena före det att åtgärdsarbetet påbörjades. Arbetet har här omfattat vattenkemi i Grybybäcken samt inventering av organismgrupperna fisk, groddjur, stormusslor, bottenfauna och fåglar (häckande). Uppföljning av inventeringarna rekommenderas till 2011.
Informationsverksamhet
Information till markägare
Inom projektet har ett stort antal möten med markägare och LRF-grupper genomförts. Det huvudsakliga syftet med dessa möten har varit att sprida information om Kävlingeåprojektet och fånga upp intresserade markägare med marker lämpliga för våtmarksanläggning. I etapp III har sådana möten främst genomförts under etappens inledande år.
Informationssatsning
Vid slutet av etapp III beslöts att olika informationsinsatser skulle genomföras för att sprida de erfarenheter som genom åren samlats i projektet. Huvuddelarna i denna information bestod i:
- ny och uppdaterad hemsida - fotoutställning
- tryckt publikation/bok
Hemsida
Kävlingeåprojektet startade en hemsida om projektet 1997. På hemsidan har projektets mål, organisation och ekonomi redovisasts, liksom beskrivningar av det praktiska åtgärdsarbetet och de dammar och våtmarker som anlagts. Även projektets rapporter har lagts ut på hemsidan.
En ny hemsida www.kavlingeaprojektet.se utvecklades under 2009. Denna har ny layout och ett nytt bildmaterial med text,
diagram och tabeller som beskriver genomfört arbete.
Därtill finns en film om Kävlingeåprojektet där bland annat några av projektets nyckelpersoner intervjuas.
Vidare rymmer hemsidan bildspel som beskriver hur vattenreningen i våtmarker fungerar och vilken bety- delse våtmarker kan ha för den biologiska mångfalden.
På hemsidan finns också länkar till andra hemsidor som ger ytterligare infor- mation om Kävlingeån. Fler- talet rapporter som tagits fram inom projektet finns att ladda hem som pdf-filer på hemsidan. På hemsidan finns en sammanfattning på engelska.
Utställningar
En ny fotoutställning om Kävlingeåprojektet producerades 2009.
Fotoutställningen omfattar 20 fotografier i formatet 60 x 90 cm. Till utställningen hör också en vepa där Kävlingeåprojektet presenteras med en kort text. Till utställningen har också producerats en folder som beskriver projektet kortfattat. Foldern finns både med svensk och engelsk text. Utställningen har visats i samband med EU- konferenser i Lund och Malmö och i Eslövs kommun. Utställningen
kommer framöver främst att vandra runt till olika offentliga lokaler inom avrinningsområdet.
Kävlingeåprojektet har sedan tidigare en skärmutställning. Under etapp III har denna bland annat varit utställd vid lantbruksmässa i Borgeby och vid seminarium om vattendirektivet i Kristianstad och vid seminarium om övergödningsproblematiken i Malmö. Även till skärmutställningen har producerats en kompletterande folder.
Fotograf Johan Hammar hänger fotoutställning om Kävlingeåprojektet i Eslövs kommunhus, hösten 2009.
Fotoutställning om Kävlingeåprojektet på EU- konferens i Lund, hösten 2009.
Publikationer och broschyrer
Inom ramen för informationssatsningen i slutet av etapp III har ingått att ta fram en informationsskrift om projektet. Denna skrift färdigställdes i början av 2010 och är på 50 sidor. Där redovisas åtgärder som genomförts inom Kävlingeåprojektet sedan
projektstarten 1995 till och med 2009. Erfarenheter av kommunsamarbetet, ekonomisammanställning och resultat från vattenkemiska och biologiska
undersökningar av våtmarksmiljöerna presenteras också. Avsikten är att sprida publikationen till kommunerna och deras olika förvaltningar och nämnder, skolor, länsstyrelser, departement, statliga verk, intresseorganisationer med flera.
En uppdaterad version av broschyren Kävlingeå-projektet går vidare togs fram 2004. Denna broschyr har använts för att ge information om projektet och för att få kontakt med markägare som är intresserade av att anlägga dammar/våtmarker. Även vid tidigare etappstarter
producerades informationsbroschyrer riktade mot markägare i
avrinningsområdet. I början av etapp III gjordes även en broschyr med tips och råd om Skötsel av dammar och våtmarker.
Radio, tidningar mm
Kopplat till informationssatsningen har Kävlingeåprojektet också varit med i två av Sveriges Radios populära program, Naturmorgon (sändes 2009-08-15) och Vetenskapsradion (sändes 2010-01-26). Medverkande från Kävlingeåprojektet har varit projektsamordnare Emilie Björling och personal från Ekologgruppen.
Delar av bildmaterialet och texter om Kävlingeåprojektet har också funnits med i
Naturskyddsföreningen i Skånes jubileumsårsbok Skånes natur under 100 år som utkom i januari 2010. I skrivande stund förbereds också en rikt fotoillustrerad artikel om
Kävlingeåprojektet i tidskriften Sveriges Natur.
Under etapp III har Kävlingeåprojektet och enskilda våtmarksprojekt också funnits med i artiklar i dagspress. En artikel om projektet har också funnits med i nyhetsbrev från vattenmyndigheten för Södra Östersjön.
Exkursioner och studiebesök
Exkursioner till olika anlagda våtmarker har skett fortlöpande genom åren och fortsatt under etapp III. Deltagare har varit allmänheten, studiecirklar, Kävlingeåprojektets aktörer med tjänstemän och politiker från kommunerna, länsstyrelsen och ledamöter i Tjänstemanna- beredningen. I sammanhanget kan också nämnas invigningen av Hjularödsvåtmarken i maj 2007 med deltagande av flera olika aktörer och intressenter. En liknande invigning av två stora etapp III-anläggningar, återmeandringen av Klingavälsån och våtmarksanläggningar vid Öveds
